Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Etikettarkiv: Diagram

231 kWh solel under mars

Publicerat av

Det blev 230,54 kWh (68,6 kWh/kW) under mars månad. Det är det klart lägsta marsvärdet sedan vi körde igång våra solceller i slutet av oktober 2010. Tidigare marsvärden har varierat mellan 260,71 (77,6 kWh/kW under 2012) och 354,74 (105,6 kWh/kW under 2013). Det betyder att årets alla tre första månader har noterat lägsta månadsvärden hos oss.

Under januari-mars producerade vi 294,3 kWh vilket kan jämföras med fjolårets 481,5 kWh. Ifjol slog vi årsrekord. Det lär vi inte göra i år, med tanke på att 2014 hittills varit betydligt solfattigare än 2013 hemma hos oss.

Bästa dag under mars månad blev 21 mars med 13,26 kWh (3,95 kWh/kW). Under sista sju dagarna i mars ifjol blev det minst 13,99 kWh per dag under sex av dagarna, så mars ifjol var sanslöst bra. Den bästa marsdagen någonsin var 30 mars 2011 med 14,80 kWh vilket med en hårsmån slår den 31 mars ifjol då vi skördade 14,77 kWh.

Jämförelse solelproduktion per dygn under februari 2013 och februari 2014.

Jämförelse solelproduktion per dygn under februari 2013 och februari 2014.

Blåsippa. Hemma på tomten 30 mars 2014.

Blåsippa. Hemma på tomten 30 mars 2014.

42 kWh solel i februari – All time low

Publicerat av

Det blev 42,2 kWh (12,6 kWh/kW) från våra solceller i februari. Som jämförelse kan nämnas att vår solelproduktion under februari 2011-2013 var 129,9, 116,9 respektive 75,6 kWh. Trots att solcellerna bara hade korta tider med snö, till skillnad mot februari ifjol, blev det i år särklassigt bottenrekord för februari. Det glädjande är att årets februaribottenrekord bli mycket svårslaget och att framtiden därmed ser ljus ut!

Det blev bara två övervägande soliga dagar under februari, där bästa dag blev 17 februari med 7,96 kWh (2,4 kWh/kW). Bästa februaridag för oss är 27 februari ifjol med 10,18 kWh (3,0 kWh/kW).

I diagrammet nedan görs en jämförelse per dygn mellan februari 2013 och februari 2014.

Jämförelse solelproduktion per dygn under februari 2013 och februari 2014.

Jämförelse solelproduktion per dygn under februari 2013 och februari 2014.

Vad kostar solceller – uppdatering 20140226

Publicerat av

En mycket vanlig fråga är ”Vad kostar solceller?”. I diagrammet här nedan visas priser för nyckelfärdiga anläggningar från några olika elbolag och från ett stort byggvaruhus. Alla priser är hämtade från bolagens webbinformation, förutom för Bauhaus där installationskostnad är satt samma som i april 2013 eftersom den inte framgick av informationen på deras hemsida.

Värt att notera är att sedan mitten av april ifjol är det inga systempriser som har sänkts, i de flesta fall är de oförändrade. En del större paket har dock tillkommit som gör att det nu är flera paket som ligger under 20 000 kr/kW i investeringskostnad.

Priserna gäller under vissa förutsättningar som kan skilja mellan de olika erbjudandena, läs därför alla villkor noga om du jämför priser. Saker som exempelvis kan skilja är vilket geografiskt område erbjudandet gäller och om frakt och resor ingår.

Den senaste jämförelsen gjordes den 5 december 2013. Hänt sedan dess:

  • Vattenfall och Fortum har höjt sina priser.
  • Övriga har oförändrade priser.
  • Upplands Energi har tillkommit.

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Det sänker då priset med ett antal tusenlappar. Det är förvånansvärt stora skillnader i möjligt ROT-avdrag mellan olika erbjudanden.

Billigast och dyrast

Billigaste erbjudandet är 18 095 kr/kW, inklusive moms och frakt, för ett 10,5 kW solcellssystem från Upplands Energi. Dyrast är 38 500 kr/kW, inklusive moms och frakt, för ett 1,5 kW solcellssystem från Fortum.

