Denna text är ursprungligen från ett inlägg publicerat 29 maj 2011. Längst ner i denna artikel framgår vilka revisoner som gjorts sedan dess.
Tillsammans med tre medförfattare har jag fått en artikel publicerad på konferensen PVSEC i Paris 2013 med titeln “Production cost of PV electricity in Sweden“. Där används Levelized Cost of Electricity (LCOE), vilken skiljer sig något från beräkningarna nedan men resultaten skiljer inte så mycket (några ören högre produktionskostnad med LCOE). Jag kommer att uppdatera denna sida med den metoden så småningom.
Det kan tyckas vara en trivial fråga att räkna ut vad solel kostar att producera, men det finns många faktorer att ta hänsyn och beräkningarna kan göras på olika sätt. Nedan visar jag att man kan få vitt skilda värden och alla dessa värden är ”riktiga” enligt de antaganden jag gjort! Vet man inte vilka antaganden som gjorts vid beräkning av produktionskostnaden för solel blir informationen alltså utan något egentligt värde!
Kortfattat gör jag så här. Investeringskostnaden fördelas som en annuitet (samma kostnad per år under livslängden) under antagande av en viss kalkylränta och till detta adderas en uppskattad driftkostnad och subtraheras en eventuell intäkt från elcertifikat. Med hjälp av den förväntade solelproduktionen under livslängden, med hänsyn tagen till degradering av modulerna, beräknas sedan produktionskostnaden per kWh som total kostnad dividerad med total solelproduktion.
Moms eller inte moms
En irriterande företagarsjuka är att ge priser exklusive moms till konsumenter. Det strider mot Prisinformationslagen (2004:347), där det står så här ”pris: det slutliga priset för en bestämd produkt eller en bestämd enhet av en produkt, uttryckt i kronor, inbegripet mervärdesskatt och andra skatter”. Alla priser som nämns i detta inlägg är inklusive moms.
Annuitetsfaktor
Annuitetsfaktorn beräknas som p/(1-(1+p)-n) där p är räntan och n livslängden. Annuiteten är den årligen kostnaden som ska betalas och den blir investeringskostnaden * annuitetsfaktorn plus årlig driftkostnad.
Investeringskostnad
Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera väldigt mycket. Här är några faktorer som påverkar priset:
- Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
- Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad. Kinesiska moduler generellt billigare.
- Val av tillbehör. Elmätare, mätning av solinstrålning och modultemperatur, loggning av uppmätta värden är exempel på tillval som kostar extra.
- Hur komplicerad installationen är. Om taket är klent dimensionerat kan takförstärkning behövas vilket höjer priset. Det gäller i första hand större anläggningar.
- Fast montering eller solföljande system. Solföljning ger mera solel men kostar också mera i investering och sannolikt även i drift. Hörde ett exempel från Malmö där priset för solföljningen inte var av denna världen. Om man prompt vill ha solföljning räcker det med 1-axlig solföljning, det ger nästan lika mycket elproduktion som 2-axlig solföljning. Idag tveksam lönsamhet även med investeringsstöd.
- Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.
Nedanstående diagram visar en jämförelse av paketpriser mellan några olika leverantörer. Alla priser är hämtade från bolagens webbinformation den 19 oktober 2017. OBS! Detaljvillkoren för var paketpriserna gäller och för vad som ingår i en standardinstallation varierar mellan de olika erbjudandena.
Jämförelse av priser för kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Den lila linjen 2016 IEA-rapport anger ett medelpris för ca 5 kW 2016 enligt “National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2016” . Tipsa gärna om du känner till andra elbolag som levererar solcellspaket. KLICKA på diagrammet för att se det i full skala.
anslutningskostnad
För småhusanläggningar är det ingen kostnad för anslutning till elnätet, men för större anläggningar kan det bli frågan om en anslutningsavgift.
Bygglov
För småhusanläggningar är det vanligen ingen kostnad för bygglov, men för större anläggningar tillkommer en avgift för bygglov.
Restvärde och rivningskostnad
Jag har antagit att anläggningens restvärde är lika som rivningskostnaden efter den antagna livslängden och för enkelhetens skull därför satt båda till noll.
Livslängd
Modulleverantörer garanterar minst 80% av märkeffekten efter 20-25 år. I praktiken lär modulerna hålla längre än så. Jag har antagit 30 år. Se även elproduktion.
Elproduktion
Solcellsanläggningar i Sverige som är bra eller hyggligt placerade bör producera 800-1100 kWh/kW och år. Jag har antagit 900 kWh/kW.
I rapporten “Outdoor PV degradation comparison” från amerikanska NREL 2011 där man sammanställt många olika studier fann man att modulerna tappade 0,5%/år i median och 0,7%/år i medel i toppeffekt, fast enskilda värden varierade mellan ca 0% och 2%/år. Vad som gäller i Sverige vet vi väldigt lite om eftersom endast ett fåtal studier har gjorts. I en långtidsstudie av moduler på Bullerö (som under de sex första åren var i drift i Årsta) som redovisats i Elforsk-rapport 06:71 kom man fram till att effekten var i medel 3,8% lägre än den ursprungliga efter att ha varit i drift i 25 år under 1981-2006. En modul avvek 35% i effekt och därmed betydligt mer än de övriga modulerna. Avvikelsen på 2% lägre effekt efter 25 år i drift för 19 av de 20 modulerna låg inom mätnoggrannheten, som angavs till ±5%. I artikeln “Long term performance of PV modules – results from Swedish case studies” redovisas förutom Bulleröstudien även mätningar gjorda på moduler från Huvudsta och Sandkullen. Om det visar att just dessa moduler var väldigt bra eller att det svenska klimatet är gynnsamt för solcellsmoduler är lite svårt att uttala sig om utifrån endast dessa studier.
Den årliga solinstrålningen varierar ungefär ±10% enligt SMHI:s mätningar. En intressant detalj är att under perioden 1983-2012 ökade den globala solinstrålningen med 0,3% per år enligt SMHI:s webbartikel “Solstrålning i Sverige sedan 1983” från vilken nedanstående diagram är hämtat.
Trend för global årlig solinstrålning vid 12 av SMHI:s mätstationer. Källa: SMHI.
Påverkan på grund av nedsmutsning orsakad av pollen, luftföroreningar, löv, algbildning, fågelspillning etc är liten i Sverige. En naturlig rengöring sker vid regn och snösmältning. Jag känner bara till en studie vad gäller nedsmutsningens påverkan på solelproduktionen i Sverige. Den gjordes på 1980-talet av Jonas Hedström. Jag hoppas kunna få tag i den rapporten någon gång.
Produktionsbortfallet på grund av snötäckning är liten åtminstone i södra Sverige. Under den tid snötäckning är aktuell är det även liten solinstrålning. Den sammanlagda inverkan av nedsmutsning och snö rör sig sannolika om endast ett fåtal procents produktionsbortfall på årsbasis för en typisk svensk installation. Det lönar sig därför normalt inte att rengöra solcellsmodulerna från smuts eller snö i Sverige. I enstaka fall kan undantag förekomma, ett sådant exempel är de solceller Maria och jag såg på Helags topp i april 2009 (se sista bilden i inlägget).
Driftkostnader
Solens energi är gratis och de årliga driftkostnaderna blir därför låga. I mina beräkningar har jag inte antagit någon kostnad för försäkring eller hyra av tak eller mark. I de länder som har inmatningslagar förekommer att man hyr ut sitt tak eller sin mark till investerare i solcellsanläggningar.
När vi bytte försäkringsbolag frågade jag om solcellsanläggningen ingick i husförsäkringen. Solfångare ingick, utan avdrag inom 2 år och därefter 10% avdrag per år. Han kunde inte ge besked om solceller och skulle återkomma, men jag fick aldrig något svar. Enligt en annan andrahandsuppgift ingår solcellsanläggningen i en vanlig husförsäkring.
Om man har högst 63 A säkring (motsvarar högst 43,5 kW solcellsanläggning) och är nettokonsument under ett kalenderår samt matar in ett överskott av solel till nätet behöver man enligt ellagen Kap. 4 §10 inte betala något inmatningsabonnemang:
“En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.”
Har man säkring över 63 A eller är nettoproducent och matar in ett överskottet tillkommer en kostnad för inmatningsabonnemang hos nätbolagert. Priset för detta abonnemang varierar mellan nätbolagen. Om man använder all el själv och inte matar ut någonting till nätet behövs inget inmatningsabonnemang.
Investeringsstöd eller andra stöd
Med den ändring som infördes i den förordning som började gälla 1 februari 2013 kan man få maximalt 35% i investeringsstöd. Investeringsstödsperioden gäller till och med 31 december 2016. Det är oklart om procentsatsen kommer att hållas oförändrad under hela perioden.
Elcertifikat
Solcellsanläggningar är berättigade till elcertifikat. Elcertifikat kan man få under 15 år, det vill säga under kortare tid än anläggningens livstid. En komplikation för småhus är att det bara är lönt för den överskottsel som matas in på nätet. Den andel som matas in på nätet varierar mycket beroende på husets elanvändning och anläggningens storlek. En annan osäkerhet är att priserna på elcertifikat varierar med tiden beroende på tillgång och efterfrågan. Elcertifikaten hade högst pris under 2008-2010, sedan dess har priserna sjunkit. Det finns ett förslag om höjd kvotplikt från och med 2016 och då kommer priserna för elcertifikat att öka igen. Det är därför svårt att förutse prisutvecklingen för elcertifikat 15 år framåt i tiden. För enkelhetens skull har jag antagit samma pris som medelpriset under 2012-2014 enligt marknadsstatistik från Cesar, som finns hos Energimyndigheten.
Elcertifikat. Prisutveckling per månad till och med februari 2015. Priser från Cesar, statistik elcertifikat hos Energimyndigheten.
Om livslängden antas vara 30 år och solcellsmodulernas degradering 0,5%/år kan man få elcertifikat för maximalt 52% av den totala solelproduktionen under livslängden. En eventuell elcertifikatintäkt har fördelats jämnt över hela livslängden för att få en medelkostnad för solelproduktionen under livslängden. Under de två senaste åren har det varit en nedåtgående trend på elcertifikatpriserna.
Ingen skatt har antagits vid försäljning av elcertifikat. Det gäller om man har en privat bostad och ingen näringsverksamhet samt om intäkterna från bostaden (inklusive exempelvis uthyrning) sammanlagt är under 40 000 kr, vilket är ett schablonavdrag man får göra enligt inkomstskattelagen (2013). Om man har en näringsfastighet eller näringsverksamhet (enskild firma räknas inte) ska man ta upp det som en inkomst i deklarationen oavsett belopp.
Kalkylränta
Det är inte helt lätt att avgöra “rätt” kalkylränta.
I kalkylräntan bör man om man lånar pengarna för investeringen under livslängden ta hänsyn till låneränta (ca 4,3% om man binder ett lån på tio år 2014-03-02), skatteavdrag (idag får vi göra avdrag med 30%, om det kommer att bestå i framtiden återstår att se) och inflation (i genomsnitt 1,25% per år under 20-årsperioden 1994-2013 enligt statistik baserad på konsumentprisindex från SBC). Med dessa värden skulle realräntan efter skatt bli 4,3%*0,7-1,25% = 1,76%.
Årlig inflation i Sverige 1992-2012. Data från SCB.
