Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Skuggning av solcellerna minskar utbytet

Det är välkänt att om man skuggar en del av en solcellsanläggning kan effekten minska rejält. Skuggning under en del av dagen är nog den vanligaste orsaken till att solelproduktionen blir mindre än den maximala.

När jag tittade lite närmare på 1 december som var den bästa decemberdagen hittills för vårt hus blev nedanstående diagram illustrativa. Det ena visar medeleffekten från växelriktaren i 5-minutersintervall under dagen. Man ser att kurvan är osymmetrisk på förmiddagen, vilket beror på att träd öster om vårt hus skuggar den östra delen av vår solcellsanläggning. Även sent på eftermiddagen kan vi ha en skuggning från träd en bit väster om huset, speciellt vintertid när solen står lågt.

Det andra diagrammet visar effekten från växelriktaren vid olika tider på dagen som funktionen av solinstrålning. För mätning av solinstrålningen används en SMA referenssolcell av amorft kisel som sitter med samma lutning som modulerna strax väster om mitten av solcellsanläggningen. Det betyder att en bit in på förmiddagen har referenssolcellen full sol utan skuggning medan den del av solcellsanläggningen som är öster om referenssolcellen delvis skuggas av trädens grenverk (se den röda kurvan). Fram till kl. 11.00 minskar delbeskuggningen effekten rejält hos solcellerna i den östra delen av anläggningen. Timmen innan kl. 11.00 tappade vi ca 40% solelproduktionen på grund av denna delbeskuggning.

Sens moral. När man planerar sin anläggning måste man tänka på om delar av taket skuggas under en del av dagen. Speciellt måste skuggning mitt på dagen undvikas, är det under morgon och kväll eller kanske endast vintertid är det mindre allvarligt.  Om det är små ytor kan man försöka undvika dem vid installationen eller alternativt försöka flytta på eller möjligen ta bort det som skuggar taket. Träd, närliggande hus, flaggstänger och dess flaggor, lyktstolpar, skorstenar, takkupor och installationer på taket är exempel på sådant som kan innebära skuggproblem. Har även sett exempel på att en elledning i luften en bit ifrån en solcellsanläggning gjorde att det blev lite lägre utbyte för de moduler som skuggades av elledningen.

Detta var för övrigt blogginlägg 550, ett litet jubileum… Det finns dessutom en del fasta sidor och nästan 2500 kommentarer på bloggen. Det är också ca 15 000 spaminlägg som fastnat i bloggens spamfilter och det har ökat kraftigt från och med september i år. Under november var det i genomsnitt 142 spaminlägg per dag och under december har det passerat 200 per dag, bedrövligt att det skickas så mycket skräp!

PS 8/12. Se även skuggningsexperiment jag gjorde den 6 april i år. I det inlägget finns även en bild som visar hur närliggande träds grenar ger delbeskuggning.

På vår SMA växelriktare Sunny Boy 3000TL-20 var jag tvungen att ändra en inställning för att den ska använda “Optitrac Global Peak” för att växelriktaren ska fungera bättre vid delbeskuggning, se inlägg från 18 januari 2011.

SMA har ett par nyttiga sidor om skuggning: Optitrac Global Peak (illustrativ animering) och Made for Shade.  Hos oss verkar dock inte “Optitrac Global Peak” ge så stor fördel som anges i SMA:s artiklar.

Medeleffekt mätt i 5-minutersintervall den 1 december 2013.

Medeleffekt mätt i 5-minutersintervall den 1 december 2013.

Medeleffekt mätt i 5-minutersintervall som funktion av uppmätt solinstrålning i modulernas plan den 1 december 2013.

Medeleffekt mätt i 5-minutersintervall som funktion av uppmätt global solinstrålning i modulernas plan den 1 december 2013.

Referenssolcell med smältande frost en novembermorgon.

Referenssolcell med smältande frost en novembermorgon.

Nyckelfärdiga solcellssystem – uppdaterad prisjämförelse

En mycket vanlig fråga är “Vad kostar solceller?”. I diagrammet här nedan visas priser för nyckelfärdiga anläggningar från några olika elbolag och från ett stort byggvaruhus. Alla priser är hämtade från bolagens webbinformation, förutom för Bauhaus där installationskostnad är satt samma som i april eftersom den inte framgick av informationen på deras hemsida.

Priserna gäller under vissa förutsättningar som skiljer något mellan de olika erbjudandena. Saker som exempelvis kan skilja är vilket geografiskt område erbjudandet gäller och om frakt och resor ingår.

