206 svar på ”Om mig”

1. Hej Bengt,
   har tittat på dina solcells installationer och och ser att du har stort intresse i solenergi
   och dess möjligheter själv håller jag på och utvecklar en varmluftsolfångare med vakuumrör som absorbenter med sådan kapacitet att i stort kunna med varmluft försörja en normal villa med värme dagtid och driva allt med solcellsel om så önskas.
   Jag har ett visst samarbete med Stefan på Solarit AB gällande regler sidan skulle gärna hitta flera med egna tanker på hur man utvecklar, integrerar det hela till ett fungerande system. Jag har i dag en installation på en villa i Hökåsen 35 rör likaså en på Hälleborg 34 rör mitt emot återbruket på Bäckby.
   Om du tycker att detta är något av intresse kan du maila mig eller slå en signal på 021 448 02 21.

   MVH
   Jon Myrvang

   Svara ↓

2. Hej Bengt

   Riktigt trevlig blogg, mycket intressant information och är väldigt inspirerande. Har köpt mig lite solceller och håller på att bygga mig en egen solpanel. Intresset för solel bara växer för var dag och därmed frågorna också. Därför tänkte jag höra mig för med dig hur du har löst säkerheten mot elnätet och vilka krav nätägaren har? Har förstått att invertern inte får leverera ström vid ett elavbrott (logiskt). Men räcker det med att invertern har en inbyggd säkerthetkrets som bryter vid avbrott eller måste man han någon ytterligare säkerhetslösning typ Tyska ENS? http://www.stecasolar.com/index.php?StecaGrid_ENS26_en

   MVH
   Micke
   Köping

   Svara ↓

3. Hej Micke,
   Växelriktaren ska vara konfigurerad för de krav som finns i Sverige och den ser då till att det inte uppstår “ödrift”, se inlägg från 10 februari. Nätägaren har vissa villkor som ska vara uppfyllda, fråga din nätägare eller titta på deras hemsida så får du alla detaljer, och även Elinstallationsreglerna (svensk standard 436 40 00) ska följas. Man måste också göra en föranmälan före installationen till nätägaren och en färdiganmälan när installation är klar, så att nätägaren kan ge sitt godkännande. I praktiken är detta inga problem om man anlitar en installatör som kan solceller.
   /Bengt

   Svara ↓

   • Hej Bengt, tack för svaret.
     Vet du någon elektriker som kan solceller i trakterna kring Västerås som du kan rekomendera?
     Jag har tittat en hel del på Enescys Micro Inverters, vilket känns lämpligt då jag tänkte bygga ut systemet efterhand och vill slippa allt förstora investerings kostander till en början.
     Efter kontakt med tillverkaren vet jag att invertern stängs av vid el bort fall på nätet, men måste den även följa svensk standard 436 40 00? I så fall, hur tar man reda på om den är det?

     Tack på förhand.
     Micke

     Svara ↓

   • När man har solpaneler med mikroinvertrar som har ett inbyggt skydd mot ödrift, och dessutom en extra AC-brytare där solenergin kommer in i huvudcentralen i källaren.
     Är det då rimligt att nätägaren kräver nytt mätarskåp med ny brytare på utsidan av huset bara för de inte litar på mikroinvertrarnas inbyggda brytare?
     /Anders

     Svara ↓

     • Kravet kommer nog från handledningen “Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar – MIKRO” som branschorganisationen Svensk Energi gav ut ifjol. Gäller antagligen för att nätägare och brandförsvar ska kunna koppla bort anläggningen vid behov och att man då vill ha en lättåtkomlig brytare. Vad är motiveringen från ditt nätföretag?

       Svara ↓

       • Jag har i god tid innan installationen började bett om tydliga svar från nätbolaget och då fått veta att det enda som skulle ske var att elmätaren skulle bytas ut kostnadsfritt. När allt var färdigt för slutbesiktning i augusti så kom plötsligt kravet utan motiveringar på nytt mätarskåp och ny matarkabel utomhus som fördyrade projektet med 11000kr. Jag har under hösten försökt kräva motiveringar men svaren är svepande. Min solcellsinstallation är nätbolagets första ärende och jag har upplevt det som att de inte tagit reda på fakta alls utan bara improviserat fram något ogenomtänkt.
         1) Är det lag på att elmätaren alltid skall vara placerad i ett fasadmätarskåp eller är det bara i Kristianstad man hittar på det?
         2) Invertrar är 100%säkra mot ö-drift. Är det då nödvändigt med en brytare utomhus? Kan inte nätbolag lita på invertrarnas inbyggda säkerhet och den brytare som finns inomhus på solcellskabeln?
         2) Har man rätt att kräva att ett nätbolag ska kunna tala om spelreglerna tydligt när man ber om besked och gör en kalkyl för en solcellsinstallation? Eller har de alltid rätt skjuta upp detta ställningstagande till inkopplingsdagen utan att motivera och informera på något sätt?

         Nätbolag har monopol på nätet och vana att göra som man alltid har gjort, en slags “vi får väl se i slutändan”-attityd.
         Denna brist på information och kundbemötande ser jag som största hindret för solcellsetablering i Kristianstad.

         MVH Anders

         Svara ↓

         • 1) Finns ingen lag vad jag vet, men som jag nämnde i mitt tidigare svar anges det i en handledning från Svensk Energi. I princip bestämmer nätägaren detaljvillkoren och även brandförsvaret i kommunen kan ha åsikter om brytarplacering. Det finns ca 170 nätägare och man kan ha lite olika krav eftersom det ännu är en omogen bransch i Sverige.
           2) Se mitt tidigare svar.
           3) Nätbolaget borde ha informerat om villkor och eventuella kostnader i samband med att de gav sitt installationsmedgivande enligt den föranmälan som din behöriga elektriker skickat till nätbolaget innan installationen startade, eftersom de borde ha förstått att 11 000 kr en betydande utgift i samband med en solcellsinstallation. Hör med elektrikern om nätbolaget angav några villkor i samband med installationsmedgivandet. När installationen är klar skickar den behöriga elektrikern in en färdiganmälan och det brukar vanligen vara en formalitet där nätbolaget oftast inte brukar besiktiga små solcellsanläggningar innan man kopplar in den till nätet. Om detta var första installationen för din nätägare kan deras intresse bero på detta.

           Föreslår att du vänder dig till Energimarknadsinspektionen för en opartisk bedömning av ditt fall.

           Jag gör ett uppdrag åt Svensk Solenergi i EU-projektet PV-GRID där man i 17 olika länder studerar administrativa och legala hinder för tillväxt av solcellsmarknaden i de olika länderna. Ditt fall skulle möjligen kunna platsa där.

           Svara ↓

         • Hej Bengt!
           Tack för dina svar. Nej, nätbolaget har inte brytt sig om att ta ställning, ta reda på fakta eller informerat någon om extra krav. De verkar ha sparat alla överaskningar till inkopplingsdagen. Det är stor skillnad i kostnad att kräva en enkel brytare jämfört med att flytta hela mätarskåpet och alla kablar. Denna attityd förstör för alla mikroproducenter som vill kunna göra en ordentlig kalkyl innan man vågar satsa!
           Jag kommer nu att kontakta både lokaltidningen och Energimarknadsinspektionen. Jag hoppas kunna förbättra situationen för kommande mikroproducenter i Kristianstad, men jag tror inte det är möjligt tyvärr.
           Om ditt uppdrag kan leda till att få bort dessa flaskhalsar så kan jag tänka mig att vara med i den om du vill.

           Svara ↓

4. Kolla med Solarit här i Västerås. När det gäller växelriktarna regleras villkoren enligt inlägget från 10 februari i standarden SS-EN 50438. Du får fråga leverantören om växelriktaren går att konfigurera enligt denna standard. När det gäller vår SMA-växelriktare kan jag inte göra denna konfigurering själv (kan finnas visst fog för att det är så), det kan bara tillverkaren eller vår systemleverantör.

   Svara ↓

5. Hej Bengt,
   Bra jobb med bloggen, helt klart den mest kompletta svenska källan för information inom området.
   Vet du om några kundundersökningar gällande intresse hos villaägare för möjligheter att installera egna solcellsmoduler?

   MvH
   Theodor

   Svara ↓

   • Se inlägget Svenska folket vill helst satsa mera på solenergi.

     Svara ↓

6. Hej Bengt!

   Jag undrar om du skulle kunna hjälpa mig lite i mitt letande efter en smart lösning för att kunna ladda min dator (MacBook) och mobiltelefon under de cirka nio månader per år jag bor i Costa Rica. Jag har lärt mig handskas med äkta djungel men “solcellsdjungeln….” Sol blir det förståss en hel del på nionde breddgraden norr om ekvatorn och ett stort tak har jag samtidigt som solceller nog har en tendens att kunna vandra iväg på egna ben så något kompakt jag bara kan plocka fram och sedan plocka undan igen vore inte så dumt. En massa energi behöver inte produceras men kunde jag surfa någon timme om dagen och ha mobilen på tre timmar per dag vore jag väldigt nöjd.

   Mvh
   Rickard

   Svara ↓

   • Hej Rickard,
     Se http://www.solarpowerathome.com/solar-power-for-a-laptop.html. Under rubriken “Serious Solar Power for a Laptop” nämns ett par alternativ som varit med på åtta expeditioner till Mount Everest. Kanske kan vara något? Fast de kostar en slant ser jag.

     Svara ↓

7. Hej Bengt!
   Tackar för en mycket givande och informativ sida, har faktiskt nästan blivit beroende:)

   Jag är i full gång med att installera en anläggning hemma, och jag undrar hur du gjorde med takgenomföringen för elkablarna? har kikat lite på nätet men är osäker på hur jag ska lösa problemet på ett snyggt sätt.

   Vänlig hälsning
   Dan Ingelsson, Garphyttan

   Svara ↓

   • Yep, man blir lätt hög av solceller…

     Jag har inte utfört installationen själv, men jag kröp runt lite på vinden och tittade. Elkablarna från modulerna får genom ett ca 25 mm hål i taknocken. Vi har råsponttak, med papp, läkt och betongtegel. Det är fem stycken plastslangar med ca 12 mm diameter som går till en kopplingsdosa. Därifrån går sedan en ca 20 mm slang ner till groventrén. När det gäller sensorboxen går en 7 mm kabel genom taket vid plåten runt skorstenen, en dryg halvmeter ner från nocken. Det hålet är tätat med någon fogmassa. Vid hålet för modulkablarna såg jag ingen fogmassa, så jag vet inte hur det är tätat på utsidan. Vid både takgenomgångarna var det dock snustorrt, så det är helt tätt än så länge.

     Svara ↓

     • Hej Bengt
       Tack så mycket för ditt svar, nu vet jag hur jag ska göra.

       Vänlig hälsning
       Dan Ingelsson

       Svara ↓

8. Hej Bengt!

   Jag ingår i ett projekt (12Hp) på Linköpings Universitet där vi tittar närmare på hur elhandlare och nätägare ska hantera mikroproducenter av el. Din blogg är väldigt intressant då vi anser att just solel är den form som är bäst lämpad för mikroproduktion och du verkar ha koll på vad du pratar om. Vi undrar om det finns fler som du, som ser potentialen i solel och som vi kan prata med om branchintresse och dylikt?

   Tacksam för svar!

   /Jakob

   Svara ↓

   • Hej Jakob,
     Visst är solceller den form som passar bäst för elproduktion för en villägare. Glöm dock inte bort solfångare. Med våra solfångare ersätter vi användning av el för uppvärmning av varmvatten i vår ackumulatortank. Vi bor utanför staden och har inte fjärrvärme. Alternativ till solfångare skulle kunna vara ved- eller pelletseldning, fast i tätbebyggda områden ger det säkert ett visst missnöje bland grannarna…

     Under menyn “Fakta solceller” hittar du tre bloggare. Dessutom finns Ola Persson, Lund, som är entusiast av det rätta virket!

     Svara ↓

9. Hej Bengt!

   Vi har nyligen köpt 21 st 230W solpaneler som skall kopplas in på vår lilla gård. Nu undrar jag bara om du vet vilket elhandels företag som köper el till bästa pris (vi har vattenfall som nätägare)?. Om du vill tipsa om en prisvärd inverter så skulle jag också bli otroligt tacksam!

   Tack på förhand

   Mvh
   /Henrik

   Svara ↓

   • Häftigt! Det är inte säkert att det är ett elhandelsbolag som ger bäst pris. Bor du på rätt plats i landet kan du få bättre betalt av ditt nätbolag, fast Vattenfalls nätbolag köper inte överskottsel idag. Se exempel på priser under “Fakta solceller“. Om du avvaktar några veckor kommer dessutom snart flera nyheter!

     När det gäller växelriktare ska du förutom inköpspris titta på verkningsgraden. 1% bättre verkningsgrad gör ca 8-10 kWh mera produktion per år och installerad kW. Under 25 år blir det 200-250 kWh per installerad kW.

     Din anläggning är så stor att du inte kan mata in all el på en fas. Endera köper du en enda trefasväxelriktare eller två-tre mindre växelriktare. Om du har skuggning någon gång under dagen under någon tid på året kan det senare vara att föredra.

     Svara ↓

10. Hej Bengt,
    har tittat på dina solcells installationer och och ser att du har stort intresse i solenergi
    och dess möjligheter själv håller jag på och utvecklar en varmluftsolfångare med vakuumrör som absorbenter med sådan kapacitet att i stort kunna med varmluft försörja en normal villa med värme dagtid och driva allt med solcellsel om så önskas.
    Jag har ett visst samarbete med Stefan på Solarit AB gällande regler sidan skulle gärna hitta flera med egna tanker på hur man utvecklar, integrerar det hela till ett fungerande system. Jag har i dag en installation på en villa i Hökåsen 35 rör likaså en på Hälleborg 34 rör mitt emot återbruket på Bäckby.
    Om du tycker att detta är något av intresse kan du maila mig eller slå en signal på 021 448 02 21.
    +1

    Svara ↓

11. Hej Bengt!
    God fortsättning.
    Tack för att du delar med dig av det du kan!
    Vi har installerat solceller nu, nätägare är Eon. De har skickat ut ett elnätsavtal vi ska skriva på. En punkt i avtalet tar upp “skadeståndsansvar för kraftanläggningsägare” där det anges att kunden (jag) ska kunna visa upp en ansvarsförsäkring för anläggningen “samt att den omfattar även det strikta ansvaret enligt gällande ellag”. Detta var något jag förbisett. Kände du till det? Har du tecknat ansvarsförsäkring på din anläggning?

    Jag vore mycket tacksam för ditt korta svar.

    Bästa hälsningar
    Fredrik Ljungquist

    Svara ↓

    • Hej Fredrik,
      Vi har ingen ansvarsförsäkring, vår nätägare har inte begärt det och jag har inte hört talas om någon begärt detta av en villaägare tidigare. Vårt avtal med nätägaren heter Nät 2009 K och jag ser att E.ON använder samma avtal, fast i detta avtal står inget krav på ansvarsförsäkring så du har kanske fått ett annat avtal? I Nät 2009 K punkt 2.14 står ”För skada orsakad genom inverkan av el finns bestämmelser om strikt ansvar i ellagen.”. I Ellagen kapitel 10 står det så här (fet stil tillagt av mig).