Man skulle möjligen också kunna utgå från vilken ränta man skulle få genom en alternativ placering, till exempel på banken. Enligt Finansportalen är den bästa ränta med insättningsgaranti man kan kunde få 2013-05-21 hos Bluestep Finans, som ger 3,75% vid fem års bindningstid. Det ger en realränta på 1,10% efter skatt.
I tabellen nedan för produktionskostnad har jag använt 2% och 4% kalkylränta. 4% är väl högt för en privatperson enligt ovanstående funderingar. I en kommentar nedan anger en person att han använder 3% vid kalkylker på skog och mark. I Banverkets “Beräkningshandledning. Hjälpmedel för samhällsekonomiska bedömningar inom järnvägssektorn” från 2009-09-01 anges att “En riskfri kalkylränta på 4 % ska användas för samtliga projekt.”
I diagrammen kan man se produktionskostnaden för andra kalkylräntor om man vill välja ett annat värde.
Gjorda antaganden
I nedanstående tabell har jag summerat de antaganden jag gjort för diagrammen. Som synes blir det en hel del antaganden. Som var och en förstår kan man därför komma fram till vitt skilda värden för produktionskostnaden beroende på vilka antaganden man gjort. Om du ser någon som räknat på produktionskostanden per kWh måste du veta hur beräkningen är gjord och vilka antaganden som gjorts för att kunna bedöma rimligheten i den angivna kostnaden. Vet du inte detta blir informationen utan något egentligt värde!
Vi borde kunna komma överens om att alltid ange beräkningsmetod och gjorda antaganden när vi anger produktionskostnad. Då går det åtminstone att bilda sig en egen uppfattning om rimligheten i kalkylerna. Någon som är mera ekonomiskt kunnig än vad jag är kan säkert ge synpunkter även på mina beräkningar och uppskattningar.
| Investeringskostnad (kkr/kW) | 10-50 |
| Anslutningsavgift (kr) | 0 |
| Bygglov (kr) | 0 |
| Restvärde (kr) | 0 |
| Kostnad för rivning (kr) | 0 |
| Hyra för tak eller mark (kr/år) | 0 |
| Försäkring (kr/år) | 0 |
| Inmatningsabonnemang (kr/år) | 0 |
| Andra årliga kostnader (% av investeringskostnad) | 0,5 |
| Livslängd (år) | 30 |
| Solelproduktion (kWh/kW och år) | 900 |
| Degradering av solcellsmodulerna (%/år) | 0,5 |
| Investeringsstöd (%) | 0 eller 35 |
| Andel av total produktion under livslängden som ger elcertifikat (%) | 0 eller 52 |
| Elcertifikatpris, medel 2012-01 – 2014-12 (kr/kWh) | 0,20 |
| Skatt elcertifikatförsäljning | 0% |
| Kalkylränta (%) | 0-8 |
I nedanstående tre diagram går det att utläsa solelkostnaden då investeringskostnaden är 10 000 – 50 000 kr/kW.
| Investeringsstöd | Elcertifikat | |
| Diagram 1 | 0 | 0 |
| Diagram 2 | 35% av investeringskostnaden | 0 |
| Diagram 3 | 35% av investeringskostnaden | 52% av den totala produktionen under livslängden = för hela produktionen under de 15 första åren, antaget en degradering med 0,5% per år |
Tabellerna nedan visar produktionskostnaden vid en kalkylränta på 4,0% respektive 2,0% utan respektive med investeringsstöd och med investeringsstöd och elcertifikat vid de två olika investeringskostnaderna. När det gäller investeringskostnader vet vi att priser på under 20 000 kr/kW är en realitet idag i Sverige för lite större anläggningar. I Tyskland var under fjärde kvartalet 2012 medelpriset 1751 Euro/kW exklusive moms (17 920 kr/kW vid en kurs på 8,60 kr/Euro, inklusive tysk ”moms” på 19% och installation), för en komplett takmonterad solcellsanläggning med en storlek på max 10 kW (observera att branschorganisation BSW har ändrat i sin statistik från 100 till 10 kW).
| Elproduktionskostnad (kr/kWh) vid 4% kalkylränta och pris | 15 000 kr/kW | 20 000 kr/kW | 25 000 kr/kW | 30 000 kr/kW |
| Utan stöd | 1,13 | 1,50 | 1,88 | 2,25 |
| Med investeringsstöd | 0,76 | 1,02 | 1,27 | 1,53 |
| Med 35% investeringsstöd och elcertifikat för 52% av den totala produktionen under livslängden |
0,68 | 0,93 | 1,18 | 1,44 |
| Elproduktionskostnad (kr/kWh) vid 2% kalkylränta och pris | 15 000 kr/kW | 20 000 kr/kW | 25 000 kr/kW | 30 000 kr/kW |
| Utan stöd | 0,89 | 1,19 | 1,48 | 1,78 |
| Med investeringsstöd | 0,61 | 0,81 | 1,02 | 1,22 |
| Med 35% investeringsstöd och elcertifikat för 52% av den totala produktionen under livslängden |
0,52 | 0,73 | 0,93 | 1,13 |
Ovanstående produktionskostnader ska för en småhusägare jämföras med det rörliga elpriset (elhandel + nätöverföring), som i början av februari 2013 var ca 1,15 kr/kWh för ett 1-års avtal i zon 3, med elhandelspris enligt Kundkraft och Vattenfall som nätägare. Lägg märke till att den framräknade produktionskostnaden är fast kostnad för hela livslängden för solcellsanläggningen. Vad elpriset är om 30 år är det ingen som kan förutspå, men det är väl troligt att det är högre än idag. Det skulle i sådana fall göra att en solcellsinvestering idag blir allt mer lönsam med tiden.
För kommersiella elproducenter ska produktionskostnaderna jämföras med produktionskostnaden för annan elproduktion. En slutsats, som var välkänd redan innan dessa beräkningar, är att det är elköpare som till en början kan dra nytta av egen solelproduktion genom att ersätta köpt el med egenproducerad solel.
Andra värden som kan tillkomma för solcellsanläggningar på byggnader är att
- ingen ny mark exploateras för installationen, nya vägar eller nya kraftledningsgator
- produktionen sker där behovet finns. Överföringsförlusterna i nätet kan minska och inga energikrävande transporter behövs.
- landskapsbilden påverkas inte
- de är tysta, inget störande ljud genereras
- egen elproduktion ökar intresset för vad elen används till, viket kan göra att man upptäcker möjligheter att minska sin elanvändning
Klicka på diagrammen nedan för att se dem i större skala.
Produktionskostnad för solel utan stöd. Revision 2013-02-04.
Produktionskostnad för solel med investeringsstöd. Revision 2013-02-04.
Produktionskostnad för solel med investeringsstöd och elcertifikat. Revision 2013-02-04.
Revisioner
- 5 november 2011, då investeringsstödet sänkts från 60% till 45% enligt ny förordning.
- Februari 2012. Några smärre justeringar i texten, ej i beräkningarna.
- 23 maj 2012.
- Tillägg av investeringskostnad 15 000 kr/kW
- Justering av kalkylränta från 5,33% till 5,00%
- Justering av elcertifikatpris från 0,30 kr/kWh till 0,25 kr/kWh.
- Diagrammen plottade med 0-8% kalkylränta istället för 0-10%.
- Några textjusteringer, exempelvis tyska solcellspriser.
- 8 november 2012.
- Justering av texten för kalkylränta.
- En sänkning av kalkylräntan från 5% till 4% i tabellen för produktionskostnad, med tanke på de låga räntenivåerna för närvarande.
- Justering av elcertifikatpris från 0,25 kr/kWh till 0,20 kr/kWh. Enligt Cesar elcertifikat har medelpriset under senaste året varit 198,69 kr per elcertifikat på 1 MWh. Jag har tidigare antagit att moms utbetalas men så bör inte vara fallet för privatpersoner.
- Sista diagrammet uppdaterat med det nya elcertifikatpriset.
- Text om investeringsstöd uppdaterad.
- 10 november 2012
- Justering av texten för kalkylränta
- Ny tabell tillagd med kalkylränta 2%, för att visa den stora betydelsen den har för den beräknade produktionskostnaden
- Uppdaterade priserna för tyska solcellsanläggningar under tredje kvartalet 2012.
- Några smärre textjusteringar.
- 11 november 2012
- Lade till investeringskostnad 30 000 kr/kW och 40 000 kr/kW i diagrammen och gjorde dem i större skala när man klickar på diagrammen.
- 4 februari 2013
- Investeringsstöd ändrat från 45% till 35%
- Uppdaterade värden i text och tabell och gjorde även del andra uppdateringar av data
- Lade till investeringskostnad 10 000 kr/kW i diagrammen
- 3-4 april 2013
- Tillägg av text angående skatt på elcertifikatförsäljning.
- Tillägg i inledande text om kommande artikel “Production cost of PV electricity in Sweden”
- 21 maj 2013
- Uppdaterade data för kalkylränta.
- Lade in diagram för inflation i Sverige.
- 26 juni 2013
- Liten textjustering i inledningen om hur beräkningen går till.
- 4 september 2013
- Tillägg av text om anslutningsavgift.
- 18 september 2013
- Tillägg av text om bygglov.
- 7 mars 2015
- Uppdaterade diagrammet för elcertifikatpriser.
- Använde medelpris för elcertifikat för åren 2012-2014 = 20 öre/kWh, som är samma pris som tidigare använda för senaste året.
- Uppdaterade texten om elcertifikat.
Pingback: Nytt lägstapris i Sverige – 25 000 kr/kW | Bengts villablogg
Pingback: Vad är priset för solel i Sverige? | Bengts villablogg
Hej,
Upptäckte ett litet fel ovan,
http://bengts.blogg.viivilla.se/produktionskostnad-for-solel-i-sverige/
“I Tyskland var medelpriset under tredje kvartalet i år 2199 Euro/kW (23 800 kr/kW vid en kurs på 9,1 kr/Euro”
Det blir INTE 23 800.- det måste bli 20 010.- (2199 x 9,1)
Annars en MYCKET trevlig site! Sitter själv och räknar på mycket celler på vårt hus!
Eftersom jag vänder mig till privatpersoner räknar jag alltid med moms (vilket står högre upp på sidan), i detta fall 19% i tysk moms, och då blir det 23 800 kr. En parentes hade visst hamnat lite fel, är justerat nu.
Kul att du gillar bloggen!
Tack för en jättebra artikel! Detta gav mig dem bästa sammanställningen på totalekonomi jag har sett, sen har vi den där pucken med kalkylränta som alltid gör det hela väldigt komplicerat, då det är den som faktiskt på det hela taget avgör projektets lönsamhet. 5.33% är dock, som jag ser det, en rätt hög kalkylränta att använda på en investering över 30 år, jag brukar snarare använda 3% över längre perioder när jag räknar på skog och mark som känns relativt jämförbara.
Pingback: Solcellsystem för 2 dollar per Watt i Indien | Bengts villablogg
Hej Bengt!
Strålande uträknat! Det känns riktigt kul att kunna hänvisa till denna beräkning för alla de som tvivlar på lönsamheten 🙂
Utmärkt informativt. Våra solceller kommer troligen att hamna på 35000 kr/kW. Synd att det så mycket kostnader förutom själva solcellerna (dom kostar 42000 för 2,3 kW).
Vet inte om jag hängde med riktigt, är kanske lite trött i hjärnan efter fem mil långfärdsskridsko idag. Är det solcellsmodulerna som kostar 35 000 kr/kW? Kostade resten (montageprofiler för modulerna, växelriktare, brytare, kablage etc och installation) “bara” 7000 kr/kW (42000-35000)?
