Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Vilka fick remissen om nettodebitering?

Någon undrade tidigare vilka som fått regeringens utredning om nettodebitering på remiss, som skickades ut 8 augusti. Här är hela listan (stafning som i regeringskansliets utskick):

  1. Kammarrätten i Sundsvall
  2. Förvaltningsrätten i Falun
  3. Domstolsverket
  4. Konsumentverket
  5. Boverket
  6. Kommerskollegium
  7. Skatteverket
  8. Konjunkturinstitutet
  9. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)
  10. Havs- och vattenmyndigheten
  11. Luleå tekniska universitet
  12. Lunds universitet
  13. Umeå universitet
  14. Uppsala universitet
  15. Statens jordbruksverk
  16. Sveriges lantbruksuniversitet
  17. Kungliga tekniska högskolan
  18. Konkurrensverket
  19. Elsäkerhetsverket
  20. Statens energimyndighet
  21. Energimarknadsinspektionen
  22. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
  23. Tillväxtverket
  24. Regelrådet
  25. Affärsverket svenska kraftnät
  26. Bostadsrätterna Sverige
  27. Elmateriel Leverantörernas förening
  28. Elöverkänsligas riksförbund
  29. Energigas Sverige
  30. Fastighetsägarna i Sverige
  31. Företagarna
  32. HSB Riksförbund
  33. Konsumenternas Energimarknadsbyrå
  34. Lantbrukarnas riksförbund
  35. Nord Pool Spot
  36. Oberoende elhandlare
  37. Riksbyggen
  38. Svensk Elbrukarförening
  39. Svensk Energi
  40. Svensk Fjärrvärme
  41. Svensk Solenergi
  42. Svensk Vattenkraftförening
  43. Svensk vindenergi
  44. Svensk vindkraftförening
  45. Svenska Naturskyddsföreningen
  46. Svenskt Näringsliv
  47. Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO)
  48. Sveriges energiföreningars riksorganisation (SERO)
  49. Sveriges Kommuner och Landsting
  50. Sveriges Konsumenter
  51. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
  52. Villaägarnas riksförbund

Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast onsdagen den 9 oktober 2013.

Hög solinstrålning hittills i år!

SMHI har 17 mätstationer i Sverige där man mäter global solinstrålning, som är den totala solinstrålning som träffar en horisontell markyta. Karlstad (192 kWh/m2) blev knapp vinnare före Nordkoster (190) och Hoburg (187) under juli månad, se nedanstående diagram. I jämförelse med ett normalår under perioden 1961-1990 ser man att det finns stora variatoner beroende var man bor i Sverige. I stora drag hade södra halvan av Sverige högre värden än normalt, medan Norrland, undantaget Kiruna, låg under det normala. Växjö hade hela 21% över det normala!

Om man studerar januari-juli i år ligger Hoburg i topp med 849 kWh/m2, följt av Visby (822), Svenska Högarna (800) och Karlstad (795).  Jämfört med ett normalår under perioden 1961-1990 toppar Växjö med 15% över det normala, före Lund (+13%) och Göteborg (+11%). Lägg märke till att de nyare stationerna som exempelvis Hoburg, Nordkoster och Svenska Högarna saknar mätvärden för normalperioden.

Med tanke på att även augusti varit solig kan vi förvänta oss att 2013 kommer att gå till historien som ett betydligt soligare år än normalt över större delen av Sverige.

Lägg märke till att de soltimmar som ibland redovisas i media är ett annat värde än globalstrålningen. SMHI definierar soltimmar som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Antalet soltimmar behöver därför nödvändigtvis inte ge samma rangordning mellan orterna som när man jämför globalstrålningen. För solcellsanläggningar är det globalstrålningen som ska användas vid jämförelser mellan olika orter.

Notera att det är flera faktorer än globalstrålningen som påverkar utbytet från en solcellsanläggning. Även om två orter haft exakt samma globalstrålning varierar utbytet på grund av skillnader i exempelvis lufttemperatur (minskat utbyte med ökad solcelltemperatur, vilket gynnar nordliga orter), modulernas lutning och väderstreck, om systemet är takmonterat eller fristående (påverkar solcelltemperaturen) och verkningsgrad för anläggningen (främst växelriktare påverkar).

Man kan inte heller jämföra globalstrålning och utbyte mellan olika månader för en specifik anläggning. Skillnader i lufttemperatur påverkar utbytet vilket gör att månader med lika stor globalstrålning kommer att ha olika utbyte.  Sommartid får man också komma ihåg att under tidig morgon och sen kväll står solen bakom solcellsmodulernas yta. Därför får man då ingen direkt solinstrålning mot modulernas yta, utan det är bara den diffusa solinstrålningen som kommer att användas för solelproduktionen.

Global solinstrålning juli 2013. Data från SMHI.

Global solinstrålning juli 2013. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning juli 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning juli 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning januari-juli 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning januari-juli 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning januari-juli 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning januari-juli 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Solcellsägarna går miste om miljoner per år

Elcertifikatsystemet är Sveriges huvudsakliga och långsiktiga stödsystem för förnyelsebar elproduktion. Hur många gånger har ni hört att elcertifikatsystemet är teknikneutralt? Eller att systemet fungerar bra? Stämmer det? Nej! Systemet är inte alls anpassat för småskaliga elproducenter och regelverket gör att man missgynnar småskalig elproduktion.

Vid utgången av 2012 fanns det 24,31 MW installerade solceller i Sverige, varav 15,87 MW nätanslutna enligt den IEA PVPS rapport för Sverige som Johan Lindahl, Uppsala Universitet, författat. Under 2012 installerades 6,88 MW nätanslutna solcellsanläggningar. Vi kan därför ansätta 12,43 MW som ett medel för installerad nätansluten solcellseffekt under 2012. Om vi antar att de producerade i genomsnitt 900 kWh/kW blev den totala solelproduktionen från dem 11 187 MWh. Det skulle motsvara 11 187 elcertifikat om alla solcellsanläggningar hade fått elcertifikat för all sin solel, vilket man är berättigad till, eftersom man får ett elcertifikat per producerad MWh.

Enligt statistiken över tilldelade elcertifikat för 2012 ser vi att det utfärdades 1 029 elcertifikat till solcellsanläggningar, som är de som finns under ”Övrigt” i statistiken på Svenska Kraftnäts webbsida Cesar. Yep, ynka 1 029. Det betyder att ägarna av solcellsanläggningar gick miste om 11 187 – 1 029 = 10 158 elcertifikat. Låt oss avrunda detta till 10 000 förlorade elcertifikat.

