Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

624 kW solceller installerat hos Brf Gasellen i Linköping. Störst i Sverige?

 

Andreas Molin, PPAM, meddelar att bostadsrättsföreningen Gasellen i Skäggetorp, Linköping, nu har driftsatt 624,37 kW solceller med en total yta av 4 306 m2. Häftigt! Anläggningarna är fördelade på 16 byggnader och varierar i storlek mellan 14,85 kW (DC) och 51,3 kW (DC) enligt Andreas sammanställning. Man kan beräkna en medelverkningsgrad för modulerna på 14,5%, under förutsättning att den angivna ytan är modulytan.

Anläggningarna heter Skäggetorp HSB i Sunny Portal. Där kan man se driftdata, däremot finns ingen information om anläggningarna för närvarande. När jag tittade idag angavs den installerade effekten i Sunny Portal till 528,35 kW, alla anläggningarna är tydligen inte inlagda i Sunny Portal ännu. Igår toppade effekten på ca 180 kW.

Upptäckte en lite märklig bugg i Sunny Portal. När jag klickade på diagrammet under ”Plant overview” för att närmare studerade effektdiagrammet i större skala, visades effekten för vår solcellsanläggningen på vårt hus istället för hos Brf Gasellen, huum…

Är detta Sveriges största solcellsanläggning som är i drift idag? Det beror på hur man räknar. Om man lägger ihop alla anläggningarna är den störst. Om anläggningarna agerar som separata anläggningar blir det en annan femma.

PS. Fick lite mer uppgifter från Andreas. Varje byggnad går till koncessionspliktigt nät (där nätägaren ansvarar), det vill säga överskottselen går inte direkt från en solcellsanläggning på ett hus till ett annat hus via eget elnät, utan den går alltid via nätägarens nät. Samtliga anläggningar klassas som mikroproducenter. För att klassas som mikroproducent ska huvudsäkringen vara max 63 A och AC-effekten max 43,5 kW.

BRF Gasellen har skaffat gemensamhetsel och varje lägenhet får elräkning ifrån
BRF Gasellen, som administreras av HSB Östergötland. EcoGuard utför mätningen
lägenhetsvis och ger data för elanvändning till HSB Östergötland.

Elcertifikat

Alla byggnaderna har elcertifikat, gjorde därför lite justeringar i texten nedan.

En fördel att räkna dem som separata anläggningar är att då slipper man kvotplikt enligt Lag (2011:1200) om elcertifikat där det anges att kvotpliktiga är:

”elanvändare som använder el som de själva producerat om mängden använd el uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår och har producerats i en anläggning med en installerad effekt som är högre än 50 kilowatt”

Ingen av de enskilda anläggningarna kommer att producera mer än 60 MWh, vilket gör att de är undantagna från kvotplikt om man räknar dem som separata anläggningar.

Om man däremot hade räknat ihop dem som en anläggning som det är gjort i Sunny Portal skulle det bli kvotplikt, som är 13,5% i år. Man kan därmed säga att man skulle mista 13,5% av intäkterna från elcertifikat om det hade räknats som en anläggning.

1 MW solcellspark håller på att byggas utanför Västerås

Någon mil öster om Västerås pågår bygget av Nordens största solcellspark, som kommer att bli på 1 MW. Det är Kraftpojkarna som bygger och Mälarenergi som kommer att köpa solelen. Solcellsparken ligger omedelbar norr om E18, så de som åker bil på sträckan Västerås-Enköping kommer att ha fin utsikt över solcellsparken.

Anläggningen kommer att ha 2-axliga solföljare, med 300 W monokristallina moduler som har 15,5% verkningsgrad och SolarEdge effektoptimerare (”power optimizers”) på varje modul. Här nedan är en färsk bild från gårdagen då man höll på att lyfta upp modulerna på en solföljare.

Mälardalens högskola, med gästforskare Bengt Stridh som projektledare, har beviljats stöd från Energimyndigheten för att bland annat utvärdera nedanstående olika varianter, som kommer att vara mindre system på några kW vardera (uppdatering gjord 2013-11-14).

  1. 2-axlig solföljning.
  2. 2-axlig solföljning med effektoptimerare på varje modul.
  3. 1-axlig solföljning.
  4. 1-axlig solföljning med effektoptimerare.
  5. Fast fristående, med samma lutning som taksystemen.
  6. Fast fristående, med samma lutning som taksystemen och med effektoptimerare.
  7. Fast fristående, med optimal lutning.
  8. Fast fristående, med optimal lutning och med effektoptimerare.
  9. Fast på tak.
  10. Fast på tak med effektoptimerare.