      10 kap. Skadestånd Ansvar för skada genom inverkan av el från starkströmsanläggning
      1 § Har någon tillfogats person- eller sakskada genom inverkan av el från en starkströmsanläggning, skall skadan, även om det inte följer av allmänna skadeståndsbestämmelser, ersättas av innehavaren av den starkströmsanläggning från vilken elen senast kommit.
      Ansvar enligt första stycket gäller inte
      1. den som innehar en starkströmsanläggning för produktion av el där generatorn har en märkeffekt om högst 50 kilovoltampere,
      2. den som innehar en starkströmsanläggning som är avsedd för användning av el och som tillförs el med en spänning av högst 250 volt mellan en ledare och jord eller, vid icke direkt jordat system, mellan två ledare,
      3. om skadan skett på en annan elektrisk anläggning eller en naturgasledning, för vilken det krävs koncession enligt naturgaslagen (2005:403), eller
      4. om den elektriska anläggningen utgörs av en inrättning för godsbefordran eller är avsedd för en sådan inrättnings behov och skada uppkommit på egendom som har blivit mottagen för sådan befordran. Lag (2007:217).

      Om din solcellsanläggning är mindre än 50 kW gäller undantag 1. Tycker att du borde prata med din nätägare och be dem om ett förtydligande om varför de kräver en ansvarsförsäkring och vad det är tänkt att denna försäkring ska täcka samt varför de anser att kapitel 10 i Ellagen gäller dig (eller är det därför att det inte gäller dig som de kräver en ansvarsförsäkring??).

      Vad kostar en ansvarsförsäkring?

      Kom gärna igen när du fått mera info! Detta är en principiellt viktig fråga eftersom den kan innebära ett hinder för anslutning av små produktionsanläggningar till nätet.

      Svara ↓

12. Har du nån energidisplay i huset? Fortum gör mycket reklam för sin energidisplay men jag har hört att Eliq är bättre, den säljs av Exibea i göteborg. energidisplayen Eliq hos http://www.exibea.se

    Svara ↓

    • skulle vara intressant att höra om du provat någon!

      Svara ↓

      • Hej Håkan,
        Nej, jag har inte provat någon energidisplay. Men visst vore det intressant att testa.

        När jag kontrollerat hur mycket el olika saker i huset drar har jag använt en enklare mätare från Clas Ohlsson, som ger momentan effekt och ackumulerad energi.

        Svara ↓

13. Hej Bengt.
    Kan tänka mig att många kommer att besöka din blogg nu efter DI artikeln 🙂
    Har tänkt att starta el-produktion som du beskriver det med solceller, men som vanligt är frågan med tillstång certifikat och allt annat.
    Har du eller kan du göra ett inlägg kring hur man gör för att göra en sådan här investering. Vilka kontaktar man och i vilka steg.
    Eftersom du lär ju har mycket kunskap kring detta och på så sätt underlätta för andra.

    Svara ↓

14. Hej Bengt,

    Jag har med intresse läst din blogg då jag är på G att installera solceller. Tråkigt bara att det inte går att få någon ekonomi i det. Jag letar med ljus och lykta efter elbolag som vill köpa min överskottsel för mer än spotpriset, men får inget napp. Har fått en massa tips av DirectEnergy, men många elbolag verkar ha dragit sig tillbaka. Jag har ringt ca 10 elbolag efter tips av DirectEnergy, men det är alltså bara Bixia och BestEl som överhuvudtaget vill köpa, och det enbart till spotpriset. Tyvärr är Telge Nät min nätägare, och de verkar inte göra samma sak som flera andra nätägare.
    Till min stora besvikelse vill inte Telge Energi köpa min överskottsel, trots att jag bor i Södertälje och är kund hos dem! De skryter så mycket i sin marknadsföring om hur de bygger ett hållbart samhälle och satsar på förnyelsebart, men det verkar alltså bara vara tomma ord…. Undrar därför hur du lyckats få dem att köpa av dig för 1,50 kr?? Misstänker att de på detta sätt hoppas kunna marknadsföra sig via din blogg? Har du några tips?

    Hälsningar
    Hans

    Svara ↓

    • Spotpris minus 4 öre/kWh är det vanligaste erbjudandet för överskottselen. Det är vad E.ON, Fortum och Vattenfall erbjuder. Bixia är lite bättre, de ger spotpris utan avdrag. Har man rätt nätägare kan man få 1 kr/kWh, se under Fakta solceller. Mälarenergi och Utsikt erbjuder nettodebitering. Det är just nettodebitering vi väntar på ska komma, då blir din överskottsel lika mycket värd som priset för köpt el.

      Telge Energi satte visst ett tak för hur mycket solel de skulle köpa i första omgången. Det finns ingen koppling till bloggen att vi fick erbjudande att vara med i deras första omgången. Telge Energi vill väl se om de kan hitta köpare till den första omgången solel innan de går ut med en andra omgång.

      Svara ↓

15. Jo, jag har insett att jag tillhör fel närområde…
    Regeringen är ju inte kända för att vara miljövänner, så stöd för solel och nettodebitering lär nog dröja.

    Det du skriver om Telge Energi på din blogg stämmer inte, de vill inte köpa solel alls, så ta bort dem från bloggen föreslår jag. Lägg det gärna som en “blänkare” på nyheter så det uppmärksammas. Detta är färska uppgifter, jag har varit i kontakt med dem flera gånger i januari 2012.

    Svara ↓

    • En läsare av bloggen skrev i en kommentar den 22 november “De har köpt 100000kwh och innan de vet om de får avsättning för detta så köper de inte in något mer.”, så det är inte helt färskt att de inte köper för tillfället.

      Jag har justerat texten under “Fakta solceller”. Om de hittar köpare för solelen återkommer de med sitt erbjudande, så vi behöver inte döma ut dem än.

      Svara ↓

16. Hej!
    Min fundering som jag gärna skulle vilja ha svar på är hur fastighetsvärdet påverkas när man har investerat i en solcellsanläggning. Vi bor på en gård i Kalmar län och installerade under förra året en anläggning på 17,2 kWt. Det känns fantastiskt nu när solen börjar skina på ordentligt. Nu ska vår bank värdera om vår fastighet och de har stora problem kring hur de ska räkna. Antingen menar de på att det endast är vår kostnad (Efter bortdraget bidrag) eller någon lägre summa. Själv menar jag på att det borde vara totala investeringskostnaden eller kanske ännu högre. Med dagens priser får vi ihop en jättebra kalkyl på vår anläggning och om elpriset går upp eller ersättningen går upp blir det en vinstmaskin redan innan amorteringen är klar. Finns det någon känd värdering som man kan luta sig mot eller hur kan jag hjälpa min bank att få rätt värde?

    P.S. Har du tips på ett bra dataprogram så man kan få ut produktionen på plotter likt de du har på denna blogg? D.S.

    Tack på förhand
    Daniel

    Svara ↓

    • Jag känner inte till något värderingsfall, kanske någon av bloggens läsare gör det?

      Jag skulle tänka så här.
      • Vad skulle det kosta att installera denna anläggning idag? Vad det kostade när installationen gjordes är inte så intressant eftersom priserna stadigt sjunker. Om det skulle kosta låt säga 30 000 kr/kW, inklusive moms, rör det sig om 516 000 kr. Om man fått investeringsstöd (numera 45%) skulle det bli 284 000 kr.
      • Hur påverkar solcellsanläggningen husets driftkostnader? Låt säga att den producerar i runda slängar 15 000 kWh/år. Med ett rörligt elpris på 1,25 kr/kWh blir det 18 750 kr/år i minskat behov av köpt el OM all el kan användas inom gården. Om en del av elen säljs som överskott till ett lägre pris blir värdet mindre.

      Om du vill presenterar driftdata behöver du någon slags logger. Tillverkarna av växelriktare brukar ha sådana. Har man SMA växelriktare med en webbox kan man lägga upp data på Sunny Portal, där det även finns rätt många olika diagram förberedda. Vår anläggning finns här. Man kan även via sin dator hämta data direkt från SMA:s webbox. Dessa data importerar jag till Excel och gör egna diagram i Excel.

      Svara ↓

17. Hej Bengt
    Om jag har förstått det rätt så kan inte en nätansluten växelriktare för solceller arbeta om den inte kan limma sin tillverkade ström på det anslutna nätet (Eon). Så om strömmen går då har jag ingen nytta av min anläggning. Om man vid en sådan situation (Gudrun) blir av med strömmen under flera veckor skulle man då kunna bryta förbindelsen med eon:s nät via reservkrafts handsken och ha en liten generator (storlek?) som skapar ett internt nät som sen den stora växelriktaren kan jobba mot och leverera det viktigaste?
    Är detta en lösning som skulle fungera ? Någon som provat?
    /Jim

    Svara ↓

    • Solcellsväxelriktaren känner av nätets spänning och frekvens. Hamnar de utanför bestämda gränser, som blir fallet vid strömavbrott, slutar växelriktaren att leverera el. Detta för att så kallade ödrift inte får uppstå.

      Har man inget växelströmsnät igång fungerar inte växelriktaren och då hjälper det inte hur mycket solceller, batterier eller annan DC-generering man har på likströmssidan av växelriktaren.

      Om man kopplar bort sig från det nätbolagets nät och har ett separat elverk som ger växelström som i spänning och frekvens ligger inom toleransgränserna för växelriktaren borde det fungera att använda solcellerna. Jag vet inte om någon har provat detta.

      Svara ↓

18. Hej Bengt,
    Jag fösöker förstå mig på hand beräkng på elproduktion kWh samt kWh/m2 och år!
    Undrar om du kan hjälpa mig?
    Exempel: läge Stockholm, vill blanda monteringar med vinklar 30 grader för vår och sommar samt 70 eller 80 grader för höst och vinter.
    Om man har 10 st 180 W solcellsmoduler med mått 0,8m x 1,3m per modul och med en modulverkningsgrad 14% vilket innebär en toppeffekt (1000 W/m2 x 14%) 140 W/m2. Tak ytan, platt-tak 20m x 10m
    Antagande, om solen lyser på solcellsmodulen 5 timmar under en dag, då får jag följande resultat (10×180 W) x 5 h = 9 000 Wh dvs 9 kWh hur räknar man då det årliga elproduktionen (kWh/år) samt kWh/m2 och år.

    OBS! om du inte kan hjälpa mig har du någon tips vem jag kan kontakta då?

    Tack på förhand!
    Med vänliga hälsningar
    George Gustafsson

    Svara ↓

    • Det finns lättanvända beräkningsverktyg som kan hjälpa dig, se Solar Electricity Uitility som finns bland länkarna under “Fakta solceller”. Det ger bland annat solelproduktionen per månad för vald plats, orientering och lutning. Värdena blir inte helt korrekta om du har en perfekt placerad anläggning utan skugga, men man kan se effekterna av olika lutningar och orienteringar på ett bra sätt.

      En tumregel är 800-1000 kWh/kW och år i Sverige. Om du har 14% verkningsgrad blir ytan 7,1 m2 (1000/140) för 1 kW. Det blir då 112-140 kWh/m2 och år.

      Om du monterar modulerna med olika vinklar bör du ha en växelriktare för varje vinkel.

      Svara ↓

      • Tack Bengt för ditt svar!
        Angående länken jag var där men förtod inte mycket eftersom allting autoberäknas.
        Jag förtår fortfarande inte hur man förhand räknar fram ÅrsElproduktion i kWh/år samt kWh/m2 och år.

        Din beräkning: Hur kom du fram till 112-140 kWh/m2 och år?
        MVH
        George

        Svara ↓

        • Ta fasta på tumregeln 800-1000 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning och om anläggningen är hyggligt orienterad utan stora skuggförluster, som bygger på verkliga värden för solcellsanläggningar i Sverige. Med 14% verkningsgrad blir ytan 7,1 m2 för 1 kW. Då behöver du bara dividera 800-1000 kWh/kW och år med 7,1 m2/kW för att få 112-140 kWh/m2 och år.

          Det är komplicerat att beräkna solelproduktion. Solcellsmodulerna ger nästan aldrig den effekt som de är märkta med, eftersom solinstrålning och solcelltemperatur varierar under dagen och med årstiderna. Du behöver därför veta solinstrålning och temperatur per timme. Solinstrålning ges i horisontalplanet och du får då räkna om den till den vinkel och orientering som modulerna har. Med hjälp av lufttemperatur kan du beräkna solcellernas temperatur och korrigera för att effekten blir annorlunda än vid 25C som används vid ”Standard Test Conditions” (STC). Den korrektionen beror på vilken modul du har så du behöver ha data för din modul. Du behöver dessutom ha en kurva som visar växelriktarens verkningsgrad vid olika effekter. Dessutom tillkommer förluster i kablar, på grund av ”mis-match” mellan moduler i en sträng, reflektionsförluster vid låga vinklar, på grund av eventuell skuggning etc. Eftersom som det finns folk som redan gjort dessa beräkningar är det smidigt att dra nytta av denna kunskap, där “Solar Electricity Utility” är ett lättanvänt verktyg.

          Svara ↓

          • Tackar så mycket Bengt! nu vet jag hur du räknade. Såg på Youtube ett demo från PVsyst och PV*Sol , dem verkar vara väldigt kompletta program men kostar en bra slant.
            Ännu en gång tack för du tog dig tid att svara och gav mig dem tips för min vidare forskning. Det är inte lätt att dimensionera exakt :).
            OBS! ber om ursäkt för stavningar, har dyxlexi.
            MVH
            George

            Svara ↓

          • Jag använder PVSyst i jobbet och det är ett ofta använt program i branschen. Solar Electricity Utility gör i princip samma sak, fast du kan inte välja så många saker som i PVSyst. Fördelen är dock att det är så otroligt snabbat att använda. På en minut kan du få en uppskattning av din solelproduktion, utan att man behöver några egentliga förkunskaper.

            Svara ↓

19. Hej Bengt, jag vill först gratulera till en underbar blogg. Jag har precis startat ett företag inom solceller i Helsingborg Skåne och undrar om du kan lägga till mig i din lista på leverantörer av solcells system. Företaget heter ScandSol AB och kommer att sälja samt montera kompletta system och jag åker ut till såväl företag som privata fastighets ägare och projekterar anläggningar. Jag undrar också om jag får lägga upp en länk till din blogg på företagets sida (scandsol.se).

    Mvh
    Dieter Eckhoff

    Svara ↓

20. Hej Bengt skickade förut en fråga om du kan rekomendera någon elektiker som kan hjälpa till med föranmällan samt inkoppling. Har köpt ett system på 2 kW

    Med vänlig hälsning, Micke

    Svara ↓

    • Jag skrev ett svar där du ställde frågan, under http://bengts.blogg.viivilla.se/fakta-solceller/

      Jag svarar vanligen inte med personliga mail.