Man ska ha i minnet att denna jämförelse endast gäller ett litet antal av alla företag som levererar nyckelfärdiga anläggningar, så det kan löna sig att fråga runt.

Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera på grund av många olika faktorer som exempelvis:

  • Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
  • Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad.
  • Val av växelriktare. Tyska SMA högre pris (och kvalité?) än kinesiska.
  • Modulväxelriktare eller effektoptimerare på modulerna kan ge en högre solelproduktion.
  • Val av tillbehör. Elmätare, mätning av solinstrålning och loggning av uppmätta värden är exempel på tillval som kostar extra.
  • Hur komplicerad installationen är, där takkonstruktion, takhöjd, taklutning, närhet till elcentral är exempel på sådant som kan göra skillnad i pris.
  • Kvalité på komponenter och arbete.
  • Garantivillkor.
  • Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.

Sänk nivån för stödberättigade kostnader!

I diagrammet visas även nivån för de stödberättigade kostnaderna för en solcellsanläggning enligt Förordning om statligt investeringsstöd till solceller. Den är 46 250 kr/kW, inklusive moms, för solcellssystem. Nivån är långt över dagens marknadspriser. Har man dessutom tänkt att denna nivå ska gälla till förordningens slutdatum sista december 2016? I princip gör det kanske ingenting om inte någon lockas att stoppa fingrarna i syltburken, men jag tycker att det ger fel signaler om vad som är marknadspriser för ett solcellsystem idag och det bidrar inte på något sätt till att pressa priserna på solcellssystem i Sverige.

Lägre priser för större anläggningar

Det går förstås att hitta exempel på betydligt billigare nyckelfärdiga solcellsinstallationer än de i diagrammet om man bygger större anläggningar.  Vid konferensen “Mikroproduktion av el” i Stockholm ifjol höll Lisa Enarsson föredrag om ”Hållbara Järva”. Där hade man upphandlat två solcellsanläggningar på 172,5 kW och 107 kW för 15 800 kr/kW respektive 15 400 kr/kW, inklusive moms.

Lena Ahlgren, Umeå Energi, berättade vid samma konferens om solcellsinstallationer i Ålidhem, Umeå. Där hade man upphandlat anläggningar för ca 15 000 kr/kW, inklusive moms, under 2013.

Solel i Sala & Heby ekonomisk förening installerade ifjol anläggningar på 88 kW och 312 kW för ca 14 400 kr/kW, inklusive moms.

PS 27/2. Lägg märke till att alla nedanstående bolag använder underleverantörer för solcellsinstallationerna. Bolagen gör rimligen ett påslag på priset från underleverantören och därför kan priset möjligen bli lägre om man köper utan denna mellanhand, men då får man vända sig till andra leverantörer än de som elbolagen använder.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Vind och sol ökar i EU – fossilt minskar

Publicerat av

EWEA (The European Wind Energy Association) har publicerat rapporten “Wind in power 2013 European statistics”. I den kan man utläsa att installerad effekt ligger sol (11,0 GW) och vind (11,2 GW) i topp. Trea ligger gas (7,5 GW), men mera gas har tagits ur drift än vad som nyinstallerats. Förutom gas minskar även kol och olja i installerad effekt i EU. Andelen förnyelsebar energi ökar alltså i EU och den fossilbaserade går tillbaka.

Nyinstallerad effekt i EU 2013. Källa: EWEA Wind in power 2013.

Nyinstallerad effekt i EU 2013. Källa: EWEA Wind in power 2013.

22 kWh solel under januari

Publicerat av

Det blev 21,6 kWh (6,43 kWh/kW) solel under januari. Under 2011-2013 gav januari 48, 50 och 51 kWh. Årets januari blev därmed glåmig i jämförelse med föregående år… Det var mest mulet väder och även några dagar med snötäckning vilket nollade produktionen dessa dagar. Bästa dag blev 17 januari med 4,73 kW, som var den enda(!) riktigt soliga dagen. Det var också enda dagen med mer än 3 kWh, att jämföra med ifjol då det var 8 dagar med mer än 3 kWh solel.