Mälarenergi kommer att utvärdera eventuell påverkan på mellanspänningsnätet, dit solelen matas in.

PS. En artikel finns på Mälarenergis hemsida: Nu kan du köpa el från Nordens största solpark. SERO har publicerat artikeln “Norden största solcellspark byggs i Västerås” (2013-10-18), där man angett lägre produktionskostnader för solelproduktion utan subventioner än om man räknar som jag brukar göra.

MW-solcellspark på gång någon mil öster om Västerås. 2013-10-15.

MW-solcellspark på gång någon mil öster om Västerås. 2013-10-15.

Smart Grid Gotland – solcellsanläggningarna är i drift!

Som ett delprojekt i Smart Grid Gotland har installationer av några solcellsanläggningar gjorts öster om Endre, ca 12 km öster om Visby. Jag har varit delaktig som ABB:are i installationsprojektet. Igår var projektgruppen på plats för att studera installationen som kopplades in till nätet i mitten av veckan. Anläggningarna är placerade på åkermark och vi hade även nöjet att träffa markägaren Bengt.

I tabellen nedan finns lite information om solcellsanläggningarna (några uppgifter saknades när inlägget skrevs, får komplettera senare), som är uppförda av Direct Energy. Syftet med installationen är att i ett annat delprojektet utvärdera anläggningarnas eventuella påverkan på elkvalité vad gäller överspänning, flimmer och övertoner. Den utvärderingen kommer Arne Berlin, Pöyry, att vara ansvarig för.

För egen del är ambitionen att bland annat utvärdera driftdata tillsammans med Gotlands Energi (GEAB). Gotland har mest solinstrålning i Sverige så här borde vi kunna se riktigt höga utbyten för Sverige. 1100 kWh/kW borde vara möjligt under ett normalsoligt år, vilket är en uppskattning baserad på SMHI:s solinstrålningskartor och utbyte från anläggningar i Mälardalen. Ska bli intressanta att se hur stora skillnaderna blir mellan de olika anläggningar, där både solcellteknologi och val av växelriktare varierar.

Några viktiga skillnader kan redan på detta stadium konstateras mellan de olika solcellsteknologierna:

  • För en given effekt behövs markant färre moduler av de kiselbaserade än av CIGS (tunnfilm, bestående av koppar-indium-gallium-diselenid). Det beror dels på en högre verkningsgrad för kisel, dels på att modulytan är större för kiselmodulerna. Även på de små anläggningarna på 3,24-3,3 kW blir skillnaderna betydande. 12 monokiselmoduler behövdes för 3,24 kW, medan det krävdes 30 CIGS-moduler för 3,3 kW. För de större anläggningarna är det också stora skillnader. 92 polykiselmoduler gav 22,54 kW, medan det blev 204 CIGS-moduler för 22,44 kW. Färre moduler innebär även mindre materialåtgång i form av färre metallprofiler för montering av modulerna, färre förankringsstenar för profilerna och mindre DC-kablage mellan modulerna samt i detta fall även lägre markhyra eftersom ytan blir mindre för kiselmodulerna. Det blir även en mindre yta att i framtiden hålla fri från växtlighet framför modulerna för kiselmodulerna.
  • Modulspänningen för de kiselbaserade modulerna är mycket lägre än för CIGS-modulerna. Det betyder att man kan seriekoppla betydligt fler kiselmoduler än CIGS-moduler. På 22,54 kW anläggningen kunde 23 kiselmoduler seriekopplas per sträng, vilket skulle ge en strängspänning på 695 V vid STC (Standard Test Conditions = 1000 W/m2, 25°C celltemperatur och ett spektrum motsvarande ”air mass” 1,5). För CIGS-modulerna kan man bara seriekoppla 9-10 moduler vid motsvarande spänningsnivå. Detta betyder att det blir färre strängar och därmed mindre DC-kablage för kiselmodulerna.
  • De ramlösa, dubbelglasade, tunnfilmsmodulerna krävde mer varsam hantering vid monteringen. Det uppstod en modulskada vid installationen, men det rutinerade installationsföretaget var förberett på att det kunde hända, så man hade beställt några reservmoduler.
  • Ovanstående faktorer ger alla fördel för kiselbaserade moduler. Det tar därmed längre tid att installera en solcellsanläggning med CIGS-moduler = högre installationskostnad. Det krävs även mera montagematerial (metallprofiler för montering av modulerna och DC-kablage). Det gör i sin tur att CIGS-modulerna måste vara signifikant billigare i inköp för att kunna konkurrera prismässigt med kiselbaserade moduler när det gäller investeringskostnad för en färdig anläggning. Eftersom så inte är fallet blir produktionskostnaden per kWh lägst för kiselbaserade moduler i dagsläget.
    Tunnfilmsteknologierna har därmed det tufft i konkurrensen med kiselsolceller. På EU PVSEC 2013 i förra veckan visades att tunnfilmsteknikerna (CdTe, CIGS etc) har förlorat marknadsandeler tre år i rad under 2010-2012 och att den var 11% under 2012. Det gavs inte heller något hopp om någon vändning av denna trend inom en nära framtid. Tunnfilmsforskarna har därmed en rejäl utmaning att hugga tag i…

