Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Blir maj soligaste månaden i år också?

Publicerat av

387 kWh (115 kWh/kW) solel hittills i maj. Från och med 21 maj blev det molnigare väder. Med fyra dagar kvar i maj borde det kunna bli runt 440 kWh om väderprognoserna slår in. Det blev 445,26 kWh i maj ifjol och 449,87 kWh under maj 2011. Under både 2011 och 2012 har maj varit årets bästa månad vad gäller solelproduktion. Dagarna är visserligen längre i juni och juli men de har uppenbarligen också varit molnigare under de två senaste åren. Ska vi det bli annorlunda i år? Om maj inte blir soligast i år sätter jag en peng på att det blir juni. Juli brukar inte vara den månad som ger mest solel.

Tro inte att andra halvan av 2013 blir soligare än under första halvan, speciellt inte med soliga vårväder vi haft i år. Första halvåret svarar i medel för 56,7% av årets solinstrålning i Stockholm och 55,4% i Lund, enligt SMHI:s mätningar under normalperioden 1961-1990.

Lägg märke till att de soltimmar som redovisas i olika tidningar inte är detsamma som den globala solinstrålningen mätt i kWh/m2 som vi solcellsägare är intresserad av. Solskenstiden definieras som den tid i timmar då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2, vilket kan ge en annan rangordning mellan olika orter än när man jämför global solinstrålning, som är den som bestämmer hur mycket solel vi producerar.

Strafftullar i EU på kinesiska solcellsmoduler?

Publicerat av

Den största frågan inom solcellsindustrin i EU för närvarande är om, när och i sådana fall hur höga strafftullar som kan komma att införas på kinesiska solcellsmoduler. En utredning pågår inom EU om strafftullar ska läggas på kinesiska solcellsmoduler och den 6 juni förväntas ett preliminärt beslut offentliggöras. Det slutgiltiga beslutet förväntas dröja ytterligare ett halvår till december.

Enligt ett tidigare EU-beslut måste alla kiselbaserade moduler och nyckelkomponenter som solceller och ”wafers” till kiselbaserade moduler, som har sitt ursprung från eller är sända från Kina, från och med 6 mars registreras vid varje lands tull.

Det skrivs mycket i detta ämne internationellt, men även en del i Sverige.  DN publicerade idag en debattartikel ”Stoppa EU:s strafftullar mot kinesiska solpaneler” skriven av Carl B Hamilton, professor i internationell ekonomi, riksdagsledamot (FP).

Det är inte förvånande att det skrivs mycket i detta ämne eftersom mer än hälften av produktionen av solcellsmoduler sker i Kina idag, varav en stor andel exporteras till Europa. En källa anger att runt 80% av modulerna på den europeiska marknaden kommer från Kina. Strafftullar eller inte i EU kan därför få en stor påverkan inom solcellsbranschen i EU.

Det hela väcker många frågor

  1. Hur höga skulle strafftullarna bli? En strafftull på 37,2-67,9% och i medel 47% nämns, men också att det enligt insatta källor sannolikt blir en signifikant skillnad när de slutligen fastställs i december. Antar att man menar att de slutliga tullarna kan bli signifikant lägre än vad som kommer att införas från den 6 juni.
  2. Under hur lång tid skulle strafftullarna finnas? Upp till fem år nämns i en artikel.
  3. Hur skulle priserna på solcellsystem påverkas? Om vi antar att modulerna svarar för 30-40% av priset för en nyckelfärdig anläggning skulle systempriserna öka 14-19% vid en strafftull på 47%.
  4. När införs strafftullarna? En källa anger från och med 6 juni. En annan källa tror inte att det blir retroaktivt från 6 mars.
  5. Ökar användningen av billigare kinesiska växelriktare för att hålla nere prisökningarna på solcellsystem? Det är en spekulation i en artikel att det blir en press på att sänka kostnaderna för övriga systemkomponenter för att hålla nere prisökningarna. Minns att tyska SMA är världens största leverantör av växelriktare. Fronius, Österrike, är också en av de stora tillverkarna av växelriktare. Detta kan göra europeiska växelriktarföretag till förlorare på strafftullarna.
  6. Skulle antalet installationer minska på grund av de ökade priserna och därmed även minskning av antalet sysselsatta i EU:s solcellsbransch? Det framhålls att lönsamheten för stora installationer skulle minska, vilket skulle göra att speciellt detta marknadssegment skulle krympa.
  7. Blir det en ljusning för tunnfilmssolceller, som inte skulle omfattas av strafftullarna? Tunnfilmssolceller har haft det svårt att konkurrera med de kiselbaserade solcellsmodulerna från Kina. Med en strafftull på kiselmoduler får tunnfilmsbaserade solcellsmoduler en fördel, men räcker det?
  8. Vad skulle Kinas gensvar bli om strafftullar skulle införas i EU? Kan bli kostsamt för EU:s länder.
  9. Hur ser vi på importen av andra produkter från Kina? Varför har vi inte strafftullar där. Kläder inte minst. För en kort tid sedan köpte jag en ny utgåva av den klassiska svenska boken ”Svensk flora”, även kallad “Kroken” efter dess ursprungliga författare. Den var förvånansvärt nog tryckt i Kina… Under 2012 importerade Sverige för 44,8 miljarder kronor från Kina.

