Investeringsstödets framtid är oviss i nuläget eftersom vi inte vet vilken regering vi kommer att få. Nuvarande övergångsregering har i dagens budgetproposition 2019 lagt ett förslag till budget för investeringsstödet där man föreslår 975 miljoner i anslag för 2019 för “Energiteknik” (som innehåller både stöd till solceller och energilager), vilket är i nivå med tidigare riksdagsbeslut i december 2017. Överraskande är dock att budgeten för energiteknik föreslås sänkas från 975 miljoner per år till 535 miljoner för 2020 och 10 miljoner för 2021.

Det är något dunkelt varför man föreslår denna kraftiga sänkning. Under utgiftsområde Energiteknik hittar jag bara skrivningen ”De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tidigare beräknade ökningen av anslaget för 2020 för satsning på investeringsstöd till solceller uteblir.”

Denna budget ska det röstas om i riksdagen i december. Moderaterna har sagt att de ska lägga en egen budget. Vilken budget vi får i slutändan för 2019 är därmed inte klart förrän i mitten av december. Dessutom kan det vara så att, även om man i nuläget föreslår en sänkning för 2020-2021, man gör en justering under 2019 när en ny regering kommit igång.

Stödnivån

Svensk Solenergi har i en skrivelse till regeringen daterad 31 oktober föreslagit att man sänker stödnivån för investeringsstödet från 30% till 20%. Idén med detta är att stödet då räcker till flera sökande och därmed ger flera solcellsanläggningar. Svensk Solenergi anger att de ansökningar som står i kö i väntan på handläggning hos länsstyrelserna i stort sett uppgår till 900 miljoner kronor.

Vidare skriver Svensk Solenergi att ”Vår målsättning och tro är att branschen ska klara sig utan investeringsstödet i slutet av den kommande mandatperioden.”. Det man i branschen är rädd för är att investeringsstödet ska tas bort över en natt om det skulle bli en regering som ogillar investeringsstödet. En sådan regering skulle även kunna fundera över skattereduktionens vara eller inte vara. Snabba negativa förändringar i stödsystemet skulle säkerligen ge en temporärt vikande solcellsmarknad och till följd av det färre arbetstillfällen samt konkurser i branschen som 2017 omsatte 1,5 miljarder enligt Svensk Solenergis skrivelse.

Kommentar

Förslaget att sänka stödnivån för investeringsstödet till 20% är fullt rimligt. Även 20% i investeringsstöd är en bra nivå. Hittar dock inget sådant förslag i övergångsregeringens budgetproposition. Misstänker att övergångsregeringen låtit bli att göra en sådan ändring då man inte genomföra några större förändringar jämfört med årets budget om inte merparten av partierna tidigare varit överens om en förändring.

Om stödnivån skulle sänkas vidare under kommande år närmar man sig skattereduktionen för så kallat ROT-arbete som ger 9% i skattereduktion av totala systempriset, inklusive moms, OM man bor i ett småhus som är minst 5 år gammalt och om man inte fått investeringsstöd. I nyare småhus och om man bor i lägenhet kan man inte använda skattereduktionen för ROT-arbete, vilket är en klar nackdel när det gäller solcellsinstallationer.

Att ROT-avdraget ger 9% beror på att Svensk Solenergi 2015 fick godkänt av Skatteverket för en schablon för arbetskostnaden på 30% av systemkostnaden. Med en skattereduktion på 30% av arbetskostnadens 30% av systemkostnaden, blir det därmed 9% i skattereduktion.

För- och nackdelar

Investeringsstödet har den stora fördelen att man får det i handen ungefär samtidigt som när man köper en solcellsanläggning och att man därmed vet hur mycket man får i stöd. När det gäller skattereduktionen för överskottsel och eventuella elcertifikat är det framtida intäkter utspridda över många år med svårförutsägbar prisutveckling, som beror på politiska beslut, och det är därför svårt att förutse hur mycket det ger i handen i slutändan.

Till nackdelar med investeringsstödet hör att det är begränsat av en årlig statlig budget, som gör att det bildats långa köer, och att det krävs en viss administration hos olika aktörer.

Historia

Sverige har haft ett investeringsstöd för solceller sedan 2005:

• 15 maj 2005 – 31 december 2008. Max 70% i stöd. Endast stöd till offentliga byggnader.
• 1 januari 2009 – 30 juni 2009. Stödsystem saknades.
• 1 juli 2009 – 31 oktober 2011. Max 60% i stöd (55% för stora företag).
• 1 november 2011 – 31 januari 2013. Max 45% i stöd.
• 1 februari 2013 – 31 december 2014. Max 35% i stöd.
• 1 januari 2015 – 31 december 2017. Max 30% till företag och max 20% till övriga.
• 1 januari 2018 –. Max 30% i stöd.

PS 16 november

Kan vara intressant att jämföra med vad partierna tyckte för ett år sedan om 2018 års budgetförslag, där investeringsstöd för solceller och energilager är under 1.7 Energiteknik i nedanstående tabell.

Källa Näringsutskottets betänkande 2017/18:NU3 Utgiftsområde 21 Energi.