Enlig statistik på Cesar var medelpriset 200,5432 kr per elcertifikat under 2012. Det betyder att 10 000 elcertifikat hade ett värde på 2 miljoner. Så mycket gick solcellsägarna miste om under 2012 eftersom endast en bråkdel av alla anläggningsägare hade ansökt om tilldelning av elcertifikat. Under 2013 kommer beloppet sannolikt att nära fördubblas eftersom solcellsinstallationerna säkert kommer att öka mer i år än under 2012 eftersom den statliga budgeten för investeringsstödet är högre och eftersom stödnivån är lägre, vilket ger betydligt fler installationer i år än ifjol.

Det finns flera faktorer som motverkar att ägare av solcellsanläggningar inte ansöker om tilldelning av elcertifikat.

  • Man saknar kännedom om att alla solcellsanläggningar är berättigade till elcertifikat, oavsett hur små anläggningarna är.
  • Det upplevs som för krångligt. Fast så krångligt är det inte egentligen. Klarar man av att hantera ett bankkonto klarar man av detta också, frånsett att man måste ha Nordeas säkerhetslösning, så jag fick stega in på ett Nordea bankkontor för att få denna.
  • Det finns ett helt onödigt krav på att man måste timmäta elproduktionen för att få elcertifikat. Det finns inget skäl till detta eftersom elcertifikaten tilldelas per producerad MWh, oavsett när i tiden produktionen har skett. Kravet på timmätning eller inte kan möjligen tyckas som betydelselöst, men då har man inte förstått villkoren för exempelvis småhusägare.
    • Om man vill ha elcertifikat för hela sin solelproduktion måste den mätas innan någon del av solelen använts i huset. Eftersom anläggningen sitter på ett så kallat icke-koncessionspliktigt nät (där nätägaren inte har något ansvar) måste anläggningsägaren själv bekosta elmätare och ett mätabonnemang för timmätningen och rapportering till Svenska Kraftnät.
    • Kravet på timmätning gör att detta mätabonnemang blir alltför dyrt (exempelvis  2 025kr/år hos Mälarenergi, hittade inte denna prisuppgift på vår nätägare Vattenfalls hemsida) för att det ska vara lönt att skaffa ett sådant eftersom intäkterna från elcertifikaten inte täcker den extra kostnaden för elmätare och mätabonnemang.
  • Däremot kan småhusägaren få elcertifikat för det solelöverskott som matas in till nätet i anslutningspunkten till nätet eftersom nätägaren där är skyldig att timmäta all elproduktionen. Därmed kan man få elcertifikat för sin överskottsel utan extra mätkostnader. I vårt fall matar vi en hälften av vår solelproduktion till nätet och vi förlorar då elcertifikat för halva vår solelproduktion.
  • Enligt informationen på Svenska Kraftnäts hemsida anges att Svenska Kraftnät tar ut en årlig minimiavgift på 200 kr per år. I praktiken har man dock inte tagit ut denna avgift hittills. Om man skulle göra det skulle det bli ytterligare ett hinder för de minsta anläggningarna eftersom det inte skulle bli någon vinst om man bara får ett elcertifikat per år.
    • Avgiften är för övrigt inget eget påhitt från Svenska Kraftnät. I Lag (2011:1200) om elcertifikat står att man får ta ut en avgift, men i Förordning (2011:1480) om elcertifikat har detta av någon anledning skärpts till ”Den som har ett certifikatkonto ska betala en avgift för kontot. Kontoavgiften ska beräknas på det högsta antal elcertifikat som samtidigt varit registrerade på kontot under avgiftsperioden och ska vara 0,07 kronor för varje registrerat certifikat. Kontoavgiften ska dock alltid vara lägst 50 kronor.”
  • Handeln med elcertifikat är inte anpassad för de små elproducenterna. För elhandlarna är det knappast någon vinst att handla med några enstaka elcertifikat per år från en solcellsanläggning. Posterna som handlas är vanligen betydligt större. Under 2012 utfärdades 21 510 875 elcertifikat till ett sammanlagt värde på 4,3 miljarder. Vi får i genomsnitt 1,5 elcertifikat per år och man har då ingen förhandlingsposition, utan får vara glad om någon elhandlare över huvud taget förbarmar sig och köper dessa elcertifikat.

Uppenbarligen behövs en översyn av elcertifikatsystemet. Regeringens utredning om nettodebitering “Beskattning av mikroproducerad el m.m.” som kom i juni duckade dock för denna fråga. På s. 277 i utredningen skriver man ”kommer… behov av ändringar i utformningen av andra relevanta ekonomiska styrmedel … att analyseras”. Men på s. 315 skrivs att en förändring av elcertifikatsystemet för att inkludera mikroproducenter inte analyserats i rapporten! Bekvämt för utredningen, men inte bra för de små elproducenterna.

Förslag till förbättringar av elcertifikatsystemet

Här är några idéer till förbättringar av elcertifikatsystemet.

  • Se till att ansökan om tilldelning av elcertifikat skickas in till Enenergimyndigheten i samband med färdiganmälan av solcellsanläggning, så att alla anläggningar kommer med i systemet. Komplettera vid behov blanketten för färdiganmälan med de uppgifter som Energimyndigheten behöver och ålägg installatören eller nätägaren att skicka en kopia till Energimyndigheten.
  • Ta bort kravet på timmätning för tilldelning av elcertifikat. För små anläggningar skulle det räcka med att ett värde per år rapporteras till Svenska Kraftnät. Det enklaste vore om anläggningsägaren själv kunde sköta rapporteringen.
  • Ta bort avgiften hos Svenska Kraftnät för kontoföring av elcertifikat för de små elproducenterna.
  • Se till att Cesar-kontot kan administreras även med andra säkerhetslösningar än Nordeas, det känns lite otidsenligt att behöva gå till ett Nordea bankkontor för att få tillgång säkerhetslösning för inloggning till Cesar-kontot.
  • Se över handeln med små poster av elcertifikat så att administrationen minimeras. Jag ser ingen riktigt enkel lösning på detta. Alla små poster skulle möjligen kunna läggas i en pott, så att antalet köp skulle minimeras genom att någon köper hela årets pott. Det går dock inte att komma ifrån att en överföring av betalningen ska ske till varje enskild producent vilket ger en administrativ kostnad.

Vad kan du göra?