Den senaste jämförelsen gjordes den 15 april. Hänt sedan dess:

  • Vattenfall, Din El, Bixia, Kraftringen (bland annat före detta Lunds energi) har oförändrade priser.
  • Fortum har sänkt priserna.
  • Mälarenergi har höjt priserna.
  • Bauhus anläggning på ”4 kW” var i själva verket 3,84 kW och 6 kW var 5,76 kW, vilket höjer priserna per kW.
  • Vallentuna Elverk och Eskilstuna Energi och Miljö har tillkommit.

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Det sänker då priset med ett antal tusenlappar. Det är förvånansvärt stora skillnader i möjligt ROT-avdrag mellan olika erbjudanden.

Billigast och dyrast

Billigaste erbjudandet är 19 417 kr/kW, inkusive moms och frakt, för ett 6 kW solcellssystem från Bixia. Dyrast är 32 833 kr/kW, inklusive moms och frakt, för ett 1,5 kW solcellssystem från Fortum.

Man ska ha i minnet att denna jämförelse endast gäller ett litet antal av alla företag som levererar nyckelfärdiga anläggningar, så det kan löna sig att fråga runt.

Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera på grund av många olika faktorer som exempelvis:

  • Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
  • Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad.
  • Val av tillbehör. Elmätare, mätning av solinstrålning och modultemperatur, loggning av uppmätta värden är exempel på tillval som kostar extra.
  • Hur komplicerad installationen är, där takkonstruktion, takhöjd, taklutning, närhet till elcentral är exempel på sådant som kan göra skillnad i pris.
  • Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.

Dags att sänka nivån för stödberättigade kostnader?

I diagrammet visas även nivån för de stödberättigade kostnaderna för en solcellsanläggning enligt förordningen om statligt investeringsstöd till solceller. Den är 46 250 kr/kW, inklusive moms, för solcellssystem. Jag förstår inte hur regeringen tänkte när man satte denna nivå, som är långt över dagens marknadspriser. Har man dessutom tänkt att denna nivå ska gälla till förordningens slutdatum sista december 2016? I princip gör det kanske ingenting om inte någon lockas att stoppa fingrarna i syltburken, men jag tycker att det ger fel signaler om vad som är marknadspriser för ett solcellsystem idag och det bidrar inte på något sätt till att pressa priserna på solcellssystem i Sverige.

PS 6/12.

Det går förstås att hitta exempel på betydligt billigare nyckelfärdiga solcellsinstallationer än de i diagrammet om man bygger större anläggningar. Jag höll idag föredrag på konferensen Mikroproduktion av el i Stockholm. I två andra föredrag nämndes några prisexempel.

Lisa Enarsson höll föredrag om ”Hållbara Järva”. Där hade man upphandlat två solcellsanläggningar på 172,5 kW och 107 kW för 15 800 kr/kW respektive 15 400 kr/kW, inklusive moms.

Lena Ahlgren, Umeå Energi, berätta om solcellsinstallationer i Ålidhem, Umeå. Där hade man upphandlat anläggningar för ca 15 000 kr/kW, inklusive moms, under 2013.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

EU godkänner avtal med Kina om solcellsimport

Enligt Bloomberg har EU nu godkänt en överenskommelse med Kina angående import av solcellsmoduler till EU. Ett pris på minst 0,56 Euro/W och ett tak på max 7 GW solcellsmoduler per år till EU gäller till och med utgången av 2015. Import från Kina utöver taket kommer att drabbas av höga tullar.

Detta bör göra att den takt med vilken solcellsystem i EU har blivit allt billigare under senare år kommer att dämpas rejält. När jag häromdagen gjorde en genomgång av priserna för nyckelfärdiga solcellssystem från olika elbolag i Sverige visade det sig att priserna i flesta fall var oförändrade sedan i april. Ett bolag hade sänkt priserna och ett bolag hade höjt priserna.

Detta kommer rimligen också att leda till en ökad prispress på växelriktare, andra komponenter och installationsarbetet.

Se även lite historia i ämnet i artikeln EU anti-dumping investigation i PV Magazine.

Nytt dygnsrekord för december!

December öppnade på topp. 1 december var en helt klar dag, som dessutom var blåsig vilket sänkte solcellernas temperatur = högre verkningsgrad. Det blev 4,63 kWh (1,38 kWh/kW) den 1 december vilket är den bästa notering vi haft under en decemberdag sedan starten den 28 oktober 2010. Det var bara tredje gången vi passerade 4 kWh under en decemberdag.