Pingback: Priserna för solcellsystem fortsätter att sjunka i Tyskland | Bengts villablogg
Pingback: Stora solcellsanläggningar för 16 700 kr/kW i Tyskland | Bengts villablogg
Har 6,6 Kw som annu inte har kommit i drift Och kostat 50 000 € arbetet utfort av
Expert S.L .Benjamin Maurer Cif; B -54285937 Arbetet startade den 29.2 .09
det fattas document for att fa kopplat dem till Iberdrola
Vad kostar solceller pr Kilowatt i Dag ?
Ditt solcellssystem kostade €7575/kW. Jag har skrivit i några inlägg om kostnader. Stora solcellsanläggningar handlas för €1600-1800/kW, exklusive moms. Under fjärde kvartalet 2011 i Tyskland var snittpriset €2082/kW, exklusive moms, för nyckelfärdiga solcellsanläggningar upp till 100 kW. En anläggning i din storlek kostar lite mera. Sedan kan förstås speciella omständigheter eller om man väljer moduler med extra hög verkningsgrad exempelvis göra att det kostar mera.
Våra anläggningar kostar 20.000kr/kW inklusive allt med installation och färdigställande. Mvh, Peter Larsson /SolEL Dalby
SolEl Dalby verifierade att priset är inklusive moms och exklusive ROT-avdrag.
Hej Bengt, riktigt bra blogg!
Jag undrar lite kring hur du beräknat degraderingen på solcellernas verkningsgrad och får dem till att de är berättigade elcertifikat under 52 % av sin livslängd? 15 års tid är den maximala tiden ett system är berättigat elcertifikatsstöd, med 30 års livslängd…du får väl inte fler elcertifikat bara för att du får en minskad verkningsgrad över tiden? Vänligen Malin
Notera att det är 52% av energiproduktionen som berättigar till elcertifikat (ett elcertifikat tilldelas per producerad MWh), ej av livslängden. Om man har en degradering producerar solceller mindre energi vartefter och räknar man på detta blir det 52% av energiproduktionen under den antagna livslängden på 30 år som man kan få elcertifikat för, om degraderingen är 0,5%/år. Utan degradering skulle det förstås bli 50% om man antar en livslängd på 30 år och att man får elcertifikat under 15 år.
Vi har just köpt en anläggning på 12,48 kW installerad & klar för 208.000 kr (inkl.moms) efter ROT-avdrag. Dvs. 16.667 kr/kW.
För mer information, se http://www.ekosvensson.se/sa-har-ser-ekonomin-ut-for-var-solcellsanlaggning/.
PS. Tack för en riktigt bra blogg, Bengt!
Vad var kostnaden före ROT-avdrag? Jag brukar ange den, det blir lättare att jämföra olika prisuppgifter då.
Före ROT-avdrag var kostnaden 279.500 kr.
Det blir 22 395 kr/kW, det vill säga i samma storleksordning som Vattenfalls 2,94 kW paket. Så långt är allt okey, MEN…
Din skattereduktion på grund av ROT-avdrag blev 71 500 kr, vilket betyder en arbetskostnad på 143 000 kr = 51% av totalpriset och 11 458 kr/kW i installation. Det är ett orimligt högt pris för installationen!
En annan ytterlighet vad gäller installation är de solcellspaket Sala-Heby Energi AB säljer i samarbete med Knivsta kommun och omställningsgrupperna i Knivsta och Sigtuna. Där tar man 600 kr/kW, inklusive moms, i installation för solcellspaket över 4 kW. Det är ett orimligt lågt pris för installationen!
Hur kan det skilja mer än 10 000 kr/kW i pris för installationsarbetet????? Får skriva ett inlägg om priser för installationsarbete…
Hej. Vill hjälpa till att ge en rimlig installationskostnad exkl. ROT och inkl. moms.
Installationskostnaden med elektriker och montörer på en anläggning som 12,48kW skall ej ligga på mer än 2565kr inkl. moms exkl. rot per installerad kW.
Detta skall då inkludera 2 montörer och 1 elektriker som skall räcka långt på en installation i denna skalan.
Med hälsning
Peter Larsson
SolEL Dalby
Hej Bengt!
Jätteintressant blogg om solel. Jag har börjat intresse mig lite för solel för min villa jag byggde 2008.
Har idag bergvärme och vindkraft faktiskt. Vindkraften är ju också en lönsam historia men den täcker inte fullt ut mitt elbehov så jag har börjat fundera på om det går att kombinera med solel och ifall det lönar sig.
Hur kalkylen ser ut…
Om jag förstår din uträkning rätt här ovan så menar du att en anläggning på 1 KW ger runt 1000 Kwh/år (avrundar dina 800-1100 kwh till 1000 kwh).
Ovan kan man också utläsa att en anläggning på 1 KW kan kosta ca 20.000 kr.
Med dagens pris på ca 1kr/Kwh så skulle jag “spara” 1000kr/år med en egen solcellsanläggning enligt ovan. Det betyder att på 20 års tid så har jag hämtat hem min investering.
Men efter 20 år är väl anläggning också mer eller mindre förbrukad?
Var i ligger då vinsten med att göra en så stor investering nu?
Eller missar jag något här?
Mvh
Henrik
Finns en hel del att säga om det. Tar upp det i ett kommande inlägg.
Vore intressant att veta lite mer om ditt vindkraftverk. Vilken märkeffekt har det, vilken diameter har det, hur hög mast har du, vad tycker dina grannar (om du har några i närheten) och hur mycket producerar du mätt som kWh/kW installerad märkeffekt.
Pingback: Varför ska man köpa solceller?? | Bengts villablogg
Är livslängd/driftsäkerhet hos solpanelen avhängig fabrikatet.?
Finns rekomendationer/erfarenheter vad gäller kvalitet?
Om man kopplar solcellen till värmepatron för uppvärmning av vattenburet värmesystem. Bortfaller då det statliga bidraget?
Kvalitén på solcellsmoduler är en lite knepig fråga. De studier som har gjorts av felorsaker i främst större solcellsanläggningar har visat att solcellsmodulerna står för en liten andel av felen. Det finns många tusen olika solcellsmoduler på marknaden så visst kan det finnas skillnader i kvalité. Det finns certifiering av moduler som ska garantera en viss kvalité enligt vissa standarder där miljötester ingår. Om dessa tester förmår förutsäga att livslängden är minst den utlovade i alla miljöer för alla modultyper återstår väl att se. Det är först om 25 år vi har det definitiva svaret för de moduler som tillverkas idag. Köper man certifierade moduler från en känd tillverkare bör det inte vara några problem kan man tycka.
Det statliga investeringsstödet baseras på inköpskostnaden. Det är inte på något vis relaterat till hur mycket du solel du producerar eller vad den används till. Du behöver inte ens producera en enda kWh efter det att du fått investeringsstödet, fast det blir förstås en dålig affär om solcellsanläggningen inte ger någon elproduktion…
Pingback: Stora rödpennan framme… | Bengts villablogg
Kostnad för solcellssystem, uppdelat i komponenter, i Tyskland, enligt senaste numret av Solar Business Focus (s.44)
Kostnadsfördelningen (allt i US$/W):
Solcell: 0,94
Övrig materiel: 0,57 (Likriktare: 0,38; Ställning: 0,15; Kablar mm: 0,04)
Arbete: 0,58 (Installation: 0,25; Design: 0,05; Kundkontakter: 0,28)
Övrigt: 0,36 (Tillstånd: 0,03; Finansiering: 0,03; Installatörens bruttovinst: 0,30)
Totalt 2,43 US$/W = 16 kr/W
http://www.ecoprofile.se/thread-408-Dyrt-med-solel.html#21164
Pingback: Medelpriset för solcellsystem under 15 000 kr/kW i Tyskland! | Bengts villablogg
Hej.
En informativ och intressant site. Möjligen kan jag tycka att det “eviga” räknandet på lönsamhet kan sättas under lupp. Vi köper/bygger hus för miljonbelopp utan att lägga ned bråkdelen så mycket tanke på “om det lönar sig”. Vi köper bilar med 60% värdeminkning på 3 års sikt (enligt Ynnor-tjänstebilsite). En normalbil (Volvo) ligger idag på 350 000 sek. Den värdeminskningen motsvarar en ganska rejäl anläggning för alternativ energi. En faktor som inte riktig framgår av beräkningarna är om man kan räkna en värdehöjning på fastigheten tack vare lägre driftkostnad. Det kan man möjligen fundera över.
Hälsningar
Rolf
Tomtskådare
Av någon anledning ”ska” man alltid räkna lönsamhet på en investering i energieffektivisering eller egen elproduktion. Men det är absolut andra faktorer än ekonomi som spelar in vid investeringar vi gör. Ingen räknar återbetalningstid på inköp av ett nytt kök, då skulle det inte bli några nya kök… Och som du är inne på, varför köper inte alla den bil som ger lägsta totalkostnad per körd mil? Däremot jagar vi gärna billigaste glödlamporna för att spara några tior eller hundralappar (om nu kvalitén är densamma). Vi är inte alltid logiska och rationella i vårt handlande.
MEN, vi ska heller inte blunda för ekonomin för solceller. Jag tycker den ska redovisas så bra och ärligt som det går. Sedan är det upp till var och en att ta ställning till om man vill göra investeringen eller inte. Vill man vara med som en av många pusselbitar i en energiomställning till enbart förnyelsebar energi eller inte?
Värdehöjning? Min känsla är att vi har så få hus med solceller i Sverige att det inte går att göra någon vettig statistik på detta. Mitt stalltips: storleken spelar roll… 1 kW = ingen värdehöjning, 10 kW = viss värdehöjning. I rapporten “An Analysis of the Effects of Residential Photovoltaic Energy Systems on Home Sales Prices in California” anser man sig ha sett ett ökat försäljningsvärde för hus med solceller. Man anger också att det spelar roll hur gammal solcellsanläggningen är och om den installeras på ett nytt eller gammalt hus.
Tack för all användbar information på denna blogg!
Jag har själv vid ett antal tillfällen refererat hit när bekanta undrar vad solceller skulle innebära ekonomiskt för dem.
Prisutvecklingen på solceller har gått nedåt med rasande fart, i uträkningen av kostnaden för solceller anges den lägsta kostnaden 15 kkr/kW som “tänkt framtida pris”. Det stämde för något halvår/år sedan, men nu (okt-12) är det en realitet!
För den som installerar solpanelerna själv så går det idag att få en kostnad på 15 kkr/kW.
Här är ett komplett solcellspaket på 4900W för 64995 kr:
http://nordicsunpower.se/index.php?route=product/product&path=45&product_id=152
Det blir 13,3 kkr/kW. Installerar man systemet själv så tillkommer kostnaden för elektriker vid den elektriska installationen. Gissningsvis är elektrikerkostnaden under 8000 kr, och då blir totalkostnaden 15 kkr/kW.