      Svara ↓

21. Hej Bengt, kul sajt du har!!

    Det skulle va kul att se något om vilka leverantörer som erbjuder takintegrerade solcellslösningar. Det är ju en del fula stativ som sätts på befintligt tak idag, men för de som tänker lägga om sitt tak och samtidigt kan installera solel så finns det ju en vinst i form av material som man slipper köpa in. Detta skulle ju förbättra kalkylen lite 🙂

    Svara ↓

22. Du skriver: “och styrning av solelöverskott till elpatron i ackumulatortanken.”

    Det är jag intresserad av! Jag har inte funnit någon redan befintlig lösning till detta men om du har tips vore det fint.

    Jag har sedan hösten 2011 över 20 kvadrat solceller på taket och är mycket nöjd. Vill dock minimera överskottet – säljer idag till E.On och det är inte speciellt lukrativt.

    Svara ↓

    • Det finns en brittisk produkt från Coolpower som klarar detta. Den kallas EMMA (Energy and Micro-generator Manager). Priset uppges till £2000 inklusive installation, 20% moms och 4 års garanti, dvs ca 22 000 kr. Hur stort överskott man matar in på nätet per år och hur stor prisskillnaden är mellan köpt el och ersättning för överskottsel inmatad tilll nätet avgör om det blir ekonomiskt lönsamt med en EMMA.

      PS. Regeringens nuvarande utredning om nettodebitering blir klar juni 2013. Om nettodebitering kommer låt säga 2014 kan det vara värt att vänta på det.

      Svara ↓

23. Intressant blogg! Jag undrar om du har hört talas om ett tyskt start-upföretag som heter Changers (www.changers.com)? Om inte, så rekommenderar jag att du kikar på deras hemsida. De säljer ett paket med solceller och ett batteri för att ladda upp små elektroniska apparater såsom exempelvis en Iphone eller Ipad. Batteriet registrerar hur mycket energi som har laddats med solcellen och genom att sedan koppla in batteriet till din dator och ladda upp laddningsresultatet på deras community får du “changers credit” som du sedan kan handla för på deras market place. Jag skulle gärna vilja veta vad du tycker om idén.

    Svara ↓

24. Hej Bengt
    Jag behöver lite råd och hjälp, och hoppas att du kan hjälpa till.
    Jag tänker köpa SMA Sunny Boy SB 5000TL-21, som har två oberoende MPP trackers.
    Jag har två sorters solpaneller. 230W (29,6V / 7,78A) Respektive 180W (24,2 V/ 7,45 A).
    Går det att koppla in de till var sin string i SMA Sunny Boy SB 5000TL-21, tros att de är från olika fabrikat och olika värden?

    MVH
    Yasser

    Svara ↓

    • Eftersom denna växelriktare har två oberoende MPPT (Maximum Power Point Tracker) behöver du bara tänka på att uppfylla villkoren för spänning och ström för vardera MPPT. Det spelar ingen roll om du har olika solcellsmoduler på vardera MPPT. Men antalet moduler kan bli olika för att du ska uppfylla kraven på spänning och ström.

      Svara ↓

25. Jag har nyss hittat din hemsida, suverän!
    Jag har kollat lite på solcellspriser och funnit att Vattenfall verkar ha ett mycket bra pris, 70000 för 2,9 kw, monterat och klart. Har jag missat nåt eller var finns haken?
    Tomas H.

    Svara ↓

    • Vad var det för möjliga hakar du tänkte på?

      I inlägg 1 juni gjorde jag en prisjämförelse mellan några olika solcellspaket och i inlägg 28 maj skrev jag om Vattenfalls paket.

      Svara ↓

26. Hej Bengt!

    Verkar vara lite smågruff på gång mellan EU och Kina angående prispressen på solceller:

    http://www.rechargenews.com/energy/solar/article321951.ece
    http://www.bbc.co.uk/news/business-19498382
    http://www.avaaz.org/en/eu_a_ray_of_hope_on_climate/?fpla

    Å ena sidan är det tråkigt om svenska och europeiska tillverkare tvingas i konkurs just nu när vi står inför ett genombrott för solel. Å andra sidan känns ju Kinas subventioner välbehövliga.

    Har du några vidare tankar kring ämnet? Utveckla gärna i en bloggpost om du har möjlighet.

    Tack för en bra blogg också!

    Svara ↓

    • Med inmatningstariffer på väg ut, en tysk regering som vill minska utbyggnadstakten för solceller i Tyskland till 2,5-3,5 GW/år (7,5 GW 2011) och svår konkurrens från Kina förstår man att den tyska solcellsindustrin är orolig och gör detta försök att begränsa den kinesiska konkurrensen. Eftersom det tar minst nio månader innan eventuella restriktioner skulle kunna genomföras mot Kina borde det väl snarare driva på utbyggnadstakten under denna tid.

      Modulprisernas andel av ett solcellsystems pris är i sjunkande. Eventuella skyddstullar mot kinesiska moduler kommer därför inte att leda till några dramatiska prishöjningar på solcellsystemen. Låt säga att det skulle bli samma nivå som i USA, 31%, skulle det höja systempriserna med sådär 10%. Om det blir några skyddstullar eller inte får vi väl dock se.

      Tills vidare bör Sverige fokusera på att raskt få igenom nettodebitering, den viktigaste frågan för närvarande, minska administrativa hinder för en storskalig introduktion av solceller, höja kompetensen på alla nivåer i Sverige inom solcellsområdet och sätta ett planeringsmål för solceller.

      Svara ↓

    • Här är en debattartikel om skyddstullarna:

      http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/usel-politik-nar-eu-vill-stoppa-kinas-solceller_7486014.svd

      Svara ↓

27. Hej, söker Projektpartners för Demonstration av Solar Sandwich. Teknologin minskar produktionskostnader med ca 40-50% jämfört med Konventionella Byggnadsintegrerade Sollösningar. Partners med ekonomisk support välkomna att kontakta mig genom
    MVH Sulev Suurkask

    Svara ↓

28. Hej Bengt
    Tack för alla konkreta kommentarer.
    Vad tror du om en anläggning som jag planerar,
    6000 watt och tre inverterar 2000w, jämn fördelning på alla
    tre faserna.
    Inveterna har 2 ingångar så jag kan efter mätning ev .
    fördela om inflödet.
    Tacksam för din kommentar

    Med vänlig hälsning
    Gert Gezelius
    Halmstad

    Svara ↓

    • Har man en 2 kW växelriktare kan man ha lite mer än 2 kW solceller. Solcellsmodulerna ger sällan eller aldrig märkeffekten, har skrivit om detta i tidigare inlägg.

      Om du kan ha två strängar per växelriktare är det bra. Man minskar speciellt eventuell skuggproblematik och eventuell inverkan av mismatch mellan modulerna.

      Det är också bra om växelriktaren har en god verkningsgrad.

      Svara ↓

29. Är det svårt att montera själv? Måste man ha någon form av behörighet?

    Svara ↓

30. Hej Bengt, Den kabel som ar gjord speciellt till solceller som kopplas i serie mellan varje panel maste den ha extra skydd runt sig! Elektrikern har krav pa det och min solcells installatör sager att det inte behovs. Fick solceller inkopplat-monterat i helgen som var. Vet inte hur man far svar pa detta, lite akut att veta detta. Kan du svara pa detta! Gerna via mail adress och din blogg

    Svara ↓

    • Kablarna är tänkta att sitta där 30 år eller så och det behövs därför bra kvalité på kablarna, speciellt de som sitter utomhus som utsätts för solljus. Alla DC-kablar ska vara dubbelisolerade.

      De kablar som går bakom våra solcellsmoduler har inget extra skydd. Däremot går de i plastslang när de går in under tegelpannorna, in på vinden och ner till växelriktaren i groventrén. Blir snyggare och minskar risken att möss mumsar på kablarna. I det schakt som går ner till vår braskamin har tre skogsmöss ramlat ner under de sex år vi bott här, så möss rör sig på vår vind.

      Denna fråga borde väl solcellsinstallatören lösa med elektrikern? Jag menar, det borde inte vara ditt problem.

      Svara ↓

      • Använda kablar är TUV godkända enligt leverantören.
        Praktiskt är höljet 2 delat. Yttre är hårdare “plast” och ett hölje närmast kabeln. Är detta som du skriver dubbelisolerade?
        Behörig el installatör menar att enkel isolerad kabel inte får användas. Vilket det inte borde vara enligt min och din beskrivning. Han vill ha kablar inne i ett rör då det är en starkströms anläggning över 500 volt. Då allt redan är monterat så blir det ganska mycket arbete att trä på skydds rör/slang. Finns det något du kan hänvisa till vad som gäller enligt starkströms föreskrifter for typ solceller?
        Borde inte vara mitt problem. Nu sitter jag mitt emellan vad 2 parter anser vara det rätta. Allt måste vara färdigt till 15/12, för bidrags redovisningen. Så då vill man få dessa frågor utreda så fort som möjligt.

        Svara ↓

        • De kablar du beskriver låter som dubbelisolerade, så långt är det OK.

          I Solelprogrammets “Installationsguide – Nätanslutna solcellsanläggningar” (se under övrigt) finns en uppsjö av standarder angivna. I någon av dem borde det stå något om det din elektriker säger, men jag törs inte säga i vilken. Du kan väl också ringa till Elsäkerhetsverket och fråga. Vår spänning ligger under 300 V, så jag har aldrig behövt fundera över denna fråga. Kanske någon annan som läser detta vet. Återkom gärna med info hur det gick till slut.

          Svara ↓

31. Hej,
    Jag går tredje året på ett gymnasium i göteborg och jag och en kompis håller på med ett projekarbete om att installera solceller på vår skola. Vi undrar om vi skulle kunna få ställa lite frågor om installation av solceller och vad man bör tänka på.
    Mvh Kristina

    Svara ↓

    • På Solelprogrammets webb finns en rapport som heter Solceller – snabbguide. Det ger en kort introduktion till solceller och vad man bör tänka på när man installerar solceller. Kapitel 4 om vad det kostar är helt inaktuellt, så det kan ni hoppa över.

      Svara ↓

      • Hej!
        Tack för svaret. Vi undrar också om det finns något enkelt sätt att själv beräkna ungefär hur mycket el man får ut av en solcellsanlägggning. Vad behöver man veta för att kunna räkna ut det? Vi känner till PVGIS men undrar om man själv kan räkna ut det utan datorprogram.
        Hälsningar Kristina

        Svara ↓

        • Det är komplicerat om man ska göra en bra beräkning och inget som det är värt mödan att göra med tanke på att det finns de som redan gjort detta arbete, om man nu inte är forskare i området och vill utveckla beräkningsmetodiken.

          1. Tumregel. 800-1100 kWh/kW per år i Sverige om man har hygglig till bra läge och ingen besvärande skuggning. Plus: Ingen dator eller beräkningar behövs och det är gratis

          2. PVGIS är busenkelt och billigt (gratis). Det tog mig 15 sekunder att få fram att optimal lutning i Västerås är 41 grader, att årsproduktionen är 873 kWh/kW (vid 14% ”system losses”) och dessutom fick jag en fördelning av produktionen per månad. PVGIS underskattar produktionen för helt skuggfria läge (sätt då lägre “system losses”), men stämmer väldigt bra på årsbasis för oss som har delskuggning morgon-förmiddag och kväll.

          3. Vill man ha ett mera avancerat program kan PVSYST rekommenderas. Det får man betala för, men man kan prova det gratis i 30 dagar, och det tar lite tid att lära.

          Svara ↓

32. Hej!
    Det diskuteras mycket om effektiviteten på solceller.
    Varför används inte Spectrolabs högeffektiva solceller?
    Mvh Bo

    Svara ↓

    • Här är ett kvalitativt resonemang, utan siffervärden. Dessa flerskiktssolceller kan inte konkurrera med kiselbaserade solceller när det gäller produktionskostnad per producerad kWh för icke-koncentrerande solcellsteknologier. I rymdtillämpningar är det så viktigt med hög verkningsgrad att där tar man den extra kostnaden.

      För koncentrerande solcellsteknologier kan de användas eftersom där behövs mycket mindre solcellsyta, men det behövs då noggrann 2-axlig solföljning och en hög direkt solinstrålning för att de ska kunna konkurrera med kiselbaserade solceller. Därför är de inte gångbara i exempelvis norra Europa.

      Svara ↓

33. Har du läst om solfångaren i tidningen classic motor? Gjord av ölburkar, och verkar fungerar rätt bra 🙂

    Svara ↓

34. Hej Bengt!
    En fundering en söndagskväll i vinterkylan och vintermörkret.

    I ett BigBang-perspektiv så torde alla våra mänsklighetens hus vara nybyggda. Men ju kortare betraktelsefönster man använder sig av, ju större gradskillnad blir det mellan nybyggda hus och gamla hus. Om man tex tar en tidsperiod på 10 år, då är ett hus som är 1 år gammalt tämligen nybyggt, medans ett hus som är 10 år inte är så väldans nybyggt längre. Ett hus från 2006 är 6 år gammalt!

    Förslag på modifierad mening:
    “Bor i ett hus byggt 2006 i Gäddeholm utanför Västerås tillsammans med Maria.”.
    mvh Peter

    Svara ↓

35. Har man fortfarande ström (om solen skiner) i huset trots strömavbrott?

    Du skriver:

    “Om nätfrekvens eller nätspänning avviker utanför vissa gränser måste växelriktaren därför sluta att leverera ström till elnätet.”

    Det utesluter alltså inte att det fortfarande finns ström i huset (i varje fall på den fas som man kopplat anläggning till).

    Svara ↓

    • Idag byggs alla svenska nätanslutna anläggningar så att de slutar leverera ström vid strömavbrott. Man har alltså ingen nytta av solcellerna vid ett strömavbrott.

      Som du är inne på är det dock i princip möjligt att kunna använda solcellerna vid strömavbrott, om man under strömavbrottet kopplar bort sig från det externa elnätet. Solcellsanläggningen får under inga villkor leverera ström ut till nätet vid strömavbrott.

      Det finns lösningar för detta, men de är väl svåra att motivera ekonomiskt med tanke på hur korta strömavbrottstider vi har i Sverige.

      Svara ↓

36. Hej Bengt!

    vi tycker att du har en väldigt intressant blogg, som vi tycker att fler bör veta om.

    Vi är två stycken elever från Värmdö gymnasium i Stockholm och vi håller på med ett personligt arbete där vi ska informera villaägare om solceller. Vi skulle behöva personer, som är kunniga i ämnet, att intervjua och som kan vara med i vår film som vi nu gör. Vi finner dig vara en perfekt person att ha med i vår faktafilm. Skulle du kunna tänka dig att medverka?

