Har gjort en lista på olika former av ekonomiska stöd eller undantag som kan vara användbara för installering eller vid drift av solcellsanläggningar. Listan finns under meny “Stöd solel“.
Solig helg gav 15 kWh
Både igår och idag var det klara och soliga dagar. Vi fick 7,42 kW solel igår och 7,43 kWh idag. Det skiljde med andra ord bara 0,1% och effektkurvorna baserade på 5-minutersperioder ligger i stort sett identiskt i diagrammet här nedan. Kurvorna är osymmetriska på grund av skuggande träd på förmiddagen (störst betydelse) och under kvällen.
Maxeffekten igår var 1981,3 W (kl. 12.30-12.35, sommartid) och idag 1999,6 W (11.35-11.40, vintertid), vilket gör en skillnad på 0,92%. Det var 2,8 grader kallare i luften idag, vilket med en temperaturkoefficient på -0,3%/°C för våra Sanyo HIT-moduler teoretiskt skulle ge 0,83% högre effekt idag.
Om det blåser kan det också påverka solcelltemperaturen så man kan inte gå bara på lufttemperaturen. I helgen var det dock lugnt vid huset så vinden borde inte spela någon roll. Mätning av modultemperatur visade dock bara 0,2°C lägre temperatur och maximal solinstrålningen var 0,9% lägre idag, vilket sammantaget borde ge 0,8% lägre effekt idag.
Huum… det hela går inte ihop sig riktigt, gissar att onoggrannheten i mätningarna spelar ett litet spratt.
| 2012-10-27 | 2012-10-28 | |
| Energi (kWh) | 7,42 | 7,43 |
| Effekt max (W) | 1981,3 | 1999,6 |
| Lufttemperatur vid max effekt (°C) | 3,62 | 0,84 |
| Modultemperatur vid max effekt (°C) | 20,51 | 20,34 |
| Solinstrålning vid max effekt (W/m2) | 527,9 | 523,2 |
Jämförelse av effekt 27 och 28 oktober 2012. Effekten loggas i 5-minutersperioder. Justerat för omställning sommartid-vintertid under natten.
Klicka på diagrammet för att se det i större skala.
Inmatning och utmatning. Vad är in och vad är ut?
Elbranschen använder begreppen inmatning och utmatning. Dessa begrepp ses ur nätägarens perspektiv. När man köper el matar man därför ut elen från nätet till sitt hus. Som vanlig elkonsument har man därför ett utmatningsabonnemang.
När man börjar producera egen solel kan det bli ett överskott som man matar in till nätet från husets solcellsanläggning. Man behöver därför även ett inmatningsabonnemang hos nätägaren som producent av egen el. Om man har en säkring på max 63 A (max effekt 43,5 kW) och om man är nettokonsument av el under ett kalenderår är detta inmatningsabonnemang kostnadsfritt enligt en ändring som gjordes i ellagen 1 april 2010, se Ellag (1997:857) 4 kap. 10§.
Det är mycket vanligt att man blandar ihop in och ut i olika texter. Det förekommer även i texter skrivna av elbolag och förmodligen har jag själv missat någon gång i något av mina inlägg. När media ska skriva om producenter av egen el blir det nästan aldrig rätt, eftersom man då tänker ur elproducentens perspektiv.
Korgvide. Limstabäcken 21 oktober 2012.
Första överföringen av ursprungsgarantier
Vi har till dags dato fått två (2) ursprungsgarantier och två (2) elcertifikat bokförda på våra Cesarkonton för ursprungsgarantier respektive elcertifikat hos Svenska Kraftnät. Vi får ett certifikat för varje MWh vi matar in på nätet. I vårt avtal med Telge Energi som köper vår överskottsel för 1,50 kr/kWh ingår att de tar hand om ursprungsgarantier och elcertifikat. Jag gjorde igår den första överföringen av ursprungsgarantier. Cesar-kontot för ursprungsgarantier fungerar som ett bankkonto. Man talar om till vilken man vill överföra ursprungsgarantierna och hur många man vill överföra, inga konstigheter alltså.
Dock är det bökigt att man måste ha just Nordeas e-legitimation för att hantera Cesarkontona för ursprungsgarantier och elcertifikat hos Svenska Kraftnät. Min vanliga e-legitimation hos Swedbank duger inte. Lite krångligt att behöva besöka en annan bank personligen för att skaffa och förnya e-legitimationen.
När jag skulle göra en överföring från Cesar-kontot för elcertifikat i kväll stötte jag på patrull. Det var mera klickande för att komma fram till genomförandet av transaktionen än för ursprungsgarantier. Där fastnade jag på att man måste ange ett pris. Utelämnat pris eller 0 kr godkändes inte: ”Angivet pris är inte korrekt”. Jo, det var det skulle jag ha velat svara, men den möjligheten fanns inte.