Enligt Energimyndighetens marknadsstatistik fanns den 1 juli 2013 bara 260 solcellsanläggningar som var godkända för tilldelning av elcertifikat. Det borde vara i storleksordningen tio gånger så många om alla nätanslutna solcellsanläggningar hade ansökt om tilldelning av elcertifikat. Tar man även med vind, vatten och biobränsle fanns 2523 anläggningar i elcertifikatsystemet den 1 juli, vilket gör att 10% av dem var solcellsanläggningar. Om alla solcellsanläggningar skulle finnas med i elcertifikatsystemet borde de snarare vara runt hälften av alla anläggningar!

Ansök om tilldelning av elcertifikat hos Energimyndigheten för din solcellsanläggning! Även om det inte är några stora pengar för dig kan det hjälpa till att driva på att vi får tillstånd en förändring av regelverket. När tillräckligt många små anläggningar finns med i systemet måste de ansvariga så småningom inse att regelverket för elcertifikat behöver ses över.

Vy mot Akka till vänster och Sarek till höger med sjön Kutjaure och fallet i Sieperjåkka i förgrunden. En vacker fjälldag 27 juli 2013.

Vy mot Akka till vänster och Sarek till höger med sjön Kutjaure och fallet i Sieperjåkka i förgrunden. En vacker fjälldag 27 juli 2013.

417 kWh solel under juli

Juli månad gav 417,03 kWh (124,1 kWh/kW) solel, vilket gör i genomsnitt 13,5 kWh per dygn. På grund av ledningsarbeten mitt på dagen den 18 juli tappade vi uppskattningsvis 7-11 kWh. Det var mindre än juni månads 430,11 kWh (128,0 kWh/kW) och maj månads 439,74 kWh (130,9 kWh/kW), men det blev små skillnader mellan dessa månader i år om man tar hänsyn till elbortfallet den 18 juli. Maj har varit bästa månad de tre år vi haft vår solcellsanläggning i drift ett helt år.

Ifjol skördade vi 405,05 kWh under juli och 2011 fick vi 367,05 kWh under samma månad. Detta pekar på juli var en soligare månad än normalt i år.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn och timme under juli och en jämförelse per dygn med 2012. Bästa dygn blev den 1 juli med 18,81 kWh (5,60 kWh/kW). Det är en bit under vår rekordnotering för ett dygn som är 20,74 kWh från den 22 juni ifjol. Det var inte så förvånande. Inget julidygn är bland tio i topp och av de 50 bästa dygnen sedan 28 oktober 2010 är bara sju från juli.

Högsta medeleffekten under en timme var 2,75 kW. Vår växelriktare Sunny Boy 3000 TL från SMA levererar som mest 3,0 kW och vår AC-toppeffekt kan därför aldrig bli större än så.

Vår solcellsanläggning på 3,36 kW är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion med uppskattningsvis 10-20% på årsbasis. Uppskattningen baseras på vad en oskuggad anläggning på taket av KTH i Stockholm producerar och att det bör vara en liten skillnad i årlig solinstrålning mellan Stockholm och Västerås enligt SMHI:s solintrålningskarta för Sverige.

Solelproduktion per dygn under juli 2013. På grund av ledningsarbeten mitt på dagen den 18 juli tappade vi ca 7-8 kWh den dagen.

Solelproduktion per dygn under juli 2013. På grund av ledningsarbeten mitt på dagen den 18 juli tappade vi ca 7-11 kWh den dagen (rödmarkerad symbol).

Solelproduktion per timme under juli 2013.

Solelproduktion per timme under juli 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under juli 2012 och juli 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under juli 2012 och juli 2013.

Utredningen om nettodebitering ej på remiss ännu

Enligt en nyhet publicerad på Svensk Energis hemsida den 29 juli har regeringens utredning om nettodebitering ej skickats ut på remiss ännu. Det är förvånande eftersom utredningen överlämnades till finansdepartementet för 1,5 månad sedan, den 14 juni.

Eller det kanske inte är så förvånande om finansdepartementet kontrollräknat utredningens beräkningar? Det finns flera beräkningsfel i utredningen vad gäller

Eller finns en politisk oenighet inom alliansen angående lämpligheten i utredningens förslag?

Eller sitter man och grunnar på betydelsen av EU:s förhandsavgörande angående Avdrag för ingående mervärdesskatt – Drift av en solcellsanläggning på taket till ett bostadshus som kom 20 juni och som jag tolkar det inte gick som utredningen trott?

Eller tog finansdepartementet helt enkelt en tidig semester?

Svensk Energi menar att fördröjningen av remissrundan gör att det tidsmässigt inte är möjligt att förslaget ska kunna träda i kraft den 1 januari 2014, som utredningen tänkt sig. Å andra sidan skrev energiminister Anna-Karin Hatt i sin blogg den 17 juni att ”Mitt mål är att vi ska kunna lägga en sådan proposition nästa vår…”. Fast hon skrev också att utredningens förslag skulle skickas ut på remiss ”omgående”, så något lurt är det…

Akka. Sveriges femte högsta berg, 2015 m. 25 juli 2013.

Akka. Sveriges femte högsta berg, 2015 m. 25 juli 2013.

Utredningen om nettodebitering – beräkningsproblem 3

Jag blev förundrad över att regeringens utredning om nettodebitering kommit fram till att ”Den ekonomiska potential som bedöms som mest realistisk att uppnå är 10,5 gigawattimmar ny mikroproduktion, främst från anläggningar med solceller.” Detta väcker onekligen en del frågor.

  • Under vilken tidsperiod menar man?
  • Att ange en framtida potential för ny elproduktion med solceller med tre siffrors noggrannhet verkar väl precist. Hur kom man fram till denna potential och varför bara 10,5 GWh?

Låt oss studera dessa frågor.

Tidsperiod?

På sidan 214 skrivs ”… antas att hälften av den ekonomiska potentialen realiseras år 1 (2014) och hela potentialen realiserats till år 2 (2015). På lång sikt är den offentligfinansiella effekten i nivå med helårseffekten för år 2015.”