    Det skulle vara kul, och vi skulle uppskatta om du svarade på det här, men tillsvidare så får vi önska dig ett gott nytt år.

    Mvh Erik och William

    Svara ↓

37. Hej Bengt!

    Jag har följt din blog under en längre period med mycket stort intresse. Jag har under 2012 installerat en mediumstor (10.36kWh) anläggning på vår villa i Värmdö och har nu startat en blog för att dels presentera resultaten av produktionen/ekonomin löpande men även för att väcka intresse kring solenergi. Då din blog är en av de mest tongivande inom området så skulle jag gärna länka till den, jag hoppas att det är ok?

    mvh
    Fredrich

    Svara ↓

    • Det är helt OK!

      Svara ↓

38. Hej Bengt,
    Vi har bestämt oss för att satsa på solel och kommer att sätta upp 56 st 250 W solpaneler. Detta gör att vi satsar på en 3-fas inverter men jag kommer att få lite skuggning under tidiga sommarmorgnar och förmodligen också under sen eftermiddag på höstkanten. Är en 3-fas invertrar det rätta eller skall vi koppla in flera 1-fas invertrar istället?
    Tack för en mycket trevlig bloggsida.
    mvh
    Bernth

    Svara ↓

    • För att minska effekter av delbeskuggning är det snarare antalet MPPT (Maximum Power Point Tracker) du har som blir avgörande. Din 3-fas växelriktare kan ha en eller två MPPT. Med tre stycken 1-fas växelriktare får du tre-sex MPPT.

      Om det är lönt att ha tre 1-fas växelriktare beror på hur mycket delbeskuggningen begränsar solelproduktionen och vad värdet på den förlorade solelen blir. Under den tid det är skuggning på alla moduler spelar det ingen roll vad man har, det är bara vid delbeskuggning det gör skillnad.

      Vi har delbeskuggning morgon-tidig förmiddag och sen eftermiddag-kväll. Det förlorar vi uppskattningsvis 100-150 kWh/kW och år på.

      Svara ↓

      • Tack Bengt,
        Jag har läst dina tidigare svar angående dimensionering av växelriktare där du tycker man skall vara försiktig med att överdimensionera pga tappad verkningsgrad. Men som jag ser det kan du vid ett senare tillfälle enkelt, och billigt, komplettera med ytterligare solceller utan att bära med dig en stor kostnad i ytterligare en växelriktare. Även en relativt stor verkningsgrad reduktion (2-3%) skulle lätt räknas hem vid komplettering. Jag har kanske bommat någon viktig och väsentlig detalj som du får förklara senare.
        mvh
        Bernth

        Svara ↓

        • Om du ska utöka solcellsanläggningen med befintlig växelriktare måste de nya modulerna sättas med samma orientering och lutning som de befintliga, i annat fall kan man få rejält försämrat utbyte.

          De nya modulerna måste också ha snarlik ström-spänningskurva som de befintliga, i annat fall får man inte ut maximalt av anläggningen. Om det går många år till en uppgradering av anläggningen kan det möjligen bli svårt att finna moduler med snarlika prestanda som de gamla. Möjligen kan också de gamla modulerna ha degraderat en del vilket gör att deras ström-spänningskurva avviker från nya modulers, vilket skulle göra att man inte skulle få ut max prestanda från de nya modulerna.

          Optimal dimensionering är vanligen att välja en växelriktareffekt som är något lägre än den nominella effekten för solcellsmodulerna.

          Svara ↓

          • Tack Bengt,
            Det känns som jag bara får fler frågor för varje svar. Men den anläggning som planeras ligger på tre olika takytor där takvinkeln varierar från 36 till 41 grader. Tror du att denna variation är för stor för en enda växelriktare eller skall jag välja en växelriktare per takyta. Takytorna kommer att innehålla 8, 18 resp 30 paneler.
            mvh
            Bernth

            Svara ↓

39. Komplicerat med tre olika taklutningar och möjlig skuggning… Ditt installationsföretag bör göra en lite noggrannare beräkning och studera ditt fall på plats.

    Eftersom det skiljer så pass lite mellan taken kanske det skulle gå att justera modulernas lutningar så att den blir densamma för alla tak, om man inte tycker att det blir fult förstås.

    Om skuggningen bara är tidig morgon och sen kväll kanske den inte spelar så stor roll.

    Svara ↓

40. Hej Bengt!

    Detta måste vara den perfekta solsidan, stort tack för all information!

    1. Jag planerar för en hybridsolanläggning och funderar över behövlig kapacitet för att värmemässigt täcka perioden april-oktober. Mina beräkningar pekar mot en väldigt stor anläggning. Hur tänker du kring hybridanläggning?

    2. Jag undrar också om du håller inspirerande föreläsningar om solenergi? Din kunskap och entusiasm är en stor tillgång och om du skulle vilja prata om detta (mot en peng) på Naturskyddsföreningen i Göteborgs årsmöte så vore det fantastiskt!

    Tack på förhand!
    Jennie från Tulebo

    Svara ↓

    • Kul att du gillar bloggen!

      Hybridtillverkaren Absolicon lämnade in konkursansökan 9 januari i år. Sveriges andra hybridtillverkare Solarus har ingen produkt för den svenska marknaden enligt deras hemsida.

      Om du sätter upp solfångare och solceller var för sig får du ett eget hybridsystem. Eller om du har gott om plats kan bara solceller vara ett alternativ. Solelen kan även användas för att värma varmvatten och med investeringsstöd blir det billigare än att använda solfångare för varmvattenproduktion. Om du har ont om plats är dock solfångare yteffektivare på grund av sin högre verkningsgrad.

      Visst händer det att jag håller föreläsningar. Om de är inspirerande får andra avgöra, :-). Är ibland till västkusten för fågel- och botanikskådning.

      Svara ↓

      • Hej igen!

        Solarus håller precis på att lansera sin villalösning för hybrider och verkar ha ett bra pris, men jag har inte fått offert än. Håller med om att två separata system ger större flexibilitet men jag tycker att tanken på både el och värme ur samma system är mycket intressant och ibland får man ju ha lite ingenjörs-skoj! 🙂 Jag hör av mig när jag har fått mer info!

        Jag verkar ha fått Lars Andrén på kroken för att hålla föredrag, kanske lite smidigare eftersom han bor närmre. Vi (=Naturskyddsföreningens klimatgrupp i Göteborg) funderar dock på att åka på studiebesök till något inspirerande solprojekt i vår/ sommar, du kanske kan ge bra tips på något på gång på Västkusten?

        Svara ↓

        • Vore intressant att veta energiproduktion av värme respektive el per m2 glasad yta per år i exempelvis Göteborg. Detta kan jag inte utläsa ur deras preliminära produktbroschyr för CPC-PVT-300W, vilket kan tyckas lite märkligt eftersom detta är bland det första en kund borde fråga efter. Vilket är priset utan några stöd eller ROT-avdrag? Ge gärna info om du får någon offert. Vilken garanti ger man på livslängden på hybridsystemet?

          Lycka till med Lars!

          Svara ↓

41. Hej Bengt!
    Vi har ett projekt i skolan och vi skriver om just solceller. Du verkar vara en seriös man som brinner för solceller. Därför bestämde vi oss för att skriva till dig.

    – Var har du fått din statistik från?
    – Har du diagram/statistik som beskriver solceller i stora drag? (t.ex hela Sverige)
    – Vet du någon hemsida som visar statistik eller diagram på användning av solceller?

    Vårt projektarbete går ut på att beskriva hur användning av solceller påverkar ett lands ekonomiska och hållbara utveckling. Även hur solceller påverkar individer, grupper och samhället på ekonomiska, geografiska och politiska sätt.
    Om du har information eller länkar som kan hjälpa oss får du gärna skicka dem!

    MVH
    4 elever från Rudbeckianskagymnasiet, Västerås.

    Svara ↓

    • Kolla under länkar, bland annat under Driftdata och statistik.

      Svara ↓

42. Hej Bengt!

    Väldigt intressant blogg/sida med mycket bra information!
    Kul läsning för en intresserad!

    Har dykt upp två frågor under läsningen.

    1. Om man har ett tak med sidorna mot väst och öst. Finns det någon chans för solceller eller är det kört? Kan det vinklas mot söder?

    2. Vart kan man läsa om hur inkoppling av solceller funkar?
    Har hittat bilder och överblickar men vad gör man med “brytarna” osv? hur skiljer sig strömmen från solcellerna till husets?

    Mvh Björn

    Svara ↓

    • 1. Väst- eller östvända tak ger ett lägre utbyte. Hur mycket lägre beror på vilken taklutning man har. Exempelvis skulle man med vår taklutning på 27 grader i Mälardalen få 18-19% lägre solelproduktion i väst eller öst jämfört med rakt mot söder. Istället för ca 1000 kWh/kW i oskuggat läge under ett år med normal solinstrålning skulle man hamna runt 800 kWh/kW och år, OM man har ett oskuggat tak. Det är rätt hyggligt, MEN om man dessutom har träd eller annat som skuggar taket kan det bli mera tveksamt eftersom det sänker elproduktionen ytterligare.

      2. Det är inte så komplicerat. Solelen matas in på en eller tre faser i husets elcentral via separata säkringar (dvärgbrytare). Solelen används i första hand direkt i huset och om produktionen är större än husets elanvändning matas solelen automatiskt in på nätet utanför ditt hus.

      DC- och AC-brytare har man för att kunna bryta elen på varsin sida om växelriktare om man ska utföra elarbeten, under normal drift rör man aldrig dessa. Dessutom är det bra att ha jordfelsbrytare och överspänningsskydd. Se bilder under fliken Vår solcellsanläggning.

      Svara ↓

      • Jaha ok, då blir det att kolla upp hur taket är vinklat och exakt i vilket väderstreck det ligger.

        Tack för bra svar!

        Svara ↓

43. Hej Bengt!

    Fick höra igår att det är tal om att lägga tull på kisel från Kina till EU
    Är det någon information du känner till?

    Svara ↓

    • EU har en pågående utredning om Kina dumpar pris på kristallina solcellsmoduler, inklusive celler och “wafers”.

      “The European Commission must determine by June 6 whether provisional anti-dumping duties should be applied to crystalline silicon photovoltaic products. A final decision will not be made before the end of the year.” Läs artikel i PV Magazine. Enligt artikeln måste moduler från Kina från och med 5 mars registreras vid varje lands tull. I princip skulle man därmed kunna införa en retroaktiv tullavgift på kinesiska moduler från och med 5 mars.

      Svara ↓

44. Hej Bengt!
    Vi har en lite fråga.
    Vi har kopplat ihop solceller med en USB-kabel i vårt projektarbete men den laddar ur istället för att ladda. samma sak händer för en köpt solcellsladdare. Vad är felet? Vi har testat den köpta med en OH lampa och fick ut 5.17V och 0.4A och den vi har gjort fick vi ut 6.6V och 1.41A.

    Tack på förhand Mvh// M & S

    Svara ↓

45. Hej Bengt,
    Först fick jag höra idag från Energimarknadsinspektionen att utredningen kommer under sommaren. Bara det kan ta till två år innan det verkställs.

    Jag har själv också en solcellsanläggning. Först hade jag en av 4,5 kW. Detta var anslutet på en fase. Jag fick rådet att ändra det till en tre fase anläggning så att jag inte behövde betala mer pga. min anslutning. Då skulle det också gå att sälja överskottet. Min nätanslutning var en 16A och växelriktare kunde leverera mer, trots att det aldrig skulle hända här i Sverige. Nu har jag gjort om allt och för att få den nya växelriktaren skulle bli lönande har jag utökad anläggningen till en 10,5 kW.

    Nu tänkte jag att allt skulle vara bra så att det gick att sälja överskottet. Idag fick jag höra av mitt nätbolag något som gjorde mig arg. Jag producerar ca 9 000 kWh, av de använder jag själv ca 2 000 kWh, så överskottet ska då vara 7 000 kWh. för leveransen från min solcellsanläggning.

    Jag skulle behöva betala en fast avgift per år från lite mer än 3 000 kr. Jag skulle då också vara tvungen att levererar allt som jag producerar till nätet och köpa tillbaka elen som jag behöver hemma
    .
    Inkomster blir då 9 000 x 0,30 kr (spotpris – avgift) =2 700 kr.
    Utgifter är då 3 000 + 4 000 kWh x 1 kr (årsförbrukning av el) = 7 000 kr. Då bli det än förlust från 4 300 kr.

    Kan det vara svårare med att Sverige satser på solelproduktion?

    Mvh,
    Mikael

    Svara ↓

    • Jag hänger inte helt med i din text. Det verkar ha blivit några missförstånd…

      När man köper el har man ett uttagsabonnemang. Detta är det vanliga abonnemang som alla elabonnenter har.

      Om man matar in el till nätet behöver man dessutom ett inmatningsabonnemang hos nätbolaget. Från och med 1 april 2010 ändrades ellagen, se 4 kap. §10. Man gjorde då ett undantag för de som har max 63 A säkring och är nettokonsument av el under ett kalenderår, att de inte behöver betala någon abonnemangskostnad för inmatningsabonnemanget. Alla andra betalar för inmatningsabonnemang som tidigare. Kostnaden för detta abonnemang varierar i pris mellan olika nätägare.

      Man kan sälja sin överskottsel även man är nettokonsument, det gör vi sedan slutet av 2010. Man ska inte behöva sälja all den solel man producerar, varifrån kommer den uppgiften? Det är mest ekonomiskt att använda så mycket solel man kan själv och endast sälja överskottet.

      Du har missat två intäkter. Från nätbolaget får du en energiersättning (Vattenfalls ordval, kallas olika av olika nätbolag) för det överskott som matas in på nätet. Från Vattenfall får vi 7,5 öre/kWh. Du bör dessutom ansöka om tilldelning av elcertifikat. De ger ca 20 öre/kWh under 15 år, om du hittar en köpare av elcertifikaten. Du kan få dem utan extra kostnad för det överskott du matar in till nätet. För att få elcertifikat för hela sin solelproduktion behövs en elmätare och ett mätabonnemang som mäter direkt efter solcellsanläggningen, som anläggningsägaren får betala. Därför lönar denna lösning sig inte för mindre solcellsanläggningar eftersom abonnemang och elmätare kostar mer än vad man får för elcertifikaten.

      Som utgifter skulle jag räkna produktionskostnaden för solelen och i ditt fall inklusive kostnaden för inmatningsabonnemanget.

      Max ca 3 kW per fas rekommenderas av Vattenfall vid 16A säkring. Vilken maximal effekt hade växelriktaren på din 4,5 kW anläggning? Om du skulle mata in 4,5 kW på en fas borde din säkring ha löst ut, var det något du märkte av?

      Svara ↓

46. Hej Bengt!

    Trevlig läsning man får njuta av här gällande förnyelsebar energi. Ser enligt listan att vi på E2 (plug in electric europe) inte utför installationer vilket vi glädjande dock gör. Vi kan hantera från ide till färdig produkt. Mvh
    Jörgen

    Svara ↓

    • Jag ändrar. Skrev väl så eftersom det inte framgick av hemsidan att så var fallet.