Senaste uppdateringen “Kostnad solel” gjordes i maj 2012. Vid tillfälle ska jag uppdatera sidan. För prisjämförelser räknar jag på nyckelfärdiga system som beställs av en firma, annars blir det lätt att man jämför äpplen med päron. Sedan går det alltid att få det billigare genom att göra en del av arbetet själv. I normalfallet tror jag dock att de flesta köper den tjänsten också och då kan man utnyttja ROT-avdrag om man bor i ett hus som är minst fem år gammalt, vilket också sänker priset. Får man dessutom investeringsstöd blir det förstås rejält mycket billigare. Det paket du nämner anges som en “kampanj”, vilket inte låter som ett normalpris. Det finns många olika prisvarianter…
Hei
Vårat BRF forbrukar ungefär 150.000 kwh per år. Vi plannerar attinstallera solel på våran 3-4 tak. Vart hittar man en översikt över firmor som leverererar nyckelferdiga anlegningar som tacker vårt forbruk (detta vil öka i femtiden när flere får elbilar)
http://bengts.blogg.viivilla.se/leverantorer/ är den mest kompletta leverantörslista jag känner till.
Pingback: Är det lönt att beräkna lönsamhet för solel i Sverige? | Bengts villablogg
Hej!
Varför krångla till det?
Vad är det viktiga i en kalkyl? Som jag ser det vill vi veta priset på anläggningen, förväntad livslängd (i alla fall när den skall vara avskriven), ditt räntekrav (vad har du för alternativ för investeringen – amortera bolån osv). Samt hur mycket den producerar per år och kW.
Med dessa antaganden/siffror kända är det enkelt att räkna på en annuit på investeringen.
Med följande antaganden 5% kalkylränta, avbetalning/amortering 30 år, investeringssumma 15 000 kr/kW, solproduktion 900 kWh/kW och år får jag det till att kostnaden per producerad kWh blir 0,59 öre.
Vad mer behöver man egentligen veta? Det är detta pris du kommer att få betala för elen i 30 år. Är det en lönsam investering, ja definitivt. Behöver man krångla till det mer för att avgöra om man skall göra investeringen eller inte? Knappast! Spelar det någon roll om man lånar pengarna eller redan har dem? Nä!
Notera att jag gjorde antagandena enkla. Minskad produktion över tiden, andra investeringar osv bör kanske läggas in i kalkylen.
Slå gärna hål på mitt resonemang!
Jag räknar enligt ovan också med annuitetsmetoden. 30 år och 5% kalkylränta ger en annuitetsfaktor på 0,06505. Med en investering på 15 000 kr/kW, inklusive moms, utan investeringsstöd och elcertifikat, blir annuiteten 0,06505*15 000 = 976 kr/år. Med en solelproduktion på 900 kWh/år blir produktionskostnaden 976/900 = 1,08 kr/kWh om man enbart tar hänsyn till investeringskostnaden. Hur fick du 0,59 öre/kWh?
Ska vi göra en beräkning av produktionskostnaden för solceller bör vi räkna som man gör för andra produktionsslag tycker jag, där driftkostnader och degradering av solcellsmodulerna bör ingå. Räknar man på mitt sätt blir produktionskostnaden då 1,25 kr/kWh vid en kalkylränta på 5%, investeringskostnad 15 000 kr/kW inklusive moms, utan investeringsstöd och elcertifikat. Vid dagens revision sänkte jag kalkylräntan till 4% och då blir produktionskostnaden istället 1,13 kr/kWh med dessa förutsättningar.
Hej!
Jag räknade fel och du rätt. Insåg det för sent…
Men jag tycker att det enklaste och bästa är att räkna på en annuitet och som du föreslår dessutom lägga till driftkostnader och degradering av solcellsmodulerna.
1,13 kr/kWh i fast elpris under 30 år tycker jag är en riktigt bra affär. Dessutom inkluderar det en kalkylränta på 4% så det ger höjd för att låna pengarna alternativt ge dig en bra avkastning på egna pengar.
Har du någonsin funderat på att räkna ut optionsvärdet av att binda sitt elpris under 30 år?
Intressant tanke… Jag har tänkt tanken att räkna ut värdet på solelen under livslängden kontra det rörliga elpris vi betalar. Det är dock en magnifik svårighet att förutse elprisets utveckling under så lång period. Det blir sannolikt så stora osäkerheter att frågan är hur mycket resultatet är värt. Men man skulle förstås kunna göra några olika scenarior med antaganden av några olika prisförändringar på el, som ett räkneexperiment.
Fast samma problem har du ju när du skall räkna fram priset på optionen för en aktie. Kolla på http://en.wikipedia.org/wiki/Black%E2%80%93Scholes för formel för att räkna ut optionsvärdet.
Hej Bengt!
Jag bor på en lantgård i Malmötrakten och har en loge med 500 kvm tak rakt i söder med cirka 45° lutning. Jag gör av med cirka 100.000 kWh per år och skulle vilja investera i solceller så snart man infört nettodebitering.
var hittar man en lista på seriösa leverantörer som levererar certifierade celler?
mvh
Bertil
PS Bra site!
Ta gärna en titt på listan som finns under fliken Leverantörer.
Om du dimensionerar dagseffekten mot ditt effektbehov en sommardag behöver du inte fundera på nettodebitering då du inte kommer att sälja något utan bara spara köpt el. Detta kanske dock är försvinnande litet.
Om du behöver tvättvatten (mjölkutrustning) skall du välja solfångare med betydligt högre verkningsgrad för den delen.
OBS glöm inte att du får betalt för elcertifikat på den el du konsumerar om den är grön vilket gör kalkylen mycket bra. Jag planterar själv skog så 10-12års återbetalning tycker jag är bra.
Om det inte är speciellt komplicerat skall du inte behöva betala mer än 15000kr/kw utan moms för högsta kvalitet för en så stor anläggning.
En solcellsanläggning utan överskott som matas in på nätet blir liten på ett småhus. I vårt fall runt 400 W. Det behövs därför en lösning för hur man hanterar ett solelöverskott som matas in till nätet.
Speciellt om man får investeringsstöd blir det billigare per kWh att producera varmvatten med solceller och elpatron än med solfångare. Däremot producerar man mera energi per ytenhet med solfångare.
Som jag skrivit om tidigare på bloggen är det inte lönt för en småhusägare att försöka få elcertifikat för all sin producerade el, dvs även den man solel man själv konsumerar, eftersom man då själv får bekosta elmätare och ett årligt mätabonnemang. Vid ungefär 10 kW anläggningsstorlek blir det jämt skägg med dessa kostnader. Däremot kan man utan kostnad få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet. Sedan gäller det att hitta en köpare som vill köpa enstaka elcertifikat per år, vilket inte självklart alla elhandlare är intresserade av.
Hej!
Det stora felet med solceller är att produktionen kl 15.00 den 24 december är nära noll, i Sverige.
Värdet av en producerad kWh dagtid, juli, är väsentligen lägre än under vintertid. Så den eventuellt goda lönsamheten är en chimär.
Månadsmedel för Nord Pool spotpris under åren 2001-2012 under maj-juli (då vi har 51% av årets solinstrålning i Stockholmstrakten) var 30,6 öre/kWh medan det var 39,5 öre/kWh i november-februari (då vi har 6% av årets solinstrålning i Stockholmstrakten). Det skiljde alltså 8,9 öre/kWh, exklusive moms, i månadsmedelspotpris. Eftersom solel produceras som mest sommartid mitt på dagen, då spotpriset vanligen är som högst under dygnet, och att spotpriset vintertid vanligen är som högst sen morgon eller kväll är den faktiska skillnaden i spotpris när solelen produceras mindre än dessa 8,9 öre/kWh. Jämför vi andra månader och mitt på dagen blir skillnaderna sannolikt försumbara.
För en privatperson är elhandelspriset dessutom endast en mindre del av det pris man betalar för köpt el. Den solel vi använder direkt i huset ska värderas mot det totala elpriset, vilket förvånansvärt många verkar glömma bort. Det totala elpriset består av elhandelspris, energiskatt, elcertifikatavgift, nätöverföring och moms. På vår senaste elräkning var vårt elhandelspris på 25 öre/kWh, inklusive moms, bara 28% av det rörliga elpriset (fasta priser oräknade).
Eftersom vårt elhandelspris är fast spelar det för oss ingen roll vad Nordpool spotpris är när det gäller värdet av den solel som ersätter köpt el. För de som kommer att välja timprisdebitering kommer spotpriset att ha en väldigt liten betydelse för värderingen av den solel som ersätter köpt el.
För de som säljer överskottsel till Nord Pool spotpris per timme blir det i genomsnitt ett ensiffrigt antal ören i skillnad mellan årets olika månader. Man bör lägga märke till att det månadsmedelspotpris på 11,5 öre/kWh vi hade i juli år var långt under julimedel på 30,3 öre/kWh under åren 2001-2012, så det är inte speciellt relevant att tro att årets julipris är ett typiskt sommarpris. December 2011 var för övrigt medelspotpriset 30,0 öre/kWh.
Jo, du har rätt, men när / om solceller får en större spridning än rent marginellt så kommer fasta avgifter för nätet att kunna slås ut på färre sålda kWh, och därför öka. Likadant torde kraven på balanskraft öka med ökande solcellspridning.
Lönsamheten i dag är kopplad till skatteeffekter – varför, principiellt sett, ska inte egenproducerad el beskattas lika som annan ?
Hur ser lönsamheten ut i ett icke nätanslutet hus, helt “Stand-alone”, med samma leveranssäkerhetskrav som hos Fortum? (inte så bra är min gissning)
Behovet av balanskraft i Sverige på grund av solceller är idag försvinnande lågt och kommer så att förbli under många år än. Tänk på att den installerade nätanslutna solcellseffekten vid slutet av 2011 var knappt 10 MW, som uppskattningsvis producerade 8-9 GWh och där kanske bara hälften av denna produktion matades in på nätet. Jämför detta med de långt större variationer i Sveriges elbehov under ett dygn och med produktionsvariationer på grund vindkraft, som producerade 7 TWh under senaste 12-månadersperioden.
Det är ologiskt att beskatta egenproducerad el som en småhusägare använder själv. Vi beskattar inte vedeldning, solfångare, energieffektiviseringsåtgärder etc. som alla minskar behovet av köpt el.
Icke nätanslutna solcellsystem har en lysande lönsamhet. Alternativet att dra en elkabel är vanligen (väldigt) mycket dyrare. Rymdtillämpningar, nödtelefoner i svenska fjällen och svenska fyrar var bland de första tillämpningarna för solceller, där de ansågs vara det bästa alternativet. Sommarstugor (ytterst få permanentboende i Sverige saknar fast elanslutning) och fritidsbåtar är andra goda solcellstillämpningar.
Hej!
Intressant och bra sammanställning. För att förstå bättre försökte jag använda de beräkningar du gjort på sid 6. Annuitets faktor 4%, 30 år=0,0578, då får jag vid en investering på 15000 kr 1,05(1,13), 0,62(0,66) och 0.56 avrundat uppåt(0,57). Vad kan jag möjligen ha missförstått?
mvh ture marklund
Har du tagit med någon årlig driftkostnad? Jag satte den till 0,5% per år av investeringskostnaden per kW. Jag har också räknat med en årlig degradering på 0,5% av solelproduktionen.
Hej!
Investering 0,968(15000 kr)/ 0,53(8250 kr)
Driftskostnad 0,084(75 kr)
El-certifikat 0,104(93,60 kr)
1,05 kr/KWh/0,61 kr/0,51 kr/KWh
mvh ture marklund
Verkar som att 0,5% degradering per år saknas i din beräkning. Elproduktionen under livslängden blir alltså lägre än 30 år x 900 kWh/kW och år = 27 000 kWh/kW.