Under 2012 installerades 8,44 MW, varav 7,62 MW nätanslutet (enligt Johan Lindahls IEA-rapport över den svenska solcellsmarknaden). Under 2013 är budgeten för investeringsstödet 107,5 miljoner, vilket är högre än under 2012 då 57,5 miljoner fanns att fördela. Med ett investeringsstöd på 35% borde det ge 107,5/0,35 = 307 miljoner i investeringar av nätanslutna solcellsanläggningar under 2013 om hela stödet används. Med tanke på att det finns en kö av sökande som inte kommer att få något stöd under 2013 känns detta antagande rimligt. Antaget en genomsnittsnittlig systemkostnad på 25 000 kr/kW under 2013 skulle de 307 miljonerna räcka till 12,3 MW. Om vi antar en medelproduktion på 900 kWh/kW skulle det enbart under 2013 bli ett tillskott på ca 11 GWh/år enbart från nätanslutna solcellsanläggningar som fått investeringsstöd, övrig mikroproduktion oräknad. Det kommer även att byggas solcellsanläggningar utan stöd, exempelvis är en 1 MW nätansluten anläggning på gång utanför Västerås och ej nätanslutna anläggningar, vilket gör att den gjorda marknadsuppskattningen är en underskattning. Det skulle inte förvåna om den installerade solcellseffekten fördubblas under 2013 jämfört med 2012.

Redan detta enkla överslag gör att man inser att det finns något fundamentalt fel i utredningens resonemang. Mer om detta i nästa kapitel.

Kan tilläggas att när det gäller den ”offentligfinansiella effekten” gör utredningen två felaktiga antagande när man på s. 213 skriver ”Därutöver bedöms 7 GWh mikroproduktion redan finnas tillgänglig. Sammantaget skulle alltså ca 17,5 GWh per år potentiellt omfattas av ett nettodebiterings-/skattereduktionssystem.”

  1. De 7 GWh i befintlig mikroproduktion är enligt s. 308 baserad på läget 2009! Det baseras på en uppgift i rapporten Nettodebitering R2010:23 från Energimarknadsinspektionens 2010 (s. 19), där det står ”installerade effekten i solcellsanläggningar till 8,8 MW, varav 3,6 MW var nätanslutna solceller. Den årliga produktionen är drygt 7 GWh.” Fast utredningens förslag berör bara nätanslutna solcellsanläggningar så det är inte relevant att använda 7 GWh ens för 2009.
  2. Eftersom utredningens förslag träder i kraft först 2014 borde man självfallet tagit med även installationer gjorda 2010-2013. Enligt IEA-statistiken vet vi att under 2010-2012 installerades 12,3 MW solceller och enligt ovan bör det bli minst lika mycket till under 2013, vilket gör totalt minst 24,6 MW nya solcellsinstallationer under 2010-2013. Med en medelproduktion på 900 kWh/kW gör det minst 22 GWh ny solelproduktion, övrig ny mikroproduktion oräknad.

Visst häpnar man över hur elementära fel som gjorts i utredningens beräkningar. Det är också en smula obegripligt hur sådana här fel kunnat passera en korrekturläsning. Det är uppenbart att det hade varit bra om utredningen haft med en person med kompetens om den svenska solcellsmarknaden.

Hur kom man fram till 10,5 GWh?

När man studerar de gjorda beräkningar ser man återigen att det finns grava beräkningsfel. Med tanke på tidigare inlägg om felaktiga beräkningar vad gäller lönsamhet och förväntad besparing vid nettodebitering kan man undra varför ingen kontrollräknat de beräkningar som gjorts. Med alla felberäkningar som finns blir också utredningens slutsatser felaktiga. Därför borde alla beräkningar revideras och en reviderad utgåva publiceras.

De 10,5 GWh/år man beräknat är den ”ekonomiska potential som bedöms som mest realistisk att uppnå”. Beräkningarna finns i den 72 sidor långa bilaga 3 ”Nationalekonomisk beskrivning och analys av riktat stöd till småskalig elproduktion”. Efter långa utläggningar blir det tyvärr platt fall när man kommer till beräkningarna.

Tabell 7 visar hur man använt ett elasticitetsmått för att beräkna effekten av skattereduktionen.

Tabell 7 på s 338 i utredningen om nettodebitering.

Tabell 7 på s. 338 i utredningen om nettodebitering.

Man har antagit en kostnad på 40 000 kr/kW  (I1) för perioden 2009-2011 och ett stöd på 30 000 kr/kW, vilket gör en investeringskostnad på 10 000 kr/kW (I2). Det betyder att räknat med ett investeringsstöd på 30 000/ 40 000 = 75%. Men investeringsstödet har aldrig varit 75%. Detta trots att man på s. 291 korrekt angivet att investeringsstödet var max 60% under denna period. Man kan undra om det är det samma person som räknat och skrivit texten? Om vi använder det korrekta 60% i investeringsstöd blir investeringskostnaden I2 istället 16 000 kr/kW. Med 3,54 MW total nätinstallerad effekt 2009 (E1) och 8,99 MW 2011 (E2) enligt IEA-rapporten blir ΔE= 5,45 MW och elasticiteten ε = -2,6% istället för -2,1%. Detta säger enligt denna teori att om investeringskostnaden skulle minska med 1% skulle den installerade effekten öka 2,6%.

Nästa räknegroda på s. 338 är att använder en skattereduktion på 1 450 kr/år för att med en livslängd på 10 år och en kalkylränta på 4% beräkna ett nuvärde på 11 760 kr under de 10 åren. Dessa 1 450 kr/år baseras på en solcellsanläggning som producerar 5 000 kWh/år och ett överskott på 50% = 2 500 kWh/år (enligt s. 125-126).  Med den föreslagna skattereduktionem på 2*0,293 kr/kWh = 0,586 kr/kWh blir det 1 465 kr/år = ca 1 450 kr/år. Vid ett utbyte på 800-1 100 kWh/kW motsvarar dock en solelproduktion på 5000 kWh/år en solcellsanläggning på 4,5-6,2 kW. Eftersom beräkningarna görs per kW borde man här antagit ett överskott på låt säga 500 kWh/år vilket skulle ge ett nuvärde på 2 376 kr under de 10 åren.

Följdfel blir sedan när man beräknar att skattereduktionen på 11 760 kr vid en systemkostnad på 20 000 kr/kW ger en kostnadsminskning med ”cirka 60 procent” och att ökningen i installerad effekt skulle bli 60%*2,1 (elasticitet)*9 270 MW (installerad effekt 2011) = 11 680 kW. Med det i utredningen antagna utbyte på 900 kWh/kW och år skulle det därmed bli 10,5 GWh/år.

Egentligen borde det vara 2 376 kr (skattereduktion)/20 000 kr (systemkostnad) = 11,9% i kostnadsminskning och en ökning i installerad effekt med 11,9%*2,6 (elasticitet)*9 270 MW = 2 864 MW. Med utbytet 900 kWh/kW och år skulle det motsvara 2,6 GWh/år i ny solelproduktion på grund av skattereduktionen, vilket är en faktor fyra lägre än utredningens beräkningar.