Mitt stalltips

Strafftullarna blir i slutändan inte så höga som nu diskuterats. Kanske finner man innan årets slut en helt annan lösning på det hela eller att EU:s 27 länder inte kommer överens och att det därmed inte blir några strafftullar. Oddsen är rätt goda för något av de senare alternativen tror jag.

Dock kommer det att finnas en osäkerhet på EU-marknaden fram till dess att EU:s definitiva beslut tas i december och till dess kommer EU-marknaden sannolikt att vara vikande på grund av osäkerheten om spelreglerna.

Källor

Carl B Hamilton. DN debatt. Stoppa EU:s strafftullar mot kinesiska solpaneler. 2013-05-21.

PV Magazine. EU plans provisional average AD duties of 47% on Chinese PV import. 2013-05-08.

PV Magazine. EU to see PV price hike following AD on Chinese imports. 2013-05-15.

PV Magazine. EU: Big discrepancy expected between provisional and final AD solar duties. 2013-05-17.

Dagens Industri. Swemodule: Kinatull bra för oss. 2013-05-09.

Ekonomifakta. Sveriges handelspartners.

Stop EU Attack on Clean Solar Power.

PS.
Svenska Dagbladet. Sverige mest mot tull på solpaneler. 2013-05-28. Av de 21 medlemsländer i EU som Reuters frågat var 15 emot och 6 för strafftullar. Om det stämmer blir det knepigt, för att inte säga omöjligt?, att genomföra strafftullar när det slutgiltiga beslutet ska fattas inom EU i december i år.

PS2.
Den 4 juni beslutades att införa strafftullar, till en början med 11,8% under perioden 6 juni till 6 augusti. Det blev alltså inga retroaktiva strafftullar, alltid något…

April soligare än normalt

Publicerat av

I mars var det rekordsoligt och det soliga vädret fortsatta under april. Alla SMHI:s mätstationer för global solinstrålning visade under april högre värden än normalvärdet för referensperioden 1961-1990, se tabellen här nedan. Soligast var det på gotländska Hoburgen med Svenska Högarna utanför Stockholm som två. Inte så överraskande att kustorter är soligast. Trean var däremot en överraskning, det blev Storlien-Visjövalen som hade högre solinstrålning än exempelvis solsäkra Visby och ”soliga” Karlstad! Alla dessa tre mätstationer är nytillkomna från 2007 eller senare och därför saknas av naturliga skäl normalvärden för perioden 1961-1990.

Lund hade det högsta värdet över det normala med 19% medan Kiruna fick nöja sig med 3% över det normala.

Globalstrålning under april [kWh/m2]. Mätdata enligt SMHI.

