Jag trodde tidigare att solcellerna skulle gå i vinteride den 6 december. Det dröjde till idag. Kl 22. hade vi 2 cm blöt snö på solcellsmodulerna. Eftersom det förutspås bli kallare från och med måndag får vi räkna med att snön stannar kvar på modulerna. Vi har hittills producerat 23,36 kWh under december och frågan är om det blir något mer. Det är klart bättre än ifjol, då det blev 18,87 kWh under december, som var väldigt kall och snöig.
Vi har sedan 2007 andelar i O2 ekonomisk förening och är därmed delägare i vindkraftverket Svegström utanför Sveg. Vi har 14 andelar som ger oss möjlighet att köpa upp till 14 000 kWh/år till föreningspriset. Vi har solfångare, solceller och eldar med egen ved i vår vattenmantlade braskamin. Kan vi hålla vårt behov av inköpt el under 14 000 kWh/år kan vi alltså säga att all vår el kommer från vind och sol.
Vi har hittills köpt 13 200 kWh i år, varav ca 1400 kWh till vårt fristående garage och förråd. Vi kommer inte riktigt att klara att hålla oss under 14 000 kWh köpt el i år. Om januari fortsätter som hittills behöver vi köpa ca 200 kWh extra från O2. Rimligen blir avslutningen av december kallare än första halvan så det betyder att vi i praktiken kommer att behöva köpa några hundra kWh extra. O2:s ”kompletteringsel”, som de kallar det, är ”förnybar” enligt deras hemsida, mest troligt är det väl vattenkraft (hittade senare att det är 49% vatten och 51% vind enligt O2:s faktura) och man kan därför säga att all vår energi till huset är uthålligt förnyelsebar.
Räknar vi med att vi hittills matat in 1548 kWh solel till nätet kommer nettot att bli klart under 14 000 kWh köpt el.
I figuren och tabellen nedan har jag uppdaterat solelproduktion i form av kWh solel per installerad kW för de fem olika anläggningar som jämförts även tidigare. Genom att använda kWh/installerad kW kan man jämföra produktionsdata från olika anläggningar. Anläggningarna finns beskrivna i inlägg den 8 maj.
| Solcellsanläggning | kWh/kW, Jan-Nov 2011 |
| KTH, Stockholm | 1064 |
| Bua Kyrka, norr Varberg | 928* |
| Finnängen, Linköping | 871 |
| ABB Corporate Research, Västerås | 867 |
| Gäddeholm, Västerås | 852 |
* Data för Bua Kyrka hämtas från soldata.se. Troligen har det blivit något fel på uppladdningen av data från Bua till soldata.se i oktober, snarare än att anläggningen varit ur drift i oktober, och värdet för Bua är därför för lågt.
KTH är fortfarande i särklassig topp under 2011 och kommer att slå svenskt rekord för solceller med drygt 1070 kWh/kW under ett år. Om någon för några år sedan påstått att det var möjligt med ett så högt värde i Sverige hade man inte blivit trodd! Man får ha i minnet att 2011 varit 5% soligare än normalt i Stockholm och att när man använder olika beräkningsprogram för att förutsäga solelproduktion används väderdata för ett typiskt år. Korrigerar man för det hamnar KTH på ca 1020 kWh/kW under ett normalår.
Jag brukar säga att en hyggligt orienterad solcellsanläggning i Sverige ger 800-1000 kWh/kW och det verkar stämma bra under ett normalår. Solinstrålningen kan variera ±10% jämfört med ett normalår, enligt SMHI:s mätningar, vilket gör att exempelvis KTH-anläggningen under ett maximalt soligt år skulle kunna passera 1100 kWh/kW!
KTH har slagit alla andra anläggningar under alla månader i år utom snörika januari och under november, då Bua Kyrka var bättre. Övriga anläggningar är förvånansvärt lika.
Jämförelse av solelproduktion för fem olika solcellsanläggningar.
Klicka på diagrammet för att se det i större skala.
I nedanstående diagram har jag summerat solelproduktion, köpt el, överskottsel som matas in på nätet och beräknad elanvändning (köpt el + solelproduktion – överskott som matas in på nätet) per timme för alla dagar i november. Exempelvis gäller värdet 01:00 för timmen 00:00-01:00.