Under 2012 installerades 8,4 MW solceller i Sverige och den totala installerade effekten uppgick vid årsslutet till 24,3 MW. Av dessa var 15,9 MW nätanslutna, varav 6,88 MW under 2012, och det är endast dessa som kan bli aktuella för nettodebitering. Den installerade effekten 2012 var alltså betydligt större än vad elasticitetsmodellen förutsåg utifrån gjorda installationer under 2009-2011.

På sidan 347 nämns ”Ett grundläggande antagande i analysen har varit att marknaden fungerar och att marknadspriset och kvantitet bestäms av utbud (marginalkostnaden) och efterfrågan (konsumenternas betalningsvilja).” Här saknar jag en diskussion av om detta är ett riktigt antagande. Som jag ser det gällde detta inte åren 2009-2011 som användes för beräkningen. Under dessa år bestämdes marknaden för nätanslutna anläggningar i stort sett helt av de tre faktorerna investeringskostnad, investeringsstödets storlek i % av investeringskostnaden och regeringens budget för investeringsstödet. Det var nog inte många nätanslutna anläggningar som byggdes utan investeringsstöd. Under första halvåret 2009 fanns inget investeringsstöd och då byggdes sannolikt väldigt få nätanslutna solcellsanläggningar eftersom man då väntade på att investeringsstödet skulle komma. Vi sökte investeringsstöd i september 2009 men fick stödet beviljat först i början 2010. Marknadens storlek begränsades helt enkelt av regeringens budget för investeringsstödet. Den av utredningen använda elasticitetsmodellen för att uppskatta den ekonomiska potentialen får därmed betraktas som ogiltig som jag ser det eftersom dess grundläggande antagande inte är uppfyllt.

Den framtida potentialet har baserats enbart på de effekter skattereduktionen har och det är ett grundläggande och fatalt fel. Det finns även flera andra faktorer som bestämmer marknadsstorleken i Sverige. Investeringskostnadens utveckling beroende på andra faktorer än skattereduktionen, investeringsstödets storlek i % av investeringskostnaden OCH regeringens budget för investeringsstödet är exempel på tre viktiga faktorer som har stor påverkan på marknadsstorleken under den nuvarande stödperioden 2013-2016.

Jag tolkar det som att den framtida potentialen på ”ny elproduktion” på 10,5 GWh/år är endast den som skulle vara en följd av skattereduktionen och att man därmed ansatt att alla andra faktorer som påverkar marknaden skulle vara konstanta. Utan skattereduktionen skulle alltså marknadsstorleken vara oförändrad enligt utredningens resonemang. Det stämmer dock inte att övriga faktorer är konstanta. I år kan skulle det enligt tidigare resonemang inte förvåna om det blir en fördubbling av den installerade solcellseffekten i Sverige och det beror på den statliga budget som finns tillgänglig för investeringsstöd är betydligt större i år än ifjol, att investeringsstödet sänkts från 45% till 35% från och med 1 februari 2013 och att det byggs mera utan stöd än tidigare.

Övrigt

Här är några osorterade andra anmärkningar på bilaga 3 som ger grunden för utredningens beräkningar:

s. 277. ”…behov av ändringar i utformningen av andra relevanta ekonomiska styrmedel… att analyseras”. Men på s. 315 skrivs att en förändring av elcertifikatsystemet för att inkludera mikroproducenter inte analyserats i rapporten.
Här saknar jag en analys av hur elcertifikatsystemet bättre skulle kunna utformas för att kunna användas av småskaliga elproducenter. Dagens elcertifikatsystemet är inte alls anpassat för små solelproducenter och det gör att bara en bråkdel av de installerade solcellsanläggningarna har ansökt om godkännande för elcertifikat. Eftersom elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem där flera miljarder per år ges i stöd till ny elproduktion borde det vara relevant att även se över hur man kan få med den småskaliga elproduktionen i detta system.

s. 282. ”Elpriset från ett konsumentperspektiv inkluderar inte bara själva elpriset utan även olika skatter och ett elhandelspris.”
Obegriplig skrivning. Jag skulle skrivit något i stil med att ”Konsumenternas elpris består förutom av elhandelspris, elöverföringspris, elcertifikatavgift och fasta avgifter av skatter i form av energiskatt och moms.”

s. 283. “Det totala elpriset… cirka 120,3 öre år 2012”.
Här menar man egentligen det rörliga elpriset eftersom de fasta avgifterna inte kan var medräknade i detta pris. Den tolkningen stämmer också med s. 326 ”Det genomsnittliga (konsument)elpriset mellan åren 2008 och 2012 låg på 130,5 öre per kWh”, där man inte tagit med de fasta avgifterna.

s. 288. ”Elcertifikat är teknikneutralt”.
Ett mantra som ofta upprepas i olika sammanhang. Man kan då undra varför så få solcellsanläggningar ansökt om godkännande för tilldelning av elcertifikat. Enligt tabell 1 var det 31 stycken vid utgången av 2011. Enligt statistik från Energimyndigheten hade det till och med 1 juli 2013 ökat till 260 solcellsanläggningar, men det är uppskattningsvis bara runt en tiondel av alla nätanslutna solcellsanläggningar (ingen vet exakt hur många solcellsanläggningar som finns i Sverige, såvitt jag känner till). Inte speciellt teknikneutralt i mina ögon.

s. 291. ”Den 1 juli 2009 infördes ett statligt investeringsstöd för solceller som gällde fram till 2011.”
Det förlängdes att gälla även under 2012.

s. 306. ”Detta bedöms som en positiv utveckling eftersom det kommer att motverka underspänningar hos avlägsna kunder.”
Av ringa betydelse vad gäller solel, med liten eller ingen produktion vintertid då effektbehovet och därmed risken för underspänning är som störst. Det tänkbara problem man brukar peka på är att det blir för hög spänning, vilket gör att växelriktaren stänger av solelproduktionen.

s. 307. ”Sammantaget kan en utbyggnad av förnybar mikroproduktion tvinga fram kostsamma anpassningar av nätet” och på s. 313 ” En storskalig produktion av intermittenkraft ökar kravet på reservkraft…”.
Utredningen har inte preciserat vid vilken utbyggnadsgrad det gäller. Det gäller inte för de nivåer på 10,5 GWh/år ny elproduktion som utredningen räknar med. En motpol är Lennart Söder, KTH, som i en studie uppskattat att 45 TWh vindkraft och 10 TWh solel kan integreras i nätet utan dramatiskt ökat behov av reglerkraft, vilket är en faktor 1000 mer än vad utredningen räknat med.