Startår April 2013 Normal
1961-1990		 April jämfört
med normal
Hoburg 2013 138,3
Svenska Högarna 2007 132,3
Storlien-Visjövalen 2013 131,4
Visby 1958 130,7 119,1 +10%
Lund 1983 129,7 109,4 +19%
Göteborg 1983 124,1 105,9 +17%
Karlstad 1957 123,4 113,2 +9%
Norrköping 1975 123,4 106,8 +16%
Tarfala 2007 122,3
Östersund 1957 121,7 116 +5%
Stockholm 1922 121,7 107,1 +14%
Växjö 1983 119,8 104,9 +14%
Borlänge 1987 119,6 105 +14%
Umeå 1959 119,3 110,8 +8%
Kiruna 1958 114,5 111,3 +3%
Luleå 1961 114,3 108,3 +6%

 

Stockholms solkarta

Publicerat av

Helt nyligen lanserades Stockholms solkarta. Det är en interaktiv webbtjänst som visar takyta och solinstrålningen i tre olika klasser på tak till vald byggnad i Stockholm stad. De tre olika klasserna för solinstrålningen är >1000, 950-1000 och <950 kWh/m2 och år.

När man går in på kartan är hustaken färglagda, men färgsättningen är tämligen svårtolkad, där man inte får så god upplösning tycker jag. Det skulle underlätta om man kunde förlänga skalan som visar färgerna, för att få en bättre färgupplösning. Klickar man på en byggnads tak får man detaljerad information enligt nedanstående skärmdump.

Stockholm solkarta. Exempel på information man kan få för en vald byggnads tak.

De solinstrålningsvärden som visas är beräknade värden för ett genomsnittligt år, baserat på indata från SMHI för åren 1999-2009. Man bör ha i minnet att enligt SMHI:s mätningar kan solinstrålningen variera ±10% mellan olika år. Dessutom tas ingen hänsyn till skuggning från omgivande träd eller objekt på taken som till exempel skorstenar och ventilationstrummor.

Kartan kommer att vara en bra hjälp för framtida planering av solcellsinstallationer och bedömning av solenergipotentialen för olika byggnader i Stockholm stad.

Sedan tidigare finns Solkartan, som är en webbtjänst hos Göteborg Energi där man kan få fram solinstrålningen på enskilda hustak i Göteborg stad. Vi kommer säkert att få se solinstrålningskartor från flera städer i framtiden. Såg någonstans att Malmö är på gång också.

Strategikonferens på Elfack – 2

Publicerat av

Avslutade gårdagen med att delta i en paneldebatt och deltog i en annan paneldebatt under morgonens första pass där jag var på sessionen  ”Hur enkel och effektiv kan energianvändningen i hemmet bli”. Det var mycket intressanta föredrag, som var väl värda en större åhörarskara än knappt 20 personer inklusive talare och moderator.

Anne-Lee Bertenstam, Svensk värmepumpförening, berättade att vi har 1 miljon värmepumpar i Sverige. De flesta är luft-luft värmepumpar. Villamarknaden börjar bli mättad och 2012 sjönk försäljningen till 40 000 värmepumpar. Man ser nu fram mot en utbytesmarknad.

Mats Ahlgren, Belysningsbranschen, visade att 19% av den globala elanvändningen går till belysning. Inom EU är det 14%. Användandet av LED-lampor kan minska elbehovet för belysning i hemmamiljö med 80%. 2020 räknar man med att LED svarar för 75% av försäljningen för belysning, ett teknologiskifte jämfört med de 7% det var 2008.

Hans-Söderberg, Bosch-Siemens, visade hur dramatiskt elanvändningen för vitvaror minskat under de senaste 15 åren. Kombinerad kyl-frys -75%, diskmaskiner -50%, tvättmaskiner -63% och torktumlare -72%.

Nästa session var ”Energisystemet bakom elmätaren – hur ser utvecklingen ut? Jonas Tannerstrand och i en senare session Ulf Rohlén, båda från Örebro bostäder, berättade om det imponerande framgångsrika energibesparingsarbete man genomfört i detta kommunala fastighetsbolag, på uppdrag av kommunens politiker.  Ulf berättade att 15% av fastighetselen (46-47 GWh) produceras med vindkraft, där man är delägare i vindkraftverk  från Falkenberg till Härjedalen. Det intressanta är att den vindel som produceras kan nettodebiteras per timme mot Örebro bostäders elanvändning även fast elproduktion och elanvändning är på helt skilda platser. Man slipper då betala energiskatt och moms på energiskatten. Detta genom ett undantag i lagen  (1994:1776)  om skatt på energi. I 11 kapitlet $2 står nämligen att:

” 2 § Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den

1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,”

En nettodebiteringstjänst erbjuds av Bixia, som utnyttjar detta undantag. Se även sidan Ekonomiska stöd och undantag för solcellsanläggningar.