Det är få solcellsanläggningar som ansökt godkännande för elcertifikat. Jag tycker att alla borde göra det! Så småningom skulle väl någon då inse att elcertifikatsystemet inte är lämpat eller anpassat för små elproducenter och att en förbättring behöver komma till stånd. Symptomatiskt är att formulären för ansökande om godkännande för elcertifikat ligger under “Företag” hos Energimyndigheten…
Tidlösa. Linnéträdgården 13 oktober 2012.
Ny Teknik efterlyser producenter av egen el
Ny Teknik publicerade idag en efterlysning av producenter av egen el. Jag anmälde vår solcellsanläggning. Var med du också!
Resultatet visas på en karta. Kul!
SolEl-programmet har sedan tidigare en karta över svenska solcellsanläggningar. Det står i texten att den visar samtliga svenska nätanslutna solcellsanläggningar, men det stämmer inte längre. Många av de mindre solcellsanläggningar som byggts under senare år finns inte med.
Gullklöver. Gäddeholm 7 oktober 2012.
London tur och otur
Ibland är tingen emot en. Som nu. Skulle denna vecka på IEA PVPS Task 13 (Performance and Reliability of Photovoltaic Systems) möte i Golden, Colorado, USA. Mötet var tisdag-onsdag, följt av en teknisk tur på prestigefyllda National Renewables Lab (NREL) under drygt halva torsdagen. Igår var det tänkt resdag till Denver. Men, eländet började redan igår på Arlanda. Först sms:ade Johan Paradis Ärlebäck, Energibanken, att det flyg som han och Anne Andersson, SP, skulle ta från Göteborg kunde bli upp till tre timmar försenat. En stund senare stegade kaptenen för Arlandaflyget till London ut och berättade att vårt flyg skulle bli mer än tre timmar försenat på grund av dåligt väder i London. Det skulle innebära missat flyg till Denver från London. Urk…
Här gjorde dock kaptenen en möjlig missbedömning. Han flyttade fram ombordstigningen 45 minuter, för att vi skulle slippa sitta så länge och vänta i flygplanet. Definitiv tid för landning i London skulle nämligen fås först när alla satt i planet. När vi väl kommit ombord flyttades starttiden fram väsentligt. Vi skulle vara framme ca 15.30, men få vänta upp till en halvtimme luften i närheten av Heathrow innan vi skulle få landningstillstånd. I mitt still sinne trodde jag att det då fanns en chans att komma med Denverflyget, om det bara var lite försenat, eller att kanske hinna med något annat amerikaflyg. Satt långt fram i planet och sprang genom terminalen för att komma till det Connection Centre man skulle kontakta för att eventuellt boka om flyget. Noterade i förbifarten att det var en lååååååång kö, 150 meter eller så, jag ruschade förbi och fick onda aningar.
Strax innan vidarepassagen till gaten fick jag syn på Anne. Hon sade att gaten för Denverflyget var stängd och att det var för sent. Johan som suttit längre fram än Anne i deras plan hade mirakulöst nog hunnit med Denverflyget. Vi bröt oss in i kön till British Airways servicediskar. Köööööö. Efter en timme hade vi gjort 1/6 av kön framför oss. Snitthastigheten höll sig och vi var framme efter 5,5 h, med värkande ben. Då var det fortfarande så lång kö bakom oss att de flesta inte skulle hinna fram till 24.00 när Heathrow stängde. Man kan ju undra varför man bara hade fem av elva servicediskar öppna för “Economy”, alla hade behövts denna kväll. Nästa flyg med British Airways gick ett dygn senare än det vi missade. Jag bangade. Ville inte ägna fyra dygns väntande och resande med hemkomst ca 22 på fredagkväll för 1 dags möte och en dryg halv dags teknisk tur. Är alltför pressad på jobbet inför årsslutet. Det blev därför hemresa till Stockholm idag efter hotellövernattning. Anne kämpade vidare till USA och borde sitta på flyget nu.
På flyget läste jag två publikationer som den europeiska solcellsbranschorganisationen EPIA (European Photovoltaic Industry Association) har gett ut. I september i år släppte de Connecting the Sun. Den är obligatorisk läsning för den som vill hänga med i branschen. Hade även med mig Solar Generation 6 som EPIA och Greenpeace gav ut i februari 2011. Trots att den bara är 1,5 år gammal fanns det en del som kändes lite utgånget redan i den rapporten. Det är fascinerande hur snabbt det går i branschen. Ska man förkovra sig om marknadsutvecklingen gäller det att läsa det absolut senaste man kan hitta.
Pestskråp, Västmanlands största bestånd. Hässlö gård 21 oktober 2012.
