Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Hoppla… Hur stora är färgprickarna och hur stor yta täcker de? Om det bara är små spridda färgstänk spelar det nog ingen större roll. Om det å andra sidan är så att färgen täcker en stor del av någon enskild solcell i modulen måste färgen bort, man riskerar annars så kallade “hot spots” som kan förstöra solcellen och som därmed kan påverka hela modulens elproduktion.
Kolla i modulens datablad om det står något om antireflexbehandling av modulernas glas. Kan vara vanskligt att försöka mekaniskt skrapa bort färgen om det är en antireflexbehandling på glasytan, som man riskerar att skada vid skrapning. Om det inte finns någon antireflexbehandling kanske man kan använda en sådan där skrapa med rakblad som färgaffärer har för att ta bort färg på glas.
Det ni behöver är ett avtal med en köpare av er överskottsel. Endera frågar ni er nuvarande elhandlare Telge eller också frågor ni någon annan elhandlare, ni är fria att välja köpare av er solel. Många, de flesta?, elhandlare har dock som krav att ni också måste köpa el från dem om de ska köpa ert överskott av solel.
Den elhandlare som köper er el kan i sin tur sälja den vidare till någon annan användare och då kan inte längre nätägaren Vattenfall använda denna el för att minska sina överföringsförluster.
Samma fråga ställdes under Köpare solel, jag svarade på frågan den 17 augusti, se svaret där.
Som tillägg till Ivarssons svar: Elhandlaren Telge tjänar inget på detta. De har inte köpt er el och därmed har de inte heller någon el att sälja vidare. Det är nätägaren Vattenfall som tjänar på det. Den el ni matar in till nätet minskar deras överföringsförluster och därmed minskar det mängden el de behöver köpa för täcka dessa förluster.
Tibber skriver “…något som kompenserar för elnätavgiften och mer än så…”. Förstår inte riktigt varför de blandar in elnätsavgiften i det hela. Tibber är ett elhandelsbolag. Det är nätbolagen som debiterar nätavgifter och dessa får man fortfarande betala till nätbolaget för den el man köper.
Tibbers erbjudande är förstås mycket bra, eftersom det ligger långt över Nord Pool spotpris, där månadsmedel i år varierat mellan ca 26 öre/kWh och ca 32 öre/kWH. Anger Tibber någonstans hur länge de kommer att betala 1 kr/kWh? Man också undra över vad Tibber tjänar pengar på, den fasta avgiften på 39 kr/månad för elhandeln?
Ska man vara petig så är det nätbolagen som betalar för “nätnyttan”, inte elhandelsbolag som Tibber. Det är lagstadgat att nätbolagen måste betala en ersättning för den el man matar in till nätet. Vi får 4,7 öre/kWh från Vattenfall Elnät.
Kör en repris av vad jag skrivit tidigare.
Tibber är inte det första elhandelsbolaget som betalar ett högre pris än Nord Pool spotpris för överskott av solel. Det är väl helt enkelt marknadsföringspengar, som ger PR och det är ett billigt sätt att försöka värva nya elhandelskunder. Speciellt viktigt är det sistnämnda för ett nystartat elhandelsbolag som Tibber. I början när det är små mängder solel är det småpengar för elhandelsbolagen. När solel blir större kommer priset som elhandelsbolagen betalar för överskott av solel rimligen att gå mot Nord Pool spotpris, som är marknadspriset för el.Det överskott av solel man matar in till nätet används omedelbart, sannolikt av någon av ens grannar. Det sker ingen fysisk lagring i ett batteri, så det kan misstolkas i den text elhandelsbolaget Tibber skrivit. Man skulle kunna se det som att när man matar in ett överskott av el i nätet reglereras balansen mellan tillgång och efterfrågan huvudsakligen av vattenkraft i Sverige. Så man skulle bildlikt kunna säga att överskottselen lagras i form av vatten i ett vattenmagasin i någon älv, om man minskar produktionen av vattenkraft när man matar in överskott av solel till nätet. Alternativt exporteras överskottselen till något annat land och någon annan elproduktion i detta land minskas i motsvarande grad.
Det är svårt att hålla sig helt ajour med prisutvecklingen hos Sveriges runt 120 elhandelsbolag. Dessutom vet man inte hur det ser ut om något år.
