Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Agrivoltaics World Conference i Denver – Onsdag

Onsdag var andra konferensdagen vid Agrivoltacis World Conference 2024 i Denver. Har blivit en svenk sjukstuga med både jag och Pietro förkylda.

Under onsdagen handlade det bland annat om regelverk i olika länder. Intressant är att Tyskland i maj i år gjort en ändring i deras energilag, med nya krav för solcellsparker på mark vad gäller biologisk mångfald etc, se bilden.

När det gäller studier av biologisk mångfald vid solcellsparker är USA långt, långt före Sverige och Europa. Vi skulle behöva mera praktiska studier i Sverige inom detta område. Solcellsparker skulle som en bonus kunna bidra till att stärka den biologiska mångfalden. Merparten av antalet agrivoltaiska solcellsparker i USA är med tanke på att stärka pollinatörernas livsmiljö, se gårdagens inlägg.

Studierna i USA indikerar, som förväntat, att om man vill gynna den biologiska mångfalden genom att exempelvis så in växter som gynnar pollinatörer behövs en planering från starten av projektet, en anpassning till den aktuella platsen och det behövs en skötselplan. Det duger inte att så in blandningar av ospecificerade “ängsfröer” och hoppas att det ska sköta sig själv.

Jag har viss insikt i botanik då jag som amatör sysslat med växtinventeringar i över 40 år. Är ordförande i Botaniska Föreningen i Västmanland län sedan 2011 och blev i våras invald i Svenska Botaniska Föreningens styrelse igen, där jag även var med tio år från 1988.

Agrivoltaics World Conference i Denver – Tisdag

Första konferensdagen avklarad vid Agrivoltaics World Conference 2024 i Denver. Den avslutades med en konferensmiddag och vi var tillbaka först 21.30. Tröttsamt med tanke på att det är åtta timmars tidsskillnad.

Otroligt många intryck från dagens presentationer och samtal med andra deltagare. Intressant att av 565 agrivoltaiska projekt i USA med 10 GW installerad effekt var hela 418 för pollinatörers livsmiljö (”pollinator habitat”), 201 för fårbete (“sheep grazing”) och 35 för odling av grödor (“crop production”). I genomsnitt blir därmed den installerade effekten knappt 18 MW. I Sverige har vi några enstaka solcellsparker som är större än 18 MW, där den största i drift idag är på 22 MW i Kungsåra, utanför Västerås.

Här är en interaktiv karta som visar agrivoltaiska installationer i USA. Vore fint med en sådan karta även för Sverige 😀.

Agrivoltaiska projekt i USA.

Fullbokad konferens och fullsatt i lokalen.

Pietro  Campana, Sebastian Zainali, Silvia Ma Lu och Bengt Stridh från Mälardalens universitet är svenska representanter på konferensen.

Agrivoltaics Conference Denver – Studiebesök

Idag började Agrivoltaics World Conference 2024 i Denver med “technical tours”. NREL, Jack’s garden och Colorado State University Agricultural Research Development and Education Center kunde man välja på. Jag deltog I den sistnämnda. Doktoranderna Sebastian Zainali och Silvia Ma Lu från Mälardalens universitet besökte NREL.

Fyra agrivoltaiska anläggningar

Vi gjorde fyra stopp under turen i närheten av Cotton Springs, en dryg timmes bussresa norr om Denver.
1. Sheep agrivoltaics ground mount system.
2. Beef cattle feeding pens agrivoltaics.
3. Semi-transparent crop agrivoltaics
4. Vertical bifacial crop agrivoltaics

Längst ner är några bilder med lite funderingar.

Vertikala solcellspaneler

De hade i år installerat ett solcellsystem med vertikala solcellspaneler i tre rader med 30 stående dubbelsidiga paneler totalt. De sa att effekten var 15 kW. En modul jag tittade på var märkt 410 W vilket ger 12,3 kW totalt, så lite oklart hur de fick det till 15 kW. Det är lite lurigt med dubbelsidiga paneler. Man ger ett värde för test av enbart framsidan vid STC (Standard Test Conditions), som var 410 W per panel i detta fall. Men kan även ge en effekt där man i testet även har en viss strålning på baksidan och då blir effekten högre. Kan har varit denna effekt man använde för att få 15 kW installerat.

Colorado State University’s Agricultural Research Development and Education Center
“Colorado State University’s (CSU) Agricultural Research Development and Education Center (ARDEC) Main was founded in 1993 to encourage cooperation between soils, crop and water research scientists in an integrated setting under common management. After early success, ARDEC Main was expanded in 1999 to create the same type of facility for animal scientists. Today, ARDEC Main is approximately 1,000 acres (1 acre = 0,405 hektar) of which 889 are farmable and irrigated.

ARDEC South is home to the CSU Agrivoltaics Testing Grounds demonstration site, established in 2019. The current agrivoltaics testing site is replicated three times and includes three different solar module (panel) technologies with different levels of transparency and a full sun control. Research has been ongoing at this demonstration site; serving as a connection point with growers, stakeholders, legislators, university researchers, students, and the public. In 2024 the site was expanded to include vertical bifacial modules.

ARDEC Main is the site of a cattle feeding pen with shading provided by two pole mounted photovoltaic arrays.”
Läs mer på About CSU ARDEC

Tre rader med totalt 30 dubbelsidiga solcellspaneler som var och en hade effektoptimerare från Solar Edge. Kostnaden på 120 000 dollar obegripligt hög.

På baksidan av varje modul fanns en effektoptimerare, som tillsammans med DC-kablarna och dess kabelhållare ger en viss oönskad skuggning av panelernas baksida,

Fåren gillade skuggan under de lutande modulerna.

Här ska det bli en tjurhage. Djurägaren sa att det var viktigt att djuren fick skugga. Rejäla betongfundament runt nederdelen av stålstolparna för att förhindra att tjurarna ska skada anläggningen. Som jag fattade jag 3 m (10 fot) betong under mark och 1,8 m (6 fot) ovan mark. Dessutom kraftig struktur för att klara vind- och snölaster. Mycket hög kostnad på 150 000 dollar för 18,4 kW solceller.

Transparent CdTe-moduler med 40% transparens vilket gör att man kan ana kvinnan bakom panelen. Installationen var gjord 2019. Överraskande mycket avlagringar på panelytan. Man använde konstbevattning och troligen har panelerna blivit bevattnade också vilket gett avlagringar från kalcium i vattnet. Därför olämpligt att använda kranvatten för regelbunden tvätt av solcellspaneler.