s. 306-307. Angående för- och nackdelar med småskalig elproduktion har inte nämnts i vilken mån egen småskalig elproduktion påverkar intresset för energieffektivisering. Detta kan vara en nog så viktig effekt ur samhällets synvinkel, även om det inte är något prioriterat mål för elbolagen.

s. 308. ”… det är relativt andra kraftkällor dyrt att bygga solceller per önskad effektnivå”.
Man bör självfallet använda produktionskostnad per kWh enligt LCOE (levelized cost of electricity)-metoden där man tittar på den totala kostnaden under hela livslängden och inte bara titta på investeringskostnaden, vilket är till nackdel för solenergi där bränslet är gratis och underhållskostnaderna låga.

s. 308. ”Den genomsnittliga elanvändningen i ett fritidshus är ungefär 4,1 MWh per år, vilket ger ett behov av cirka 37 m2 solceller.”
Om man antar ett utbyte på 900 kWh/kW betyder det att man räknat med en modulverkningsgrad på 12,3% (4100/(900*37)). Idag bör man snarare räkna med en modulverkningsgrad på 15% och då blir ytbehovet istället 30 m2 (4100/(900*0,15)). Även andra uppskattningar ger därmed för höga värden på ytbehovet.

s. 308. ”Detta kan jämföras med Energimyndighetens uppgifter om elcertifikatberättigade solcellsanläggningar som år 2011 hade en installerad effekt på 0,575 MW och en årlig produktion på 0,275 GWh”.
Här saknar jag ett påpekande om att endast en liten del av solcellsanläggningar har ansökt om tilldelning av elcertifikat, vilket visar att elcertifikatsystemet inte fungerar för småskalig solelproduktion.

s. 328. ”Alternativkostnaden motsvaras av den ränteintäkt det egna kapitalet hade genererat om det i stället hade investerats i alternativa sparformer med en avkastning på 4 procent.”
Det måste vara knepigt att för en privatperson idag få en realränta efter skatt på 4%, i vart fall gäller det inte alls om man placerar pengarna på bank.

s. 333. ”Solceller bedöms således inte som tekniskt mogna för en omfattande utbyggnad ännu.”
Här måste man mena ekonomiskt istället för tekniskt. Minns att i Tyskland hade man vid årsskiftet installerat 32,4 GW solceller, vilket är ungefär lika mycket som den totala installerade effekten i det svenska elnätet.

s. 337. ”…2,8 MW… ökningen under Offrot-stödet nästan en fördubbling av effekten från solkraft”.
Enligt IEA-statistiken hade vi 7,91 MW installerade solceller 2008, vilket gör att 2,8 MW snarare var en tredjedel av den totalt installerade solcellseffekten.

På den del ställen göra hänvisningar till kapitelnummer, men kapitelnumrering saknas.

Slutsats

Utredningens alla beräkningar borde ses över och en reviderad utgåva av rapporten borde därefter publiceras.

 

Gotland bäst för solceller i år

SMHI har 17 mätstationer där man mäter global solinstrålning, som är den totala solinstrålning som träffar en horisontell markyta. I tabellen här nedan framgår att Hoburg och Visby på Gotland ligger i topp bland dessa orter. Det vore därför intressant att få data för solelproduktionen från solcellsanläggningar på Gotland under första halvåret. SMHI:s stationsnät är glest och det kan förstås förekomma andra platser med hög solelproduktion, som längs kusterna på Öland och i söder eller någon ö på västkusten.

En annan vinnare är Växjö, som har haft 13,8% högre solinstrålning än normalt under första halvåret. Alla stationer utom Kiruna hade högre solinstrålning än normalt under första halvåret.

Av tabellen framgår också att första halvåret har gett omkring 60% av den normala årliga globala solintrålningen för alla orter.

Lägg märke till att de soltimmar som ibland redovisas i media är ett annat värde. SMHI definierar soltimmar som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Antalet soltimmar behöver därför nödvändigtvis inte ge samma rangordning mellan orterna som när man jämför globalstrålningen. För solcellsanläggningar är det globalstrålningen som ska användas vid jämförelser mellan olika orter.

Global solinstrålning under januari-juni 2013. De nyaste stationerna saknar värden för normalperioden. Nordkoster saknade värden för juni och därför är den stationen ej medtagen i tabellen. Data från SMHI.

Global solinstrålning under januari-juni 2013. De nyaste stationerna saknar värden för normalperioden. Nordkoster saknade värden för juni och därför är den stationen ej medtagen i tabellen. Data från SMHI.

Klicka på tabellen för att se den i större storlek.

430 kWh solel under juni

Juni månad gav 430,11 kWh (128,0 kWh/kW) solel, vilket gör i genomsnitt 14,3 kWh per dygn. Det var lite mindre än maj månads 439,74 kWh (130,9 kWh/kW) solel. Ifjol skördade vi 396,32 kWh under juni och 2011 fick vi 441,79 kWh under samma månad. Juni har under åren 2011-2013 gett mindre solel än maj. Det är visserligen längre dagar under juni men under den extra soltiden jämfört med maj står solen bakom solcellsmodulerna och det är då endast det diffusa solljuset som träffar solcellerna och man får ingen nytta av det direkta solljuset med fast installerade solcellsmoduler, vilket minskar värdet av den extra soltiden. I juni är det dessutom varmare väder som sänker verkningsgraden hos solcellerna (normalvärde -0,45%/°C för solceller av kristallint kisel) och kanske också i genomsnitt molnigare väder vilket minskar den solinstrålning som når modulernas yta.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn och timme under juni och en jämförelse per dygn med 2012. Bästa dygn blev den 5 juni med 20,49 kWh (6,10 kWh/kW) vilket var det näst bästa dygnet någonsin sedan starten den 28 oktober 2010. Vår rekordnotering för ett dygn är 20,74 kWh den 22 juni ifjol.

