Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Ytterligare 45 miljoner fördelade i investeringsstöd

Publicerat av

Energimyndigheten släppte idag nyheten att ytterligare 45 miljoner av investeringsstödet till solceller har fördelats. Budgeten för perioden 2013-2016 är 210 miljoner kronor. Tidigare under 2013 hade 107,5 miljoner fördelats till länsstyrelserna, vilket gör att med dagens besked är 152,5 miljoner fördelade. Det betyder att man tullar på pengar som var planerade att användas under 2014-2016. Nu återstår bara 57,5 miljoner kronor av den ursprungliga budgeten att fördela under 2014-2016.

Det är bra att fler får möjlighet till investeringsstöd men marknaden blir ryckig och det blir svårt för installationsföretagen att anpassa sin personalstyrka efter fluktuationerna i efterfrågan. Om regeringen inte skjuter till mer pengar till investeringsstödet blir det tuffa tider för installationsföretagen 2014-2016. Mitt stalltips är att mera pengar kommer att läggas in i investeringsstödet. Endera av sittande regering som en morot inför valet eller av en ny regering efter valet 2014, eller kanske bådadera?

Produktionskostnad för solcellsmoduler har nått 0,5$/W!

Publicerat av

Solarbuzz hade intressant info i sitt nyhetsbrev idag. Det häftigaste var att Jinko Solar blev först att nå en modulproduktionskostnad på 0,50$/W och detta med polykristallina solceller, vilket också är uppseendeväckande. Tunnfilmssolceller är idag omkörda av kisel även när det gäller produktionskostnad. Det är mindre än fem år sedan First Solar med sina CdTe-tunnfilmsmoduler var först att nå en produktionskostnad på 1$/W i februari 2009, som då sågs som drömgräns. Nu har alltså produktionskostnaden halverats för moduler på mindre än fem år. Ootroligt!

Detta gör att modulkostnaden idag inte alls har lika stor andel av systemkostnaden som för några år sedan. Prispressen kommer därför att öka på att sänka kostnaderna för växelriktare och installationen.

Intressant är också att marginalerna för modultillverkarna ökat betydligt under senare kvartal och att de bästa företagen nu går med vinst!  Se figuren nedan som visar både produktionskostnad och försäljningspris. Det verkar alltså som att man klarat sig igenom ett stålbad. På tur står nu tillverkarna av växelriktare. Det kommer att bli en hård press på dem att sänka produktionskostnaderna. Kommer Kina att ta över denna marknad också, på samma sätt som man har gjort för moduler?

I Solarbuzz nyhetsbrev var det också intressant att läsa om modulproduktionsprognoserna för 2014 och fördelningen mellan olika solcellstekniker, se figur här nedan. Det är en förkrossande dominans för kristallint kisel. Marknadsandelen för tunnfilm förutspås sjunka från 9,4% under 2013 till 8,9% under 2014. Med en ökad världsmarknad kan dock tunnfilmsproduktionen öka i absoluta tal. First Solar (CdTe) och Solar Frontier (CIS) har en total dominans bland tunnfilmsföretagen, de förutspås producera 85% av alla tunnfilmsmoduler under 2014.

Medelförsäljningspris (ASP), produktionskostnad och vinstmarginal för solcellsmoduler sedan första kvartalet 2012. Källa: Solarbuzz.

Medelförsäljningspris (ASP), produktionskostnad och vinstmarginal för solcellsmoduler sedan första kvartalet 2012. Källa: Solarbuzz.

Förutspådd andel av produktionen av solcellsmoduler för olika teknologier under 2014. Källa: Solarbuzz.

Förutspådd andel av produktionen av solcellsmoduler för olika teknologier under 2014. Källa: Solarbuzz.

125 kWh solel under oktober

Publicerat av

Oktober månad gav 125,15 kWh (37,2 kWh/kW) solel, vilket gör i genomsnitt 4,0 kWh per dygn. Det märks på solelproduktionen att det blivit kortare dagar. Sviten med månadsrekord under juli-augusti bröts under oktober. Vårt oktoberrekord på 138,75 kWh från 2011 stod sig, men det blev bättre än fjolårets 122,81 kWh.  I diagram här nedan visas månadsproduktionen sedan starten för vår solcellsanläggning.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn och timme under oktober och en jämförelse per oktoberdygn med 2012 samt per dygn hittills under 2013. Bästa dygn blev den 4 oktober med 9,97 kWh (2,97 kWh/kW). Det var nytt oktoberrekord! Bästa oktoberdag tidigare var 6 oktober 2012 med 9,77 kWh.