      Svara ↓

47. Hej Bengt,

    Jag håller på att göra ett arbete om solpaneler i mina universitetsstudier och undrar om jag får referera till dig och använda din resultattabell över hur stor energiökning som fås vid användning av en- och tvåaxlig solföljare (Är solföljare lönsamma? 15 juni 2011)?

    Kommer du ihåg om referensobjektet verkligen var en modul med en lämpligt tiltad panel eller en fast horisontell panel? Och hade den en-axliga solföljaren hade en fast tiltad panel som roterade från öst till väst? Det som gör mig konfunderad är att likande undersökningar har gjorts i USA med betydligt lägre lönsamhetsökningar som följd (en panel i Buffalo som utrustades till en enaxlig solföljare gav endast 15% mer energi) och dessutom så minskade lönsamheten ju längre norrut man kom. I dina resultat så var det tvärtom, kan det bero på att Sveriges nivåer av mottagen solenergi är mycket lägre i kombination med att Kiruna är så pass långt norrut så att solens väg på himmelen blir mycket längre?

    Mycket tacksam för svar och tack på förhand!

    Mvh
    Ola

    Svara ↓

    • OK att referera till mitt blogginlägg. De värden jag angav var beräknade värden och ej uppmätta! Beräkningarna gjordes med hjälp av PVGIS, du kan själv enkelt göra egna beräkningar där och där finns också beskrivning av solföljningen. De absoluta värden som PVGIS ger är inte helt tillförlitliga, men de relativa värden med och utan solföljning bör vara OK.

      Leta rätt på en solinstrålningskarta över USA. Där ser du att det är mycket större skillnader i instrålningen mot ett horisontellt plan mellan exempelvis soliga Arizona och nordligaste USA än vad det är mellan Kiruna och Malmö i Sverige (se SMHI:s solinstrålningskartor, finns bland länkarna på denna blogg). Därför kan det vara så att med solföljning är lönsammast längst i söder i USA eftersom man där får ut mest extra solenergi med solföljning i absoluta tal.

      Som du är inne på ger en högre latitud en längre solbana, vilket gör att solen på sommaren tidvis står bakom modulerna i Sverige och att man då missar den direkta solinstrålningen mot modulerna. Man vinner därför mest på solföljning i exempelvis Kiruna på grund att man där mest ökar tiden med direkt solinstrålning mot modulerna.

      Svara ↓

48. Hej Bengt!

    Jag håller på med ett examensarbete om solceller och skulle gärna vilja använda information och möjligtvis någon bild från sidan i min rapport.
    Är detta okej?

    Sen har det givietvis dykt upp en del frågetecken och det skulle vara instressant att få diskutera några frågor med någon kunnig/intresserad.
    Har du någon möjlighet att svara på några frågor? Det skulle verkligen uppskattas!
    Kanske kan ta det via någon mail eller liknande i så fall?

    Tack på förhand!

    Svara ↓

    • Det är OK att använda information och bilder från bloggen om du anger källa. Du får gärna skicka ett digitalt exemplar av rapporten när den är klar.

      Om det inte är alltför många frågor kan du lägga in dem här, då kommer svaren till nytta för alla som läser bloggen.

      Svara ↓

      • Hej! Tack, ska vi göra!

        Frågor/Åsikter:
        – Vad kan tänkas vara en rimlig avskrivningstid för solceller? Skiljer det på små- eller storskalig satsning?
        – Är solceller framförallt lönsamt som investering eller för miljön?

        Frågor/fakta:
        – För större projekt, kan man behöva mer än en växelriktare? När behöver man det i så fall?

        Svara ↓

        • Sent svar…:
          1. En privatperson räknar inte så noga på avskrivningstid som ett vinstdrivande företag gör. Vilken avskrivningstid ett företag önskar kan variera mycket, fråga exempelvis några olika fastighetsförvaltningsbolag. Det kan därför vara stora skillnader mellan småskaliga och storskalig solcellsanläggningar.
          2. Solcellsystem är ingen guldgruva för plånboken idag. Privatpersoner kan göra investeringen av olika skäl. Att känna ett mindre beroende av elhandelsföretagen kan vara en drivkraft. Att man tänker på miljön kan vara en annan drivkraft. Långsiktigt måste vår energiförsörjning baseras enbart på förnyelsebar energi om mänskligheten ska överleva och där fyller solenergi en viktig roll som en pusselbit i en långsiktigt hållbar lösning.
          3. Flera växelriktare kan installeras även på små solcellsystem med några kW i effekt. De största växelriktarna är runt 1 MW. Bygger man större anläggningar måste man använda flera växelriktare.

          Svara ↓

49. Hej Bengt !
    Kul med din blogg, det behövs initiativ runt småskalig sol- och vindkraft !
    Själv är jag fysiker, och jobbar just nu som lärare i Fy och Ma, i Lindesberg.
    Som ett elev-projekt i gymnasieskolan, har jag designat ett litet eko-hus ( 55 kvm), som drivs med sol-, vind- och ång-energi (från en modifierad spis-panna). Tanken är att eleverna skall bygga huset, med finansiering från kommun, bank, företagare etc., och sedan kan en ung person hyra huset för ca 3-4.000 i månaden.
    Jag skulle uppskatta att få kontakt med Dig, för att få dina synpunkter på designen, och kanske också feedback vad gäller eventuell synergi.
    Mvh
    Fredrik Lübbing,
    076-257 40 54,
    ,
    

    Svara ↓

50. Hej Bengt,
    Jag jobbar med LED-belysning och valde att testa solceller på mitt hustak för att spara ännu mer på elräkningen . Jag har idag två ytor med 12st solceller 180w 12v där man kopplat paneler i grupper 2st parallellt för att öka spänningen och sedan kopplat ihop dessa två 24V i serie med två andra parallellkopplade paneler. Sedan har man dragit ner dessa kablar till en kopplingsplint och sedan skickat vidare ca 15-20m 6mm2 kabel ner till invertrarna. Dessa invertrar är på 500w st och för 24st paneler så har jag 12st. Jag har kopplat in DR Watson en liten mätare mellan invertrarna och solcellerna så jag kan se hur mycket watt jag får per tak/anläggning. Den bästa anläggningen som sitter monterad på 45g tak ger som bäst 400w på dagen och det andra taket ca 250w. Invertrarna skall ha mellan 10-28V och jag ligger runt 12V på dagen men jag undrar om det är fel på anläggningen då den borde ge 180w*12=2160w som max men ger bara 400w en solig dag utan moln. Jag får en känsla av att antingen har de använt för klen kabel 6mm2 från solcellerna ner till invertrarna så jag har stora förluster påväg ner. Har du några tankar kring detta? Kan maila bilder så du kan få se hur man gjort. Tack Marcus

    Svara ↓

    • Såg att jag skrivit fel ang serie o parallellt. Menar så klart att det är 2st i serie för att få 24v och sedan kopplade parallellt.

      Svara ↓

      • hahaha nu blev det lite mycket tror jag. Tänka efter innan man skriver. Då invertrarna klara mellan 10-28v så har man såklart kopplat alla paneler parallellt. Panelerna ger ju 17,5-21,5v st så alla 12st är parallellt kopplade.Kopplade parallellt fyra paneler och jag har 3st rader om 4st paneler som sedan kopplas ihop till en kopplingsplint där en 6mm2 kabel går ner till invertrarna. Jag har en Doc watson mätare mellan där så jag kan mäta hur mycket watt som solcellerna ger.

        Svara ↓

        • Något är helt galet med ditt system om du bara får 250 W (DC) respektive 400 W (DC) från solcellsmoduler som har 2 160 W märkeffekt (DC). Det är sällsynt att man får ut märkeffekten från modulerna men så stor skillnad ska det inte vara mitt på dagen när det är sol.

          Svårt att säga vad felet är enbart med din beskrivning.
          1. Det kan rimligen inte vara fel på alla 24 solcellsmodulerna eller alla 12 växelriktarna. Tyder endera på någon felkoppling eller att det är något med din last som solcellerna ska försörja.
          2. Vilka märkdata har dina moduler för Isc, Impp, Vmpp och Voc?
          3. Vilka värden visar din DC-mätare för spänning och ström?
          4. Ger växelriktarna något mätvärde du kan läsa av eller har du någon separat elmätare för solcellsanläggningen? Stämmer i sådana fall dessa värden med din DC-effektmätning?
          5. Är systemet nätanslutet? Det vill säga, vilken last har du och kan ett överskott matas in på elnätet utanför ditt hus? Om det är ett system som inte är nätanslutet kan du inte få ut mera effekt från solcellsanläggning än vad din last är.

          500 W växelriktare på 360 W solcellsmoduler är en stor överdimensionering av växelriktaren. Har du tänkt tanken att ha tre moduler på varje växelriktare om du kan matcha ingående ström och spänning för växelriktaren?

          Svara ↓

          • Maximum Power (W) 180
            Tolerance (%) ± 3%
            Open Circuit Voltage (V) 44,2
            Short Circuit Current (A) 5,45
            Maximum Power Voltage (V) 36
            Maximum Power Current (A) 5,0
            Module Efficiency (%) 15
            Solar Cell Efficiency (%) 17,2
            Series Fuse Rating (A) 15
            IP65 IP65
            DC1000 DC1000
            -40℃ —85℃ -40℃ —85℃

            Sedan är anläggningen kopplad via Fortums solcells anpassade elmätare så jag kan buffra mitt eventuella överskott som blir när solenergin ger mer en husets behov. Sedan använder jag min buffert på natten.

            Jag har efter närmare koll 10st GTI series-inverter som är så kallade Mini Solar Grid-connected inverter. Så jag kopplar in plus o minus till dom från solcellerna sedan kopplas invertrarna in till min propp central.

            Jag har som sagt två st Doc watson mätare inkopplade mellan solcellerna och invertrarna och kl 1700 idag så pendlade DC mellan 12-20V och strömmen mellan 5-6A och jag fick ner ca 120watt på dessa 12st paneler som är inkopplade. Jag har två st kopplingsplintar i kontrollskåp under solcellerna och mäter jag där så är det typ samma DC men kanske 1V +-.

            Jag har sätt att man kopplat in invertrarna till centralen via vanliga väggkontakter 230V med stickpropp vilket inte är godkänt av Elsäkerhetsverket och jag har påpekat detta så man skall koppla om till fast anslutning. Jag kan ta lite bilder och skicka om du vill. Skicka mig din mail bara.

            Felsökning kan man testa och koppla bort invertrarna och bara ha Doc watson inkopplad för att mäta watt, DC,A osv.

            Va tror du?

            Svara ↓

            • Det är något som känns väldigt fel här. I dina siffror ovan ser man att dina modulerna borde ge 36 V vid max effekt (och inte “12V” som du nämnde nedan). Du skriver också att växelriktarna klarar 10-28V. Hittade en GTI växelriktare på 500W som enligt specifikation har 10,5-28 V i “DC voltage range”, vilket stämmer med vad du skrev, och med max DC-spänning på 30,2 V. Det verkar alltså som att dina växelriktare inte alls passar ihop med dina moduler eftersom modulerna kommer att ge en högre spänning än vad växelriktarna klarar av. Är det din leverantör som har gjort dimensioneringen av ditt system?

              Har du haft en installationsfirma som kopplat in växelriktarna med stickpropp till 230V väggkontakt? Hemskt, den firman vet i sådana fall inte vad man håller på med… Det är som du säger inte tillåtet enligt Elsäkerhetsverket! Solcellsanläggningen ska kopplas in på egen(egna) säkring(ar) i din elcentral.

              Om du kopplar bort växelriktarna och mäter spänningen på varje solcellsmodul separat mellan minus- och pluskabeln från modulen mäter du “Open Circuit Voltage” (Voc), som alltså ska vara 44,2 V vid 25C celltemperatur för dina moduler. Voc ökar med sjunkande celltemperatur och minskar med ökande celltemperatur, men inte mer än 2-4 V. Men jag tror som sagt inte att det är något fel på dina moduler, osannolikt att alla 24 skulle vara felaktiga.

              Det är snarare systemdimensioneringen som verkar feltänkt både vad gäller systemspänning och effekt på växelriktarna i förhållande till modulerna. Åtminstone ser det så ut med de fakta som du presenterat.

              Svara ↓

51. Hej igen,

    Helt otroligt när man betalt för en tjänst och fått ett problem istället.=(
    Kollade propparna nu och man har inte avsäkrat solcellerna med extra säkringar. Saknar överströmsskydd samt så kan jag heller inte se att man markjordat solcellernas hölje på utsidan.

    Kopplade bort + – kablarna och mäter 21,5v VOC på ena anläggningen och ca 21,3VOC på den andra. Var även ute och räknade antal celler på panelen och det ät 72celler. Enligt va man sagt så är panelerna kopplade som 12V men att i själva verket så ger panelerna 17,5-21,5V.

    Har tyvärr inte bekräftat att de ger denna spänning innan dom kom upp på taket men antar att jag får koppla lås en panel och mäta separat.

    Har haft en elektriker firma som gjort denna installation ihop med solcellsleverantören en mäklare som börjat sälja solceller. Då detta är en beprövad teknik så valde jag att inte sätta mig in till 100% då jag inte har den tid när man driver ett eget bolag. Jag har kunskap i el så när allt var installerat och klart så märkte jag snabbt att detta inte kan vara korrekt. Försöker lära mig hur solcellerna fungerar och ska kopplas så jag kan lösa problemet då jag ärligt måste säga att jag inte direkt vågar lita på solcellsleverantören just nu.

    Svara ↓

    • Kom på en sak. Det var lite svårt att hänga med hur dina moduler egentligen var kopplade. Men om du har två moduler parallellkopplade till en växelriktare (vilket känns som en lite udda lösning) blir spänningen halverad (och strömmen blir dubbelt så hög). Det kan vara det installatören syftade på. Men 12 V blir det förstås inte.

      Om du mäter 17,5-21,5 V över två parallellkopplade moduler betyder det att varje modul ger 35-43 V och det stämmer bra med specifikationen för dina moduler.

      Svara ↓

52. Hej igen, Denna information får jag fram från 24volt.eu så att jag får 21,5V VOC måste ju vara korrekt enligt den information jag får fram. Watt/effekten ska ju inte bli annorlunda men att strömmen blir högre. Om min anläggning är kopplad så här borde jag ha ca 20A som max i anläggningen med så frågan är om förlusterna ligger i kabeln som bara är på 6mm2.

    Solceller och spänning
    En solpanel, eller solcellspanel består oftast av 36 solceller. En solpanel med färre än 36 solceller når inte upp till laddspänning under lika många timmar per dygn. Större solcellspaneler brukar ha 72 solceller och dessa kan antingen vara i 12-, eller 24-voltsutförande.