Statistikbrist för solceller i Sverige
Många länder har bra koll på hur många solcellsanläggningar man har och vilken den installerade effekten är. I Sverige saknas lättillgänglig statistik över hur många solcellsanläggningar det finns, installerad effekt, hur mycket de producerar och hur mycket av den producerade solelen som matas in på nätet.
- I Energimyndighetens skrift Energiläget presenteras årligen statistik över den svenska energiproduktionen och användning av energi, men där saknas solceller.
- Energimyndigheten har statistik över investeringsstöd till solceller, när det gäller hur många som ansökt om, beviljats och fått utbetalt stöd. Men det har även byggts en del och kommer säkert att byggas allt fler anläggningar utan stöd, som inte kommer med i denna statistik.
- SolEl-programmets lista över ”svenska nätanslutna solcellsanläggningar” var till en början tämligen komplett. Listan har ca 200 anläggningar, men eftersom 654 utbetalningar gjorts av investeringsstöd från maj 2005 till sista september 2012 finns nu många fler anläggningar än vad som finns i den listan.
- Eftersom bara en bråkdel av solcellsanläggningarna ansöker om elcertifikat är det en oanvändbar källa för statistik över den svenska solcellsparken.
De som bäst vet hur många nätanslutna solcellsanläggningar som finns och vilken effekt de har borde vara nätägarna, eftersom man alltid måste göra en för- och färdiganmälan till dem. Men det är fler än 100 nätägare i Sverige så det är inte helt lätt att få en samlad information via dem. Någon borde dock göra sig besväret att samla in denna information, exempelvis Energimyndigheten, Svensk Energi (branschorganisationen för Sveriges elleverantörer) eller branschorganisationen Svensk Solenergi.
PS. Som av en händelse fanns rubriken “Ny Teknik kartlägger egen el” den 23 oktober, dagen efter mitt inlägg. Se även kartsida i Ny Teknik, inlagd 24 oktober.
Se också inlägg från 8 oktober: Info och produktionsdata från svenska solcellsanläggningar.
PS 31/10. Svensk Energi är på väg att skicka ut en enkät om hur många små elproducenter det finns till sina medlemsföretag enligt artikeln “Egen el: Nu ska elföretagen ge besked” på Ny Tekniks webb 31/10. Utmärkt!
Benved, frukter på lönnlöv. Hässlö gård 21 oktober 2012.
Energiminister Anna-Karin Hatt behöver en solcellsräknare
Den 23 september skrev IT- och energiminister Anna-Karin Hatt debattinlägget ”Slutreplik: Solels-politiken måste klara EU:s granskning” i Expressen. I artikeln säger hon att ”Sanningen är att det stöd regeringen sedan tidigare gett till solel blivit en succé. Mer än 5 000 ansökningar har fått stöd och målen för satsningen har överträffats med råge.”
Den som är det minsta insatt i den svenska solcellsbranschen inser att siffran Hatt anger för ansökningar som har fått stöd är på tok för hög.
Andreas Gustafsson på Energimyndigheten tipsade om deras månadsrapporter för det nuvarande investeringsstödet för solceller. I septemberrapporten framgår att från starten av nuvarande period den 1 juli 2009 till och med 30 september 2012 hade det inkommit 2 426 ansökningar om investeringsstöd för solceller. 1073 av dem var beviljade och 554 hade fått stödet utbetalt.
I ÅF:s rapport ”Utvärdering av investeringsstöd för solceller 2009-2011” har man även statistik för perioden maj 2005 till och med 31 december 2008, då det inkom 117 ansökningar och 110 utbetalningar gjordes.
Det betyder att från maj 2005 till och med sista september i år har knappt 1 200 ansökningar beviljats och 654 utbetalningar har gjorts. I bästa fall kan man alltså säga att Hatt fått med en nolla för mycket i sitt debattinlägg, fast man kan tycka att det hade varit lätt att upptäcka vid korrekturläsningen.
Under de knappt sju år det funnits ett investeringsstöd har vi hittills installerat runt ett 1000-tal solcellsanläggningar i Sverige. En succé tycker Hatt. I Danmark har man enbart i år registrerat över 30 000 anläggningar, se inlägget Köporgie av solceller i Danmark. Det är vad jag kallar en succé!
Hampdån. Fröholmen 9 oktober 2012.
Inrapportering av driftdata till länsstyrelsen
Om man har fått investeringsstöd ska man under tre år rapportera sin produktion till länsstyrelsen. Undrans hur många som glömmer bort det? Var in till länsstyrelsen i Västmanlands län för ett tag sedan för att lämna vår uppföljningsblankett. Det visade sig då att det numera är länsstyrelsen i Stockholms län som även sköter uppföljningen för Västmanlands län.
