Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Ordlista

Internationella ordlistor

Det finns även många internationella källor med ordlistor, exempelvis:

IEC/TS 61836 Technical specification. Solar photovoltaic energy systems – Terms, definitions and symbols är användbar, den är dock inte gratis. Här är en “preview“.

Solar Energy Glossary, US Department of Energy

 

Här är en liten, enkel svensk ordlista. Jag börjar i liten skala och kompletterar vartefter.

Svensk ordlista

AC. Alternating Current = växelström på svenska. Solcellsmodulerna levererar likström och den måste omvandlas till växelström för att kunna användas i en normal villa.

Air mass“. “Air mass” definieras som L/L0 där L är ljusets aktuella gångväg genom atmosfären och L0 är gångvägen när solen står i zenit, vinkelrät mot jordens yta. I Sverige kan solen inte stå i zenit. Se även STC.

Albedo. Anger hur stor andel av den infallande solinstrålningen mot en yta som reflekteras. Anges som ett tal mellan 0 (ingen reflektion) och 1 (allt reflekteras). Färsk snö kan ha ett så högt albedo som 0,9, vilket betyder att 90% av solinstrålningen reflekteras. Färsk asfalt har bara 0,04 i albedo, då bara 4% av solinstrålningen reflekteras. Solcellsmodulerna har en antireflexbehandling som gör att man minskar mängden solljus som reflekteras bort från modulen och därmed ökar solelproduktion. Hittade ett dokument där SolarWorld anger i medel 4% reflektans enligt ISO 9050 mot en modulyta, vilket är i samma nivå som färsk asfalt.

Azimut. Vinkel i horisontalplan räknad medsols från söder. Söder = 0 grader, väster = 90 grader, öster = – 90 grader. Ibland räknar man från norr och då blir söder 180 grader.

Cesar-konto. Konto hos Energimyndigheten (förr hos Svenska Kraftnät) där man har sina elcertifikat. Kan man hantera ett bankkonto på en Internetbank kan man hantera ett Cesar-konto också.

DC. Direct Current = likström på svenska. Solcellsmodulerna levererar likström och den måste omvandlas till växelström för att kunna användas i en normal villa.

Egenanvänd el. El som man producerat själv och rent fysiskt även använt själv innanför anslutningspunkten till elnätet.

Effektoptimerare (power optimizer). Monteras på modulerna. Endera separat (“add-on”) eller som ersättning för kopplingsboxen på modulens baksida. Varje effektoptimerare har en MPPT och en DC-DC omvandlare som gör att man kan få högsta möjliga effekt ur en modul under rådande förhållanden genom att justera spänning och ström på modulerna i en sträng. Effektoptimeraren ger DC ut, till skillnad mot en modulväxelriktare som ger AC ut.

Global solstrålning. Den totala solinstrålningen som träffar en yta. Den består av direkt, diffus och reflekterad solstrålning. De mätvärden som SMHI redovisar på sin karta för “Globalstrålning” är mot en horisontell yta. Hur stor den reflekterade solstrålning blir beror på omgivningens albedo.

Inmatning. När man producerar ett solelöverskott som inte kan användas direkt i huset matas överskottet in till elnätet utanför huset och går förmodligen till närmaste granne. När man skriver om detta i olika tidningar och tidskriftet blandar man nästan alltid ihop in- och utmatning eftersom man då ser det ur solelproducentens perspektiv och inte ur nätägarens perspektiv. Om man har ett överskott som matas in till nätet behöver man ett inmatningsabonnemang hos nätägaren.