Elanvändningstoppar är under morgonen och på kvällen. På morgonen är det elpatronen i ackumulatortanken som går in. Vi har termostaten inställd på att temperaturen ska vara 60 grader i övre delen av tanken och går temperaturen under denna nivå startar elpatronen (6 kW). Soliga dagar bidrar både solcellerna och den passiva solinstrålningen att minska behovet av att köpa el till elpatronen under dagen. På kvällen är det matlagning, TV-tittande och datorer som ökar på användningen. När vi eldar i den vattenmantlade braskaminen på kvällen kan vi spara på användningen av elpatronen i ackumulatortanken. Vi eldar dock inte i braskaminen varje kväll.
November är en solfattig månad och vår solelproduktion förmådde inte alls täcka elanvändningen ens mitt på dagen. Det är ändå intressant att se att vi trots allt får ett överskott som matas in på nätet under soliga dagar. Under timmen 12-13 var vårt överskott så stort som 55% under månaden.
Summering November 2011 per timme.
På grund av saknade timvärden är det 6 kWh solelproduktion som saknas, vilket något kan påverkad kurvorna.
På SMHI:s webb finns data för uppmätt solstrålning (kWh/m2) för ett antal orter i Sverige. Tittar man på Stockholm var solstrålningen under oktober 22% högre än normalvärdet för åren 1961-1990. Under november var det dock 13% lägre än normalvärdet. Men man får komma ihåg att solinstrålning generellt är lägre under vintern vilket gör att variationer runt normalvärdet under vintern har betydligt mindre inverkan på solelproduktionen under ett år än variationer under sommaren. Solstrålningen var i Stockholm +8%, +15%, +25%, +17%, +3%. +5%, -5%, -4% och +7% i förhållande till normalvärdet under årets nio första månader.
Totalt ligger solinstrålningen i Stockholm under 2011 hittills 5,4% högre än normalvärdet. Under ett normalår svarar första halvåret för 57% av årets solinstrålning i Stockholm. Med tanke på hur solinstrålningen varit hittills under året kommer övervikten för första halvåret att bli högre än under ett normalår. Det kommer att bli 59% under första halvåret i år.
Även solskenstiden mäts. Den definieras som den tid då den direkta solstrålningen är över 120 W/m2. Den följer i Stockholm samma trend som solinstrålning men med än högre variationer runt normalvärdet än för solinstrålningen. Under oktober var solskenstiden 45% högre än normalt! Under november var den identiskt med normalvärdet.
SMHI har inga solstrålningsdata för Västerås. Däremot finns uppgifter om nederbörd. Ökande nederbörd dagtid ger minskande solstrålning och solskenstid. Januari, februari, juni, augusti, september och oktober hade mera nederbörd än normalt, medan mars-maj, juli och november hade lägre nederbörd än normalt. Under årets första 11 månader blev det 577 mm nederbörd, vilket betyder att det blir mera nederbörd än normalvärdet för ett helår som är 539 mm i Västerås.
Global solinstrålning Stockholm (data från SMHI:s webb).
Solskenstid Stockholm (data från SMHI:s webb).
Nederbörd Västerås (data från SMHI:s webb).
Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för november från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-november 2011.
34% av vår producerade solel under november matades in på nätet, vilket var 6% mindre än under oktober. Denna överskottsel säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia.
1% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var mindre än under oktober då det blev 3%. Det blev inget dygn med positivt solelnetto.
Under november köpte vi 1466 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit i oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 1748-2318 kWh under november månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under november på 39 kWh. Utan solcellerna hade det blivit 1504 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 20 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 1446 kWh. Den förhållandevis låga elanvändningen under november i år jämfört med 2007-2010 visar att november var varmare än normalt.
Summering November 2010 - November 2011.
Under fyra timmar i augusti, ett 20-tal timmar i september, ca tre timmar i oktober och minst fyra timmar i november saknades loggade timvärden helt eller delvis vilket kan påverka statistiken något.
Klicka på tabellen och diagrammen för att se dem i full storlek.
Solelproduktion per dygn under november 2011.
Solelproduktion per timme under november 2011.