Bästa decemberdag tidigare var den 31 december 2011 med 4,58 kWh. Egenheter för december är snötäckning och att dagarna är korta. Vi har klarat oss från snö hittills under december men på torsdag-fredag vankas mycket snö enligt prognoserna. Så då går solfångarna och solcellerna i vinteridé. Vårt tak har 27 graders lutning och det krävs därför ett rejält töväder om snön ska glida av på egen hand från solcellerna och solfångarna.

Dock är solelförlusten låg i december på grund av den låga solinstrålningen, om solcellerna skulle bli översnöade. Jag brukar därför säga att det inte lönar sig att sopa bort snön från modulerna. Det innebär dessutom en risk att man skadar både sig själv, om man rör sig på taket, och modulerna.

Huum… värre är det med de fina skridskoisarna vi har för tillfället på mindre sjöar norr om Västerås. I helgen blir det nog ingen långfärdsskridsko, om väderprognosernas toksnöande slår in.

67 kWh solel under november

66,92 kWh (19,9 kWh/kW) blev det under november. Det blev inte så soligt som prognosen trodde igår i Västerås och vi nådde inte 70 kWh. Men ändå utmärkt för att vara en novembermånad. Under 2010-2012 är bästa tidigare november månad 58,79 kWh år 2011. Årets november blev därmed 14% bättre än den bästa under de tre tidigare åren.

Hittills i år har vi producerat 2 944 kWh (876 kWh/kW) och 2013 är redan vårt bästa år hittills. December är den månad som hos oss brukar ge lägst solelproduktion. Enligt väderprognoserna är ingen snö i sikte de närmaste dagarna och därför kommer vi säkert att producera mera solel under årets december än vad vi gjorde ifjol. Vi kan väl därför passera 880 kWh/kW, men att nå 890 kWh/kW skulle kräva drygt 49 kWh under december och det är rätt orimligt.

I december ifjol blev det bara 6,81 kWh medan 2011 var rekordetåret för december med 34,64 kWh. Produktionen i december brukar hämmas av korta dagar och snötäckta moduler. Idag är det dock klarblå himmel och strålande sol vilket borde ge drygt 4 kWh enbart idag. Bästa decemberdag vi har haft är för övrigt 31 december 2011 då vi skördade 4,58 kWh.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn och timme under november och en jämförelse per novemberdygn med 2012 samt per dygn hittills under 2013. Bästa dygn blev den 4 november med 6,31 kWh (1,88 kWh/kW). Bästa novemberdag tidigare var 6 november 2010 med 7,14 kWh, vilket var bara en dryg vecka efter det att anläggningen kördes igång.

Högsta medeleffekten under en timme var 1,81 kW (AC). Det märks att solen står lägre nu, det var klart högre högsta medeleffekt per timme under oktober med 2,35 kW (AC). Vår växelriktare Sunny Boy 3000 TL från SMA levererar som mest 3,0 kW och vår AC-toppeffekt kan därför aldrig bli större än så.

Vår solcellsanläggning på 3,36 kW (DC) är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion med uppskattningsvis 10-20% på årsbasis. Uppskattningen baseras på vad en oskuggad anläggning på taket av KTH i Stockholm producerade 2011 (med hänsyn tagen till att det var 5% högre solinstrålning än under ett normalår i Stockholm 2011) och att det bör vara en liten skillnad i årlig solinstrålning mellan Stockholm och Västerås enligt SMHI:s solintrålningskarta för Sverige.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solelproduktion per dygn under november 2013.

Solelproduktion per dygn under november 2013.

Solelproduktion per timme under november 2013.

Solelproduktion per timme under november 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under november 2012 och november 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under november 2012 och november 2013.

Solelproduktion per dygn under 2013 till och med 30 november.

Solelproduktion per dygn under 2013 till och med 30 november.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Mot novemberrekord

65,22 kWh (19,4 kWh/kW) hittills under november. Övervägande klart väder i morgon enligt prognosen kan möjligen göra att 70 kWh nås. Inte illa… Under 2010-2013 är bästa tidigare november månad 58,79 kWh år 2011.

En titt i kristallkulan utifrån erfarenheter från PVSEC-23

Ikväll kommer ett inlägg från gästbloggaren Johan Lindahl. Johan är doktorand på Uppsala Universitet, där han forskar på tunnfilmssolceller av typen CIGS (koppar-indium-gallium-diselenid). Förutom det representerar han Sverige i ett internationellt sammarbete kring solceller vid namn IEA-PVPS, på uppdrag av Energimyndigheten. Inom det uppdraget skriver han varje år en översiktsrapport om den svenska solcellsmarknaden.