Högsta medeleffekten under en timme var 2,90 kW. Vår växelriktare Sunny Boy 3000 TL från SMA levererar som mest 3,0 kW och vår AC-toppeffekt kan därför aldrig bli större än så. Det verkar dock som att detta nästan aldrig sätter en begränsning för vår solelproduktion. Om man exempelvis tittar på 5-minutersmedelvärden från toppdagen den 5 juni var den högsta effekten 2968 W. Man kan därför säga att modulernas toppeffekt är perfekt matchade med växelriktarens toppeffekt i vårt fall. För en anläggning på KTH som har likadana växelriktare och lika stor moduleffekt per växelriktare, men med 42 graders lutning istället för våra 27 grader, är det märkbart att växelriktarens möjliga toppeffekt ibland begränsar solelproduktionen. En annan skillnad är att KTH-anläggning står på stativ på ett svagt lutande tak, vilket gör att värmetransporten från modulerna blir bättre än när man har dem platt mot ett tak.

Vår solcellsanläggning på 3,36 kW är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion med uppskattningsvis 15-20% på årsbasis. Uppskattningen baseras på vad en oskuggad anläggning på taket av KTH i Stockholm producerar och att det är en liten skillnad i årlig solinstrålning mellan Stockholm och Västerås enligt SMHI:s solintrålningskarta för Sverige.

PS. En 4,83 kW solcellsanläggning med 70 graders lutning på taket av Mälardalens Högskola i Västerås gav 532 kWh (110 kWh/kW) under juni. I Älvkarleby fick en 2,6 kW anläggning 329 kWh (127 kWh/kW) i 28 graders lutning och vriden 30 grader mot väst.

Solelproduktion per dygn under juni 2013.

Solelproduktion per dygn under juni 2013.

Solelproduktion per timme under juni 2013.

Solelproduktion per timme under juni 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under juni 2012 och juni 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under juni 2012 och juni 2013.

Utredningen om nettodebitering – beräkningsproblem 2

Har nu plöjt vidare i utredningen “Beskattning av mikroproducerad el m.m.” och kommit igenom ungefär en tredjedel. Tyvärr måste även denna gång en av utredningens beräkningar ges underkänt.

På s. 125 ställer utredningen frågan ”Vad skulle besparingen bli i ett nettodebiteringssystem”. Nettodebitering kan möjligen tyckas vara ett enkelt begrepp. I sammanfattningen skriver utredningen ”Med nettodebitering avses enligt utredningens direktiv ett system där den mängd förnybar el som privatpersoner eller företag med mikroproduktion producerar och överför till elnätet kvittas mot den mängd elektricitet som de tar emot från elnätet.” Men det visar sig ibland vara svårt att förstå när man ska räkna på det hela. Så även för utredningen.

I tabell på s. 125 har man räknat på elkostnaden för två typkunder och på s. 126 på vad elkostnaden skulle bli för dessa kunder vid nettodebitering. Vad utredningen missat är att vid nettodebitering är det bara det rörliga elpriset per kWh som nettodebiteras! De fasta abonnemangsavgifterna påverkas normalt inte.

I tabellen på s. 125 har man angivet elnätpriset under 2012 till 54,1 öre/kWh, exklusive moms, för en villa utan elvärme med årsförbrukning 5 000 kWh. Redan här borde en varningsklocka ljuda. Är det rimligt att medelpriset skulle ha varit 54,1 öre/kWh, exklusive moms, i rörligt elnätpris? Vi betalade 18,8 öre/kWh, exklusive moms, hos Vattenfall i december 2012. För en villa med elvärme och årsförbrukning på 20 000 kWh uppges elnätpriset till 28,6 öre/kWh, exklusive moms. Här borde nästa varningsklocka ljuda, varför skulle det rörliga elnätpriset vara bara drygt hälften av det för en villa med 5 000 kWh i årsförbrukning?

Årlig elkostnad för två typkunder enligt utredningen ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.”, sida 125.

Årlig elkostnad för två typkunder enligt utredningen ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.”, sida 125.

Svaret är förstås att i de angivna priserna som utredningen använt i tabellen på s. 125 ingår en fast nätavgift. I den SCB-källa man anger står också mycket riktigt tydligt på s. 6 ”De fasta avgifter som vanligen förekommer för ett elnätabonnemang är omräknade till öre/kWh och ihoplagda med det pris i öre/kWh, som elnätföretaget tar för överföringen av el. Omräkning av den fasta avgiften har skett för resp. typkund efter kalkylerad årsförbrukning.”. För en ”Villa utan elvärme med 5 000 kWh” anges ett medelelnätpris på 54,1 öre/kWh, exklusive moms, för 2012.

Detsamma gäller för “elenergipriset” där SCB-källan på s. 7 skriver “De fasta årsavgifter som ibland förekommer är omräknade för resp. typkund efter kalkylerad årsförbrukning till öre/kWh. Detta är ihoplagt med det pris i öre/kWh, som elleverantören tar för elen som säljs/levereras.”

Det totala elpris de två typkunder skulle betala vid nettodebitering och som anges i tabellen på s. 126 stämmer alltså inte. I en utredning som ska belysa frågan om nettodebitering känns det besvärande att utredningen räknar fel på nettodebiteringens ekonomiska effekt för elproducenten.

Längst ner på s. 126 står ”Skattereduktionen skulle i exemplen ovan bli 1 450 kr (2 500 kWh x 58 öre), vilket ska jämföras med besparingen villaägarna skulle ha gjort i ett nettodebiteringssystem om 1 585 kr respektive 1 403 kr (9 822 kr – 8 419 kr).” Siffrorna för besparing gäller dock bara besparingen i skatter. Man har inte tagit med att kunden även sparar elhandelspris och elöverföringspriset vid nettodebitering och att kunden vid skattereduktion kan sälja överskottselen samt skulle få en energiersättning hos nätbolaget för deras minskade förluster i överliggande elnät. Om vi antar ett rörligt elpris på 1,305 kr/kWh som utredningen använt vid lönsamhetskalkylen på sidan 207 blir värdet av överskottselen vid nettodebitering 2 500 kWh x 1,305 kr/kWh = 3 262 kr.

Vid skattereduktion skulle kunden kunna sälja överskottselen. Antaget ett försäljningspris på Nord Pool spotpris minus 4 öre/kWh = 24,194 öre/kWh under 2012 och en energiersättning hos nätbolaget för deras minskade förluster i överliggande elnät på 7,5 öre/kWh (gällde Vattenfall 2012) skulle det tillsammans med skattereduktionen ge ett värde på 2 500 kWh * 0,90294 kr/kWh = 2 257 kr. Nettodebitering skulle alltså ge 1 005 kr mer i värde under 2012 än skattereduktion i detta räkneexempel, medan utredningen med sitt räknesätt tycker att den föreslagna skattereduktionen är ungefär likvärdig nettodebitering. Utan nettodebitering och skattereduktion skulle värdet på överskottselen bli 2 500 kWh * 0,31694 kr/kWh = 792 kr. Dessutom kan intäkter från elcertifikat tillkomma, den blir lika i alla fallen och påverkar inte skillnaderna mellan fallen.

