Boverket skrev denna nyhet den 25 oktober:

“Regeringen har gett Boverket i uppdrag att bland annat utreda förutsättningarna för ytterligare undantag från krav på bygglov för altaner, solcellspaneler och solfångare samt föreslå en definition av begreppet altan. I denna delrapport lämnar Boverket förslag på sådana undantag och på en definition.”

I delrapporten “Altaner, solcellspaneler och solfångare i PBL. Delredovisning av Uppdrag att utreda ytterligare undantag från krav på bygglov samt se över kraven på anmälan enligt plan- och byggförordningen (2011:338)” redovisar man sina överväganden och förslag hittills.

Ett viktigt skäl för Boverkets arbete sammanfattas väl i en bilaga till rapporten som:

“Boverket konstaterar att tillämpningen av bestämmelserna om bygglov varierar mycket mellan kommunerna när det gäller solenergianläggningar. Det beror främst på att huvudreglerna om bygglov är övergripande och lämnar stort utrymme för tolkning och bedömning i det enskilda fallet.”

Förslag

“Boverket föreslår att solenergianläggningar som monteras utanpå en byggnads tak- eller fasadmaterial och följer byggnadens form inte ska kräva bygglov även om de påverkar byggnadens yttre utseende avsevärt på annat sätt än genom byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial. Undantaget ska inte gälla för sådana byggnader eller bebyggelseområden som är särskilt värdefulla i enlighet med 8 kap 13 § PBL.” (sidan 24 i rapporten, min färgmarkering).

Se ytterligare utdrag ur rapporten längre ned i inlägget.

Kommentarer

• Detta förslag gäller enbart anläggningar som monteras utanpå byggnaden och som följer byggnadens form.
• Anläggningar som är uppvinklade från takytan eller utvinklade från fasaden ska fortfarande omfattas av krav på bygglov enligt Boverkets förslag. Här borde ett förtydligande göras av vad menar med vinklade, se nedanstående bildexempel från Gavlehov med en liten uppvinkling från takytan.
• Anläggningar måste följa detaljplan och områdesbestämmelser. Exempelvis kan det finnas planbestämmelser gällande totalhöjd. Kommuner ska kunna kräva bygglov i detaljplan, även för de anläggningar som inte kräver bygglov enligt Boverkets förslag.
• Boverket ska återkomma när det gäller byggnadsintegrerade anläggningar och angående krav på anmälan för de fall man inte kräver bygglov. Antar att de syftar på bygganmälan.
• Anläggningar som inte monteras på byggnader, exempelvis på marken, eller utanför detaljplanelagt område är redan idag undantagna från bygglovsplikt enligt Boverket.

Förslaget från Boverket känns tamt. Man har bara gått i mål med de mest självklara fallen och i enlighet med hur sannolikt så gott som alla bygglovsärenden för solcellsanläggningar beslutas idag. Vi skulle med förslaget slippa en extra administration och tid för hantering av byggloven samt en onödig kostnad för solcellsägaren. Det är ett steg framåt, men inte så stort som förväntat.

Ska man bygga en anläggning med uppvinklade moduler från ett tak eller utvinklade från fasaden behöver man även i fortsättningen söka bygglov enligt Boverkets förslag. De flesta önskar nog se flera byggnadsintegrerade installationer i framtiden då det oftast blir snyggare installationer. Men här ger Boverket inget besked ännu angående bygglovsplikt. Man ger inte heller något besked om man tänker föreslå att även avskaffa bygganmälan för de som slipper söka bygglov.

Boverkets ska göra en slutredovisning senast den 30 april 2018. Med tid för remisshantering och beslut av riksdagen är det väl först under andra halvåret av 2018 vi kan få se ett nytt regelverk för bygglov igångkört.

Solcellsmoduler utanpå byggnad

Frodeparken i Uppsala är en välkänd 100 kW stor solcellsanläggning med ca 900 m2 tunnfilmspaneler på en husfasad. Anläggningen är monterad utanpå en betongfasad och följer byggnadens form. Därmed skulle bygglov inte krävas enligt Boverkets förslag, om inte detaljplanen kräver det.