Diagrammet nedan visar en jämförelse per januaridygn med 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under november 2013 och november 2014.

Jämförelse solelproduktion per dygn under januari 2013 och januari 2014.

2013 var riktigt soligt

Publicerat av

SMHI har 17 mätstationer i Sverige där man mäter global solinstrålning, som är den totala solinstrålning som träffar en horisontell markyta mätt i kWh/m2. Här nedan visas några olika diagram för global solinstrålning, baserade på rådata från SMHI. För normalvärden använder SMHI åren 1961-1990.

Sverige hade betydligt soligare än normalt under 2013, utom i Norrlands inland. Mest sol var det vid mätstationerna Hoburg, Visby, Svenska Högarna och Karlstad. Växjö var dock årets vinnare med tanke på att de hade otroliga 14,5% soligare än under ett normalår! I Norrlands inland var det inte lika soligt. Kiruna hade 0,8% under ett normalår och Östersund 0,3% över ett normalår. Ostkustens Stockholm och Svenska Högarna var 3% bättre än västkustens Göteborg och Nordkoster. Trots sitt sydliga läge hade Lund 0,6% lägre solinstrålning än Stockholm.

Notabelt är solinstrålningen var relativt jämlikt fördelat över Sveriges yta under 2013. Alla mätstationer låg inom 990 kWh/m2 ±20%. Man kan också konstatera att ca 98% av Sveriges befolkning bor där det var 1050 kWh/m2 ±12% (om man undantar Härjedalen, Jämtland och Lappland). Man kan därför säga att inverkan av om man har ett lämpligt orienterat tak som är skuggfritt har större betydelse än var man bor.

Lägg märke till att de soltimmar som ibland redovisas i media är ett annat värde än globalstrålningen. SMHI definierar soltimmar som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Antalet soltimmar kan därför ge en annan rangordning mellan orterna än när man jämför globalstrålningen. För solcellsanläggningar är det globalstrålningen som ska användas vid jämförelser mellan olika orter.

Notera att det är flera faktorer än globalstrålningen som påverkar utbytet från en solcellsanläggning. Även om två orter haft exakt samma globalstrålning varierar utbytet på grund av skillnader i exempelvis lufttemperatur (minskat utbyte med ökad solcelltemperatur, vilket gynnar nordliga orter), modulernas lutning och väderstreck, om systemet är takmonterat eller fristående (påverkar solcelltemperaturen) och verkningsgrad för anläggningen (främst växelriktaren påverkar).

Man kan inte heller jämföra globalstrålning och solelutbyte mellan olika månader för en specifik anläggning. Skillnader i lufttemperatur påverkar utbytet vilket gör att månader med lika stor globalstrålning kommer att ha olika utbyte. Sommartid får man också komma ihåg att under tidig morgon och sen kväll står solen bakom solcellsmodulernas yta. Därför får man då ingen direkt solinstrålning mot modulernas yta, utan det är bara den diffusa solinstrålningen som kommer att användas för solelproduktionen.

Global solinstrålning 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under 2013 för Umeå, Stockholm och Lund. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under 2013 för Umeå, Stockholm och Lund. Rådata från SMHI.

2013 gav rekord i solel

Publicerat av

År

2 972 kWh (885 kWh/kW) enligt växelriktaren innebar ett nytt årsrekord för oss under 2013. Det tidigare rekordet var 2 899 kWh (863 kWh/kW) från 2011. Ifjol blev det mera blygsamma 2680 kWh (798 kWh/kW). Jag skulle tro att det blir knepigt att slå vårt nya rekord. 2013 var betydligt soligare än normalt på många håll i Sverige, återkommer till det i en framtida blogg. Dessutom hade vi bara några dagar med snötäckning under november-december, vilket får betraktas som extremt lågt. Enda svackan var under februari som gav klart mindre solel än under 2011 och 2012.