Hej Bengt,fick reda på dina beräkningar av en tillfällighet. Har ett anlägg på 17 kW nominell effekt, har varit i drift drygt ett år. Tekniskt fungerar det enligt plan men jag vet inte om ekonomin är något att hurra för. Antecknar noga köp/försäljning av el till Bixia och V-fall varje månad och har åtskilliga fakta att leverera.
Hälsningar Börje
Debiteringen från nätbolagen består av en årlig abonnemangsavgift + överföringsavgift.
I mitt fall 1.672 kronor + för närvarande 11.38 öre/kwh.
Den årliga abonnemangsavgiften måste tas bort och nätbolagets godkända kostnader (EI:s kontroll) läggas på överförda kwh för att uppmuntra till största
möjliga sparvilja och ekonomiskt utfall för egenproducerad el.
En abonnemangsavgift motverkar energisparande.
Hej!
Skulle du kunna uppdatera med 35% samt lägga in 10000kr/kw vilket är möjligt om man köper riktigt billiga solceller och växelriktare samt gör fastsättningssystem och allt arbete själv (utom elinstallationen på nätet)?
Hej!
Jag ska bo i en husvagn i västmanland. Den är 2 m bred och 6.5 meter långd. En Adria. Jag undrar hur mycket solceller men behöver för att kunna värme upp och ha det ljus & radio & kök?
Är det ok med en solcel? hur mycket skulle detta kostar? Kan men som en icke teknisk specialist anslutar alt själv?
Går tyvärr inte att svara på dina frågor med enbart den info du ger. Föreslår att du vänder dig till någon leverantör av solcellspaket med batterier att användas utanför elnätet och att du ber dem hjälpa dig att göra en beräkning av ditt behov av energi, solceller och batterier. Efter denna beräkning kan de ge dig ett pris. De kan också ge installationsråd. Leta leverantör under menyn leverantörer.
En sak som spelar stor roll är förstås hur mycket solinstrålning som når din husvagn. Om den exempelvis skuggas av träd blir det knepigare. En tumregel är att solceller kan ge 100-150 kWh/m2 (beroende på solcellsmodulernas verkningsgrad) och år i någorlunda oskuggade lägen. Elproduktionen är ojämnt fördelad över året, med endast ca 6% av solinstrålningen under månaderna november-februari vid Mälardalen.
Pingback: Produktionskostnad för solel i Sverige uppdaterad | Bengts villablogg
Hej Bengt och tack för all bra information jag hittat på din blogg. En sak som jag inte lyckas räkna ut är hur formeln ser ut för att komma fram till att “”Solcellsanläggningar i Sverige som är bra eller hyggligt placerade bör producera 800-1100 kWh/kW och år. Jag har antagit 900 kWh/kW””. Jag har hittat samma information på andra hemsidor men jag är seriöst intresserad av hur formeln ser ut bakom beräkningen av detta. Jag gissar att jag måste ta med uppskattat antal soltimmar eller solinstrålning för aktuellt område. Kan du förklara hur formeln ser ut, jag hittar det inte någonstans
800-1100 kWh/kW under ett år är uppskattningar av vad som är rimligt gjorda med hjälp produktionsdata från verkliga solcellsanläggningar i Sverige och med hjälp av SMHI:s solinstrålningskarta för Sverige.
Om man ska beräkna solelproduktionen är det enastående komplext om man ska göra det från grunden. Under Länkar finns ett antal simuleringsprogram som kan användas för att göra dessa beräkningar. I PVSYST finns en omfattande dokumentation som beskriver beräkningarna. Det finns också en uppsjö av vetenskapliga artiklar om olika beräkningsmodeller.
Slutsatsen är att för gemene man finns ingen anledning att försöka göra egna beräkningar, det är bättre att använda de simuleringsprogram som finns. Man ska också vara medveten om att simuleringar kan bli mer eller mindre noggranna. Exempelvis kan solinstrålningen variera ±10% mellan olika år enligt SMHI:s mätningar, medan man i simuleringar oftast använder något slags normalår. Delbeskuggning av solcellsanläggningen är en vanlig orsak till lägre solelproduktion än förväntat. I vissa simuleringsprogram kan man lägga in skuggande horisonter eller föremål som närliggande träd och hus.
Kalasbra! 🙂
Nu är det bara att starta massa studiecirklar ute i landet så folk lär sig att göra detta själv.
Blir ekonomsikt bra samtidigt som man lär sig något nytt 🙂
Hej Bengt, tack för hemsidan! Jag håller på att grotta ner mig i ämnet och undrar om du kan skriva ner formeln du har räknat ut värdena i ditt diagram där du kom fram till 0,76kr/kW med stöd. Försökte hitta det på din sida men lyckades inte, kanske jag missade det. Trevlig helg!
Se under annuitetsfaktor och läs om alla antaganden jag gjort, så kan du själv plocka ihop formeln. Själva formeln är inte så märkvärdig. Det är vilka antaganden man gör som kommer att göra skillnad…
Pingback: Bauhaus ny systemleverantör av solceller | Bengts villablogg
Pingback: Bidrag accepterat till konferensen PVSEC 2013 | Bengts villablogg
Hej Bengt,
När jag tittade runt efter prisvärda solcellspaket hittade jag ett paket hos Nordic SunPower på 4900 W som kostar ca 65 000 kr samt ett annat paket hos Norden Solar på 10 000W som kostar ca 133 000 kr. Det ger en kostnad per kW på lite drygt 13 000 kr. Du har inte med några så låga siffror bland de leverantörer du redovisar i diagrammet ovan. Beror det på att montering inte ingår? Jag har sett uppgifter på att det kan kosta kring 1000 kr per kW, det skulle ändå bli klart billigare än något av alternativen som finns med. Eller har priserna sjunkit så mycket sedan i Mars? Finns det någon annan anledning till att dom inte är med?
Mvh Einar
Jag har bara tagit med nyckelfärdiga paket där installation och moms ingår. Jag har inte kollat igenom alla de ca 60 leverantörer som finns på listan. Alla leverantörer går via underleverantörer i min jämförelse och det betyder väl att en viss peng går till leverantören, för deras arbete. Om du skulle kunna köpa direkt av underleverantörer skulle det kunna bli billigare.
Installationen bör kosta betydligt mer än 1000 kr/kW. Här ser du prisexempel på installation hos Fortum, installationen svarar i deras paket för 13-21% av totalpriset, vilket låter relativt rimligt.
Priserna ändrar sig knappast så mycket nu. Eftersom det kan bli strafftull på moduler från Kina, kan priserna till och med öka.
Hej Bengt,
Vet du om någon har tittat något på totaleffektiviteten hos Graetzelceller? Dom har inte lika hög verkningsgrad (11-12%) som kisel celler men är bättre på att fånga svagt ljus och ljus som inte faller in vinkelrätt mot solcellen. Dessutom är dom mer effektiva vid höga temperaturer. Dom kanske kan kompensera den lägre effektiviteten med att fånga mer ljus totalt sett med de andra egenskaperna?
Jag tycker att dessa solceller har andra trevliga egenskaper såsom lägre vikt, olika färger, billigare att tillverka, tunnare, etc. Dessutom verkar dom ha nått en effektivitetsnivå som gör att dom kommer att finnas tillgängliga kommersiellt inom kort (se pressmeddelande från Dyesol för någon månad sedan).
Frågan är om egenskaperna är tillräckligt bra för att man ska vän ta på att dom dyker upp…
Mvh Einar
Du kan lugnt köpa dagens solcellsmoduler, där kiselbaserade solceller dominerar marknaden stort.
Tänker du på att Dyesol nått 11,3% labverkningsgrad för fasta Grätzelsolceller? Från forskningslab till kommersiell produktion är det en lång väg att gå. Kommersiella moduler får lägre verkningsgrad än små labceller. Modulerna svarar idag för ca 30-40% av totalpriset för en solcellsanläggning. Det blir därför allt viktigare med en hög modulverkningsgrad för att hålla nere övriga kostnader i form av extra installationsmaterial och extra installationsarbete som krävs för moduler med lägre verkningsgrad jämfört med kiselbaserade solceller.
Har inte sett någon jämförelse av Grätzelsolcellers elproduktion på årsbasis jämfört med kiselbaserade solcellsmoduler. Ett tidigare problem har varit Grätzelsolcellers kortare livslängd och därför är väl frågan hur meningsfull en sådan jämförelse har varit tidigare, bortsett från att det inte funnits några kommersiella moduler att köpa och testa.
Ja, den länk du lade in refererar tlll den nyheten jag tänker på. Mitt intryck var att Dyesol mer är ett produktutvecklingsföretag än ett forskningslabb och att produkter därför inte borde vara så avlägsna.
När det gäller hållbarhet redovisade dom att dom hade överträffat den standardiserade testen med 400% (se t. ex. http://www.brrmedia.com/event/112254/dr-damion-milliken-research–development-manager) så dom verkar ha löst problemet.
Du har en poäng med att installationskostnaden blir högre med fler paneler pga lägre verkningsgrad. Mitt problem är att det tak jag tänkte använda för solceller ligger i nordsydlig riktning och det finns ett antal träd i närheten som jag inte vill ta ner som ger skugga. Då verkar det attraktivt med solceller som förmår ta upp energi även om det inte är direkt solsken på dom. Men jag skulle helst vilja se en beräkning som jämför alla olika aspekter (verkningsgrad, effektivitet i indirekt solljus, etc.) för att välja den mest effektiva lösningen.
Sen spelar faktiskt den estetiska aspekten en viss roll, möjligheten att i princip kunna välja färg på panelerna istället för att få standard blå färg är ett klart lyft.
Mvh Einar
En laboratorietest under en kortare tid där man testat mot en parameter är alltid knepig att jämföra med verklig drift i 30 år eller vilken livslängd man nu förväntar, där flera olika parametrar kan påverka livslängden, speciellt för en nyare teknik där man saknar erfarenhet av så lång verklig drift. Det är kritiskt att en laboratorietest accelererar de rätta degraderingsmekanismerna, annars riskerar man att dra felaktiga slutsatser.
Alla solceller producerar el med enbart diffust ljus, men man får mycket lägre elproduktion än vid direkt solljus. Därför är det mest intressant att ha en hög verkningsgrad vid hög solinstrålning eftersom man får merparten av elproduktionen då. Om man har låt säga 5% lägre verkningsgrad vid hög solinstrålning kan man inte kompensera det med lite högre verkningsgrad vid låg solinstrålning.
Skuggning av solcellerna är nog den främsta orsaken till lägre elproduktion. Hos oss bedömer jag att vi tappar ca 20% på årsbasis på grund av skuggning morgon-tidig förmiddag och kväll. Har man skuggning mitt på dagen är taket olämpligt för solceller, oavsett vilken typ av solcellsmoduler man har.
Det går att få lite andra färger även med andra, redan kommersiella solcellstekniker, men då på bekostnad av verkningsgraden.
Solcellsanläggningar och små lokala nät eller ev. med grannar kan snart etableras “offgrid”. Använda batterier till elbilar kan användas för billigare ellager.
Med smart elanvändning kan detta bli ett “uppstickaralternativ”?
En intressant tanke är också framtida lokala likströmsnät (LED belysning, elbilsladdning, mm)?
Eftersom stordriftsfördelar i stort saknas med direktverkande el (kWh/m2) får elbolagen ny konkurrens.
Hur ser du på dessa saker?
Helt klart kommer framtidens elnät att bli annorlunda än dagens, med många mindre energiproducenter, främst solenergi. Att helt kasta loss från elnätet för en småhusägare blir dock knepigt, det är för lite solenergi på vintern i Sverige. Skulle kunna gå om man även har vindkraft men eftersom 85% av Sveriges befolkning bor i tätorter, där det är olämpligt med vindkraftverk, är det inte användbart annat än för en minoritet.