Här nedan är några bilder från gårdagen.

Enligt hemsidan för Smart Grid Gotland är det ”ett utvecklingsprojekt som ska visa hur det är möjligt att modernisera ett befintligt elnät för att ansluta mer förnybar energi med bevarad eller förbättrad elkvalitet. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Vattenfall, ABB, Gotlands Energi AB, Svenska Kraftnät, Schneider Electric och KTH och är delfinansierat av Energimyndigheten.”

Solcellsystem 1 2 3 4 5
Effekt (kW) 22,54 22,44 3,24 3,24 3,3
Antal moduler 92 204 12 12 30
Modullutning (grader) 45 45 45 45 45
Modul IBC PolySol 245 CS SL2-100 YL270C-30b YL270C-30b SL2-100
Tillverkare ? Solibro Hanergy Yingli Yingli Solibro Hanergy
Tillverkningsland Kina Tyskland Kina Kina Tyskland
Solcelltyp Poly-Si CIGS Mono-Si Mono-Si CIGS
Moduleffekt vid STC (W) 245 110 270 270 110
Umpp vid STC (V) 30,2 72,4 31,1 31,1 72,4
Impp vid STC (A) 8,12 1,52 8,68 8,68 1,52
Modulverkningsgrad 15,0% 11,7% 16,5% 16,5% 11,7%
Antal strängar 4 ? 1 1 ?
Moduler per sträng 23 ? 12 12 ?
Strängspänning 695 ? 373 373 ?
Växelriktare SMA, 3-fas Danfoss, 3-fas Fronius IG Plus, 1-fas ABB PVS300, 1-fas SMA, 1-fas

PS. Artikel Första steget mot färre strömavbrott fanns införd på helagotland.se 2013-10-11. Bilden i artikeln är dock inte från de gjorda installationerna, utan är en arkivbild.

PS 2013-11-06. SMA har publicerat en intressant artikel “Grid connection” där man beräknat hur mycket effekt man kan ansluta på en fas utan att växelriktaren stoppar på grund av att nätspänningen blir för hög.

Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.

45 kW solcellsanläggning, med polykiselmoduler (närmaste två raderna) och CIGS tunnfilmsmoduler. Gotland 2013-10-11.

45 kW solcellsanläggning, med polykiselmoduler (närmaste två raderna) och CIGS tunnfilmsmoduler. Gotland 2013-10-11.

45 kW solcellsanläggning, med polykiselmoduler (två rader till höger) och CIGS tunnfilmsmoduler (tre rader till vänster). Gotland 2013-10-11.

45 kW solcellsanläggning, med polykiselmoduler (två rader till höger) och CIGS tunnfilmsmoduler (tre rader till vänster). Gotland 2013-10-11.

Från vänster kisel-, CIGS- och kiselsolceller, med en effekt på 3,24 - 3,3 respektive 3,24 kW. Gotland 2013-10-11.

Från vänster kisel-, CIGS- och kiselsolceller, med en effekt på 3,24 – 3,3 respektive 3,24 kW. Gotland 2013-10-11.

Moduler av CIGS tunnfilm från Solibro Hanergy. Gotland 2013-10-11.

Moduler av CIGS tunnfilm från Solibro Hanergy. Gotland 2013-10-11.

Moduler av polykristallint kisel. Gotland 2013-10-11.

Moduler av polykristallint kisel. Gotland 2013-10-11.

Moduler av monokristallint kisel från Yingli. Gotland 2013-10-11.

Moduler av monokristallint kisel från Yingli. Gotland 2013-10-11.