Högsta medeleffekten under en timme var 2,35 kW (AC). Vår växelriktare Sunny Boy 3000 TL från SMA levererar som mest 3,0 kW och vår AC-toppeffekt kan därför aldrig bli större än så.

Vår solcellsanläggning på 3,36 kW (DC) är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion med uppskattningsvis 10-20% på årsbasis. Uppskattningen baseras på vad en oskuggad anläggning på taket av KTH i Stockholm producerade 2011 (med hänsyn tagen till att det var 5% högre solinstrålning än under ett normalår i Stockholm 2011) och att det bör vara en liten skillnad i årlig solinstrålning mellan Stockholm och Västerås enligt SMHI:s solintrålningskarta för Sverige.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solelproduktion per dygn under oktober 2013.

Solelproduktion per dygn under oktober 2013.

Solelproduktion per timme under oktober 2013.

Solelproduktion per timme under oktober 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2012 och oktober 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2012 och oktober 2013.

Solelproduktion per dygn under 2013 till och med 2 november.

Solelproduktion per dygn under 2013 till och med 2 november.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Energimyndigheten inbjuder till samråd om elcertifikatsystemet

Publicerat av

På Energimyndighetens webb kan man läsa om

“Inbjudan till skriftligt samråd. Energimyndigheten genomför på uppdrag av regeringen Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015. Nu finns möjlighet att lämna synpunkter på myndighetens första utkast av underlaget till uppdraget. För att förbättra underlaget vill Energimyndigheten få synpunkter kring vissa delar av kontrollstationsuppdraget och bjuder därför in till skriftligt samråd.”

När jag läste bilagorna på deras webb fanns knappt något om solceller och inget om att man ska titta på en anpassning av elcertifikatsystemet för småskaliga elproducenter. I en av bilagorna stod “I bedömningen har solkraft exkluderats då elproduktionen från solkraft bedöms som försumbar i förhållande till produktionen från de resterande förnybara energikällorna i energisystemet.” Man ska dock ha i minnet att bara mindre andel av solcellsanläggningarna har idag ansökt om tilldelning av elcertifikat och att småhusägare i praktiken endast kan dra nytta av elcertifikat för sin överskottsel och inte för hela sin elproduktion som man är berättigad till. Om alla solcellsanläggningar skulle ansöka om elcertifikat skulle de med stor säkerhet vara flest till antalet anläggningar godkända för elcertifikat redan inom några år och definitivt före 2020 som är den period som verkar studeras i denna omgång.

Jag blev glatt överraskad att se att antalet solcellsanläggningar godkända för elcertifikat ökat till 345 stycken den 1 oktober (bra ökning från 260 den 1 juli), enligt Energimyndighetens marknadsstatistik. Men det är fortfarande bara en liten andel av alla solcellsanläggningar som ansökt om godkännande för tilldelning av elcertifikat, vilket tyder på ett systemfel!  Totalt var 2631 anläggningar godkända för elcertifikat, så andelen solcellsanläggningar är nu 13% av antalet godkända anläggningar för elcertifikat. Alla ägare av solcellsanläggningar bör ansöka om elcertifikat för att snabba på en förändring av elcertifikatsystemet så att det anpassas för småskaliga elproducenter.

Skicka dina åsikter till Energimyndigheten

Jag är trött på formuleringar som att elcertifikatsystemet “…i allmänhet anses fungera bra” som kan läsas i en av bilagorna, när det i själva verket fungerar uselt för småskalig elproduktion, exempelvis för småhusägare. Jag föreslår att alla solelproducenter mailar Energimyndigheten () med önskemål om att elcertifikatsystemet bör anpassas även för småskalig elproduktion. Det går exempelvis att hänvisa till att i ett av dokumentet anges frågeställningen “Finns det behov av åtgärder för att förbättra marknadens funktionssätt?” Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem för förnyelsebar energiproduktion. Flera miljarder satsas årligen i systemet och det kommer att finnas kvar (åtminstone) till 2035. Det finns därför skäl att även se till att vi får med småskalig elproduktion i detta stödsystem med tanke på att enbart solceller har en potential på 10-15 TWh/år om vi skulle sätta solceller på en fjärdedel av de tak- och fasadytor som har minst 70% av maximal solinstrålning.