Genom detta undantag kan olika bolag i Sverige slippa energiskatt på el producerad med vindkraft till ett värde av mångmiljonbelopp per år.  Detta belopp är med säkerhet betydligt större än om alla idag befintliga småskaliga solelproducenter under 63A säkring genom nettodebitering skulle slippa energiskatt och moms på den. Regeringen utreder för närvarande möjligheten till nettodebitering och där har energiskatten uppgetts vara en av de stora stötestenarna.

Vi betalar 36,63 öre/kWh, inklusive moms i energiskatt på vår köpta el. Under 2011 matade vi 1527 kWh som överskott till nätet. Har inte utfallet för 2012 tillgängligt, men det blev mindre då. Låt säga att det blir 1500 kWh i år. Vid nettodebitering skulle vi då slippa ca 550 kr i energiskatt och moms på den. Om vi antar att det skulle vara ett genomsnitt för 2 000 installerade solcellsanläggningar skulle det innebära en minskad intäkt för staten på energiskatt och moms på ca 1,1 miljoner kronor per år. Inget vet väl idag vare sig hur stort överskott som matas in till nätet eller hur många installerade solcellsanläggningar det finns i Sverige så sifforna är mycket ungefärliga ( snarare i överkant än i underkant enligt min bedömning), men det visar vilken skevhet som finns idag i lagen om skatt på energi.

 

Strategikonferens på Elfack

Publicerat av

Idag var det första dagen för strategikonferensen ”Med kraft att förändra världen” i samband med Elfack i Göteborg. Uppskattningsvis var det ett hundratal deltagare.

Anders Ådahl, chef för styrkeområde energi, Chalmers, nämnde att solceller har en del fördelar för framtiden. Han pekade på att skalfaktorn inte är lika betydelsefull som för exempelvis kolkraftverk.

Tror att jag sagt det tidigare på bloggen, att även om man sätter upp en solcellsmodul för att driva en svensk fyr eller bygger en 1 MW anläggning med tusentals moduler är det exakt likadana moduler som används. Det skiljer en del i verkningsgrad på små och stora växelriktare, men på det stora hela är det inte så stor skillnad i verkningsgrad på små system och stora system. Solinstrålningen är dessutom hyggligt jämlikt fördelad över Sverige. Solceller lämpar sig därför väl för decentraliserad elproduktion.

Anders slutsatser var att decentraliseringen av elproduktion kommer att öka och att småskaliga produktionstekniker gynnas långsiktigt.

Han påpekade att när det gäller investeringar finns ett förkommersiellt gap för teknikutveckling och demonstration i Sverige. Under paneldebatten menade någon i panelen att det var ett glapp mellan industri och Näringsdepartement, det är svårt att få stöd till kommersialisering, vi kan inte industrialisera.

Kommersialisering av svensk teknikutveckling  är alltså ett område vi bör förbättra i Sverige.

Strategikonferens på Elfack måndag-tisdag

Publicerat av

13-14 maj hålls ”Strategikonferens med kraft att förändra världen” på Elfack i Göteborg. Jag har blivit inbjuden att delta i två paneldebatter.

Dels är det på måndag eftermiddag under sessionen ”Hur blir kunderna en del av lösningen i det hållbara energisystemet”, kl. 16.45-17.45 med tidsschemat:

  • Inledning – Susanne Olausson, Elforsk.
  • Introduktion av Smart Grids Programmet – Peter Söderström, Vattenfall.
  • Potentialstudie Active Demand – Martin Borgqvist, SP.
  • Prosumer med Demand-Response, makro & mikroperspektiv – Susanne Ackeby, STRI.
  • Prismodeller för egenproduktion av el – Christer Bergerland, Fortum Distribution.
  • Paneldebatt. Hur betydelsefull blir konsumenternas bidrag till energiomställningen? Hur ska potentialen kunna tillvaratas för ”demand response” och egenproduktion på elmarknaden? Möjliggörare och hinder? – Moderator: Peter Söderström Deltagare: Anders Johansson, SABO; Ingvar Hagman, Ericsson; Bengt Stridh, ABB; Baard Eilertsen, Maingate; talarna

Dels är det på tisdag morgon under sessionen ” ‘Hur enkel och effektiv kan energianvändningen i hemmet bli?” kl. 08.30-09.30.