DC-kablage från en rad CIGS-moduler till vänster (många kablar) och en rad Si-moduler till höger (fyra kablar från två strängar). Gotland 2013-10-11.

DC-kablage från en rad CIGS-moduler till vänster (många kablar) och en rad Si-moduler till höger (fyra kablar från två strängar). Gotland 2013-10-11.

Remissvar rörande ”Beskattning av mikroproducerad el”

Intressant läsning i kväll. Det är stora skillnader i de remissvar jag hittat till regeringens utredning ”Beskattning av mikroproducerad el m.m. SOU 2013:46”, vars remisstid gick ut idag. Trots ett års utredande är det en hel del utredningen inte tänkt på, vilket i och för sig var väntat med tanke på utredningens snäva kompetenssammansättning.

Här nedan är ett axplock av remissvar, det finns säkert många fler.

Avstyrker

Energimyndigheten (!) avstyrker förslaget om skattereduktion. De skriver att ”En av de stora fördelarna med nettodebitering är att det är ett enkelt och pedagogiskt system. Den föreslagna skattereduktionen är däremot krånglig och svår för mikroproducenten att tillämpa. Energimyndigheten anser därför att det bör utredas hur syftet att effektivt främja mikroproducerad energi kan uppnås, detta i kontrast till att skapa ett system med syfte att vara så snarlikt nettodebitering som möjligt. Det är även viktigt att samordna en ny stödform med befintliga styrmedel på området såsom elcertifikatsystemet.”

Man anger att elcertifikatsystemet inte är anpassat att ta emot ”stora volymer av mikroskaliga anläggningar”. Man anser att administrationen inte motiverar den ”begränsande inkomsten” och tycker därför att man inte ska kunna få både skattereduktion och elcertifikat. Jag tycker att det är mycket märkligt att man inte istället efterlyser en anpassning av elcertifikatsystemet för småskaliga producenter med tanke på att detta är vårt huvudsakliga och långsiktiga stödsystem för förnyelsebar energi och att Energimyndigheten är en viktig part i hanteringen av elcertifikatsystemet.

Regelrådet avstyrker förslagen med anledning av att de administrativa kostnaderna är ofullständigt beskrivna och anser att konsekvensutredningen är bristfällig.

Konjunkturinstitutet avstyrker och menar att ”stöd utöver elcertifikat pressar upp marginalkostnaden för att tillföra ny el utan att mer förnybar el kommer till. Därigenom fördyras politiken och kostnadseffektiviteten i elcertifikatsystemet undergrävs.”

Vad man förmodligen inte tänkt på är att elcertifikatsystemet inte är anpassat för småskalig elproduktion vilket gör att endast en bråkdel (uppskattningsvis en tiondel) av befintliga solcellsanläggningar har ansökt om tilldelning av elcertifikat och att det för småhusägare endast är ekonomiskt möjligt att få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet på grund av det helt onödiga kravet på timmätning när det gäller tilldelning av elcertifikat. För vår egen del gör det att vi får elcertifikat endast för hälften av vår solelproduktion.

Tillstyrker

Svensk Energi tillstyrker förslaget om skattereduktion. Apropå att regeringen i sin pressrelease angav att de vill höja energigränsen från 10 000 kWh till 20 000 kWh påpekar de ”om höjningen av energigränsen skall ha någon påtaglig inverkan på installation av solpaneler måste även effektgränsen höjas”. Man välkomnar ”en förenklad administration och lägre avgifter för mikroproducenter så att även deras förnybara elproduktion kan ingå i elcertifikatsystemet”.

Positiva, men föredrar nettodebitering

Svensk Solenergi är positiva till förslaget men anser att även nettodebitering skulle vara möjlig med tanke på att det systemet finns i flera andra EU-länder. Man till ta bort energigränsen och istället använda 63A som begränsning. Vidare anser man att ”måste elhandelsbolagen få uppdrag att göra avdraget på elräkningen på motsvarande sätt som registrerade installatörer med flera kan hantera ROT-avdrag och fakturera tjänsten exklusive ROT-avdrag. Elhandelsbolagen bör dessutom få uppdrag att köpa elcertifikat och ursprungsgarantier utan avgifter för alla ‘mikroproducenter’.” Ett konstruktivt förslag!

Naturskyddsföreningen ser också hellre nettodebitering än skattereduktion, då det skulle vara mindre komplext och ge ett större incitament att installera solceller. De ifrågasätter flera beräkningar och gränserna 63A och 10 000 kWh.