Beräkna modulverkningsgrad

Publicerat av

Här är invigningen av en för dagen nyinstallerad “plug-in” i WordPress som gör det möjligt att lägga in beräkningsformulär. Detta formulär beräknar verkningsgraden för en solcellsmodul om man vet längd, bredd och märkeffekt för modulen samt  beräknar modulytan per kW. Längd och bredd hittar man i databladet för modulen, men det är inte alltid verkningsgraden anges. Verkningsgraden gäller vid “Standard Test Conditions” (STC), vilket motsvarar solinstrålning på 1000 W/m2 vinkelrätt mot modulen, solcelltemperatur 25C och ett spektrum vid “air mass” 1,5. I praktiken är det sällan eller aldrig dessa förhållanden uppstår vid drift. Solcelltemperaturen är vanligen högre än 25C vid full solinstrålning.

Får tacka bloggläsare Peter som tipsade om att det fanns plug-ins för beräkningar och  Carl Falkloo, Bonnier Publications AB, för hjälpen att installera denna plug-in!

Skriv gärna en kommentar om det är något som inte fungerar, med tanke på att detta är en oprövad “plug-in” här på bloggen.

3-årsjubileum för vår solcellsanläggning

Publicerat av

Vi startade vår solcellsanläggning på morgonen den 28 oktober 2010. Det var därför 3-årsjubileum idag.

Solel enligt växelriktaren

Under de tre första driftåren producerade vi enligt växelriktaren 8 539 kWh, vilket gör i genomsnitt 847 kWh/kW, med en driftårsvariation mellan 807 kWh/kW (år 2) och 876 kWh/kW (år 3) enligt nedanstående tabell.

Diagrammet här nedan visar solelproduktion per dygn under de tre första åren. Det högsta dygnsvärdet var 20,74 kWh (6,17 kWh/kW) den 22 juni 2012. Medeldygnsvärdet var 7,80 kWh (2,32 kWh/kW) som därmed gör att solcellerna i genomsnitt producerade 9,7% av modulernas DC-märkeffekt. Detta var vår solcellsanläggnings utnyttjandegrad, även kallat kapacitetsfaktor.

Solel enligt elmätaren

Enligt elmätaren har vi producerat 8 625 kWh = 856 kWh/kW. Vi har en DELTAplus enfas elmätare (DBB21000) från ABB. Elmätaren har noggrannhet klass 2 (framgår av första siffran efter bokstäverna i modellkoden DBB21000), vilket betyder att noggrannheten är ±2%. Växelriktaren visar 1,0% lägre solelproduktion än elmätaren. Den ligger därmed inom gränsen till elmätarens noggrannhet och man kan därför inte säkert säga att växelriktaren visar för låga värden.

Energi (kWh)

Utbyte (kWh/kW)
Driftår 1

2882

858
Driftår 2

2713

807
Driftår 3

2944

876
SUMMA

8539

847
Elmätare

8625

856

Varaktighet

I diagrammet här nedan visas en varaktighetskurva för solelproduktionen per dygn enligt växelriktarens värden under de tre första driftåren. Under dessa år har det inte varit några tekniska fel på anläggningen som orsakat produktionsbortfall. Däremot har ett längre strömavbrott (37 timmar december 2011) och nätägarens servicearbeten gjort att vi tappat en del elproduktion under några dagar. I det stora hela påverkar dock dessa enstaka dagar inte varaktighetskurvan. Det var 52 dagar utan någon produktion alls, på grund av snötäckning vintertid eller vid det långa strömavbrottet.

I diagrammet kan man exempelvis utläsa att dygnsproduktion överskred 10 kWh (2,98 kWh/kW) under 425 av de 1095 dygnen. Varaktighetskurvan stämmer förvånansvärt väl överens med en rät linje, frånsett “svansarna” i kurvans ändar.

Vår solcellsanläggning

När man tolkar värden får man komma ihåg att vår solcellsanläggning på 3,36 kW är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion med uppskattningsvis 10-20% på årsbasis. Uppskattningen baseras på vad en oskuggad anläggning på taket av KTH i Stockholm producerar och att det bör vara en liten skillnad i årlig solinstrålning mellan Stockholm och Västerås enligt SMHI:s solintrålningskarta för Sverige.