Johan passar på att tipsa om den nyutkomna IEA PVPS Trends report 2013.

PVSEC-23 i Taiwan

På solcellsmarknaden sker det just nu en rejäl förändring. Europa har under ett flertal år varit den dominerande marknaden där runt 80 % av alla solcellsmoduler har installerats. Detta håller nu på att ändras, och det går snabbt. Dels är den europeiska marknaden på tillbakagång, vilket jag behandlar lite längre ner, men framförallt är den asiatiska marknaden på stark frammarsch. Under 2013 kommer troligen Asien och Stillahavsområdet (APAC) att stå för cirka 50 % av världsmarknaden, och under 2014 så spås det öka ytterligare till runt 60-70 %. Från en marknad på cirka 6 GW under 2012 kommer den årliga installationstakten troligen att öka till 20 GW i APAC under 2014 upp till 30 GW under 2017. Det är framförallt två länder som driver på denna utveckling, Kina och Japan.

I Kina tror man att 10 GW kommer att installeras under 2013 och i Japan förutspår SolarBuzz 7-8 GW, medan IEA-PVPS task 1 expert tror att det är en grov överskattning då många av de planerade installationerna inte kommer att genomföras och tror att det kommer handla om 5 GW. Men även Indien och Australien kommer troligen att kunna komma upp i en årlig installation av 1 GW. Lite längre in i framtiden finns det ambitiösa mål och stor potential för marknaderna i Korea och Thailand. Ungefärliga typiska systempriser och ROI-värden (Return On Investment) i de fyra största APAC-marknaderna i dagsläget sammanfattas i tabellen nedan. Värt att notera är att man för vissa projekt i Kina kan få ROI-värden upp mot 30 % vilket intresserar många investerare medan andra anser att den kinesiska marknaden är alldeles för osäker att investera i.

Systempriser (dollar/W) Uppskattade ROI värden inom APAC marknaden
Kina 1,35 10-30 %
Japan 2,9 7 %
Indien 1,4 10 %
Australien 3 9 %

I Europa har marknaden stagnerat och under 2012 minskade installationstakten för första gången någonsin. Mycket på grund av att Italien installerade mycket mindre, men även länder som Belgien och Danmark har haft en topp under 2012 och kommer att installera endast en tiondel så mycket under 2013. Stagneringen och tillbakagången av den Europeiska marknaden kommer nog fortsätta några år framöver. En genomgående trend är att det installeras betydligt färre stora centraliserade solcellssystem medan marknaden för takinstallerade solceller på bostäder tar allt större marknadsandelar. Den europeiska marknaden domineras fortfarande av Tyskland som har installerat cirka 7,5 GW tre år i rad.  Tyskarna tror nu att även deras marknad kommer minska de närmaste två åren och därefter förväntar man sig en rejäl boom 2015. Anledningen till detta? Jo, man räknar med att gränsen för deras FiT (Feed in Tariff)-system på 52 GW kommer att nås runt 2015, och att installatörer runt om i landet då kommer göra aggressiv reklam i stil med ”Installera ditt solcellsystem nu innan det är för sent”, och att detta kommer medföra en rusning.

Den tyska marknaden har länge varit den marknad som banat väg och gjort nya landvinningar när det gäller solceller. Och under konferensen pratades det om en ny trend inom denna marknad. El från solceller står i dagsläget för cirka 5 % av tyskarnas totala elkonsumtion på årsbasis, och vissa sommardagar står solelen för hela 50 %. Detta är ju glädjande siffror om man gillar solceller, men det medför även en hel del problem med stabiliteten i elnätet och antalet tidpunkter tyskarna har haft negativa elpriser under 2013 har ökat med 50 % från 2012. För att komma tillbukt med dessa problem har tyskarna börjat subventionera små batteripaket som ska göra det möjligt för solcellsägare att spara en del av sin produktion till kvällen. Än så länge går det rätt segt att få igång denna marknad, men man räknar med ett rejält uppsving i batteriförsäljningen runt 2018. Varför just då kan man fråga sig? Jo, dels så har troligtvis FiT-programmet tagit slut runt 2015 och istället för som det varit historiskt där solcellsägare säljer all sin solel kommer en fortsatt solcellsmarknad i Tyskland troligen drivas av att privatpersoner och företag ersätter inköpt el med solel, egenkonsumtion helt enkelt. Redan nu ligger elpriset för privatpersoner högre än FiT-nivåerna och när dessa försvinner helt kommer incitamentet att kunna lagra sin överskottsel till andra tidpunkter på dygnet att öka ännu mer. Att batterimarknaden kommer att ta fart just 2018 beror i sin tur på att prognoserna pekar på att elpriset kommer att vara cirka 0,2 euro per kWh dyrare än produktionskostnaden för solel för en privatperson 2018. Och i dagsläget är just 0,2 euro per cyklad kWh den typiska kostnaden för ett litet batteripaket.