Jordbruksverket ser hellre nettodebitering än skattereduktion eftersom det skulle ge mindre administration och vara användbart för flera.

Konsumentverket skriver att “I sådana här sammanhang är det viktigt att se juridiken som ett medel att uppnå önskade mål, och att man inte fastnar i juridiken så att goda lösningar sorteras bort på förhand.”

Kommunstyrelsen i Eskilstuna kommun (se s. 44-45) anser att nettodebitering bör införas. “Jämfört med förslaget om skattelättnad tror Eskilstuna kommun att ett system för nettodebitering medför mindre administrativa kostnader för såväl mikroproducenterna som staten.”

Otillräckligt

Stockholm stads miljöförvaltning tycker att ”föreslagna förändringar inte ger tillräckliga stimulanser för utbyggnad av elproduktion med till exempel solceller på hustak … reglerna troligen blir mycket hämmande för utbyggnaden av elproduktion på byggnader. Detta eftersom de föreslagna skattereglerna leder till alltför stora begränsningar. För Stockholms stads del innebär de föreslagna reglerna att flertalet bostadsrättsföreningar och samtliga fastighetsbolag skulle stå utanför regelsystemets stimulerande effekter.”

SERO (Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation) anser att Sverige bör ansöka hos EU om ändring av momsreglerna eller ansöka om att nettodebitering skulle falla inom reglerna om avvikelser av mindre ekonomisk betydelse. De vill höja gränserna till 125 A, 87 kW och 40 000 kWh/år och pekar på andelsägd elproduktion stängs ute i utredningens förslag.

Inga synpunkter

Tillväxtverket  hade inga synpunkter enligt det två meningar långa svaret.

Elsäkerhetsverket.

Inga invändningar

Konkurrensverket ”har inget att invända mot de förslag som gäller skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el som presenteras i utredningen men vill framhålla vikten av att utformningen av skattereduktionen följs upp och utvärderas.”

Domstolsverket hade inga invändningar.

Svenskt Näringsliv “har i och för sig inget att erinra mot den föreslagna skattereduktionen, vilken föreslås komma såväl privatpersoner som företag till del. Emellertid skulle en omsättningströskel i mervärdesskattesystemet vara en bättre lösning. En omsättningströskel innebär en välbehövlig generell förenkling inte bara för mikroproducenter av el utan för alla aktörer med begränsad verksamhet. En särskild skattereduktion för mikroproduktion av el däremot innebär en särlösning för en begränsad sektor som mera komplicerar än förenklar skattesystemet.”

Kammarrätten i Sundsvall menar att utslaget i det österriska EU-målet har ytterligare stärkt utredningens slutsats att nettodebitering inte är förenlig med EU-rätt.

Övriga

Även Skatteverket har yttrat sig. De har inget tydligt ställningstagande till skattereduktionen men skriver “I utredningen föreslås att om regeringen väljer att gå vidare med utredningens förslag innan frågorna om statsstöd är klara kan det finnas skäl att begränsa reglerna till att bara gälla privatpersoner, dvs. inga näringsidkare omfattas av förslaget (11.4.4  sid. 203). Skatteverket har inget att erinra mot detta.”

Svensk Bioenergiförening vill ha ett teknikneutralt system som även ska fungera för annan förnybar elproduktion än solceller. Man skriver att det finns en nedre gräns på 50 kW för tilldelning av elcertifikat, men det stämmer inte, det finns ingen nedre gräns i regelverket för elcertifikat.

Alla remissvar borde läggas upp i det kronologiska registret för Statens offentliga utredningar. Fick en uppgift den 18 november från en person som ringt Finansdepartementet, som gav beskedet att man inte tänker lägga ut remissvaren på webben. Eftersom det är en offentlig handling kan dock vem som helst kontakta Finansdepartementet och be att få ut remissvaren.

Debattartikel ”Även lägenheter borde få avdrag för egen elkraft” i Dagens Nyheter den 15 oktober.

Energigas Sverige välkomnar förslaget men anser “Den i förslaget uppsatta begränsningen om 10 000 kilowattimmar anser vi vara omotiverad sedan det finns krav på att producenten ska vara nettokonsument av el för att få skattereduktion. Vi anser således att den tillåtna energivolymen för kvittning helt utelämnas i förslaget.”

SD vill inte inför en skattereduktion och vill avveckla nuvarande investeringsstöd till solceller enligt riksdagsmotionen “Nettodebitering och investeringsstöd till solceller” (2013-09-26).