Kopplingsbox (“junction box” på engelska). På baksidan av varje solcellsmodul sitter en kopplingsbox som används för att koppla ihop modulerna.

kW. Kilowatt = 1000 Watt. Enhet för effekt. Den installerade effekten för en solcellsanläggning anges som modulernas DC-märkeffekt. Vi hade från början 14 moduler med 240 Watt märkeffekt. Den installerade effekten blev då 14*240 = 3 360 Watt = 3,36 kW.
I engelsk litteratur använder man ofta kWp för kW peak vid STC. Vid hög solinstrålning och låg temperatur kan effekten bli högre än märkeffekten. Man ska därför inte se märkeffekten som den högsta effekt som en solcellsmodul kan leverera.

kWh. Kilowatt-timme. Enhet för energi. SI-enheten är Joule, men kWh är den enhet som brukar användas exempelvis på våra elräkningar. 1 kWh = 3 600 000 J = 3,6 MJ.

Lutning för solcellsmoduler. Vinkel mot horisontalplan. 0 grader = horisontell montering. 90 grader = vertikalmontering, exempelvis på vägg.

Modul (även panel används ofta). En solcellsmodul är den komponent man köper till sitt solcellssystem. I en modul sitter många solceller kopplade i serie eller ibland också parallellt. Exempelvis är det 240 solceller i våra Sanyo HIT 240 Watt moduler. Man kopplar solcellerna i serie för att höja modulens spänning och i parallell om man vill höja strömmen. Modulen har vanligen en framsida av glas, en baksida av ett polymermaterial och en ram av aluminium. Det finns ramlösa moduler och glas-glas moduler som även har glas på baksidan. Modulerna finns i många olika storlekar.

Modulyta. Ytan för en solcellsmodul inklusive ram. Vet man en moduls effekt (P) i kW och verkningsgrad (n) kan man räkna ut ytan med formeln P/n. Om moduleffekten är 270 W = 0,27 kW och verkningsgraden 16% = 0,16 är modulytan 0,27/0,16 = 1,69 m2.

MPPT (Maximum Power Point Tracking). En kontrollstrategi hos växelriktaren som gör att den alltid arbetar vid maximal effekt.

Nettokonsument. Om man köper mer el än vad man matar in till nätet under ett kalenderår är man nettokonsument av el.

Nettoproducent. Om matar in mer el till nätet än vad man köper under ett kalenderår är man nettoproducent av el.

NOCT. Nominal Operating Cell Temperature. En solcellstemperatur som definieras vid solinstrålning 800 W/m2, luftemperatur 20°C, vindhastighet 1 m/s och med fri ventilation på baksidan. Detta värde kan anges i solcellsmodulens datablad.

Solceller. Omvandlar solinstrålningen till el.  Blandas alltför ofta ihop med solfångare som producerar varmvatten.

Solfångare. Producerar varmvatten. Blandas alltför ofta ihop med solceller som ger el.

Solföljare. Modulerna kan monteras på en solföljare som endera är programmerad att följa solens rörelse eller som har sensorer som gör att modulerna riktar in sig mot himlens ljusaste punkt (rakt upp vid mulet väder). Solföljarna kan röra sig efter en eller två axlar och man pratar då om 2-axlig eller 1-axlig solföljning. Solföljare placeras på marken. Med solföljare ökar solelproduktion men investeringskostnaden är högre och man får räkna med att kostnaderna för drift och underhåll blir högre än för ett fast monterat solcellssystem.

Soltimmar. De soltimmar som ibland redovisas i media är ett annat värde än den globala solstrålningen. SMHI definierar soltimmar som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Oavsett hur stor solinstrålningen varit under en timme räknas det som en soltimme så länge den direkta solinstrålningen varit över 120 W/m2. Antalet soltimmar kan därför ge en annan rangordning mellan orterna än när man jämför globalstrålningen. För solcellsanläggningar är det globalstrålningen som ska användas vid jämförelser mellan olika orter, eftersom den anger den instrålande energin.

STC. Standard Test Conditions. Vid STC har man en instrålning motsvarande 1000 W/m2 med vinkelrätt infall mot modulytan, 25°C solcelltemperatur och ”air mass” 1,5 som definierar ett visst spektrum för solljuset. Märkeffekten för en solcellsmodul är definierad vid STC. I praktiken har man sällan eller aldrig STC vid drift av en solcellsanläggning. Alla moduler “flash”-testas av tillverkaren vid STC efter tillverkningen.