Solel per dygn för vår solcellsanläggnings tre första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2013-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala

Solel per dygn för vår solcellsanläggnings tre första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2013-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala

Varaktighetskurva för vår solcellsanläggnings tre första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2013-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Varaktighetskurva för vår solcellsanläggnings tre första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2013-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

356+268 kWh solel under augusti-september

Publicerat av

Augusti

Augusti månad gav 356,02 kWh (106,0 kWh/kW) solel, vilket gör i genomsnitt 11,5 kWh per dygn. Detta var rekord för augusti! Ifjol skördade vi 316,15 kWh under augusti och 2011 fick vi 334,11 kWh under samma månad. Detta pekar på att augusti var en soligare månad än normalt i år.

Bästa dygn blev den 2 augusti med 16,69 kWh (4,97 kWh/kW). Det är en bit under vår rekordnotering för ett dygn som är 20,74 kWh från den 22 juni ifjol. Det var inte så förvånande. Det bästa augustidygnet sedan starten 28 oktober 2010 ligger först på plats 92 (17,08 kWh den 4 augusti 2011).

September

September månad gav 267,94 kWh (79,7 kWh/kW) solel, vilket gör i genomsnitt 8,9 kWh per dygn. Detta var rekord för september och det blev därmed tredje månadsrekordet i rad eftersom även juli och augusti gav rekordproduktion! Ifjol gav september bara 198,32 kWh och 2011 blev det 241,11 kWh under samma månad. Detta tyder på att också september var en soligare månad än normalt i år.

Bästa dygn blev den 9 september med 12,81 kWh (3,81 kWh/kW). Det blev vårt bästa septemberdygn hittills.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn under augusti och september och en jämförelse per dygn med 2012 samt ett diagram med alla dygn under 2013.

Vår solcellsanläggning

Vår solcellsanläggning på 3,36 kW är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion med uppskattningsvis 10-20% på årsbasis. Uppskattningen baseras på vad en oskuggad anläggning på taket av KTH i Stockholm producerar och att det bör vara en liten skillnad i årlig solinstrålning mellan Stockholm och Västerås enligt SMHI:s solintrålningskarta för Sverige.

Solelproduktion per dygn under augusti 2013.

Solelproduktion per dygn under augusti 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under augusti 2012 och augusti 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under augusti 2012 och augusti 2013.

Solelproduktion per dygn under september 2013.

Solelproduktion per dygn under september 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under september 2012 och september 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under september 2012 och september 2013.

Solelproduktion per dygn under 2013 till och med 26 oktober. Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Solelproduktion per dygn under 2013 till och med 26 oktober. Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

IEA PVPS möte i Kuala Lumpur – III

Publicerat av

Detta inlägg är inlagt i efterhand.

Petronas Twin Towers

Under torsdagen började vi vår tekniktur i de 452 m höga Twin Towers i centrala Kuala Lumpur. När de byggdes var de världens högsta byggnad. Där har Peteronas installerat en solcellsanläggning med 687,4 kW i installerad effekt på en 9 000 m2 stor takyta till Suria köpcenter. Vid invigningen den 10 oktober 2012 var det den största solcellsanläggningen i Malaysia enligt en pressrelease från Petronas. De sex solcellsteknologier som använts är

  • Mitsubishi: Multikristallint kisel och tunnfilm (tandem). Den sistnämnda med amorft kisel på mikrokristallint kisel.
  • Sharp: Monokristallint kisel.
  • Q-Cells: CIGS tunnfilm.
  • Solar Frontier: CIS tunnfilm.
  • Sanyo: HIT (Heterojunction with Intrinsic Thin Layer ). Tunn film av amorft kisel på enkristallint kisel.

Från gången mellan de två tornen på våning 42, som vi med speciellt tillstånd fick besöka, kunde vi se att den stora solcellsanläggningen var formad i mönster enligt islamisk arkitektur och med traditionella songketmotiv (textil) enligt beskrivningen.

Sedan 16 februari 2012 hade solcellsanläggningen producerat 1,063 GWh vilket gör 916 kWh/kW under 1,7 år. På årsbasis bör det bli lite mindre med tanke på att det är mera molniga dagar i november-december än i medel. På grund av de höga omgivande byggnaderna får man skuggning som minskar solelproduktionen och därför blir årsutbytet ungefär som för en bra småhusanläggning i Sverige.