Debattartikel “Bakläxa för regeringens nettodebitering” i Ny Teknik (2013-11-26).

Mitt eget yttrande

Sammanfattade jag med

  • Nettodebitering vore att föredra för solelproducenten istället för den föreslagna skattereduktionen.
  • Begränsningen på 63A bör tas bort (jag tyckte att en energigräns var tillräcklig, vilket skulle ge flera möjlighet att utnyttja systemet).
  • Elcertifikatsystemet behöver anpassas till små elproducenter.
  • Flera EU-länder än de i utredningen nämnda har nettodebitering (även Cypern och Italien, så det borde vara möjligt att införa även i Sverige).
  • Utredningen har flera grava räknefel vad gäller lönsamhet, besparing vid nettodebitering, potential för solceller i Sverige och den ”offentligfinansiella effekten”.

Remisstiden för utredningen om nettodebitering går ut i morgon

Remisstiden för regeringens utredningen “Beskattning av mikroproducerad el m.m.” går ut i morgon. Jag skickade mina synpunkter per mail i kväll till .

Det står var och en fritt att skicka in sina synpunkter.

 

EU PVSEC 2013 – Dag 4

Var på plats till första morgonsessionen, med start 08.30. Den handlade om ”Sustainability Aspects”. Blir det någon CO2-minskning med solceller? Hur lång är energiåterbetalningstiden?

Gick sedan och tittade på posters och tog en sväng till ABB i utställningen. ABB visade en 25 kW växelriktare. Man har därmed fyllt en lucka i sortimentet.

Efter lunch var det diskussion med David Larsson, Andreas Molin, Tobias Walla och polacken Andrzej Chuchmala, Wroclaw Research Centre.

Gick därefter på ett ”event” parallellt med konferensen. Titeln var ”PV – a major electricity source”. Avslutade dagen med att plocka ner postern, sista posterdagen idag.

Åkte därefter in till centrala Paris och nytt hotell. I morgon och under helgen blir det lite semestrande tillsammans med Maria.

Konferensen har gett inspiration att skriva flera artiklar som legat på lut. En given påbyggnad till konferensartikeln ”Production cost of PV electricity in Sweden” är att skriva om lönsamheten för solel i Sverige. Ett något komplicerat ämne…

Kompletterar detta inlägg senare med lite detaljer om utvalda föredrag.

EU PVSEC 2013 – Dag 3

Lägger in text retroaktivt, på grund av datorproblem i början veckan. Kommer att komplettera vartefter.

Idag var det vår postersession mellan 08.30-10.00. David Larsson, industridoktorand från Direct Energy på Mälardalens högskola, och jag var på plats. Det kom förbi några personer och diskuterade med oss. Det var en trevlig stund som gick överraskande snabbt. En av besökarna påpekade en oklarhet vilket gav kvällsarbete efter middagen.

På kvällen var det 1,5 timmes busstur i seg Paristrafik till vår restaurang Le Train Bleu, som tydligen skulle vara en av Paris bättre restauranger. De fyra maträtterna var lysande. Vi åkte tåg tillbaka till vårt hotell och var åter efter midnatt. Fixade till en ändring i ett diagram i vår artikel och gjorde motsvarande för postern. I säng 01.30. En kille från Polen som vi träffade på middagen höll på till 04.00 med sin artikel fick vi höra dagen efter. Filerna kommer att finnas på EU PVSEC:s webbplats. Vet inte riktigt när de blir tillgängliga där. En nyhet i år skulle tydligen vara att man kan ladda ner filer fritt under de första sex månaderna.

Bengt Stridh och David Larsson vid vår poster på EU PVSEC i Paris. 2013-10-02.

Bengt Stridh och David Larsson vid vår poster på EU PVSEC i Paris. 2013-10-02.

Richard Thygesen är glad i hågen på Le Train Bleu där konferensmiddagen på EU PVSEC hölls. 2013-10-02.

Richard Thygesen är glad i hågen på Le Train Bleu där konferensmiddagen på EU PVSEC hölls. 2013-10-02.

EU PVSEC 2013 – Dag 2

Blir tyvärr rumphugget idag på grund av datorproblem, så jag hann inte skriva så mycket. Fyra datorkraschar med blåskärm gjorde att jag gav upp efter en timmes datorstrul under sen kväll. Får se om det hjälpte att köra diskcheck, gick fortfarande när jag gick till sängs.