Det kommer att finnas ett ökat behov av energilagring i framtiden, en intressant fråga är var dessa energilager ska finnas i nätet, där det finns många varianter från i varje hus till våra stora vattenmagasin i de norrländska älvarna. Om vi siktar på ett samhälle med endast förnyelsebar energi får vi inte glömma energieffektivisering, det kommer att vara utomordentligt viktigt i framtiden.
Här är en sannolikt hämmande faktor att 39% av den svenska elproduktion 2012 var utlandsägd, som rimligen inte kan ha något egentligt intresse av vare sig energieffektivisering eller ökad egen elproduktion i Sverige. Rätta mig gärna om jag har fel i detta…
1. Om man producerar egen solel på sommaren då det behövs lite el och vill kvitta detta rakt av mot el på vintern då det behövs mycket el så lär det bli knepigt att argumentera?
2. Om jag har två hus och elkontrakt med samma elleverantör så vill jag kanske hellre ha en större solelanläggning i huset på Gotland (soligare) som producerar överskott som sen kan kvittas mot det andra huset (med mindre sol) utan solel?
3. Med stora Europeiska elleverantörer kunde det kanske vara bättre att ha sina solcellsanläggningar på Malta?
4. Energieffektivisering är säkert ett knepigt ämne för alla elleverantörer? Vad vill man egentligen, sälja el eller inte?
5. Alla elkostnader borde vara helt rörliga (enligt lag), dvs utan fasta avgifter. Den enskilde blir då maximalt intresserad att hushålla och elleverantören får en utmaning att bli effektivare och smartare i allt.
Hej Bengt!
Tack för bra information på din blogg!
Jag har läst dina texter/kommentarsvar om kostnadsberäkningar flera gånger om men får ändå inte klämm på hur jag, steg för steg, ska räkna på en solcellsinvestering.
Du skriver:
Enligt ett exempel som beskrivs på hemsidan så räknar man på följande sätt:
30 år och 5% kalkylränta ger en annuitetsfaktor på 0,06505 (hittar man i en tabell). Med en investering på 15 000 kr/kW, inklusive moms, utan investeringsstöd och elcertifikat, blir annuiteten 0,06505*15 000 = 976 kr/år.
Fråga: Vad säger denna kostnad?
Du skriver vidare:
Med en solelproduktion på 900 kWh/år blir produktionskostnaden 976/900 = 1,08 kr/kWh om man enbart tar hänsyn till investeringskostnaden.
Fråga: Vad relaterar jag denna kostnad till?
Och det diskuteras här om driftskostander (iofs inte så stora för solceller kanske), elcertifikat och degradering av solcellsmodulerna.
Det framgår dock inte HUR detta går att lägga till i beräkningen?
Jag tror att fler med mig skulle bli mycket hjälpta av en steg-för-steg solcellsberäkning för nybörjare där alla parametrarna fanns med i ett konkret exempel.
Förslag på ingångsdata för en sådan beräkning och som hänger ihop med mitt “case”:
Kostnad (3 kW) solcellsanläggning = 45 000kr
Installation = ? (10 000kr inkl. ROT)
Årlig elproduktion = 2700 kWh
Elcertifikat = ? kr/kWh
Drift/underhåll = ?
Degradering = 0,5% minskning ?
Som sagt, tack för en mycket bra blogg samt med hopp om att du kan svara.
Tack på förhand!
Erik
Principen för att beräkna produktionskostnaden är att alla kostnader (minus eventuella intäkter från elcertifikat) under anläggningens livslängd divideras med elproduktionen under hela livslängden (med hänsyn tagen till degradering). Principen är enkel, men många antaganden måste göras för att beräkna denna produktionskostnad vilket gör att alla som ger sig på detta kommer till olika resultat. Alla mina gjorda antaganden finns samlade i en tabell en bit ovanför diagrammen och alla antaganden diskuteras i artikeln.
Om degraderingen är 0,5% per år och man börjar med 900 kWh/kW under första året är blir elproduktionen exempelvis 0,995^29*900 = 778 kWh/kW under det trettionde året och totalt blir elproduktionen 25 131 kWh under de 30 åren.
När man till slut får fram en produktionskostnad ska den jämföras med det värde solelen har. Är värdet av solelen under anläggningens livslängd högre än produktionskostnaden blir det en positiv lönsamhetskalkyl.
Om all solel används av producenten blir värdet av solelen lika med det rörliga elpris som producenten betalar. Om en del solel är överskott som matas in på nätet får den ett annat värde och man måste då veta hur stor andel som matas in på nätet för att kunna beräkna solelens värde.
Viktigt att komma ihåg är att den framräknade produktionskostnaden är en fast kostnad under hela livslängden (30 år) medan man måste veta utvecklingen för det rörliga elpriset under livslängden för att kunna göra en lönsamhetskalkyl. Inte lätt att spå framtida elpris…
Hej Bengt!
Tack för svar.
Jag håller på sätta ihop en excelfil med alla ingångsvärden. Det jag fastnat på är hur man beräknar annuiteten.
I mitt fall har jag antagit att investeringskostanden (inkl. installation, ROT och 35% bidrag blir 35750kr. Jag har satt 2% som realränta och kalkylen är på 30 år.
När jag räknar med den formel för annuitet (annuitetsfaktorn) du föreslår blir resultat följande:
p/(1-(1+p)-n)
ger
2/(1-(1+2)^30) = -0,024659
När jag sedan mulitplicerar investeringskostanden 35750kr med annuitetsfaktorn får jag summan -881,2kr.
Stämmer denna beräkning?
Samt innebär det att jag ska lägga upp kalkylen så kostaden blir 881,2kr varje år under de 30 åren?
(I nästa skede tänkte jag lägga till andra parametrar som produktion, degradering av solceller, elcertifikat, etc. Vill dock först få klämm på annuiteten).
Tack påförhand!
Ursäkta att jag lägger mig i, men du kan enligt vad jag vet inte få både ROT och investeringsstöd.
Tomas H.
Det stämmer. Dessutom måste huset vara mer än fem år gammalt om man ska kunna få ROT-avdrag.
Hej!
Det är noterat. Då plockar jag bort antingen stödet eller ROT. Ligger rätt så nära i värde.
Är beräkningen avseende det 881kr (annuitet) korrekt? eller har jag räknat fel?
Samt är syftet att jag då drar 881kr årligen under hela kalkyltiden?
Exemplifiera gärna med en beräkning om jag gjort något fel.
Tack på förhand!
En första rimlighetkontroll är att dividera investeringskostnaden med livslängden. I ditt fall blir det 37 350/30 = 1 245 kr/år om de 37 350 kr du nämner är per kW och efter avdrag för ROT eller investeringsstöd. Denna årliga kostnad för investeringen skulle det bli under hela livslängden om räntan skulle vara 0%. Med ränta kommer den årliga kostnaden att bli högre. Det verkar som att din annuitetsfaktor är för låg.
Hej!
Jag har satt 2% som realränta och kalkylen är på 30 år. När jag räknar med den formel för annuitet (annuitetsfaktorn) du föreslår blir resultat följande:
p/(1-(1+p)-n)
ger
2/(1-(1+2)^30) = -0,024659
När jag sedan multiplicerar investeringskostanden 35 750kr med annuitetsfaktorn får jag summan -881,2kr.
Vad är det i beräkningen som inte stämmer?
Din annuitetsfaktor blir fel eftersom du glömt ett minustecken i din beräkning.
Var har jag glömt minustecken?
Det enda jag kan hitta är att där jag räknat med kalkyllängden (30 år) så har jag tagit “upphöjt med” istället för minus.
Tar jag minus blir det istället:
p/(1-(1+p)-n)
2/(1-(1+2)-30) = 2/(1-(3)-30) = 2/(1-3-30) = 2/-32 = -0,0625
35 750 * -0,0625 = -2243
Ska vara upphöjt till -30 istället för 30, som du skrev ovan
=0,02/(1-(1+0,02)^-30)=0,044649922
eller
=2%/(1-(1+2%)^-30)=0,044649922
Tack för ditt svar Bengt!
Då är jag med på noterna gällande annuitetsfaktorn.
Jag har gjort följande antaganden:
Kalkyltid: 30 år
Degradering av solceller: 0,5% (år 1 motsvarar produktionen 900kWh och år 30 är den nere på 778kWh).
Kostnad anläggning: 45000kr (inköpspris) + 10000kr (installation inkl. ROT) = 55000kr
Elcertifikat: Har räknat på 0,2 kr per kWh samt antagit att 50 % av produktionen är certifikatberättigad (dvs. 50% blir inte överskott utan används i fastigheten). Totalt ger det 1304kr under hela kalkylen.
Annuitetsfaktorn blir alltså 0,04465 (som du hjälpte mig räkna ut ovanför).
Multiplicerar jag investeringskostnaden med annuitetsfaktorn ger det den årliga kostnaden: 55000kr*0,04465 = 2455,7kr
Multiplicerar jag sedan den årliga kostnaden 2455,7kr med 30 år blir den totala annuitetskostnaden 73671kr.
Anläggningen beräknas producera totalt 25131kWh under 30 år (hänsyn tagen till degradering).
Du skriver:
”Principen för att beräkna produktionskostnaden är att alla kostnader (minus eventuella intäkter från elcertifikat) under anläggningens livslängd divideras med elproduktionen under hela livslängden (med hänsyn tagen till degradering).”
Om jag förstått rätt så skall jag göra följande beräkning:
73761kr (totala annuitetskostnaden) – 1304kr (elcertifikat) = 72457kr
72457kr / 25131kWh (elproduktion 30år) = 2,88kr/kWh
Det är ett väldigt högt pris på elen. Vad har jag missat?
Skall jag även dra bort den kostnadsminskning som den producerade elen ger upphov till? (årlig elproduktion * aktuellt elpris)
Tack på förhand!
Din investeringskostnad ska vara per kW.
Det är noterat. Tack för svar Bengt!
Jag landar runt ca 0,9kr per kWh för den anläggning som jag tittar på.
Hur fungerar det med elcertifikat, elöverföringsersättning samt den ersättning som vissa elbolag erbjuder till solelproducenter (ex. 1kr per kWh)?
Eftersom man använder en viss del av elen själv, hur bör man då räkna på dessa?
Får man ersättning (elcertifikat) för all producerad kWh? (dvs. oavsett om man använder elen själv).
samt kan man få dubbel ersättning för de kWh man ev. säljer till elhandelsbolag? (dvs. både elcertifikat.
Bengt,
Det vore även intressant att höra dina kommentarer till mina frågor från 4 juni?
Hej Bengt
Tack för din mycket givande blogg. Jag har just fått igång mitt villasystem på 7,84 kw och håller på att göra en enkel hemsida i syfte att inspirera andra att också göra om sina gamla villor till nollenergihus. Ditt sätt att räkna på ekonomin verkar vettig. Jag skulle gärna vilja veta vilken kostnad per kwh som blir fallet för mig. Jag är nu framfusig och undrar om du vill hjälpa mig. Om du skulle vilja skicka mig din excelfil så kan jag kanske klara det själv (). Om du inte vill sprida den så kanske du har lust att göra en beräkning (kanske med din nya LCOE metod) för vad som gäller i mitt fall. Det vore jättejuste. I så fall så är mina antaganden/data här:
– investeringskostnad: 14 kkr / kw (jag betalade 98 000 kr till Norden solar för 32 moduler, Renesola 245W Virtus 1, och en växelriktare, Samil Power Solar Lake 10000TL, utöver det har jag haft kostnader för ställning på mark samt för elektriker på ca 12 000 kr).