I USA växer också bostadsmarknaden för solceller, och där förväntar man sig en rejäl ökning när bankerna börjar låna ut pengar igen efter krisen.  Noterbart är att snitt-systempriserna för takinstallerade solceller på bostäder ligger runt 5 dollar/W (vilket kan jämföras med de svenska priserna som ligger runt 2,5-3 dollar/W) medan det för installatörerna kostar cirka 2,4 dollar/W att installera ett system. Om det verkligen skulle vara på det viset kan man verkligen prata om ordentliga marginaler för installatörerna. Dock betalar ytterst få personer så mycket som 5 dollar/W. Priserna är i egentligen betydligt lägre enligt min amerikanska kollega i task 1. De snittpriser som presenteras överallt är de priser som installatörerna rapporterar in till myndigheterna, och på grund av hur de amerikanska stödsystemen är uppbyggda rapporterar installatörerna högre priser än vad de egentligen är. Detta för att hålla uppe stödnivån på en hög nivå. Så de höga amerikanska systempriserna ska tas med en nypa salt.

När det gäller trender inom systempriser tror man att de kommer att fortsätta att gå ner, men inte lika snabbt som förut och att minskningen framför allt kommer ske inom kringutrustning och installation, och inte genom lägre modulpriser som tidigare. De flesta produktionsföretag, genom hela värdekedjan, går fortfarande minus. Men en ändring håller på att ske och några företag har börjat redovisa svarta siffror istället för röda. Detta beror på att modulpriserna har stabiliserats den sista tiden och kommer troligtvis fortsätta ligga kvar på omkring 0,7 dollar/W ett ganska så bra tag framöver. Ungefär 40 GW kan levereras under 2013, vilket är lite mer än den troliga efterfrågan, men skillnaden är inte lika stor som för något år sedan och kommer att fortsätta att minska. Detta beror delvis på att ett antal producenter har gått i konkurs och att några till nog behöver stänga igen framöver. En annan orsak är att Kina försöker förhindra en överkapacitet genom att framöver ställa krav på alla ny producenter att minst 20 % ska vara eget kapital, att 3 % av omsättningen måste spenderas på forskning och utveckling  samt att införa vissa andra barriärer som beror på vilket solcellsteknik man vill använda sig av. Det kommer framöver ställas högre krav om du vill starta produktion av kiselsolceller jämfört med tunnfilm. Dessa trender när det gäller produktionskapacitet gör att man nu höjer ett varningens finger för att det kan komma att finnas ett underskott av produktionskapacitet i världen så snart som 2016.

När det kommer till forskningen fanns det en klar trend bland talarna på PVSEC. De flesta av de inbjudna toppnamnen på forskningssidan, oavsett om de pratade om kiselsolceller, tunnfilm eller polymersolceller, poängterade att verkningsgraden är väldigt viktig och att en väg att öka verkningsgraden är att utveckla tandemsolceller. Det vill säga solceller som består av två solceller med olika bandgap ovanpå varandra så att större del av energin i solljusets olika våglängder kan utvinnas bättre. Så framöver kommer vi nog se mer forskning inriktad på tandemsolceller inom alla solcellstekniker.

Solsafari på besök hos oss

Idag hölls en solsafari i Västerås, arrangerad av Västerås stad och Förbundet Agenda 21. Besök gjordes hos Kraftpojkarna, hemma hos oss och hemma hos familjen Ahlinder på Gryta, Västerås. Guide på bussturen var Richard Thygesen, Mälardalens högskola.

Det var en dag med tunga moln, men regnet höll sig i alla fall borta under besöket hos oss och kom först senare på eftermiddagen, förhoppningsvis efter besöket på Gryta. Solelproduktionen stannade idag vid blygsamma 0,591 kWh (0,18 kWh/kW). Det var den tredje lägsta dagsnoteringen under denna höst. 22 oktober är lägst hittills med 0,32 kWh.