Sträng. Ett antal solcellsmoduler som är seriekopplade. I en liten solcellsanläggning med ett fåtal solcellsmoduler har man bara en sträng. När storleken ökar på anläggningen blir man tvungen att parallellkoppla flera strängar för att spänningen inte ska bli för hög i strängen.

Utbyte (“yield” eller “system yield” på engelska). Anger hur mycket energi som produceras per installerad effekt. Vanligen anges den som kWh/kW. Med detta mätetal kan man på ett enkelt sätt jämföra solelproduktionen från solcellsanläggningar som har olika stor installerad effekt. Om man har en solcellsanläggning på 5 kW som producerar 4 500 kWh under ett år blir utbytet 4 500/5 =  900 kWh/kW,år.

Utmatning. När man köper el matas elen ut från elnätet till huset. När man skriver om detta i olika tidningar och tidskriftet blandar man nästan alltid ihop in- och utmatning eftersom man då ser det ur solelproducentens perspektiv och inte ur nätägarens perspektiv. Alla som köper el har ett utmatningsabonnemang hos nätägaren.

Verkningsgrad. Anger hur stor andel av den instrålade solenergin som omvandlas till el. Verkningsgraden kan anges för solcellsmodulerna, de enskilda solcellerna som sitter i modulen, växelriktaren eller hela solcellssystemet. Den solenergi som inte blir el blir värme, frånsett en mindre del som reflekteras mot modulens yta.

Växelriktare. Inverter på engelska. Omvandlar solcellsmodulernas likström till växelström. Behövs för att energin ska kunna användas i en normal villa.

W. Watt (Joule/sekund). SI-enhet för effekt. Energi per tidsenhet.

 

9 svar på ”Ordlista

  1. Jag gör ett försök på ett viktigt begrepp som många nybörjare (jag själv bland annat) missar totalt när de planerar sin första solcellsanläggning.

    MPPT: Maximum power point tracking. En solcell ger vid belysning en ganska konstant spänning (Volt), men belastar man solcellen mer än vad den kan ge så sjunker spänningen vilket man vill undvika av flera olika skäl. För att få ut maximal effekt ur en solcell så vill man därför ta ut precis så mycket ström (Ampere) så att spänningen inte sjunker. I växelriktaren har man därför speciell elektronik (“tracker”) som försöker reglera strömuttaget så att solcellen kan ge så hög effekt som möjligt. Solcellspaneler som är av olika typ eller blir belysta på olika sätt (t.ex. riktade i olika väderstreck) bör vara kopplade till separata trackers och därför har lite större växelriktare flera MPPT-ingångar. Varje tracker kan i sin tur även hantera flera strängar för att kunna reducera skuggningseffekter. Vid val av solceller och växelriktare är det därför viktigt att förvissa sig om att växelriktarens och solcellernas MPPT matchar varandra.

    Ett bra sätt att förvissa sig om att prylarna verkligen passar ihop är att använda ett simuleringsprogram; t.ex. Sunny Design från SMA, där man anger exakt vilka enheter man tänker koppla ihop och då kan programmet varna för om det finns brister i designen.

  2. Jag undrar vad “nettokonsument på årsbasis” betyder.
    Vill helst ha svar från Bengt Stridh själv.

    Jag har skaffat solceller i år, 2014, och är orolig för hur jag ska göra med bokföringen. Skatteverket har frågat om vilken metod jag skall använda i mitt företag?
    Hälsningar
    Kerstin

    • Nettokonsumenter köper mera el än vad man matar in till nätet under ett kalenderår. Man blir nettoproducent om man matar in mera el till nätet än vad man köper under ett kalenderår.

      Om solcellsanläggningen producerar högst så mycket el som man köpte innan installationen av solcellsanläggningen blir man nettokonsument, oavsett hur stor andel av solelen man använder själv. Om man exempelvis före solcellsinstallationen köpte 5 000 kWh/år blir man nettokonsument om solcellsanläggningen producerar högst 5 000 kWh/år.