Petronas är ett gigantiskt stort företag. På Fortune Global 500 ligger det på 75:e plats i världen med en omsättning på 94,3 miljarder dollar och en vinst på 16 miljarder dollar enligt CNN Money. Som jämförelse kan nämnas att största svenska företag är Volvo på 227:e plats med en omsättning på 44,9 miljarder dollar och en vinst på 1,6 miljarder dollar. Petronas vision är att “To be a Leading Oil and Gas Multinational of Choice”. En av deras “mission” är “Petroleum is our core business”.

Enligt National Energy Balance från 2011 hade Malaysias elproduktion en installerad kapacitet på 28,749 GW (lite mindre än Sverige) fördelat på naturgas 52,0%, kol 26,7%, olja 2,8%, diesel 5,3%, biobränsle 2,6%, vattenkraft 10,5% och övrigt 0,1%.

Diamond building

Nästa besök gjordes i ”Diamond building” där Malaysias “Energy Commission” (Suruhanjaya Tenaga) hade sitt kontor. Byggnaden hade fått flera priser för sin energieffektivitet, bland annat som den mest energieffektiva byggnaden vid Asean Energy Awards 2012. Den planerades för 85 kWh/m2 och år under 2 800 kontorstimmar, medan medianvärdet för 41 uppmätta kontorsbyggnader i Malaysia var ca 175 kWh/m2 och år (varierade mellan 100 och 375) enligt ett visat diagram under en presentation. 210 kWh/m2 och år uppges vara typiskt enligt en broschyr om ”Diamond building”. ”Building energy index” (BEI) uppgavs vara uppmätt till 65 kWh/m2 och år under 2 800 kontorstimmar, vilket alltså var bättre än förväntat. Energin användes till 41% för kylning, 20% för datacenter inklusive dess kylning och 12% till belysning. Det framgick inte om BEI var med eller utan solelen från en 71,4 kW solcellsanläggning på taket. I ett diagram visades månadsvärden för BEI under 12 månader från och med april februari 2012. Om man inte räknade med solelen fick jag då BEI till 69 kWh/m2 och år och med solelen blev BEI 62 kWh/m2 och år. I en informationsbroschyr angavs att all solel matades in till nätet.

Solcellerna på ”Diamond building” var First Solar FS-275 CdTe-moduler, med 75 W märkeffekt och tillverkade i Malaysia. Eftersom den installerade effekten var 71,4 kW gör det 952 moduler. Modulverkningsgraden är 10,42% för dessa moduler. I en broschyr uppskattade man att årsproduktion förväntades bli 104 MWh vilket skulle göra 1 429 kWh/kW och år. Under besöket visade inga verkliga produktionsvärden. Det förväntade utbytet var betydligt högre än vad som sades vara typiskt utbyte i Malaysia under IEA PVPS mötet tidigare i veckan, där 1 100 kWh/kW och år angavs som normalt och att man kunde få 1 300 kWh/kW vid kusten.  I Malaysias IEA PVPS Task 1 rapport för 2012 anges 1 000-1 400 kWh/kW och år som typiskt för Malaysia.

En intressant aspekt med solcellsanläggningar så nära ekvatorn är att man inte behöver tänka lika mycket på i vilket väderstreck man sätter solcellerna. På denna byggnad fanns det solceller i takets fyra väderstreck. Lutningen var betydligt lägre än vad vi är van från i Sverige. Om det inte vore för nedsmutsning skulle man sätta solcellerna horisontellt, men man vill ha 10-15 graders lutning för att man ska få rengöring med hjälp av regn. I Twin towers hade man inte rengjort solcellerna sedan starten för ca 1,5 år sedan och där blev fingret svart om man drog det över modulytan och smuts hade ackumulerats i nerkanten av modulerna. Man skulle i fortsättningen rengöra modulerna. På ”Diamond building” var modulerna renare.

Vid lunchen deltog ministern Datin Badriyah Abd Malek för ”Sustainable Energy Development Authority” och Malaysias representant i IEA PVPS Executive committee.

Översikt över 685 kW solcellsanläggning på tak vid Petrona Twin Towers. Från gångbro på 42:a våningen (lite reflexer från fönsterglaset i bilden). 20131014.