Fick höra häromdagen att stora solcellsystem placerade på marken har ett totalpris på 2 USD/W i Indien. Det blir 13 500 kr/kW. Sannolikt är det en angivelse utan moms eller motsvarande. Om det systempriset skulle gälla i Sverige, med tillägg av svensk moms, skulle vi hamna på en elproduktionskostnad för solel på 1,45 kr/kWh, utan något investeringsstöd eller elcertifikat, och 1,30 kr/kWh om man skulle få elcertifikat för hela solelproduktionen. Detta med det räknesätt som beskrivs under ”Kostnad solel”. Tänk på att detta pris skulle vara ett i det närmaste fast pris 30 år framåt i tiden. Vad tror du att priset för köpt el är om 30 år (i dagens penningvärde)?
Samma källa angav 3 USD/W för takbaserade solcellssystem i Tyskland (vilket stödjer min tro att det är angivelser utan moms), 4 USD/W i Japan och 6 USD/W för byggnadsintegrerade system (BIPV = Building Integrated Photovoltaics). Med andra ord är det stora skillnader mellan olika länder och tillämpningar.
Åtminstone för mig var det en överraskning att Indien skulle vara det land där det är billigast att installera solceller. Egen tillverkning av lågkostnadsmoduler och billig arbetskraft skulle vara förklaringen till detta.
4,27 kWh idag krossade tidigare bästa dag i december från ifjol den 10 december, som gav 3,41 kWh. 14,44 kWh hittills i december gör att fjolårets 18,87 kWh under december kan bli en munsbit. Det hela hänger på i vilken form nederbörden kommer inom den närmaste tiden. Nederbörden som kommer i natt kan börja som blötsnö men bör övergå i regn. Det verkar också bli plusgrader dagtid under de flesta dagar den kommande veckan.
Idag fick jag höra en fascinerade uppgift om lägsta pris för stora solcellsanläggningar på mark. Vad tror du priset är för en komplett anläggning per Watt? Och vilket är landet? Svar kommer i morgon.
Som inbiten långfärdsskridskoåkare vill jag nu ha kyla som julklapp…
2,01 kWh idag gör 9,67 kWh under december. Det är redan hälften av de 18,87 kWh vi skrapade ihop i december ifjol. MEN, nu vankas nederbörd med start i morgon. Ett tunt snötäcke kan töa bort rätt omgående om det blir solsken senare, men kommer det någon halv dm eller mer är det väl fara värt att solcellerna går i vinteride, vilket verkar kunna bli fallet på fredag. I år ska jag inte sopa bort snö från solcellerna under december, man har inte mycket att vinna på det…
Med en fungerade solinstrålningssensor hade det varit tämligen enkelt att avgöra vilken effekt lördagens rengöring av solcellerna fick. Utan denna hjälp och utan att ha varit på plats hemma för att se om det fanns dis på himlen blir det en utmaning…
Här nedan har jag ritat upp fem olika dagars elproduktion enligt värden från Sunny Webbox, som loggar olika mätvärden var femte minut. Vi fick 3,25 kWh idag, men utan molntussen på morgonen och molnighet efter ca 12.30 skulle det ha blivit mera. Den 10 december ifjol blev det 3,41 kWh, men då var toppeffekten 1092 W (17% lägre). Den 30 november i år var dygnsproduktionen 3,48 kWh, men den hackiga kurvan visar att det var dis- eller molnstörningar, med 1189 W (9% lägre än idag) toppeffekt. Den 28 november i år gav 4,84 kWh och då var toppeffekten 1471 W (12% högre än idag). 26 november var snarlik den 28:e med 4,81 kWh, med 1438 W (9% lägre än idag) toppeffekt.
Slutsatsen blir att det är för glest mellan soliga dagar för tillfället för att kunna säga något säkert, vi skulle ha behövt solinstrålningssensorn i funktion…
Om man tittar på produktionen per dygn hittills i år ser man kurvformen ser olika ut under första respektive andra halvåret. Andra halvåret har mera molnstörningar vilket ger en flackare kurva. Tittar man på SMHI:s statistik för Stockholm ser man att första halvåret får 57% av årets globala solinstrålning.
Jämförelse mellan fem dagar i november-december
Solelproduktion per dygn under 2011.
Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.