– livslängd: 25 år (jag vill ha denna längd eftersom garantin är på det)
– investeringsstöd: jag skulle vilja ha en uträkning både med och utan stöd
– kalkylränta: 3 %
– produktion: 1000 kwh/kw och år (7840 kwh per år). Jag bor på Brännö i skärgården utanför Göteborg och antar att det är releativt mycket soltimmar här.
– ersättning för såld el: 1 kr/kwh (vilket är det som Falkenberg energi betalar).
– elcertifikatförsäljning: jag vet inte om jag får det eller om Falkenberg energi tar hand om det (det kanske du vet). Om du inte vet så vore det bra med beräkningar både med och utan.
– elöverföringsersättning: du skriver att nätägaren skall ge mig det. Här på Brännö där jag bor är det Fortum som äger nätet. Jag vet inte hur mycket de ersätter. Kanske vet du det?
I övrigt så föreslår jag att du gör antaganden som du tycker är rimliga. Det gäller t ex utebliven kostnad för köpt el. Det gäller också hur mycket mindre el jag kommer att behöva köpa. Jag har just installerat bergvärme och räknar med en total årlig elförbrukning på ca 9 000 kwh (varav jag kommer att producera en del själv).
En enkel payback-kalkyl hamnar på ca 14 år utan investeringsbidrag (110 000 kr och sedan ca 8 000 kr per år för såld el och utebliven elkostnad) respektive 9 år med investeringsbidrag (i båda fallen har jag inte räknat med intäkter för elcertifikat och elöverföring).
Ditt sätt att räkna är dock naturligtvis betydligt bättre.
Tack på förhand
Jörgen Larsson
Jag kan nog hjälpa dig att göra en beräkning, när den nya LCOE-modellen är klar, vilket blir till konferensen PVSEC i månadsskiftet september-oktober.
Hej! Bengt.
Jag har i dag fått min solenergianläggning godkänd för tilldelning av elseryifikat.
Ja har problem?
Vad blir nästa steg?
Hur gjör jag för att erhålla betalt för certifikaten?
MVH Ragnar
Skaffa Cesar-konto hos Svenska Kraftnät. Det kommer att ta en tid innan du samlat ihop till 1 MWh och det är först då ett elcertifikat kommer att bokföras på ditt Cesar-konto. Hör med den du säljer överskott av solel till om de vill köpa dina elcertifikat. När du hittat en köpare kan du överföra elcertifikaten till din köpare via Cesar-kontot, läs min erfarenhet av senaste överföringen så sparar du lite vedermödor…
Pingback: 1 MW solcellspark håller på att byggas utanför Västerås | Bengts villablogg
Jag läste i http://www.pv-magazine.com/news/details/beitrag/eu-to-cut-minimum-china-module-price-to-053-cents-w_100014626/#axzz2xEnEet2j om att minmipriset för kinesiska paneler skulle sjunka till 53 cent/Wp från 1 april.
Vad vet vi om vilka mekanismer som ligger bakom det faktum att det tydligen ska göras en avstämning varje kvartal? Detta med EU är inte alltid så lätt och öppenheten saknas ibland eller så är den svår att hitta.
Bra för solcellsinstallationerna i Europa om det stämmer att det blir en sänkning av lägsta pris för moduler från Kina. Tror inte att allt i överenskommelsen blev offentliggjort, exempelvis saknades information om lägsta priset i det som släpptes officiellt när överenskommelsen var gjord.
Om man nu använder priset från våren tjeckiska vänner som mätare (jag har i alla fall inte hittat bättre) så var det ju tidigare exakt 60 cent/Wp, just nu 56 och det ska bli intressant att se om de kryper ned till 53 i veckan!
EU har enligt massmedia nyligen bestämt att solcellsanläggningar ska momsregistreras och det har tydligen lett till att ett stort antal privata anläggningar i bl a Spanien måste tas ur bruk! Vissa har då trott att privatproducenterna ska få tillbaka momskostnaden vid investeringen men detta är tydligen INTE aktuellt! Lagen är enl massmedia stiftad p g a stark lobbying från stora El-produktionsföretag som känner sina marknadsandelar hotade!!
Hörde det på en nyhetssändning, mer vet jag ej.
/ Ingo
Enligt en EU-dom i mål C‑219/12 den 20 juni 2013 skulle man få dra av momsen för inköp av en solcellsanläggning.
Vore intressant att veta om det nu kommit en ny EU-dom och var man hittar info om det. Vid en snabb google-sökning hittade jag inget.
Och skulle momsregistrering gälla även om man använder el själv eller om man skänker bort överskottsel som matas in till nätet?
Enligt en som jag talade med som som frågade om detta hos Skatteverket fick till svar att det går att dra av kostnaden för inköpet av en solcellsanläggning, under förutsättning att hela produktionen säljs. Det skulle i så fall kräva en separat nätanslutning samt att man inte kan räknas som mikroproducent.
Hejsan bengt.
Det är helt underbart att du gjort denna blogg. Jag är inne och läser på den dagligen och blir lika fascinerad varje gång.
Jag tänkte höra med dig angående kalkylräntan(WACC). Du har använt dig av 4 % men runt om på internet används 6-7%. Beror det på att du räknar för privatpersoner och 6-7 % gäller för företag med större avkastningskrav ?
Tacksam för svar.
/ Johan
Bloggen har ett fokus på privatpersoner. De flesta solcellsanläggningar ägs av privatpersoner. För privatpersoner bör man räkna med realränta efter skatt, det vill säga låneränta om man lånar pengarna minus skatteavdrag 30% minus inflation (1,42% i medel under perioden 2000-2013 enligt SCB:s statistik). Om man antar en låneränta på 5%, vilket är långt över dagens rörliga räntor och även högre än 10-årsräntorna, hamnar man därmed på ca 2% i kalkylränta för en privatperson. 4% tog jag med i artikeln om produktionskostnad eftersom den användes i järnvägssektorn.
Vid konferensen PVSC i Denver juni har vi en artikel som heter “Profitability of PV electricity in Sweden”. Vi frågade ett par bostadsbolag som använde 3-4% i kalkylränta. I rapporten “LÖnsam solel? Faktorer för en lyckad implementering av solceller” från Västra Götalandsregionen föreslår man 3-5%. Energimarknadsinspektionen använder 5,2%. I en kommande Elforsk-rapport om produktionskostnader för olika kraftslag i Sverige använder man i nuläget 6% i kalkylränta. Jag försöker få dem att förstå att man inte kan använda 6% i kalkylränta för privatägda solcellsanläggningar, det blir ett helt missvisande resultat då…
För andra typer av ägare än privatpersoner används en högre kalkylränta, men det finns en stor spridning i vilken kalkylränta som används i olika sammanhang. Med tanke på den stora spridningen i kalkylräntor blir det en av de faktorer som har allra störst betydelse för lönsamheten. Investeringskostnad, utbyte och elpris (med tanke på att solel helt eller delvis används för att ersätta köpt el) är andra viktiga faktorer för lönsamheten.
Hej Bengt!
Tack för en fortsatt bra blogg 🙂
Jag undrar om du kan komplettera produktionsdiagrammet för solel med en 5000kr/kw kurva då jag nu kan leverera 300kw anläggningar nyckelfärdigt som efter bidrag kostar 6000kr/kw + moms.
Inga KINA paneler utan högsta kvalitet från Europa.
Jo precis, det är MÅNGA, speciellt företag, som betalar alldeles för mycket för stora solcells anläggningar!!
Mvh!
Lars E
Hej Bengt! Mycket användbar information här. Har svårt att hitta (och jag kan förstå varför) skattning av kostnad för installation av solfångare inkl drivpaket på flerbostadshus (30-talshus med plåttak). Har du, eller någon av dina besökare någon idé om siffra eller var jag kan hitta en sådan? Överväger en variant på ca 70 m2 och en på ungefär det dubbla.
Fråga ett par-tre olika leverantörer av solfångare, så får du färsk och korrekt info.
PS. Hur mycket betalar ni för fjärrvärmen per kWh? Solvärme kan väl inte bli billigare än fjärrvärme?
Pingback: 1 MW solcellspark håller på att byggas utanför Västerås | Bengts nya villablogg
Pingback: Bidrag accepterat till konferensen PVSEC 2013 | Bengts nya villablogg
Pingback: Bauhaus ny systemleverantör av solceller | Bengts nya villablogg
Pingback: Är det lönt att beräkna lönsamhet för solel i Sverige? | Bengts nya villablogg
Pingback: Stora rödpennan framme… | Bengts nya villablogg
Hej Bengt,
Mycket bra sida som jag ska använda i min undervisning. Dock skulle siffrorna behöva lite uppdatering:
1) Priserna på PV-solpaneler har sjunkit.
2) Elpriserna har sjunkit (mitt rörliga elpris ligger på ca 75 öre /kWh inkl moms och allt annat + elnätsavgift på ca 25 öre /kWh = 1 kr / kWh).
3) Priserna på elcertifikaten har rasat.
4) Kan vi verkligen anta att elpriset kommer att öka i längden med facit av de senaste par åren i hand samt att vi kommer att få mer vattenkraft genom klimatförändringen?
I Dubai kommer de ner i 50 öre/KWh produktionskostnad (se http://renewables.seenews.com/news/acwa-power-team-wins-200-mw-solar-project-in-dubai-458380), men det kan vi väl inte räkna med i Sverige, eller hur?
Tack för hjälpen.
Bästa hälsningar
Matthias
OK, låter fint!
Jag håller inte alla värden uppdaterade kontinuerligt, så man får vid varje tillfälle göra en bedömning av nuläget. MEN, kom också ihåg att det är beräkningar för 30 år framåt om man tittar på lönsamheten så då kanske tillfälliga fluktuationer inte spelar så stor roll?
1. Man ska titta på systempriset som slutkunden betalar och inte bara (internationella) modulpriserna. Jag uppdaterar då och då systempriserna. Den senaste uppdateringen gjorde jag i 6 november 2014, men ser att jag glömde att ändra diagrammet på den här sidan om produktionskostnaden. Då hade systempriserna från elbolagen varit i stort sett oförändrade sedan februari 2014. Håller på med en ny uppdatering, det verkar inte ha hänt mycket sedan november 2014. De priser man betalar för nyckelfärdiga solcellspaket hos exempelvis Vattenfall idag är exakt desamma som för ett år sedan.
Lägg också märke till att i diagrammen för solelens produktionskostnad finns kurvor för systemkostnader från 10 000 kr/kW till 50 000 kr/kW.
2. Jag brukar säga att ingen kan förutsäga elpriserna 30 år framåt i tiden, som är den livslängd jag brukar anta för en solcellsanläggning. De närmaste åren kommer elpriserna att vara fortsatt låga eftersom vi i Sverige har ett stort elöverskott. Vad som händer med elpriset när våra gamla kärnkraftreaktorer börjar avvecklas får vi väl se. Idag är det inte lönsamt att bygga nya reaktorer, så ny kärnkraft ligger långt fram i tiden i Sverige.