Om man även byter elbolag för sin köpta el får man tänka på att också jämföra hur fasta och rörliga kostnader förändras. Det man vinner på den sålda solelen kanske man förlorar på den köpta elen.
Under “Köpare solel” finns ett par länkar att kolla när det gäller olika elbolags erbjudande.
Som det mycket riktigt står i Youtube-filmen är din idé inte tillåten idag. Om elen förs ut utanför en anslutningspunkt där solelen produceras måste slutanvändaren idag betala energiskatt på den elen. Därför är en sådan nettodebitering som du föreslår inte tillåten, för det skulle innebära att man inte betalar energiskatt (och moms på den), om man skulle nettodebitera kWh:ar.
Genom en tidigare lucka i lagen om energiskatt kunde vindkraftsägare förr göra en sådan här kvittning, men den luckan har täppts igen, då regeringen väl ansåg att det blev för stort bortfall av energiskatt.
Det hela är en fråga om (gamla) regelverk och vilja bland politiker och folk. Lagarna skulle förstås kunna ändras om det finns en opinion men det kan vara en tidskrävande process.
En idé vore att ha ett elkonto ungefär som ett bankkonto. Man skulle sätta in egenproducerad solel på elkontot och sedan tar man ut el från kontot där man har ett behov, i elbil eller sommarstuga eller var det nu är. Ungefär som att man idag kan ta ut pengar ur en bankomat var som helst i världen.
Enligt ellagen har nätägaren rätt att ta ut en avgift för inmatningsabonnemanget om man är nettoproducent. Fråga din nätägare hur de gör och återkom gärna med svaret här, då flera kan vara intresserade. Nämn då också vilket nätbolag det gäller eftersom policyn kan vara olika hos olika nätbolag.
Om andra läsare har erfarenhet av detta vore det intressant att veta!
Skattereduktion får man för överskottselen även om man är nettoproducent. MEN, man kan högst få skattereduktion för så mycket el som man köper.
PS. Det betyder alltså att man som nettoproducent inte kan få skattereduktion för hela sitt överskott av el som matas in till nätet. Det finns därmed dubbla ekonomiska skäl att undvika att bli nettoproducent.
Det korta svaret blir fråga din nätägare.
Det långa svaret är att det finns ca 160-170 nätägare i Sverige och jag tror inte att det finns något enhetligt sätt hur de olika nätägarna hanterar detta. I ellagen står “En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.”
Om man är nettoproducent under ett år har nätbolaget rätt att ta ut en årlig avgift för det inmatningsabonnemang man behöver när man matar in överskottsel till nätet. Olika nätbolag hanterar nog detta olika, speciellt om man vissa år skulle vara nettoproducent och vissa år nettokonsument. Hos Fortum var det åtminstone så tidigare att man inte behövde betala för inmatningsabonnemang om man är nettoproducent (om säkringsabonnemang högst 63 ampere).
Så det är viktigt att veta vilken nätägare man har och vilken nätägare andra har, om man får uppgifter från andra personer.
Om man exempelvis köper 5 000 kWh/år idag och installerar en solcellsanläggning som ger 5 000 kWh/år med 30% egenanvändning, kommer man att köpa 3 500 kWh och få ett överskott på 3 500 kWh. Tumregeln blir att man bör dimensionera anläggningen så att den producerar mindre än mängden köpt el idag. Om man blir nettoproducent och får betala inmatningsabonnemang blir det en betydligt sämre ekonomi. Hur mycket det kostar varierar mellan olika nätägare. Hos exempelvis Mälarenergi kostar inmatningsabonnemanget 2 025 kr/år, inklusive moms.
Minskning av elproduktion med tiden på grund av degradering av modulerna verkar i Sverige vara så liten att det tar många år innan man kommer att märka detta. En årlig variation på grund av varierad solinstrålning mellan olika år är mycket större, upp till ±10% enligt SMHI:s mätningar.
Kan mycket väl vara så att nuvarande budget inte räcker till 2019. Det är nog omöjligt att avgöra om en ansökan idag blir beviljad eller inte. Tilldelningen sker per län, så det kan se olika ut olika län. Vi vet inte heller om ytterligare pengar kan läggas in i stödet eller om man slutar att ge stöd till privatpersoner (förslag från Energimyndigheten). Nästa höst är det val och vad som händer efter valet kan ingen sia om med någon större säkerhet.