Utredningen om nettodebitering – beräkningsproblem

Jag har bara hunnit läsa en liten del av utredningen “Beskattning av mikroproducerad el m.m.” ännu, men fick i alla fall tips om en påträffad misstänkt felräkning. Det är den privatekonomiska kalkylen på enligt tabellen på sidan 207, där man dragit slutsatsen att “solkraft trots en skattereduktion inte är ett privatekonomiskt lönsamt alternativ”.

Lönsamhetskalkyl för solel enligt utredningen “Beskattning av mikroproducerad el m.m.”, sida 207. På annan plats i tabellen anges att man antagit “elpris (konsumentpris) = 1,305 kronor per kWh”.

Den gjorda kalkylen för lönsamhet av solel är en av de sämst utförda jag sett. Den har flera brister, varav två rena räknefel så som jag tolkar tabellen och den kan därför inte användas för att dra några slutsatser om lönsamheten för solel.

  • Skattereduktions nuvärde är angivet till 11 761 kr i tabellen på sidan 207. Det baserar på en nuvärdesberäkning av 1450 kr/år (under 10 år med ränta 4%), vilket gäller för utredningens antagande om ett solcellsystem som producerar 5 000 kWh/år och där 50% (2 500 kWh) matas in som ett överskott till nätet (enligt s. 125-126). Skattereduktionen blir då 2 500 kWh * 0,586 kr/kWh = 1 465 kr/år = ca 1450 kr/år. 5000 kWh/år motsvarar ett 5 kW solcellsystem om utbytet antas vara 1 000 kWh/kW och år. Nuvärdet av undvikna kostnader för elinköp och investeringskostnad i tabellen gäller dock för ett 1 kW solcellsystem. Därmed blir skattereduktionen på tok för hög om man ska räkna per kW installerad effekt som det står i tabellhuvudet.
  • Nuvärdet av undvikna kostnader verkar vara baserat på att hela elproduktionen används av producenten, utan att det blir något överskott. Beräknar man nuvärdet av exempelvis 500 kWh * 1,305 kr/kWh = 652,5 kr/år under 10 år med 4% ränta blir det de 5 504 kr som anges i tabellen, om man antar utbetalning i början på varje år i nuvärdesberäkningen. Motsvarande gäller för värden 700, 900 och 1 100 kWh. Ni kan testa själva med funktionen nuvärde i Excel, formel: NUVÄRDE(Ränta;Avskrivningstid;Betalning per år;0;1). I sådana fall blir det inget överskott som man kan få skattereduktion för!
  • Skattereduktionen är lika oavsett antal ”fullasttimmar”. Det överskott som matas in till nätet kommer dock att variera med produktionen (antal ”fullasttimmar”). Desto större elproduktion desto mer energi kommer att matas in som överskott till nätet.
  • Ersättning för överskottsel som matas in till nätet saknas. Här bör man kunna anta Nord Pool spotpris – 4 öre/kWh som de stora elbolagen erbjuder.
  • Den lagstadgade ersättningen från nätbolaget för deras minskade överföringsförluster i överliggande nät saknas i kalkylen. Vattenfall kallar den energiersättning och ger oss 7,5 öre/kWh, inklusive moms. Ersättningen varierar mellan olika nätbolag.
  • Ersättning för elcertifikat saknas.
  • Oförändrat elpris och energiskatt verkar vara antagna i nuvärdesberäkningen, dvs att elpriset är 1,305 kr/kWh och energiskatten är 29,3 öre/kWh under alla de år för vilken beräkningen är gjord. Vem tror på det??
  • Det är orealistiskt med avskrivningstid på 10 år för en anläggning vars livstid bör vara 30 år.
  • Det är högt räknat med 4% i “real diskonteringsränta” (s. 326 i utredningen) i en privatekonomisk kalkyl. I kalkylräntan bör om man lånar pengarna för investeringen under livslängden ta hänsyn till låneränta (låt säga 4% för ett 10-årigt lån), skatteavdrag (idag får vi göra avdrag med 30%) och inflation (i genomsnitt 1,53% per år under 20-årsperioden 1993-2012 enligt statistik baserad på konsumentprisindex från SBC). Med dessa värden skulle realräntan efter skatt bli 4%*0,7-1,53% = 1,27%, vilket är långt under den realränta som utredningen antagit.
  • Ingen hänsyn är tagen till degradering av modulerna med tiden.
  • Inga underhållskostnader är medtagna.

Om vi gör om kalkylen med följande antaganden blir resultaten enligt tabellen nedan.

  • 30 års livslängd
  • 2% ränta
  • Rörliga elpriset följer räntan
  • Energiskatten följer räntan
  • Försäljningspris Nord Pool spotpris medel 2012 minus 4 öre/kWh, följer räntan
  • Energiersättning utbetalas, följer räntan
  • Ingen ersättning för elcertifikat
  • Ingen degradering
  • Inga underhållskostnader

Vid en inmatning till nätet av överskottsel på 40% eller mer av den producerade solelen får skattereduktionen då en avgörande betydelse för om det blir en lönsam investering eller inte, med de gjorda antagandena. Med ett ökat överskott ökar av naturliga skäl betydelsen av skattereduktionen.

Utredningen har antagit ett överskott på 50% som matas in på nätet vid en solelproduktion på 5 000 kWh, vilket motsvarar ett utbyte på 1000 kWh/kW vid installerad effekt på 5 kW, som utredningen använt som exempel. 50% är sannolikt ett alltför lågt värde för de flesta hus vid denna solelproduktion.

PS 25/6: Upptäckte att det Nord Pool spotpris jag använt var i fel valuta, det skulle vara 28,194 öre/kWh under 2012 och med ett avdrag på 4 öre/kWh skulle säljpriset för överskottsel bli 24,194 öre/kWh. Tabellen har reviderats med de nya värdena. Klicka på tabellen för att se den i större skala.

Alternativ lönsamhetskalkyl för solel, med skattereduktion enligt utredningens förslag. Reviderad 25/6.

Alternativ lönsamhetskalkyl för solel, med skattereduktion enligt utredningens förslag. Reviderad 25/6.