    Varje solcell ger 0,47 volt vid full effekt och 36 seriekopplade solceller ger tillsamman ca: 17 volt (0,47 x 36). Obelastad ger en solcell ca: 0,6 volt och för hela panelen blir det 21,5 volt. Solpaneler med 72 solceller är i princip två sammankopplade paneler. Kopplas alla solcellerna i serie får man en solpanel avsedd för 24 volt (72 x 0, 47 = 34 volt), men kopplar man de ”båda panelerna” parallellt får man solpanel avsedd för 12 volt, men med dubbelt så hög ström jämfört med en panel med 36 celler. Enligt Ohms lag (P = U x I) blir effekten densamma, oavsett om en panel med 72 solceller är avsedd för 12, eller 24 volt.

    Varje solcell ger en ström på ca: 3 ampere per kvadratdecimeter. Eftersom solcellerna är seriekopplade blir den totala strömmen lika med strömmen från en solcell. 36 seriekopplade solceller ger alltså inte mer ström än en enda solcell. Antalet solceller bestämmer bara panelens spänning.

    Svara ↓

53. Hej igen Bengt,
    Har pratat med Solcellsleverantören och tagit upp den mätdata jag fått fram och han nämner att han nog kopplat flera paneler på taket i serie men de sista ligger parallellt, så om jag tolkar detta korrekt så går större delen av panelerna på halvfart då de igentligen ska ha 36-44V men blir ner tvingade till 21,5V. Låter detta korrekt? Solcellsleverantören har själv påpekat kopplingsförfarandet för elektrikern gällande 230v delen och det kommer en ny elektriker firma som ska koppla om detta enligt standard.

    Svara ↓

    • När du ändå håller på och kollar saker, kan du kolla om man använt dubbelisolerad DC-kabel. Det ska vara sådan kabel.

      Svara ↓

54. Installerar en anläggning på 24st paneler på vardera 240 w.
    Vad krävs för area på kabeln från panelerna (2 strängar på taket)
    ner till inverton?
    Tacksam för svar:
    Ragnar
    

    Svara ↓

    • http://solarlab.se/solpanel/solcell-kabel
      http://www.skyllermarks.se/tips-och-rad/dimensionera-en-kabel/
      http://kabelstickan.draka.se/
      http://lindcom.se/teknik1.html
      Man behöver veta ström och kabellängd. DC-kablarna ska vara dubbelisolerade. Om man har två strängar blir strömmen dubbelt så hög till växelriktaren jämfört med strömmen i varje enskild sträng.

      Svara ↓

55. Hej Bengt
    Har i dagarna fått besked om beviljat solcellsstöd:-) Nu söker jag därför bästa pris på det solceller (och växelriktare) som ska monteras på taket (40 kvm) på en bod här på tomten. Har du några förslag? Lönar det sig exempelvis att åka till Tyskland alt. Polen och köpa dem där? Tack!

    Svara ↓

    • Förutom pris bör man snegla på vad man får för priset, se under ”Jämför vad du får”, och vilken erfarenhet leverantören har av solcellsinstallationer om man köper en nyckelfärdig anläggning. På sidan leverantörer finns idag knappt 60 stycken att välja på för nyckelfärdiga anläggningar. Eftersom du är lycklig att ha fått investeringsstöd blir det 35% lägre kostnad med hjälp av det och jag personligen skulle nöja mig med det. Men hela beror ju på hur mycket tid och vilket intresse och kunskap man har.

      Om du gör inköp och installationsarbete själv blir det förstås billigare än att köpa en nyckelfärdig anläggning. Att tänka på om man köper växelriktare utomlands är att den måste vara programmerad med svenska inställningar enligt svensk standard, annars blir den inte godkänd av nätägaren. Man kan inte programmera exempelvis en SMA-växelriktare själv.

      Svara ↓

      • Stort tack för ditt svar, Bengt. Uppskattas!

        Svara ↓

56. Undrar lite om du har tips på vilka temperaturer man bör räkna med i samband med en solcellsinstallation.

    Ska sätta upp 45 paneler och bäst blir att använda två strängar en på 23 och en på 22. Dock överstiger sträng 1 med 23 paneler 1000V under -22 grader och 1000V är precis vad min växelriktare klarar av. Dock har jag bara haft så kallt när solen inte har gått upp ännu och bara på vintern. Så frågan är vilken temperatur man bör räkna med och om man det kan anses vara säkert att räkna på -22 grader. (Bor i Borlänge)

    Svara ↓

    • En idé kan vara att dela upp i parallella strängar, för att sänka spänningen.

      Det minskar dessutom “mismatch”-förlusterna i strängarna, på grund av att alla moduler har något olika ström-spänningskurva, vilket gör att det är den sämsta modulen i en sträng som bestämmer strömmen.

      Svara ↓

57. Hej
    Vi är på god väg att satsa på en anläggning med 22 paneler av märket Samsung 250 Wp monokristallina, effekten är beräknad till 5,5 kW. Friliggande villa i södra Sverige med rakt söderläge och ingen skuggning. Vi har idag elvärme och luftvärmepump och en ungefärlig årsförbrukning på ca 20 000 Kw.
    Vi förstår att det finns mycket att tänka på men det vore ändå intressant att veta vilket som är de vanligaste förekommande fel,om det finns några.

    Svara ↓

    • Se Länkar – Installationstips.

      Svara ↓

58. Det här med solceller är ju en bra idé – som jag ser det. Solen är ju en “oändlig” källa för energi = motorn för hela wårt solsystem.

    Svara ↓

59. Hej Bengt. jag bor i Norra Hälsingland & har ett intresse av att dra ned på min energiförbrukning. Din sida är otroligt bra & detaljerad! Men har några funderingar Solceller kontra solpaneler? Vem av dessa producerar MEST energi/m2? Vet att det är svårt att rakt av säga genom att det är 2 olika energikällor. Men funderar endera att producera varmvatten alt el. Såg denna sida där denna solfångare fått högsta betyg. Vad vet du om denna?
    .
    “http://www.ventoenergi.com/TopSonF3F3Qsolfangaremedhogkapacitet.htm.
    Wolfs solfångare TopSon F3 en av dagens absolut bästa!
    Ett årsutbyte på hela 510kW/m2 placerar TopSon F3 från Wolf i toppskiktet bland plana solfångare på SP:s förteckning. Tillsammans med den i övrigt höga kvalitén vill vi påstå att TopSon är en av Europas bästa solfångare”.

    Svara ↓

60. HEJ Bengt!
    Otroligt bra blogg! Jag har precis köpt en solcellsanläggning, på 15 KW. Hur är det med elcertifikat? kan de va nåt för mig? ska montera anläggningen i sommar! Det är mycket nya begrepp nu!
    Hälsningar Bernt Fransson i Alfta

    Svara ↓

    • Ja. du bör nog ansöka om att bli godkänd för tilldelning av elcertifikat. Det gör man hos Energimyndigheten. Beroende på hur stor andel du använder själv respektive matar in som överskottsel till nätet kan du välja att få elcertifikat enbart för överskottet (kostar ingenting extra) eller för all solel du producerar (då behöver du en elmätare och ett mätabonnemang som kostar minst ca 1500 kr/år).

      Svara ↓

61. Hej,

    Tack för en mycket intressant och informativ blogg!

    Har en fråga om din kalkyl för produktionskostnad. Vad jag förstår har du inte med höjning av elpriset i dina kalkyler. Tittar man bakåt 20 år har elpriset ökat med i genomsnitt 7% per år. Skulle det bli något sånt skulle det ju förbättra lönsamheten åtskilligt!. Hur skulle kalkylerna se ut med t.ex. några olika värden på höjning av elpriset per år?

    Med vänlig hälsning
    Björn

    Svara ↓

    • Jag har bara räknat på produktionskostnaden för solel hittills. Den påverkas inte av elpriset och jag har därför inte gjort några överväganden angående elpriset. Det är omöjligt att veta hur konsumenternas rörliga elpris utvecklas på 30 års sikt. Moms, energiskatt, elcertifikatavgift har tillkommit under senare årtionden och det är politiska beslut som styrt konsumenters elprisutveckling till stor del och som inte är så lätta att förutsäga för framtiden. Under senaste årtiondet har dessutom spotpriset ökat. Om nätägaren börjar med effekttariffer kommer det att minska värdet av sparad solel…

      Vad har du använt för källa för elprisutvecklingen? Och vilket elpris är det du tittat på (spotpris eller konsumenters rörliga elpris eller konsumenters elpris inklusive fasta avgifter? Och är inflationen avräknad?

      Svara ↓

62. Hej Bengt,

    Jag funderar på att lägga solpaneler på mitt tegelpannetak(söderläge). Men det lutar bara 27 grader. Borde jag då tilta panelerna så de är högre i överkant än i nederkant, så de hamnar nånstans mellan 37 och 45 grader mot solen?

    Har googlat en del men ser bara installationer som ligger platt på taken, även om taken sluttar svagt. Hur kommer det sig? Man tycker ju att man borde se en hel del träffar med tiltade paneler på tak med dålig vinkel mot solen om det är söderläge tex.

    Tack på förhand (maila gärna ditt svar om du har lust)
    Mvh
    Hans Fredriksson

    Svara ↓

    • Vi har 27 graders taklutning. Det är tillräckligt bra om du bor i Mälardalen eller söderut, se tabell i inlägg från 12 april 2013. Börjar man laborera med andra lutningar än taklutningen blir det förmodligen inte snyggt…

      Det finns olika typer av monteringssystem som ger en modullutning på platta tak.

      Av princip mailar jag inte personliga svar, det är bättre att alla bloggläsare får informationen.

      Svara ↓

      • Okej, tack för infon och det snabba svaret =D

        Svara ↓

63. Hej Bengt,

    jag undrar om du vet någonting om tillgängliga “plug and play” solcellspaket i Sverige.

    För folk som inte vill lägga ut fullt så mycket pengar som en konventionell solcellsanläggning kostar, kan det här vara ett intressant alternativ.

    Jag har sett att de finns att köpa i både England och USA.

    https://www.pluginsolarpanels.co.uk

    http://pluggedsolar.com
    

    Svara ↓

    • Man får inte göra en anslutning med stickpropp i Sverige. Elsäkerhetsverket säger att “Det är inte tillåtet att ansluta elproducerande utrustning till elnätet med stickpropp”. Se även deras broschyr om Vind- och solel.

      Svara ↓

      • Tack för svaret!

        Märkligt att det inte är tillåtet i Sverige när det fungerar i andra länder.

        Svara ↓

64. Hej!

    Tack för en mycket intressant blogg!

    Har fått två funderingar efter ett bra tags läsande på din blogg och andra sidor.

    1. Du presenterade en tabell för Västerås om hur mycket förluster solceller har vid olika lutningar och vinklar. Om man har solcellerna placerade rakt i söder i Västerås så ska man alltså tappa 14% verkningsgrad om man har dom på 5grader isället för 41grader?
    – Kan det stämma att det är så stor påverkan om man lägger dom plant iställer för att vinkla dom? Kan man lita på programmet du använt?

    2. En tumregel jag hittade på sidan var att ett installerad system ger 800-1100kWh per installerad kW.
    – Räknar man med förlust på växelriktaren då? Eller är det den effekt man får fram till växelriktaren?
    – Vad baserar man denna tumregel på ? Historik eller kan man räkna på det?
    – Vad är mest troligt för ett fall som Västerås om man placerar solcellerna rakt i söder med 30-40 graders lutning? Ligger man närmare 800 eller 1100?

    Tack på förhand!

    Svara ↓

    • 1. Ja, om det inte vore för snötäckning. Programmet tar inte hänsyn till snötäckningstid och den lär vara längre för en låg lutning än för en hög lutning. Låg lutning ökar också risken för ackumulering av löv och smuts. Skillnaden mellan 5 och 40 grader blir därför sannolikt något större än de beräknade.

      2. Tumregeln är 800 – 1000 kWh användbar AC, efter växelriktaren, per installerad kW DC, enligt modulernas märkeffekt, för ett år med normal solinstrålning. Solinstrålningen kan enligt SMHI:s mätningar variera ±10% mellan olika år. Värdena är i grunden baserade på verkliga utfall med en extrapolering för andra orter med hjälp av SMHI:s solinstrålningskarta för Sverige. Med optimalt läge i Västerås, utan skuggning (viktigt!), bör man få ca 1000 kWh/kW. Det är baserat på vad en bra anläggning på taket av KTH i Stockholm producerar. Det bör inte vara så stor skillnad mellan Stockholm och Västerås enligt SMHI:s solinstrålningsdata. 1100 kWh/kW gäller för de allra soligaste kusterna, typ Gotland. En längre utläggning finns i inlägg från 10 februari: Svar på vanliga frågor.

      Svara ↓

65. Hej igen Bengt, vad är skillnaden på 12, 24, och 36 volt på solpaneler? Jag kollade ett solcellspaket (230volt) för nätanslutning, där låg varje panel på 24v. Hur går det där ihop? Och läste också att 12v är vanligt vid laddning av batterier(inte nätanslutet), var hamnar då 36voltarna – är de också för nätanslutet?

    Svara ↓

    • Solcellsmoduler ger olika spänning beroende på hur många solceller det finns i varje modul. Varje cell ger ca 0,6 V vid öppen krets. Modulerna seriekopplas i sin tur i en sträng för att höja spänningen. Den spänning modulerna levererar är inte konstant, den varierar något beroende på solinstrålning och solcelltemperatur.

      Växelriktaren omvandlar modulernas DC-spänning till önskad AC-spänning, i Sverige 230 V AC.

      Svara ↓

66. Hej Bengt.
    Jag funderar på solceller, men mitt hus ligger i exakt nord-sydlig riktning. Hur går det att montera cellerna då när de antingen blir riktade mot väster eller öster? Får jag ut något ur dem då?

    Svara ↓

    • Visst. Se inlägget “Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel?” från 12 april i år.

      Svara ↓

67. Hej!

    Vill börja med att tacka för en bra hemsida med mycket matnyttig information ang. solceller.

    Jag håller på med ett projekt på min utbildning inom hållbar energiteknik vid Luleå Tekniska Universitet och undrar om jag skulle kunna få låna dina diagram som berör ämnet om priset för solel. Såg att du gjort utförliga uträkningar med bra antaganden och skulle vilja använda dessa i en presentation bara för att kort visa vad ett uppskattat pris för solel skulle kunna vara. Är detta ok? Svara gärna till min mailadress isf.

    Mvh//Tommy

    Svara ↓

    • Det är OK om du anger källan.

      Svara ↓

68. På Vi i villas hemsida skriver man om ett nytt solvärmetak från tillverkaren Ruukki: http://www.viivilla.se/Villa/Nytt–nyttigt1/Varldens-forsta-solvarmetak-for-villor-69676

    Artikelförfattaren påstår att taket har “solceller” för uppvärmning av varmvattnet, men har förmodligen förväxlat begreppen. Enligt Rukkis hemsida verkar taket ha ett solfångarsystem, snarare än solceller. Eller vad tror du?