Det enda säkra är att söker man inte så blir det inget investeringsstöd…
Sens moral: Sök! Det finns inget att förlora.
Hittar inget som motsäger er idé till lösning.
I förordningen ”Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller” står att
“Förutsättningar för stöd
4 § Stöd får endast lämnas för ett solcellssystem per byggnad eller för ett solcellssystem per fastighet om systemet är byggt på marken.”
Inget nämns om en begränsning av antalet ägare.Och på blanketten för ansökan om stöd står
”Statligt stöd för installation av solcellssystem kan lämnas som ett engångsbidrag till den som investerar i ett nätanslutet solcellssystem”
I blanketten kan man under sökande skriva två namn.Skattereduktionen och nätkrediteringen från nätägaren tillfaller den som är tecknad på abonnemanget hos nätägaren. Hos oss är det därför jag som får skattereduktionen även om min fru Maria formellt äger halva anläggningen.
Numera behöver man normalt sett inte redovisa moms om man är småhusägare, se inlägget Små solelproducenter slipper momsredovisning från 1 januari.
I första hand vänder man sig till den man köpt solcellsanläggningen av.
Om de inte längre finns kvar i branschen kan man prova hos tillverkaren. Om de finns kvar i branschen det vill säga… Det är en omsättning bland företagen i solcellsbranschen och om 10 år kommer inte alla av dagens företag att finnas kvar, endera har de gått ihop med något annat företag eller också har de gått i konkurs.
Har dock ingen egen erfarenhet av sådana ärenden så de som vet mer får gärna kommentera.
I beräkningsprogram kan du lägga in det som skuggar och göra en beräkning med och utan skuggning med olika layouter för att se hur det påverkar solelproduktionen.
Om skuggningen blir så att en eller flera bypassdioder i modulerna går in och tar en del av eller hela strömmen i en sträng av moduler påverkar skuggningen bara de skuggade modulerna och då gör optimerare ingen större produktionsnytta. Om bypassdioderna inte går in får man en minskning av strömmen i hela strängen. Eftersom modulerna är seriekopplade måste lika stor ström gå genom alla moduler i strängen. Det blir då den modul som ger minst ström som begränsar strömmen i strängen, OM bypassdioderna inte går in. Det är i dessa fall som optimerare på modulerna skulle kunna göra nytta.
Om du exempelvis väljer fyra växelriktare med ca 10 kW effekt vardera i ditt fall (antaget en installerad effekt på drygt 40 kW) och med två MPPT:er per växelriktare ger det åtta oberoende strängar. Om det bara är en liten del av taket som skuggas kanske bara en sträng påverkas, övriga blir då helt opåverkade av skuggningen.
Det är viktigt att veta när under året och dygnet skuggning sker, eftersom det har stor påverkan på hur mycket energi man förlorar. Skuggning vintertid under morgon och eftermiddag har i stort sett försumbar inverkan, medan skuggning mitt på dagen sommartid har stor inverkan.
Bra idé av TM att titta på verkligheten!
Vi har södervänt tak med 27 graders lutning och bor i Västerås. Med 4,794 kW installerat har vår bästa timme hittills under 2017 gett 4,25 kWh den 12 maj, vilket gör 0,89 kWh/kW. Oftast blir det dock mindre än 4 kWh (0,83 kWh/kW) per timme vid soligt väder.
Framgår inte av frågan vilken maxeffekt växelriktaren har. Vanligen har växelriktaren en lägre effekt än den installerade moduleffekten. Maxeffekten hos växelriktaren kan vara en begränsning om den är snålt dimensionerad.
Svårt att säga med denna begränsade information. Vad innebär “viss mindre skuggning”? Hur stor andel av ytan där modulerna ska monteras? När på året (året runt eller bara vissa månader)? Vilka tider på dagen?
Man får ställa det mot att använda flera mindre växelriktare med dubbla MPPT:er, för att på så vis minska inverkan av skuggningen.
Vad blir den extra kostnaden för optimerare? Hur mycket mer måste anläggningen producera för att det ska löna sig ekonomiskt med optimerare?
Är det intressant att ha loggning på varje-varannan modul som optimerare ger?