Om det hade varit en anläggning integrerad i fasaden hade utseendet när man står på några tiotal meters avstånd från huset troligen varit identiskt, men för byggnadsintegrerade anläggningar har Boverket inte tagit ställning ännu. I IEA PVPS Task 15 som handlar om byggnadsintegrerade solceller har vi tagit med Frodeparken som exempel från Sverige. Om det inte blivit solceller på fasaden hade det blivit någon annan typ av fasad än betongfasad, exempelvis glasfasad, så kan man säga att solcellerna ersatte en annan lösning vilket utmärker byggnadsintegrerade solceller. Även utseendemässigt kvalar anläggningen in som byggnadsintegrerad.

Vi bor i Gäddeholm, Västerås, utanför detaljplanerat område och i sådana områden behövs inget bygglov idag. Våra solceller är monterade utanpå takets betongtegel, medan solfångarna är infällda i taket och under dem finns inget betongtegel vilket gör att de är byggnadsintegrerade.

Uppvinklade moduler från takytan

En 255 kW stor solcellsanläggning med uppskattningsvis ca 1500 m2 modulyta finns på ett låglutande tak på Gavlehov. Modulerna är något uppvinklade från takytan och den skulle då kräva bygglov om man ska tolka Boverkets förslag bokstavligt. Anläggningen är dock helt osynlig från gatuplanet, vilket är en stor skillnad mot exempelvis Frodeparken.

Utvinklade moduler från fasad

Vid ABB Corporate Research finns en 11 kW anläggning med mindre än 100 m2 yta där solcellsmodulerna sitter som solskydd ovanför fönstren på fjärde våningen. De har där ersatt de “vanliga” solskydd som sitter på de tre nedersta våningarna. Enligt Boverkets förslag skulle denna anläggning kräva bygglov eftersom modulerna är utvinklade från fasaden.

Solcellspark på mark

Solcellsparken på 1 MW utanför Västerås upptar en yta på 4,8 hektar innanför det omgivande stängslet. Bygglov behövs inte idag för solcellsparker eftersom de inte är på en byggnad.

Utdrag ur Boverkets rapport

Med mina färgmarkeringar.

Omfattning

“Tak- och fasadintegrerade solenergianläggningar kan vara bygglovspliktiga som byte av fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial. Boverket har i uppdrag att även utreda förutsättningar för ett generellt undantag för byte av färg, fasadbeklädnad och taktäckningsmaterial. Boverket återkommer därför till denna typ av solenergianläggningar i samband med slutredovisningen av uppdraget.

Solenergianläggningar som monteras utanpå byggnader omfattas av krav på bygglov om de utgör en sådan ändring som medför att byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt. Denna typ av solenergianläggningar hanteras inom denna del av uppdraget.

Andra solenergianläggningar som inte monteras på byggnader, exempelvis solcellsparker på mark, omfattas inte av uppdraget och är inte bygglovspliktiga överhuvudtaget.” (sida 22)

Boverket skriver vidare på sidorna 24-26:

“Följa byggnadens form

Solenergianläggningar måste följa takets eller fasadens befintliga form för att omfattas av det generella undantaget från bygglov. Begränsningen motiveras av att solenergianläggningar som monteras uppvinklat från tak eller utvinklat från fasader får en större påverkan på byggnaders gestaltning och i högre grad kan inverka negativt på stadsbilden. Boverket har övervägt att även låta solenergianläggningar som monteras uppvinklat på låglutande tak omfattas av undantag om de endast i begränsad omfattning är synliga från omgivande mark. Det skulle dock förutsätta att fastighetsägare och byggnadsnämnder tvingas göra besvärliga bedömningar av anläggningarnas synlighet och påverkan på omgivningen. Undantagets tillämplighet skulle dessutom i stor utsträckning vara beroende av omgivande topografi. För att undantaget ska vara lätt att förstå och tillämpa har Boverket därför valt att begränsa det till solenergianläggningar som följer byggnadens form. Uppvinklade solenergianläggningar som påverkar byggnadens yttre utseende avsevärt får därför även fortsättningsvis prövas i bygglov.