    Mvh Lars Bärtås

    Svara ↓

    • Tyvärr en förvirrande och vilseledande artikel på Vi i Villa. Man blandar ihop solceller som ger el och solfångare som ger värme. Det står dessutom felaktigt att ”du kan söka kostnadsstöd för installation av solpaneler samt använda rot-avdraget.” Det finns ett investeringsstöd för solceller, men det finns inte längre något stöd för solfångare! Man kan dessutom inte använda ROT-avdrag om man fått investeringsstöd!

      På Ruukkis svenska hemsida har man uppfunnit ordet ”värmesamlare”, för vad jag skulle kalla solfångare. Istället för att solfångare som monteras ovanpå ett yttertak är detta solfångare som är integrerade i yttertaksmoduler. På Ruukkis finska hemsida finns bra bilder som tydligt visar detta och att det är solfångare för varmvatten det är frågan om och inte solceller som ger el…

      ”En molnig dag absorberas 30-40 % av maxkapaciteten men under vinterhalvårets soliga dagar fungerar det som vanligt, om du skottat taket förstås.” är ingen bra skrivning. Man ska inte räkna med någon solvärme på vintern enligt min erfarenhet från solfångarna på vårt hus utanför Västerås. I vintras var de snötäckta hela vintern. Snöskottning på tak med solceller eller solfångare avråder jag ifrån eftersom man riskerar skador både på sig själv och solenergisystemet. November-februari ger ca 6% av den årliga solinstrålningen i Mälardalen, så även solceller producerar lite energi under vintermånaderna.

      Svara ↓

69. Hej!

    Var uppe på elfackmässan 2013 och pratade med olika leverantörer av solceller.

    När man räknar på en avskrivningstid så räknade en företaget endast på den rörliga elkostnaden medans ett annat företag räknade på hela elkostnadet per kWh.
    Vad anser man egentlig som rätt när man ska räkna på en avskrivningstid?

    Mvh Alex

    Svara ↓

    • När man ersätter köpt el med solel är det bara det den rörliga delen av elpriset man slipper betala, de fasta avgifterna har man alltid. Så det är fel att räkna på hela elpriset, inklusive de fasta avgifterna, när man räknar på avskrivningstid. Ska man slippa de fasta avgifterna måste man säga upp elabonnemanget och bli helt självförsörjande på energi. Det är ytterst få som kan driva det så långt.

      När man räknar på lönsamheten måste man förutsäga det rörliga elpriset under anläggningen hela livslängd, låt säga 30 år. Det finns ingen som kan förutsäga det rörliga elprisets utveckling så långt fram i tiden, så det blir en naturlig osäkerhet i alla sådana beräkningar.

      Svara ↓

70. Hej Bengt,

    Jag har ett teknik arbete i skolan där vi ska bygga en modell av ett hus med ritningar o.s.v. Mitt hypotetiska hus är beläget på Gotland som har ca 1900 soltimmar om året om jag fått rätt information. Och en av uppgifterna är att få huset så miljövänligt som möjligt och då tänkte jag att solpaneler på taket skulle kunna vara en bra lösning.
    Har dock svårt att hitta information och är inte så insatt i ämnet så undrar om du kan hjälpa mig genom att svar på lite frågor:

    1. Om jag på mitt hypotetiska hus väljer att lägga solpaneler ovan på taket på den sydliga sidan och att ytan där solpanelerna skulle få plats är 55 kvadrat meter hur mycket el skulle detta generera per år? förutsatt att det inte är något i omgivningen som skuggar panelerna och att panelerna är sådana som du använder. alltså
    solpaneler på en yta av 55 kvadratmeter på en plats med ca 1900 h soltimmar.

    Ytterst tacksam för svar Mvh

    Svara ↓

    • Solinstrålningen är inte konstant under varje av dessa 1900 timmar. Du är därför tyvärr inte så hjälpt av att veta solskenstiden eftersom du inte vet hur mycket instrålad energi det motsvarar.

      Ta en titt på Solceller – svar på vanliga frågor och denna solinstrålningskarta från SMHI. Det bör ge svar på dina funderingar.

      Svara ↓

71. Hej Bengt.
    Mycket intressant samt snyggt upplägg på din informativa sida.
    Det som jag inte kan finna är vad gäller för bygglovskrav i de olika fallen.
    Att montera på platt eller lutande tak, annan färg än bef tak beläggning mm.
    Vore tacksam för din erfarenhet i detta.

    Mvh
    Tom

    Svara ↓

    • Krav på bygglov eller inte skiljer från kommun till kommun. Dessutom kan kraven skilja mellan detaljplanerade områden och endast översiktsplanerade områden. Det går därför inte säga något generellt. Du får fråga stadsbyggnadskontor eller motsvarande hos din kommun helt enkelt.

      Svara ↓

72. hej bengt!

    jag har precis fått solcellsstöd, men i paprena står det bara att man skall fylla i årsuppföljning på separat blankett, inget mer. Vet du vad som gäller här? Var hittar jag blanketten och när skall det skickas in?

    Svara ↓

    • Man rapporterar sin årsproduktion efter år 1, 2 och 3. Vi fick en påminnelse från länsstyrelsen i Västmanlands län inför första årets rapportering och då fick vi också blanketter för alla tre åren. Lätt att glömma, så jag la in det i min kalender för att komma ihåg det.

      Årsproduktionen kan man läsa av på sin växelriktare, det är inte längre något krav att man ska ha en separat elmätare.

      Nu är det i vårt fall Stockholms län som tagit över hanteringen av investeringsstödet för solceller för oss i Västmanland.

      Svara ↓

73. Hej Bengt,
    jag gör en utredning för en kommun med stora planer på solenergi och jag undrar om det är ok att låna några grafer och bilder av dig? Främst handlar det om grundläggande fakta om solceller och dessutom är dina kommentarer kring nettodebiteringsutredningen väldigt givande.

    Tack för en fantastisk blogg!
    Lotta

    Svara ↓

    • Det är OK om du anger källan.

      Svara ↓

74. Hej! Bengt
    Vet du om om det finns någon förening för oss prevatpersoner som installerat solcellsanlägning, där vi kan diskuyera varandras erfarenheter mm?
    Ragnar

    Svara ↓

    • Prova http://www.solcellforum.se
      Ett bra forum för självbyggare.

      Svara ↓

    • Svensk Solenergi är en förening för solenergi och SERO (Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation) är en annan förening, där finns dock inga diskussionsforum.

      Solceller diskuteras i mer eller mindre hög grad i olika forum. Ofta finns felaktigheter och gamla uppgifter, så man får läsa med en nypa salt.

      Lade till en sida “Diskussion” på denna blogg där det går bra att diskutera saker som inte passar in på andra sidor.

      Svara ↓

75. Hej
    Jag har ett lite annorlunda problem. Vi ska nu sälja vår gård på vilken vi har investerat i en solcellsanläggning på 18,2 kWt. Vi behöver då få någon metod att värdera solcellsanläggningen och försöker då få expertutlåtande i detta ärende. Det är mycket svårt att få någon hjälp alls och jag hoppas att du kan hjälpa mig.
    De olika metoder som jag har blivit föreslagen (även om ingen vill skriva ned dem officiellt vilket jag behöver) är följande
    1. Min investeringskostnad avräknat gången tid på en 10 års avskrivning (Avskrivningstiden har skatteverket rekommenderat tidigare)
    2. Inköpskostnad i nyköp för en liknande anläggning avräknat gången tid på avskrivning)

    Vad anser du. Kan man använda någon av/båda dessa eller finns det något annat sätt som du förordar? Detta ärende är brådskande och jag hoppas verkligen du kan hjälpa mig. Det går bra att svara på min mail istället!

    Stort tack på förhand
    Daniel Harrysson

    Svara ↓

    • Jag har ingen erfarenhet av en likadan fråga. En lite besvärande faktor är att investeringskostnaden har halverats under de senaste åren. Det gör att jag tycker att metod 1 går bort, eftersom den skulle kunna ge ett högre värde än vad ett nyinköp skulle kosta. Metod 2 verkar bättre. Frågan är vilken avskrivningstid man ska sätta? Dina moduler har förmodligen en 25-årig effektgaranti.

      Svara ↓

76. Hej! Skulle vara bra om vi kommer med på listan över företag som levererar solcellspaket.
    Solitek Solenergi
    Öberga
    614 97 Söderköping
    epost:
    hemsida. http://www.solitek.se
    tel: 0733-402036
    Mvh /Bo Andersson

    Svara ↓

77. Hej Bengt,

    Ska skriva ett arbete om solceller för privatpersoner och hittade till din blogg. Jag har svårt att avgöra från tillverkarnas sidor vilka de 10 största företagen som levererar solcellssystem till privatpersoner på den svenska marknaden är, har du möjlighet att hjälpa mig?
    Mvh Therese

    Svara ↓

    • Jag känner inte till någon officiell sådan lista.

      Svara ↓

78. Hej Bengt!
    Först och främst, tack för en bra sida.

    Vi bor i ett stort gammalt hus i Helsingborg med ganska så hög driftskostnad och vi ville sänka kostnaden på sikt, och med ett stort intresse av solceller så var valet givet.
    Vi har sommaren 2013 installerat en anläggning på ca 40,000 kW 204 st 240W poly paneler som står på marken, vilket täcker ca 60% av driften i huset.
    Har 63amp kabel fram till huset.
    Så nu har jag fått mersmak på solceller och vill installera dubbelt så många utan att installera fler invertrar (har idag 4st Steca 10,000+) och inte byta ut till en större kabel fram till huset.
    Så min tanke är att använda morgon och kvälls solen under sommaren och resten av året när solcellerna inte producerar för fullt, så t.ex. mitt på dagen under sommare när det går för fullt så skulle halva anläggningen vara avstängd/frånkopplad och framåt kvällen släppa på fler paneler itakt med att de andra panelerna producerar mindre och mindre.
    Finns det någon sorts regulator eller transformator som man kan sätta mellan panelerna och invertrarna som stryper mängden el?
    Har frågat runt men ingen har någon lösning, eller hört talas om ett sådant här “problem”.

    Med vänlig hälsning
    Sven Kjellsson

    Svara ↓

    • Det står i databladet för Steca 10000+ att ”Maximum recommended PV power” är 12,5 kW. Du kan mata in en högre effekt än så, men eftersom växelriktaren max kan ge 10,3 kW kommer den att begränsa hur mycket effekt du får ut. Det finns en begränsning på 32A och 845V till växelriktaren enligt databladet. Kolla med Steca vad som är möjligt i ditt fall.

      Svara ↓

79. Hej,

    Jag undrar om du föreläser.
    Om så, skulle jag vilja komma i kontakt med dig.

    Vänligen
    ewa/.

    Svara ↓

80. Hej Bengt!
    Just nu håller vi på med vårat gymnasiearbete som handlart om solceller. Vi har bygt egna grätzelceller och jämför dem nu med andra solceller. Vi skulle vilja veta vilken elektrisk effekt som krävs för ett genomsnittligt hushåll. Vi har hittat data över energiförbrukningen under ett år men vi skulle vilja veta vilken effekt som krävs som mest under ett vanligt dygn. Vet du något om detta eller vet du vart vi skulle kunna få reda på det?

    Med vänliga hälsningar

    Caroline och Hilda

    Svara ↓

    • Effekten kan variera väldigt mycket beroende på årstid och vilket uppvärmningssystem man har i huset. På natten sommartiden är vår effekt ca 400 W (för FTX-ventilation, kyl, frys…), men om vi slår på mikrougn och induktionshäll samtidigt som vi kanske har TV och datorer på kan nog toppeffekten bli 3 kW. Vintertid kan den vara upp till 7-10 kW vintertid, då vi har elpatron på 6 kW som går in och värmer varmvattnet när solfångare och solceller inte ger så mycket energi. Har man ett hus med fjärrvärme har man inte lika höga effekttoppar eftersom man inte behöver el till uppvärmning vintertid.

      Svara ↓

81. Hej Bengt! Vilken respons på bloggen! Hur kul som helst, började läsa gamla inlägg men de daterade ju bak till 2011 och just idag har jag inte den tiden som krävs för att gå igenom allt! Jag har däremot en fråga, skriver just nu ett examensarbete om passivhus och ett område där stor till all del ska täckas av solenergi och värmeproduktion i en pelletspanna. Problemet vi har just nu är att mätvärden osv finns för hela området endast sen januari 2014 och en bättre utgångspunkt vore att analyser ett helt år, pannan är ganska lätt då vi har erfarenhet av detta men skulle gärna göra en simulering för övriga året vad det gäller solinstrålning och vilken produktion man kan räkna med? Läste någonstans att du nämnde SMHI som källa för solinstrålning på 14 orter eller liknande? Finns det fler möjligheter till mer lokala mätpunkter ute i landet? Vilken länk var det du syftade till?

    Mvh Axel

    Svara ↓

    • Det är inte trivialt att omsätta solinstrålning till solelproduktionsdata. Lutning, väderstreck, temperatur, om det är takmonterat eller fristående är exempel på faktorer som påverkar solelproduktionen. Om du får tag i data för solinstrålning och temperatur per timme kan du använda ett simuleringsprogram som exempelvis PVSYST för att beräkna solelproduktionen för den aktuella orten. Lärosäten kan ta del av SMHI:s data för en ringa penning, kontakta SMHI.

      Svara ↓

82. Hej!

    Jag håller just på att skriva en artikel om huggormar till Fritidsmagasinet Caravan, och såg att du tagit en fin bild på en sådan. Skulle vi kunna få använda den, och har du den i så fall i original (tryckbart)?
    Hälsningar Erika

    Svara ↓

83. Hej Bengt!

    Tack för en bra blogg om solceller! Vi på Vattenfall har uppdaterat vår hemsida med information och länkar om solceller. Där la vi till en länk till din blogg, eftersom vi tycker att den innehåller mycket bra läsning för intresserade solcellskunder. Hoppas att du tycker att det är okej? Annars får du hojta till så tar vi bort länken.

    http://www.vattenfall.se/sv/intresserad-av-solceller.htm

    Vänliga hälsningar
    /Johanna Wahlberg, Vattenfall

    Svara ↓

    • Kanon! Tack för det.

      Svara ↓

84. Hej Bengt,
    mycket intressant läsning och är väldigt bra att du tar upp denna fråga och “för ut” kunskap till allmänheten.
    Jag studerar just nu mitt sista år till Elkraftingenjör och håller just nu på mitt examensarbete om solceller. Tanken är att jag ska producera min egna el genom solceller till en vanlig standard villa. Sälja överskottet till villigt nätbolag. Undersöka metoder, teknik, kostnader, miljöaspekten och payoff tid.
    Skulle vara väldigt användbart om du hade tiden att bolla lite frågor med mig per mail.