Degradering

Med tiden kan det bli en viss degradering av modulerna som gör att det blir allt svårare att slå produktionsrekord. Hur stor denna degradering blir är dock tämligen okänt för svenska förhållanden. När jag räknar på produktionskostnad brukar jag anta 0,5%/år i degradering, som är baserat på en artikel där man sammanställde många internationella undersökningar av degradering hos solcellsmodulerna.  Jag känner bara till två svenska undersökningar för moduler baserade på kristallint kisel, publicerade 2006-2007, som därmed börjar bli lite till åren. När det gäller tunnfilmsmoduler har jag inte sett någon svensk publicerad undersökning vad gäller degradering. Du får gärna ge tips om du känner till någon sådan!

Månad

Diagrammen här nedan visar vår solelproduktion per månad sedan november 2010 och per månad under 2013. Under 2013 blev det månadsrekord under hela sex månader; januari, mars, juli, augusti, september och november.

Under de tre åren 2011-2013 har 57,6 % (2013) till 59,5 % (2011) av solelproduktionen skett under första halvåret. Med få soltimmar är det logiskt att vintermånaderna november-februari bara givit 6,3%-9,7% av årsproduktionen.

Bästa månad har varit maj under alla tre åren. Det överraskar kanske nyblivna solcellsägare eftersom juni månad är den månad som har högst global solinstrålning vid alla SMHI:s mätstationer under normalperioden 1961-1990. Solinstrålningen var 3-15% högre än under maj under åren 1961-1990.  Det finns flera inverkande faktorer varför maj varit bäst tre år i rad för oss:

  • Det viktigaste skälet är att det finns en rätt stor spridning i månadsvärden mellan olika år. Under 2012-2013 har maj haft högre solinstrålning än under juni för flera av SMHI:s mätstationer (har ej kollat 2011), vilket alltså inte vara det normala för ett medelvärde under 1961-1990.
  • En gynnsam faktor under maj är lägre lufttemperatur vilket ger lägre solcellstemperatur och därmed högre verkningsgrad. I Västerås är medeltemperaturen under maj 10,6 grader medan den under juni är 15,4 grader enligt SMHI:s statistik. 4,8 grader högre temperatur sänker verkningsgraden med 2,2% för normala kiselmoduler (-0,45%/°C) och 1,4% för våra moduler (-0,30%/°C).
  • En längre solskenstid per dygn under juni än under maj kan inte utnyttjas fullt ut för fast monterade solceller. Man tappar den direkta solinstrålningen när solen står bakom modulerna under tidig morgon och sen kväll, då man bara kan utnyttja den diffusa solinstrålningen.

Dygn

Bästa dygn blev 5 juni med 20,49 kWh (6,10 kWh/kW), vilket kan ses i diagram här nedan. Det är näst högsta dygnsvärdet av de 1 180 dygn som gått till dags dato sedan vi körde igång vår solcellsanläggning 28 oktober 2010. Endast 22 juni 2012 med 20,74 kWh (6,17 kWh/kW) har gett mera solel. 26 maj 2011 med 20,32 kWh, 7 juni 2012 med 20,19 kWh och 19 juni 2013 med 20,17 dygn är de tre övriga dygn vi passerat vår drömgräns 20 kWh.

2013 var alltså lysande för svenska solelproducenter. Hur mycket solel blir det 2014? Den som det visste …

Klicka på diagrammen nedan för att se dem i större skala.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad 2013.

Solelproduktion per månad 2013.

Solelproduktion per dygn 2013.

Solelproduktion per dygn 2013.

Solelproduktion under december

Publicerat av

Enligt SMHI:s mätningar av solinstrålning är december den månad som har lägst solinstrålning i hela landet. Det är korta dagar och under mulna dagar blir det väldigt låg solinstrålning. Det blir därmed också låg solelproduktion för oss solcellsägare. Igår var det både mulet och regn och vi fick då låga 0,013 kWh (0,004 kWh/kW). Tittar man på kvartsvärden hade vi mitt på dagen, mellan 11:45-12:00, ingen effekt alls från växelriktaren!