      Förstod inte det där med Skatteverkets fråga om metod…

  3. Hej Bengt är ny läsare och har en fråga till dej,har satt upp en solel på
    7KW under sep mån producerade den 1000KWH och sålde 635KWH
    resten använde jag själv.Nu till frågan vad händer dom timmar på natten
    när den inte ger någon ström,exempelvis 9tim jag använder ju fortfarande ström men får inte någon räkning från min elhandlare varför
    då ? Kan du förklara är en aning vilsen Tack på förhand!

    • Beror på vilket avtal du har för elförsäljningen. Om du har nettodebitering kan det hända att ditt överskott som du matade in till nätet under september var större än ditt behov av köpt el under september och det då blir det ingen kostnad för elhandel den månaden, förutom eventuell fast avgift.

      Din fråga råkade hamna under ordlista. Om man inte riktigt vet var en fråga hör hemma kan man gärna använda det nya forumet.

  4. Hej Bengt.
    Jag undrar om dessa solceller är lämpliga att ha på taket?
    https://techworld.idg.se/2.2524/1.162383/smart-kylning-effektiviserar-solceller
    Kylningen kan ju upphöra.
    Jag undrar också hur mycket dom värmer atmosfären med sina
    1500 grader.
    Det forskarna är mest rädda för är att havsisen på Arktis smälter och det mörka havsvattnet blir solbelyst, det är en jättesolfångare som kommer att värma planeten säger dom.
    Men en sådan här solcell som håller 1500 grader måste värma mycket mer.
    Då solfångare tappar 85% av sin exergi till omgivningen i form av värme så kommer dom att värma atmosfären.
    Solceller vad jag förstår samlar inte “energi”, utan “exergi”, som dom omvandlar till elektricitet, som också är “exergi”.
    Solen omvandlar väte till helium och när det sker så avges det “exergi” som skickas till oss på jorden.
    “Energin” på solen är kvar, den har fortfarande kvar sitt väte och helium men nu är solen/”energin” av “sämre kvailtet” när vi fått “exergin”.
    Vad jag förstår så är “energi” materia medan “exergi” är ett mått på kvaliteten i “energin”, som vi kan förbruka.
    Är det lämpligt att sätta upp solfångare (solfångare är ett samlingsnamn på heatpipe, solcell, speglar m.fl.) när det är så hög halt av CO2 i atmosfären?
    M.v.h. Johan Tjernström

    • I din referens gäller det koncentrerande solcellssystem som kräver noggrann solföljning, därmed olämpligt på ett vanligt småhustak. De kräver även en hög andel direkt solinstrålning, eftersom det bara är den delen av solstrålningen som kan koncentreras, och därför inte så lämpliga i Sverige där ungefär hälften av solinstrålning är diffus.

      Världens samlade yta av solceller och solfångare är extremt liten i förhållande till jordens yta, se inlägget Solceller och solfångare: 0,5% av världens energianvändning 2016. Detta faktum borde ge tankarna att denna minimala yta är betydelselös i ett resonemang om jordytans uppvärmning. Det är därför inte meningsfullt att gå in på ett resonemang i vilken grad jordytans absorption av solstrålning skulle kunna förändras när man ändrar ytans reflektion (albedo) med hjälp av solceller och solfångare.

  5. Hej Bengt
    Är ny läsare här och har två frågor till dig.
    Varför måste man ha lika antal paneler i två strängar som kopplas till en MPPT? Kan man ha 14 i sträng ett och 16 i sträng två sedan koppla de till samma MPPT?

    fråga två: i en sträng kan alla paneler ha optimerare och det går också att vissa paneler kan ha optimerare och vissa utan optimerare.
    Varför kan man inte koppa ihop en sträng med optimerare och andra sträng utan optimerare i samma MPPT?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.