  • Inledning Bo Normark, Power Circle.
  • Värmepumparnas utveckling och potential – Anne-Lee Bertenstam, Svenska Värmepumpföreningen.
  • Mer ljus med mindre energi – Mats Ahlgren, Belysningsbranschen.
  • Grönare vitvaror ger elsnåla hem – Hans Söderberg, Bosch-Siemens.
  • Paneldiskussion – Hur effektiv kan energianvändningen i hemmet bli? Vilka konsekvenser får effektiviseringen på energiförbrukningen och på energifakturan? Vad blir kvar att leverera? Kommer självhushållning av el att bli en realitet i fastigheter?

Här är hela konferensprogrammet.

 

Soldyrkande växt

Publicerat av

Folks, jag har semester eller vart fall är jag ledig från jobbet sedan en vecka och resten av denna vecka. Håller på med inventering av alla växtplatser för mosippa i Västmanland län, skön avkoppling… Den tar all tid och jag har därför legat lite lågt med bloggen. Cirka 30 så kallade lokaler ska besökas. Mosippa är sedan länge fridlyst och sedan 2010 rödlistad som starkt hotad i Sverige.

Den gillar solöppna växtplatser i sydvända lägen och minskar när beskuggningen av omgivande skog blir för stor. Samma prestanda som för solceller…  Mosippa borde därför vara en symbol för solcellsentusiaster.

Mosippa. Ramnäs 7 maj 2013.

Bidrag accepterat till konferensen PVSEC 2013

Publicerat av

I månadsskiftet september-oktober går 28th European Photovoltaic Solar Energy Conference and Exhibition (EU PVSEC 2013) av stapeln i Paris. Det är världens största solcellskonferens. Det brukar också finnas en stor utställning, om än inte lika stor som på Intersolar.

Fick idag veta att presentationen ”Production Cost of PV Electricity” in Sweden är accepterad till session 6CV.5.13 som en poster. Medförfattare till mig är Stefan Yard, professor i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, David Larsson, Direct Energy och Björn Karlsson, professor i Energiteknik Mälardalens högskola. Det känns som ett utmärkt team för denna artikel. Artikeln bygger till stor del på det faktaunderlag jag samlat på mig under Kostnad solel, men själva beräkningen behöver justeras något. Inverkan på slutresultat blir dock mindre än 10 öre/kWh skillnad jämfört de nuvarande beräkningarna, som det ser ut i dagsläget.

Ett översiktligt konferensprogram för PVSEC finns utlagt på konferensens hemsida. Vår poster har session tisdag eftermiddag 1 oktober eller onsdag förmiddag 2 oktober.

Mosippa. Fridlyst och rödlistad som starkt hotad i Sverige. Salbohed 1 maj 2013.

 

360 kWh solel under april

Publicerat av

April månad gav 359,56 kWh (107 kWh/kW) solel. Ifjol skördade vi 308 kWh under april och 2011 fick vi 362 kWh under samma månad. Aprils solelproduktion blev därmed bara något högre än mars, som gav rekordhöga 355 kWh.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn under april och en jämförelse per dygn med 2012. Bästa dygn blev den 27 april med 18,77kWh (5,59 kWh/kW) vilket var ett prydligt aprilrekord! Tidigare bästa aprildag var 28 april 2011 med 18,25 kWh.

Ett fel i Sunny Portal gjorde att jag inte kunde hämta ut timvärden: ”Your session has expired. You have been re-logged in.” Får återkomma med timvärden. Det var ett fel förra månaden också, ett annat fel än ikväll.

Vår solcellsanläggning är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion.

PS 4/5. En 4,83 kW solcellsanläggning på Mälardalens Högskola i Västerås med 70 graders lutning gav 582 kWh (120,5 kWh/kW) under april enligt uppgift från Richard Thygesen.

Solelproduktion per dygn under april 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under april 2012 och april 2013.