    Med vänlig hälsning,
    Soufyane

    Svara ↓

85. Hej Bengt,

    Vi är två studenter på KTH som skriver vårt kandidatarbete inom energiteknik om solel i Stockholms Stad. Vi söker avhandla hur stor del av stockholms mål att bli koldioxidfritt 2050 som rimligen kan komma av solel och våra tidigare källor har hänvisat till dig. Vi skulle gärna vilja ställa dig lite frågor antingen via telefon eller epost. Du kan väl höra av dig om det finns en möjlighet till det.

    Tack
    Mvh Axel Grapengiesser & Lucas Netzell

    Svara ↓

86. Hejsan!

    En lite fråga som jag hoppas du kan svara på. Håller på med ett miljöprojekt- Där jag bland annat ska få fram hur många kWh jag får ur solpanelerna som används till uppvärming av vatten. Då jag är rätt dålig på matte o dessutom inte vet vad som är rimligt önskar jag gärna lite hjälp.
    Den info jag har är: 12m2 440kWh samt 12m2 480kWh. Söderläge ute på Orust, ca 20m över havet. Lätt vinklade (20-25grader).
    Går det att få fram en ungefärlig produktionssiffra per år vore jag VÄLDIGT tacksam.
    Rent allmänt verkar det ju ligga runt 110-120kWh/år o m2 – men det vore trevligt att få någon form av bekräftelse!
    Allt gott
    Jesper

    Svara ↓

    • Om du på Orust har solceller med 20-25 graders lutning mot söder, utan skuggning av träd eller annat, borde de mellan tummen och pekfingret (ingen beräkning) ge ca 900 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning. Om du har solcellsmoduler med 15% verkningsgrad (normala moduler idag) är ytan för 1 kW ca 7 m2. På en 12 m2 yta får du därmed plats med ca 1,7 kW som då skulle ge ca 1 500 kWh per år = ca 125 kWh/m2 och år. Om du väljer lägre eller högre verkningsgrad på solcellsmodulerna blir solelproduktionen mindre eller högre på den givna ytan.

      Jag har utgått från att du menar solceller som ger el och inte solfångare som ger varmvatten. Lite tvetydigt med “solpanelerna som används till uppvärming av vatten”.

      Svara ↓

87. Hej!
    Jag förstår inte om man måste vara medlem på sidan för att skriva frågor, eller hur det går till?
    Jag sökte solcellsbidrag från länsstyrelsen i Gävleborg i juni i fjol. Vet du om det kommer att delas ut några fler bidrag från staten, eller om det är slut på det?
    Kerstin

    Svara ↓

    • Nya personer som skriver kommentarer måste jag godkänna första gången. Annars skulle sidan översvämmas av spam, 35 000 spam är blockerade hittills…

      152,5 miljoner av 210 miljoner i budget för 2013-2016 är redan fördelade till länsstyrelserna. Det återstår 57,5 miljoner att fördela till länsstyrelserna, men det beloppet är säkert redan intecknat av sökande som står i kö (du kan med lite tur tillhöra en av dem). Nuvarande regering lär inte skjuta till några mer pengar till budgeten för investeringsstöden. Om det blir regeringsskifte efter valet är det hygglig sannolikhet att det blir mera pengar eftersom miljöpartiet föreslagit att budgeten ska utökas med 100 miljoner kr.

      Till andra som funderar på solceller: Sök investeringsstöd! Det kostar inget… Alternativt kan man använda ROT-bidrag för arbetet om man har ett hus som är minst fem år gammalt.

      Svara ↓

88. Hej. Har du en mejladress? Vi skulle vilja ställa dig några frågor om din syn på solel till magasinet Kloka hem.

    Svara ↓

89. Hej Bengt. Du verkar ju vara väl insatt i det här med växelriktare och dess funktioner. Har själv en liten undran om hur adaptiva de är vad gäller belastning av olika faser i ett trefassystem. (Har frågat några men de kan inte svara)
    Växelriktarna finns i såväl enfas som trefas utförande. Det intressanta är om trefasmodellen kan känna av belastningen på elsystemet i huset och kompensera energi till den fas som för tillfället är mest belastad. Känns ju lite snopet om den är helt rigid och tex. skickar ut energi på nätet på två faser (till dåligt pris) samtidigt som man kanske behöver kompensera med köpa el till högt pris på den tredje fasen. Hur är det sedan med enfaslösningen. Kan den överhuvudtaget känna av var det går åt mest eller får man då ett system med två faser som alltid importerar el och en fas som ibland tar från nätet och ibland ger till nätet.

    Svara ↓

    • Du kan vara lugn,dom flesta moderna elmätare bryr sej inte vilken fas du skickar ut strömmen på.om du skickar ut 1000w på en fas och tar in 1000w på en annan fas så blir summan i allafall 0w.

      Svara ↓

      • Det stämmer. Se inläggen “Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del II” och “Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del I“.

        Svara ↓

90. Hej Bengt

    Jag kommer kanske att renovera taket (byta tegelpannor och papp etc) under nästa år. Är det någon ekonomisk fördel att installera solel i samband med det, eller kan man lika gärna installera solel före eller efter takrenoveringen?

    Olof

    Svara ↓

    • Man sparar lite arbetstid genom att sätta upp modulerna i samband med takrenoveringen om man har tegeltak, eftersom man slipper plocka undan tegelpannor för att sätta fast takinfästningen och det kan bli något enklare med kabeldragningen, men det är rimligen inga stora pengar. Om man vill ha infällt montage sparar man lite i material också eftersom man då sparar in lite tegelpannor om man gör det i samband med takrenoveringen.

      Om det är plåttak spelar det nog ingen roll eftersom infästningarna sätts fast i plåtfalsarna.

      Svara ↓

91. Hej!

    Det finns mycket matnyttig information på din sida. Såg din leverantörslista så tänkte bara tipsa om vårt företag som utför försäljning samt montering av solcellsanläggningar i Jämtland med säte i Östersund.

    MVH
    Tony

    Svara ↓

92. Hej Bengt
    Om man bara vill testa en solcell eller två på sitt tak för att lokalt driva några 12v led lampor samt några 12v fläktar, totalt ca 75 – 100w. Vad kan man hitta system eller mer att läsa om det?
    Hälsningar
    Tord

    Svara ↓

    • Leta bland Leverantörer. Förutom leverantörer av kompletta system finns det även komponentleverantörer i listan.

      Svara ↓

93. Hej Bengt,

    Vi är två studenter på Karlstads universitet som håller på med ett examensarbete där vi kollar på hur solcellsanläggningar påverkar elnätet i Karlstad. Idén är att se vad som händer i framtiden när i stort sett varje hus har anläggning på taket, vilken påverkan det får på lågspänningsnätet och hur elkvalitén blir att se ut. Det är tänkt att vi ska göra simuleringar för att ta reda på hur spänningarna i nätet blir, dock har vi inget verktyg för att se hur själva elkvalitén blir. Om exempelvis övertoner från anläggningarna ställer till med problem i lågspänningsnätet då många av dem ansluts i samma område. Har du möjligen någon koll på hur elkvalitén blir då man ansluter flera solcellsanläggningar till lågspänningsnätet eller känner du möjligtvis någon som är kunnig inom detta område?

    Med vänliga hälsningar,
    Ulf och Johan

    Svara ↓

    • Kolla med solcellsanläggningen i Glava, de har mätning av elkvalité har jag för mig.

      Sedan bör ni förstås göra en riktig (inte enbart Googla) litteraturstudie i artikeldatabaser och bland konferensartiklar. Det finns säkert en hel del gjort internationellt.

      Svara ↓

94. Hej Bengt !
    Du skrev i inlägget ”Elmätare som ger effekt i realtid” så här…
    ……”Figur 4 visar inmatat överskott av solel till nätet enligt timvärden från Vattenfalls hemsida. Dessa värden har blivit oanvändbara för detaljerade analyser efter det att man tog bort decimalerna i början av juni i år. Noggrannheten i värden för november blir bara ±50%.
    Snälla Vattenfall, ge oss decimalerna tillbaka på värden för uttag och inmatning som hämtas från er hemsida. Tack på förhand!”
    Jag kan nu meddela att Vattenfall idag kl 15 justerat sina mätningsrapporter. Har själv bråkat med dem ett tag eftersom nätrapporterna på Min sida inte stämt med det som fakturerats under hela året! Hängde tydligen på de obefintliga decimalerna du bönade om ! Påpekade också för dem vad det innebar för statistik och uppföljning. Vet inte vilken påverkan jag hade, men nu är det väl i a f som det ska vara ! med vänliga julhälsningar / Arne Haralddon

    Svara ↓

    • Intressant info! Dock är vi fortfarande utan decimaler för våra mätvärden av in- och utmatning… Till och med 19 december, dvs så långt som finns inlagt på Vattenfalls hemsida, visas timvärden bara som heltal, 1, 2, 3 osv. Tittar man på månadsvärdet visar det 2 kWh i inmatningen, men eftersom inmatningen varit så låg under december är alla timvärden 0!

      Det är riktigt trist att decimalerna saknas. Värdena blir därmed som jag skrev i inlägget oanvändbara för detaljerade analyser efter det att man tog bort decimalerna i början av juni i år. Det hänger inte på att elmätaren inte ger decimaler. Vi hade en decimal till och med 08:00 den 2 juni. Därefter försvann decimalerna, så det måste ha varit ett medvetet beslut hos Vattenfall.

      Minst sagt märkligt är att en doktorand på Mälardalens högskola, boende i Ransta ett par mil norr om Västerås, har tre! decimaler i deras mätvärden. Det är svårt att förstå varför det är så olika hos olika abonnenter hos Vattenfall.

      Svara ↓

95. Hej igen Bengt !
    Kollade in Mina sidor igen (21/2 kl 13) och både grafen och rapporten (Hämta rapport) visar nu två decimaler i alla lägen. Har under de 17 första dagarna i december matat in skrala 6,14 kwh och tagit ut 225,33 kwh. (Har alltid varit två dygns fördröjning) Mina 18 paneler sitter på ett ladutak vid mitt soldattorp nära Åkers Styckebruk i Strängnäs kommun. Är ju märkligt då att det inte fungerar i Västerås. Fick höra att en anställd arbetat med “problemen” ett par veckor – kanske har man inte kommit till rätta med allt ännu..?? Hälsningar / Arne

    Svara ↓

    • Ja, vi håller tummarna och kanske kan lite tro på jultomten hjälpa till?

      Svara ↓

      • 28 december och fortfarande inga decimaler på Vattenfalls mätvärden. Vi får hoppas på bättring nästa år istället…

        Svara ↓

96. Hej Bengt,
    Jag har ett företag som arbetar inom förnybara energi sektor mest ” värme pumpar” i Turkiet.
    Jag har bestämd att jobba med sollceller i Turkiet och mellanöstern. Det är därför jag behöver någon kunnig person som ni för att få råd och samarbeta inom kort tid.
    Snälla ge mig en tid för ett möte.
    Jag är i Stockholm enda till 17 Februari. Jag ser fram emot att träffa med er innan jag flyger ner.
    Med vänlig hälsning
    Dagistan Arikan

    Svara ↓

    • Tack för fråga! Jag säljer dock inga produkter och jag har ingen erfarenhet av Turkiet eller Mellanöstern så det känns väl inte som att jag är den bästa personen att prata med.

      Svara ↓

97. Hej, det är nämligen så att jag har tillverkat grätzelsolceller för mitt gymnasiearbete och har använt olika färgämnen. Mitt syfte är att ta reda på vilket färgämne som är effektivast, alltså ger mest energi. Dock vet jag inte riktigt hur jag ska beräkna verkningsgraden för att jag har använt en lampa istället för solljus och mätt spänningen och strömmen. Jag får ett för litet värde på verkningsgraden, hur kommer det sig? Har jag gjort något fel? I såfall vad är det tillföra effekten om nyttiga effekten är det vi har fått ut när vi har mätt med en multimeter? Hör gärna av er så snabbt som möjligt, svar skulle uppskattas!

    Vi kopplade nämligen ihop 5 solceller, men ändå blev vår ström i mikroAmpere. Tack på förhand!

    Svara ↓

    • Verkningsgraden = Effekt ut / Effekt in. Alltså måste ni mäta hur stor effekt lampan ger på den yta som solcellerna har för att ni ska kunna beräkna verkningsgraden.

      Svara ↓

      • Hej igen, vi har räknat ut färgämnernas effekt genom att ta P= U•I, det gjorde vi genom att mäta med en multimeter, och så såg vi på paketet vad för effekt lampan hade. Är ytan viktig? isåfall hur ska man räkna ytan och få in den i formeln? Tack så mycket för svar

        Svara ↓

        • Ni skulle behöva ett instrument som mäter solinstrålning, det finns handhållna sådana. Ni kanske kan låna ett någonstans? Det ger det säkraste resultatet. Då får man den instrålade effekten per yta, W/m2. Om man mäter exempelvis 200 W/m2 och era solceller är 5 dm2 = 0,05 m2 (gissning eftersom jag inte vet hur stora era solceller är), då blir det 200 * 0,05 = 10 W som träffar solcellerna.

          Det blir knepigare att räkna ut effekten som träffar solcellerna om ni bara har en lampeffekt som står på lampans kartong. Då måste ni först veta hur stora yta som lampans ljus träffar i det plan där solcellerna sitter vid er mätning. Om lampans effekt är 200 W och ljuset strålar ut över 1 m2 blir resultatet som ovan.

          De våglängder som är intressanta för en Grätzelsolcell ligger inom spektrum för synligt ljus. I en gammaldags glödlampa var det bara ca 2% som blev synligt ljus (vet inte vilken andel det är för er lampa) och då skulle det bli 10 W * 0,02 = 0,2 W som är användbara för Grätzelsolcellerna. Om er solcell skulle ha en verkningsgrad i det synliga spektret på låt säga 5% skulle ni få ut 0,2 W * 0,05 = 0,01 W = 10 mW.

          Allt värden ovan är räkneexempel, men hoppas ni förstår tankegångarna och ni får sätta in era egna värden i beräkningarna. Lycka till!

          Svara ↓

98. Hej igen!
    Vid vår grätzelsolcells experiment, fick vi vårt högsta värde för verkningsgrad till 5.07•10^-4. Det jag undrar är om detta är en rimlig siffra för 5 stycken seriekopplade celler med en lampa på 60W istället för solljus. Tack på förhand, all hjälp uppskattas, MVH nyfikna laboranter.

    Svara ↓

    • Nej, det verkar orimligt lågt. Det jag försökte förklara tidigare är att ni inte kan använda 60 W som effekt in vid beräkning av verkningsgraden. Om ni använt en vanlig klotlampa blir effekten in mot solcellernas yta mycket mindre än 60 W eftersom det mesta av lampans utsända ljus går någon annanstans än till solcellerna. Föreslår att ni tar en diskussion med er handledare på skolan om era mätningar och beräkningar, det är svårt att på distans kunna ge råd utan att veta exakt hur ni gjort mätningarna och hur ni gjort beräkningarna.

      Svara ↓

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.