Det behövs en viss minsta DC-effekt in till växelriktaren för att den ska starta. Jag hittar inget värde för nödvändig starteffekt i tekniska data för vår Sunny Boy 3000TL-20, men egna avläsningar tyder på att krävs ca 15-20 W DC in till växelriktaren för att den ska ge någon uteffekt. Den minsta uteffekt jag läst av från växelriktaren är 2 W. Växelriktaren verkningsgrad blir mycket låg vid låga DC-effekter, se diagram nedan när jag läste av DC- och AC-effekter och med hjälp av dem beräknade växelriktarens verkningsgrad den 7 december då det var 2-2,5 cm snö på modulerna.

Hittills under december har vi skördat 17,57 kWh (4,9 kWh/kW). I år är det endast några dagar som produktionen varit hämmad av snötäckning och om värderprognoserna slår in kommer vi att slippa snö under resten av december. Vår solelproduktion i december är bättre än under december ifjol då det var betydligt mera snö och vi kommer idag troligen att passera noteringen 18,87 kWh från december 2010 eftersom det blev relativt klart väder efter regnet på morgonen. Vårt decemberrekord är från 2011 med 34,64 kWh (10,3 kWh/kW). Jag tror att vi har små chanser att slå det eftersom väderprognoserna spår mestadels mulet väder under resten av året. Å andra sidan gör det extremt varma decembervädret att husets energibehov minskar radikalt jämfört med vad det skulle vara vid normala decembertemperaturer.

Växelriktarens verkningsgrad som funktion växelriktarens levererade effekt. 2013-12-07.

Växelriktarens verkningsgrad som funktion växelriktarens levererade effekt. 2013-12-07.

Solelrekord under 2013!?

Publicerat av

SMHI har 17 mätstationer i Sverige där man mäter global solinstrålning, som är den totala solinstrålning som träffar en horisontell markyta mätt i kWh/m2. Här nedan visas några olika diagram för global solinstrålning, baserade på rådata från SMHI. I stora drag har Sverige haft betydligt soligare än normalt under 2013, utom i Norrlands inland. Nästan alla mätstationer har redan, med en månad kvar av året, passerat normalvärdet för ett helår. Under januari-november har Växjö haft 13,6% soligare än under ett normalt helår. Mest sol har det varit vid mätstationerna Hoburg, Visby, Svenska Högarna och Karlstad. Med tanke på den höga solinstrålningen i år, att det inte blir så mycket förluster på grund av snö under november-december och att det finns flera anläggningar än tidigare år, av vilka några kanske har topplägen, borde det bli svenskt solelrekord i år. Hur många är det som tar sig över det tidigare rekordet på 1 074 kWh/kW under ett kalenderår för en fast anläggning? Vi har hittills 881 kWh/kW i år och ligger väl över vårt rekord på 863 kWh/kW från 2011. Vi borde hamna på 885-890 kWh/kW innan årets slut, eftersom det inte verkar bli någon bestående snö under de närmaste två veckorna.

Lägg märke till att de soltimmar som ibland redovisas i media är ett annat värde än globalstrålningen. SMHI definierar soltimmar som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Antalet soltimmar kan därför ge en annan rangordning mellan orterna än när man jämför globalstrålningen. För solcellsanläggningar är det globalstrålningen som ska användas vid jämförelser mellan olika orter.

Notera att det är flera faktorer än globalstrålningen som påverkar utbytet från en solcellsanläggning. Även om två orter haft exakt samma globalstrålning varierar utbytet på grund av skillnader i exempelvis lufttemperatur (minskat utbyte med ökad solcelltemperatur, vilket gynnar nordliga orter), modulernas lutning och väderstreck, om systemet är takmonterat eller fristående (påverkar solcelltemperaturen) och verkningsgrad för anläggningen (främst växelriktare påverkar).

Man kan inte heller jämföra globalstrålning och solelutbyte mellan olika månader för en specifik anläggning. Skillnader i lufttemperatur påverkar utbytet vilket gör att månader med lika stor globalstrålning kommer att ha olika utbyte. Sommartid får man också komma ihåg att under tidig morgon och sen kväll står solen bakom solcellsmodulernas yta. Därför får man då ingen direkt solinstrålning mot modulernas yta, utan det är bara den diffusa solinstrålningen som kommer att användas för solelproduktionen.