3. Medelpriset för elcertifikat var 19,628 öre/kWh under 2014. Eftersom elcertifikaten tilldelas under 15 år skulle det ge en medelintäkt på 9,8 öre/kWh under 30 års livslängd om elcertifikatpriset skulle vara som under 2014. Hittills i år är medelpriset för elcertifikat varit 16,643 öre/kWh enligt statistiken i Cesar. Då skulle medelintäkten under 30 år sjunka till 8,3 öre/kWh om detta pris skulle gälla de närmaste 15 åren. Det finns ett förslag om höjd kvotplikt från och med 2016 och då kommer priserna för elcertifikat att öka igen. Därför svårt att förutse prisutvecklingen för elcertifikat 15 år framåt i tiden.
4. Se 2. Se också 30 år bakåt i tiden. Moms på el har tillkommit, energiskatten ökade kraftigt under 1990-talet och elcertifikatavgift har tillkommit. Detta är händelser som alla styrts av politiska beslut, som inte har något med produktionskostnaden att göra. Det är därför extremt svårt att förutspå elprisutvecklingen för konsumenter under de kommande 30 åren eftersom det är omöjligt att förutse vilka politiska beslut som kommer att fattas under denna period.
Bengt,
man kan i olika sammanhang se siffror på hur mycket billigare solceller blivit på något tiotal år. Sedan 1978 prisfall på 99% och sedan 2008 80% är siffror jag läste nyligen, men som jag förstår det talar man då om enbart kostnaden för själva solcellerna.
Har du någon uppfattning om hur utvecklingen har sett ut för en komplett anläggning?
Det är priset för kristallina kiselsolceller du läst om. Enligt Blombergs diagram har priserna för solcellerna rasat från 76 dollar per Watt 1977 till 0,3 dollar per watt 2015, dvs 0,4% av priset 1977.
Photovoltaik-Preismonitor Deutschland, sidan 22, visar ett diagram för prisutvecklingen i Tyskland för solcellsmoduler och solcellsystem under åren 2006-2013.
Prisutvecklingen för moduler har avstannat i Europa under senaste året, se pvXchange module price index.
I National Survey Report of PV Power Applications in SWEDEN 2014 finns ett diagram på s. 10 som visar prisutvecklingen för solcellsystem i Sverige sedan 2008.
Varför undrar du? Om du ska slå till nu eller vänta några år?
Tack så mycket.
Mycket informativa källor.
Nej, jag går inte och väntar på att installera solceller. Bor i lägenhet så det är inte aktuellt.
Däremot är jag intresserad av att förstå bakomliggande mekanismer som driver på resp. bromsar utvecklingen av förnybar energi.
//Stellan
Här i Västerås finns det bostadsrättsföreningar som köpt solcellssystem via Mälarenergi, så det är möjligt även om man bor i lägenhet, åtminstone om det är bostadsrätt. Även om man bor i hyresrätt finns väl chansen att påverka husägaren.
Mekanismerna är en mycket intressant fråga som omfattar flera aspekter förutom ekonomi och teknik. Politik, regelverk och köparens intressen är minst lika viktiga. Enligt SOM-institutets undersökningar har solenergi legat i topp sedan de startade 1999 på frågan vilka kraftkällor vi i Sverige bör satsa mer på under de närmaste 5-10 åren. Och sedan investeringsstödet 1 juli 2009, genom ett politiskt beslut, började att omfatta även privatpersoner i kombination med att systempriserna sjönk kraftigt har det det även blivit ekonomiskt möjligt för många att bidra till satsningen på solenergi.
Bor i almännyttan och de går kanske att påverka… Men i det sammanhanget är det inte viktigt om solcellerna sitter på just mitt tak, eller om det finns andra lämpligare i stan.
Delar helt din uppfattning att regelverk mm. är minst lika viktigt som ekonomi/teknik och där har väl våra politiker en läxa att göra:)
Hej Bengt!
Jag sitter och ræknar lite på production før en eventuella solceller på mina førældrars sommarhus och undrar vilket performance ratio du brukar anta før en solcellsanlæggning? Antaget att performance ratio = (faktisk production)/(nominell production, dvs installerad effect x instrålning x verkningsgrad før solcellen), dvs att alla typer av førluster inkl de som sker i væxelriktaren ræknas med i PR. (Def enl SMA: http://files.sma.de/dl/7680/Perfratio-UEN100810.pdf)
På føljande lænk (http://www.solelprogrammet.se/Projekteringsverktyg/Energiberakningar/#Uppskattning) verkar det som att total PR enl ovanstående definition från SMA = 0,75*0,9 = 0,675. Har jag førstått detta rætt, och ær det ett rimligt antagande?
Tack så mycket før hjælpen och tack før en bra blogg!
Mvh,
Johanna
SMA:s definition är en annan än den man brukar använda för Performance Ratio (PR). Hur man vanligen beräknar PR ser du här: http://www.nrel.gov/docs/fy05osti/37358.pdf.
PR med den vanliga definition bör vara ca 0,8-0,9. Detta värde talar om hur bra solcellsanläggingen fungerar och hur effektiv den är och är inte så användbart för en småhusägare som funderar på att installera en solcellsanläggning.
För den hugade spekulanten är utbytet i form av ett beräknat tal för producerade kWh per installerad kW (system yield i NREL-referensen) och per år mera användbart. I Sverige är utbytet ca 800-1100 kWh/kW per år. Här i Mälardalen där jag bor bör man kunna få 1000 kWh/kW för en oskuggad solcellsanläggning och med någorlunda optimerad orientering och lutning.
PVGIS är gratis, enkelt att använda och hyggligt användbart för att göra en uppskattning av utbytet om man bor söder om 60:e breddgraden. Bor man längre norrut är solinstrålningsdata inte så bra och värdena blir mindre tillförlitliga.
Hej!
Men va mycket information det finns på din sida!
Är helt “nollad” på detta med solel men har installerat en anläggning som ska ge oss ca 8000kwh/år. Vi förbrukar ca 25000kwh.
Fick precis ett brev från Göteborgsenergi om försäljning av el och elcert.
Detta med elcert. och försäljning….finns det något att hämta där för våran del anser du ?
Ja, absolut! Av de ca 8 000 kWh ni kommer att producera per år kommer en stor del att bli överskott som matas in till nätet, mer än 50% skulle jag tro, det beror på hur er elanvändning ser ut över året. Det är därför ett måste för er att finna en köpare av elen, annars kommer ni bara att på ersättning från nätbolaget för “nätnytta”, som från Vattenfalls nätbolag är 5 öre/kWh (förutom skattereduktionen). Ersättningen varierar något mellan olika nätbolag. Elcertifikat kan ni få utan kostnad för det överskott ni matar in till nätet så det ska ni också ordna godkännande för tilldelning med tanke på att ni kommer att mata in mycket till nätet, se Energimyndighetens hemsida för hur man ansöker om godkännande för tilldelning.
Hej!
En liten nyfiken fråga:
Har du varit på Riksdagen och hållit några föredrag?
Har du någon gång blivit kontaktad av Regeringens utredare gällande solceller?
Jag är hyfsat säker på att dina kunskaper inom solceller är långt över deras så du borde ju rimligtvis ha blivit kontaktad av någon ang. solceller.
Du är ju lite av en kändis (om man ska uttrycka sig så) inom området.
Hej
Tack för en informativ blogg
Fick tipset om dig via P1 programmet “Klotet”
Mycket info att ta ställning till.
Kan du ge mig råd: jag funderar på solceller på ett tak med lutning MIT söder på en fastighet på Gotland.
Konsumerar just nu 12500 kWh per år. Beräknar att flytta dit permanent om 3 år som pensionär.
Kan det löna sig och hur stort bör jag tänka, om jag även ackumulerar i batteri?
Med vänlig hälsning,
Teddy M Blomberg
Av SMHI:s mätstationer för solstrålning ligger Visby i topp i Sverige. Gotland är därför en mycket bra svensk plats för solenergi! Ett tak som lutar mot söder är bra för högsta årliga solelproduktion.
Viktigare än att man har exakt söderläge är dock att taket är någorlunda oskuggat, eftersom skuggning från exempelvis omgivande träd kan minska solelproduktionen rejält. Med ett södervänt tak får man sommartid räkna med ett stort överskott som man inte kan använda själv. Idag är det mest lönsamma att sälja den elen eftersom det finns en skattereduktion på 60 öre/kWh för överskottselen, som gör att egenanvänd och såld överskottsel får nästan samma värde. Se inlägget Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering.
När det gäller lönsamhet rekommenderas de mallar vi tog fram i projektet Investeringskalkyl för solceller. En hake med dem är att är rätt många parametrar att ta hänsyn till och har man ingen erfarenhet av solceller tidigare kan det vara lite knepigt att välja ”rätt” indata. En parameter som elpris är svår eller omöjlig att förutsäga 30 år framåt i tiden, det går därför inte att ge något precist svar på frågan om lönsamhet.
När det gäller batterier finns det idag ingen lönsamhet i det för en småhusägare som kan få skattereduktion, se inlägget Bidrag till energilagring av el – är det lönsamt?.
Solceller har många fördelar vilket gör att jag tror att vi kommer att få se dem på alla hus i framtiden.
Tack för svar. Jättetack!
Två frågor:
Om man säljer måste det vara närmaste bolaget som köper, i mitt fall Geab?
Och måste man inte ha batteri om man samlar el på dagen och vill se på tv på kvällen?
Med vänlig hälsning,
Teddy
Man kan sälja elen till vilket elhandelsbolag som helst som är villig att köpa din el. Vi har Vattenfall som nätägare, köper el från OX2 (vi är med i en ekonomisk förening som delägare i ett vindkraftverk) och säljer vårt överskott av solel till Telge Energi.
Jag tänkte mig fallet att du fortfarande är nätansluten, då köper du el som vanligt under de tider solcellerna inte producerar tillräckligt mycket el. Att kapa elsladden och bli självförsörjande på el med enbart solceller i ett hus där man bor året runt är inte realistiskt i Sverige, inte ens på Gotland… Om du även skulle kunna sätta upp ett vindkraftverk, installerar bergvärme och ett batterilager är det teknist möjligt, men ekonomin blir då ett frågetecken.
Hej Bengt!
En uppdatering på Affärsverken i Karlskona: De erbjuder nu sina mikroproducerande enhandelskunder 80 kr/kWh för solel, plus 10 öre/kWh för nätnytta. De köper även elcertifikat och ursprungsgarantier för 110 kr/paret.
Soliga hälsningar!
Tack för info! Förmodar att det ska stå 80 öre/kWh för solel.
Intressant att ni betalar 10 öre/kWh för nätnyttan. Hos Vattenfall Söder får vi 4,7 öre/kWh, exklusive moms. Den har sedan början av 2014 minskat från 6 öre/kWh, exklusive moms.
Hej,
fantastisk blogg!
Funderar, som så många andra, på att sätta solceller på villataket. Såg det fina diagrammet som jämför pris på kompletta solcellspaket. Finns det möjligen planer på en uppdatering till nuvarande priser? Skulle ju vara super.
Ja, planer har funnits länge på en uppdatering. Har lite svårt att få tiden att räcka till… Tror dock att det är relativt små prisförändringar sedan fjolårets redovisning (hundralappar/kW).
Ah, OK, så det finns en version per 2017? I diagrammet högre upp på denna sida står 2014.
Japp, se Vad kostar solceller – Uppdatering 2017-10-19. Du hittade väl en gammal länk, får uppdatera den. PS. Uppdatering fixad på sidan Kostnad solel!