Det var hela 35 deltagare på solsafarin och man hade fått tacka nej till en del kunskapshungrande personer. Det finns ett stort behov av informationsspridning kring solceller. Det är nytt för de flesta. Intresset är dock stort bland många och vi kan förvänta oss att antalet solcellinstallationer kommer att stadigt öka i takt med sjunkande systempriser och ökad kunskap om möjligheterna med solceller.

Det blev trångt i vår groventré eftersom vi efter en vattenläcka på grund av en falerande automatluftningsventil (borde vara vite på att installera sådana…) till en golvvärmefördelare varit tvungna att låta riva ut golvet i en klädgarderob och hela nedre badrummet, som nu står parkerat i groventrén. Under förmiddagen upptäckte jag även att det stod en stråle med vatten ut från diskmaskinen. Något hade fastnat i tätningen och genom den springan fick vi en minifontän ut på köksgolvet. Vattnet hade runnit bredvid plastskyddet under diskmaskinen och in under köksskåpen där det inte är något parkettgolv, utan plast på betongplattan. Det blev till att raskt försöka torka upp vattnet som runnit in där och lätta på plasten för uttorkning. Men, som en dellbo uttryckte det: ”Det kan bli vörre än” när han på julafton halkat omkull iklädd sin nya kostym i “tröfallet” (dyngränna i ladugård).

Även en reporter och fotograf från VLT var på plats, så håll utkik efter reportage där.

En del av deltagarna på solsafari hemma hos oss. 9 november 2013.

En del av deltagarna på solsafari hemma hos oss. 9 november 2013.

Elcertifikat – skicka synpunkter till Energimyndigheten

Energimyndigheten har som jag nämnde häromdagen inbjudit till skriftligt samråd om elcertifikatsystemet. Skickade ikväll in mina synpunkter till . Mina punkter i ett två sidor långt brev var

  • Elcertifikatsystemet måste anpassas för småskaliga elproducenter, som är i starkt ökande och som inom några år är i majoritet bland Sveriges elproducenter.
  • Den dåliga anslutningen av solcellsanläggningar gör att solcellsägarna går miste om miljoner per år i intäkter från elcertifikat.
  • För att tilldelas elcertifikat finns ett meningslöst krav på timmätning av elproduktionen, som bör tas bort för mindre solcellsanläggningar och ersättas med ett krav på årlig avläsning.
  • Ta bort den årliga avgiften för Cesarkonto hos Svenska Kraftnät. I praktiken har denna avgift aldrig tagits ut, men den finns nämnd i §16 i Förordning (2011:1480) om elcertifikat, som därför bör ändras.
  • Jag undrar också till sist varför Energimyndighetens information om elcertifikat ligger under fliken Företag? Det ger fel signal till majoriteten av solcellsägare, som är privatpersoner. Informationen bör flyttas till en annan flik på Energimyndighetens hemsida.

Det vore finemang om alla ägare av solcellsanläggningar kunde skicka in sina personliga synpunkter på elcertifikatsystemet. Ett kort mail till Energimyndigheten räcker.

Så mycket förlorar solcellsägare i intäkter från elcertifikat

Jag gjorde följande tankeväckande överslag i mitt brev till Energimyndigheten. Den 1 oktober 2013 var 345 stycken solcellsanläggningar med en sammanlagd installerad effekt på 6,7 MW godkända för tilldelning av elcertifikat enligt Energimyndighetens statistik. Låt säga att därmed minst 20 MW solceller idag inte är anslutna till elcertifikatsystemet och att de producerar i genomsnitt 900 kWh/kW och år. Det gör minst 18 000 MWh/år = minst 18 000 elcertifikat/år, till ett värde av minst 3,6 miljoner/år om ett värde på 200 kr/elcertifikat antas. Då har dessutom ingen hänsyn tagits till att småhusägare i praktiken bara får elcertifikat för det överskott man matar in till nätet, vilket gör att det i praktiken blir mer än 3,6 miljoner som förloras per år för solcellsägarna.

Mina siffervärden byggde på att

  1. Den 1 oktober 2013 var 345 stycken solcellsanläggningar med en sammanlagd installerad effekt på 6,7 MW godkända för tilldelning av elcertifikat enligt Energimyndighetens statistik.
  2. Vid årsskiftet fanns 15,87 MW nätanslutna solcellsanläggningar. I år borde åtminstone 10-15 MW tillkomma, vilket gör totalt ca 25-30 MW installerad effekt som är nätansluten.
  3. Enligt Cesar marknadsstatistik har medelpriset för elcertifikat under senaste året varit 206 kr.