—Global solinstrålning januari-november 2013 jämfört med januari-december under normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning januari-november 2013 jämfört med januari-december under normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

—Global solinstrålning januari-november 2013 jämfört med januari-december normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning januari-november 2013 jämfört med januari-december normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under 2013 för Umeå, Stockholm och Lund. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under 2013 för Umeå, Stockholm och Lund. Rådata från SMHI.

Nyckelfärdiga solcellssystem – uppdaterad prisjämförelse

Publicerat av

En mycket vanlig fråga är “Vad kostar solceller?”. I diagrammet här nedan visas priser för nyckelfärdiga anläggningar från några olika elbolag och från ett stort byggvaruhus. Alla priser är hämtade från bolagens webbinformation, förutom för Bauhaus där installationskostnad är satt samma som i april eftersom den inte framgick av informationen på deras hemsida.

Priserna gäller under vissa förutsättningar som skiljer något mellan de olika erbjudandena. Saker som exempelvis kan skilja är vilket geografiskt område erbjudandet gäller och om frakt och resor ingår.

Den senaste jämförelsen gjordes den 15 april. Hänt sedan dess:

  • Vattenfall, Din El, Bixia, Kraftringen (bland annat före detta Lunds energi) har oförändrade priser.
  • Fortum har sänkt priserna.
  • Mälarenergi har höjt priserna.
  • Bauhus anläggning på ”4 kW” var i själva verket 3,84 kW och 6 kW var 5,76 kW, vilket höjer priserna per kW.
  • Vallentuna Elverk och Eskilstuna Energi och Miljö har tillkommit.

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Det sänker då priset med ett antal tusenlappar. Det är förvånansvärt stora skillnader i möjligt ROT-avdrag mellan olika erbjudanden.

Billigast och dyrast

Billigaste erbjudandet är 19 417 kr/kW, inkusive moms och frakt, för ett 6 kW solcellssystem från Bixia. Dyrast är 32 833 kr/kW, inklusive moms och frakt, för ett 1,5 kW solcellssystem från Fortum.

Man ska ha i minnet att denna jämförelse endast gäller ett litet antal av alla företag som levererar nyckelfärdiga anläggningar, så det kan löna sig att fråga runt.

Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera på grund av många olika faktorer som exempelvis:

  • Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
  • Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad.
  • Val av tillbehör. Elmätare, mätning av solinstrålning och modultemperatur, loggning av uppmätta värden är exempel på tillval som kostar extra.
  • Hur komplicerad installationen är, där takkonstruktion, takhöjd, taklutning, närhet till elcentral är exempel på sådant som kan göra skillnad i pris.
  • Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.

Dags att sänka nivån för stödberättigade kostnader?

I diagrammet visas även nivån för de stödberättigade kostnaderna för en solcellsanläggning enligt förordningen om statligt investeringsstöd till solceller. Den är 46 250 kr/kW, inklusive moms, för solcellssystem. Jag förstår inte hur regeringen tänkte när man satte denna nivå, som är långt över dagens marknadspriser. Har man dessutom tänkt att denna nivå ska gälla till förordningens slutdatum sista december 2016? I princip gör det kanske ingenting om inte någon lockas att stoppa fingrarna i syltburken, men jag tycker att det ger fel signaler om vad som är marknadspriser för ett solcellsystem idag och det bidrar inte på något sätt till att pressa priserna på solcellssystem i Sverige.

PS 6/12.

Det går förstås att hitta exempel på betydligt billigare nyckelfärdiga solcellsinstallationer än de i diagrammet om man bygger större anläggningar. Jag höll idag föredrag på konferensen Mikroproduktion av el i Stockholm. I två andra föredrag nämndes några prisexempel.

Lisa Enarsson höll föredrag om ”Hållbara Järva”. Där hade man upphandlat två solcellsanläggningar på 172,5 kW och 107 kW för 15 800 kr/kW respektive 15 400 kr/kW, inklusive moms.

Lena Ahlgren, Umeå Energi, berätta om solcellsinstallationer i Ålidhem, Umeå. Där hade man upphandlat anläggningar för ca 15 000 kr/kW, inklusive moms, under 2013.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.