Översikt över 685 kW solcellsanläggning på tak vid Petrona Twin Towers. Från gångbro på 42:a våningen (lite reflexer från fönsterglaset i bilden). 20131014.

Bengt Stridh vid 685 kW solcellsanläggning på tak vid Petronas Twin Tower. Föregående bild var tagen från gångbron mellan tornen på 42:ä våningen. 20131024.

Bengt Stridh vid 685 kW solcellsanläggning på tak vid Petronas Twin Tower. Föregående bild var tagen från gångbron mellan tornen på 42:a våningen. 20131024.

Malaysias minister för "Sustainable Energy Development Authority" längst till höger i diskussion med Paul Rodden, Australien. 20131024.

Malaysia minister för “Sustainable Energy Development Authority” längst till höger i diskussion med Paul Rodden, Australien. 20131024.

IEA PVPS möte i Kuala Lumpur – II

Publicerat av

Då var två mötesdagar över. I morgon ska vi göra studiebesök då vi träffar en minister för “Sustainable Energy Development Authority” och för besöket har vi fått instruktioner om lämplig klädsel. I morgon kväll blir det hemfärd via Bangkok för min del.

Vid det sista föredraget idag berättade Sulaiman Shaari, Universiti Teknologi MARA, om utvecklingen för solceller i Malaysia. Han nämnde att Mats Andersson, Energibanken, Sverige varit här och hjälpt till i ett projekt. Idag har Malaysia 45 MW installerat. Årsutbytet var typiskt 1 100 kWh/kW, vid kusten kunde man nå 1 300 kWh/kW. Intressant att det typiska årsutbytet inte var högre än vad det borde vara på Gotland. Kuala Lumpur, där vi är nu, är strax norr om ekvatorn. Jag har inte sett något riktigt solsken under tre dagar, just nu regnar det.

Malaysia har inmatningstariffer för solel, som visas på SEDA:s hemsida (Sustainable Energy Development Authority). 0,3184 Ringgit/kWh (70 öre/kWh) för system upp till 4 MW under 2013. Lite svårt att jämföra kostnadsnivån efter så kort tid här. Sulaiman sa att elkostnaden var 0,23 MYR/kWh (korrigering av den första uppgiften som var ett för lågt värde). 0,5 l vattenflaska i litet stånd ute på gatan kostade 1,5 MYR = 3,3 kr på ena sidan gatan och 1 MYR = 2,2 kr på andra sidan gatan, visade det sig dagen efter. På hotellet kostade en lika stor vattenflaska 15 RM, tio gånger mer… Att åka “monorail” (stadståg) två stationer bort från hotellet kostade 1,2 MYR= 2,6 kr/kWh. Den första affär jag fick syn på där var överraskande nog H&M. Shoppade två kortärmade skjortor för 59,9 MYR (131 kr) styck och 5-pack strumpor 29,9 MYR (65 kr). H&M var en flott affär i tre våningar, det fanns billigare affärer. Man kan reflektera över varför man i Malaysia, som  har en BNP per capita som är 30% av den i Sverige, hunnit före den nettodebitering eller motsvarande som stötts och blötts i flera år i Sverige.

Rapporter på gång från IEA PVPS Task 13

Det är flera rapporter på gång, som (titlarna preliminära, det kan bli justeringar av dem):

  • Lessons learned from the analytical monitoring of PV
  • Characterization of Performance of Thin-film PV modules
  • Review on Failures of PV modules
  • Degradation behaviour of PV modules under different accelerated stress conditions related to real-time outdoor testsing

När rapporterna är klara och godkända av IEA PVPS Executive committee kommer de att läggas ut som pdf-filer på IEA PVPS hemsida.

 

 

IEA PVPS möte i Kuala Lumpur

Publicerat av

Ska i skrivande stund snart åka till Kuala Lumpur. Tisdag-torsdag har IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 13 Performance and Reliability of Photovoltaic Systems ett möte i Kuala Lumpur, Malaysia. Från Sverige deltar även Anne Andersson, SP, och Johan Paradis Ärlebäck, nu med eget konsultföretag, men de stannade i Sverige denna gång. 50% av finansiering för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten.

Det är bra att vi svenskar möter solcellskunniga från andra länder för att lära och för att utbyta erfarenheter.

Publicerat i IEA