I anvisningarna för uppföljningsblanketten står att
“Driftuppföljning. För uppföljningen krävs en elmätare som mäter av solcellsanläggningen producerad el vid inmatningspunkten till fastighetsinternt eller externt elnät. Uppgifter om uppföljning ska årligen under tre års tid lämnas till länsstyrelse på denna blankett. Den första uppföljningen ska ske ett år från det tillfälle då solcellsanläggningen togs i drift, och ska därefter ske med ett års intervall…”
Upptäckte idag att Vattenfall har en informativ broschyr med titeln “Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kW“. Hittar tyvärr en groda där. Där står att en elmätare “Kan krävas om du ska få installationsbidrag.”. Det borde ha stått “Krävs…”
Det står på ansökningsblanketten till investeringsstödet att (min fetstilsmarkering) “Ett krav för att få statligt stöd för installation av solcellsanläggning är att produktionen ska följas upp och rapporteras årligen under minst tre års tid. Därför måste den el solcellsanläggningen producerar kunna registreras. För uppföljningen krävs en elmätare som mäter solcellsanläggningens totala mängd producerad växelströmsel.” Vad jag kan se står inte kravet på elmätare i Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller. Däremot står det i STEMFS 2009:4 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till solceller att (min fetstilsmarkering)
Särskilda villkor för stöd 6 §
Följande villkor måste vara uppfyllda för att stödet ska betalas ut:
– Sökande förbinder sig att lämna uppgifter för uppföljning av stödet under tre års tid
– För uppföljningen krävs en elmätare som mäter av solcellsanläggningen producerad el vid inmatningspunkten till fastighetsinternt eller externt elnät.
Uppgifter för uppföljning 7 §
Uppgifter om uppföljning ska årligen under tre års tid lämnas till länsstyrelsen på det formulär som fastställts av Statens energimyndighet och som framgår av bilaga 3. Den första uppföljningen ska ske ett år från det tillfälle då solcellsanläggningen togs i drift, och uppföljning ska därefter ske med ett års intervall.
Vattenaloe. Sjöboda 12 oktober 2012.
Inmatningstarifferna i Tyskland minskar i värde
Tyskland är det land i världen som har mest installerade solceller, i runda slängar 30 GW i dagsläget. Detta har kommit tillstånd på grund av de inmatningstariffer som garanterat en fast ersättning per producerad kWh under 20 år. Men hur många gånger har vi inte sett missuppfattningar om hur höga de tyska inmatningstarifferna är i Tyskland? Vad man missar är att kontinuerliga sänkningar görs av inmatningstarifferna. De är därför mycket lägre idag än när systemet startade 2004. Genom sänkningarna stimulerar man att systempriserna sänks.
En bra källa är German Energy Blog som skrev om de nya reglerna den 29 juni 2012. För den som vill se originaldokumentet från tyska ”Bundesrat” finns det också tillgängligt på webben. Beslutet i slutet av juni gällde retroaktivt från 1 april. Man beslutade även att tarifferna skulle minskas med 1% per månad. Det betyder att från 1 oktober gäller följande inmatningstariffer under 20 år för nyinstallerade solcellsanläggningar. De fyra första raderna i tabellen gäller för installationer på byggnader eller som bullerplank (växlingskurs 1€=8,65 kr):
| Anläggningsstorlek |
Andel berättigad till inmatningstariff |
Tariff (€/kWh) |
Tariff (kr/kWh) |
| ≤10 kW |
100% |
0,1836 |
1,59 |
| 10-40 kW |
90% |
0,1742 |
1,51 |
| 40 kW – 1 MW |
90% |
0,1553 |
1,34 |
| 1-10 MW |
100% |
0,1271 |
1,10 |
| Fristående Mindre än 10 MW |
100% |
0,1271 |
1,10 |
Eftersom inmatningstarifferna har ett fast belopp under 20 år gör inflationen att deras värde minskar med tiden. Vid en inflation på 2% motsvarar 1,59 kr bara 1,06 kr i dagens penningvärde under 20:e året (inflationen var 1,9% per år i Tyskland under åren 1992 till 2012). Det är också värt att notera att inmatningstarifferna är långt under elpriserna för hushållen i Tyskland. Hushållens elpris i Tyskland angavs i en rapport från Fraunhofer ISE tidigare i år till 0,253 Euro/kWh (2,19 kr/kWh) under 2011. Det är därför mera värdefullt för de tyska hushållen att använda den producerade solelen själv än att mata in solelen på nätet. Detta har väckt intresset för lösningar där man försöker öka andelen egenanvändning av den producerade solelen.
PS. Från 1 november och till och med januari 2013 sänks inmatningstarifferna med 2,5% per månad enligt German Energy blog.
Slokstarr. Sjöboda 12 oktober 2012.