Innan första sessionen 08.30 gjorde jag en runda bland posters. Det är ca 1600 presentationer, muntliga eller posters, på konferensen enligt tidskriften Photon International, så det är många posters att titta på.

Träffade ytterligare några svenskar idag. Marika Edoff (Uppsala Universitet), Johan Paradis Ärlebäck (Energibanken) och Raluca Brenning (Solibro, Uppsala).

IEA PVPS Task 13 hade en session på förmiddagen om ”Analysis of PV system performance”. Sverige är med i denna ”task”. Johan Paradis Ärlebäck och jag medverkar från Sverige, tillsammans med Anne Andersson, SP, som inte kunde komma på EU PVSEC denna gång.

Ulrike Jahn, TÜV, inledde. Modulpriserna har minskat med 80% och systempriserna med 67% på fyra år enligt en av hennes bilder. Framgick inte på vilken marknad, Tyskland förmodligen. Vid en presentation igår framgick att systempriserna varierar mycket i världen. I USA och Japan är priset för en nyckelfärdig anläggning betydligt högre än i exempelvis Tyskland.

Nils Reich, Fraunhofer ISE, höll ett föredrag med titeln ”The ’stamp-collection’ plotting approach. What monitoring data do we actually have?”. Man bör logga solinstrålning I modulplanet, spänning (DC och AC), ström (DC och AC), effect (DC och AC), modultemperatur, lufttemperatur och vindhastighet om man vill ha full frihet att göra olika diagram för att bedöma om en solcellsanläggning går ”normalt

På andra halvan av eftermiddagen gick jag på utställningen. Mycket mindre än de två senaste åren. I år var det 250 utställare jämfört med 699 ifjol i Frankfurt och 999 för två år sedan i Hamburg. Saknade SMA, världens största tillverkare av växelriktare. ABB var dock på plats. ABB:s köp av Power One (var världstvåa på växelriktarmarknaden) är nu klart, men man visade inga växelriktare från Power One.

I morgon onsdag är det vår postersession 08.30-10.00. Då presenterar David Larsson och jag “Production cost of PV electricity in Sweden”.

EU PVSEC 2013 – Dag 1

Idag körde konferensen igång. Utställningen börjar i morgon. Var på plats 07:45, snabb registrering på konferensen och upphängning av postern i god tid innan konferensen började 08:30. Satt på föredrag hela dagen utom under lunchen och lämnade konferensen 18:30. Puh…

Träffade rätt många svenskar. David Larsson (Direct Energy) och Richard Thygesen (MdH) medförfattare till artikeln ”Production cost of PV electricity in Sweden”. Andrew Machirant (Delta Electrons) ska vara ordförande för en session. Joakim Munkhammar (Uppsala Universitet), Andreas Molin (Linköpings Universitet), David Näsvall (Solibro) och David Lingfors (Uppsala Universitet) har alla bidrag, där David kvalade in för muntlig en presentation. Grattis! Tobias Walla (Energimyndigheten) var också på plats. Träffade även många som deltar IEA PVPS Task 13, där jag är med som representant för ABB.

Här är korta referat av några föredrag, hann inte skriva så mycket om eftermiddagen.

Andreas Bett, Franuhofer ISE, höll ett föredrag om solceller med höga verkningsgrader för rymd- och jordtillämpningar. Marknadera för dessa är dock väldigt liten idag. Ca 800 kW för rymdtillämpningar och ca 50 MW för HCPV (High Concentrating Photovoltaics) under 2012. Genom att ha flera skikt kan man ta tillvara mera av solinstrålningens energi genom att olika skikt kan absorbera olika ljusvåglängder. Verkningsgraden kan höjas med ökat antal skikt. I ett diagram visade att med exempelvis 6 skikt kan man teoretiskt nå 69,1% verkningsgrad vid en instrålning som är koncentrerad 500 gånger. Den komplicerade tillverkningen och de använda materialen gör dock att solcellerna blir dyra att tillverka och därför endast lämpliga i speciella tillämpningar. De bästa kommersiella flerskiktssolcellerna har idag ca 40% verkningsgrad enligt ett av hans diagram. Andreas tog tillfället i akt att meddela ett nytt världsrekord! på små labbceller, 44,7% vid ett koncentrerat solljus på 297 gånger.