Särskilt värdefulla byggnader och bebyggelseområde

Flera av undantagen från krav på bygglov i 9 kap gäller inte för byggnader och bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

…

Krav på planenlighet

Solenergianläggningar måste följa detaljplan och områdesbestämmelser. Detta gäller oavsett om de är bygglovspliktiga eller inte.

…

För övrigt är det i praktiken endast ett fåtal planbestämmelser som direkt eller indirekt reglerar utformningen av de solenergianläggningar som omfattas av det föreslagna undantaget. Ett exempel på en sådan planbestämmelse är totalhöjd som inte sällan grundar sig på omfattande utredningar.

…

Boverket kan dock konstatera att solenergianläggningar utanför detaljplanelagt område inte kräver bygglov. Detta gäller även för solenergianläggningar som är placerade på mark. Ett stort antal av de solenergianläggningar som finns omfattas alltså redan i dagsläget inte av något krav på bygglov.

…

Kommunen får kräva bygglov

Boverket föreslår att kommunen i detaljplan ska få kräva bygglov för sådana solenergianläggningar som omfattas undantag från bygglov.

…

Krav på anmälan

I uppdraget ingår även att se över om kraven på anmälan enligt 6 kap 5 och 6 § PBF är ändamålsenligt utformade och vid behov föreslå hur bestämmelserna bör justeras. Denna del av uppdraget ska rapporteras i slutredovisningen av uppdraget. Boverket tar därför inte nu ställning till om de solenergianläggningar som omfattas av det föreslagna undantaget från bygglov uttryckligen ska kräva en anmälan. Solenergianläggningar som omfattas av det föreslagna undantaget kan dock redan idag omfattas av anmälningsplikt främst med hänsyn till hållfasthet eller brandskydd.

…

Författningskommentar

9 kap 3 c §

Paragrafen är ny. I paragrafen undantas ändringsåtgärder som avser solcellspaneler och solfångare i vissa fall från de generella kraven på bygglov. Undantaget gäller för alla typer av byggnader och för solcellspaneler och solfångare som placeras utanpå byggnader under förutsättningarna att de följer byggnadens form. Det innebär att solcellspaneler och solfångare som integreras i tak- eller fasadmaterialet eller uppvinklade solcellspaneler och solfångare inte omfattas av undantaget. Detsamma gäller för solcellspaneler och solfångare som uppförs på mark.Undantaget gäller inte på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap 13 §. Solcellspaneler och solfångare som omfattas av undantaget måste även fortsättningsvis följa detaljplan och områdesbestämmelser.

Konsekvensutredning

Alternativa lösningar

Undantaget skulle kunna omfatta även uppvinklade solenergianläggningar på tak eller fasader, framförallt på låglutande tak. Boverket har dock bedömt att det skulle bli ett alltför svårtillämpat undantag. Ett mer långtgående undantag riskerar även att leda till ökat antal anmälningar om tillsyn i efterhand och fler tillsynsingripanden bland annat på grund av alltför stor omgivningspåverkan. Boverket har därför inte föreslagit att undantaget ska omfatta sådana solenergianläggningar.

Ägare

När det gäller sådana solenergianläggningar som omfattas av undantag så ska de även i fortsättningen följa detaljplan och områdesbestämmelser. Det innebär att ägare av solenergianläggningar måste göra en egen bedömning av om den montering som ska vidtas följer detaljplan och områdesbestämmelser.

Kostnader och bortfall av intäkter

Förslagen innebär minskade kostnader för ägare som slipper att betala avgift för bygglov, startbesked m.m. när de uppför altaner och solenergianläggningar. Boverket saknar dock tillräckligt underlag för att kunna bedöma hur många ärenden och vilka belopp som detta handlar om. Förslagen kan visserligen innebära att kommunen få mindre intäkter i form av bygglovsavgifter men samtidigt minskar resursbehovet för bygglovshandläggning. Förslaget kan dock innebära att resursbehovet för tillsyn ökar. Det påverkar kommunernas kostnader eftersom tillsynsärenden inte är avgiftsbelagda utan skattefinansierade. Boverket bedömer att dessa intäktsbortfall och kostnadsökningar blir begränsade.”