Martin Green, Universisty of New South Wales, Australien, visade att den lägsta produktionskostnaden för solceller baserade på kristallint kisel idag låg på (knappt) 0,5 USD/W, med en prognos på 0,36 USD/W vid slutet av 2017. First Solar med sina CdTe-tunnfilmssolceller var 2011 världsledande vad gäller låg produktionskostnad, men de har blivit omkörda av kisel. Som Martin uttryckte det ligger de på fel sida av kisel både vad gäller produktionskostnad och verkningsgrad (13% = lägre än kisel, medför högre installationskostnad) och det verkade som att han inte såg någon möjlighet för CdTe-tunnfilmssolceller att återta ledarskapet eller att någon annan tunnfilmsteknik med lägre verkningsgrad än kristallint kisel skulle kunna besegra kristallint Si på den kommersiella marknaden. Den troligaste vägen till högre verkningsgrad var en tandemcell med tunt skikt på kristallint kisel.

”Perovskites” nytt solcellsmaterial som bara sedan fjolårets PVSEC seglat in på solcellskartan.

Professor Lars Samuelsson, Lunds universitet, var en av de fyra föreläsarna före ”opening addresses”. Mycket hedrande att en svensk fick vara med att hålla tal för alla konferensdeltagarna (fyrsiffrigt antal åhörare!). Detta är väl den hetaste grundforskningen inom solceller som görs i Sverige. Genom att lägga ett skikt med nanotrådar av exempelvis GaAs (galliumarsenid) eller InP (indiumfosfid) på en solcell kan mera av solinstrålningen fångas in och därmed höjs verkningsgraden. Blev dock lite bekymrad när Lars på flera bilder skrivit att man förväntade sig att nå samma kostnad som för tunnfilmssolceller, med tanke på att Si-baserade solceller med 0,5 USD/W i produktionskostnad har gått om tunnfilm i produktionskostnad, vilket Lars borde veta. I ett avslutande diagram visades att den lägsta kostnaden på 0,5 USD/W får man med GaAs genom ”Aerotaxy”, vilket är koncept från avknoppningsföretaget Sol Voltaics AB, som jag fattade det. På Sol Voltaics  hemsida står under produkter ”Solink, a solar panel additive containing gallium arsenide nanowires, promises to increase the efficiency of solar modules up to 25 percent.”

Huum… känns oklart med vilken kostnad man pratar om. Om det är så Solink kostar 0,5 USD/W och höjer verkningsgraden med 25% är det ingen given fördel jämfört med att installera 25% flera Si-moduler. Det hänger på om den förutspådda förbättringen kan nås i storskalig produktion, kostnaden att applicera Solink på exempelvis Si-celler och hur mycket man kan höja verkningsgraden i kommersiell produktion. Ska bli spännande att se vad det blir av detta.  

Jenny Chase, Bloomberg Energy Finance, visade att de flesta analyserade företag i hela värdekedjan från kiseltillverkning till systemleverantörer hade negativ EBIT (Earning Before Interest and Taxes) under första kvartalet 2013. Varje installerad MW uppskattades ge 24,7 arbetstillfällen, varav knappt hälften (10,8) inom tillverkning av ”wafer-to-module” respektive ”construction” (11). Runt 2% av omsättningen investerades i forskning och utveckling, i nivå med med stål- och bilföretag men långt under halvledarindustri och medicinföretag (14-16%).

Eftermiddagen ägnade jag åt ”Ensuring robust PV market development with limited financial support: the role of new business models”. Det blev samtidigt en träning i finnbastu eftersom ventilation verkade saknas i den överfulla lokalen, vilket höjde temperaturen till uppskattningsvis över 25 grader.

Gaetan Masson, EPIA, visade att under 2012 var solcellsmarknaden till 61% driven av inmatningstariffer (”feed-in tariffs”).  Endast i 12% av den installerade effekten (min tolkning av vad procentsatsen syftade på) var egenanvändning och att solceller var konkurrenskraftig utan stöd som var drivkraften. Baserad på installerad effekt i slutet av 2012 skulle solcellerna kunna producera 7% av Italiens elbehov och i Tyskland 5,5%. Dessa två var i topp. Sverige var på 29:e plats av de 31 länderna i diagrammet. Vi var dock före Norge och Turkiet, alltid något men det finns stor förbättringspotential…

I Europa och Asien hade takinstallationer den största delen av marknaden medan ”utility scale” (stora markmonterade) var störst i Amerika och MEA (Middle East & Africa). I Europa uppskattas att 10-12 GW kommer att installeras under 2013, med Tyskland i täten på ca 4 GW. Det är en minskning jämfört med 2012. Andelen för storskaliga minskar och fokus är på takinstallationer i Europa.