Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
10 200 kWh per år/9,54 kW = 1 069 kWh/kW per år i genomsnitt. Det är högt, högre än vad de allra flesta småhusägare kan räkna med, men definitivt inte omöjligt om du bor på en plats med hög årlig solstrålning, exempelvis Gotland.
Däremot är 5 573/9,54 = 584 kWh/kW,år som du fått första året orimligt lågt. Det tyder på att något är fel i din anläggning, som din leverantör säkert kan åtgärda. Jag skulle inte vara alltför orolig…
PS. 135 000 kr/9,54 kW = 14 150 kr/kW innan bidrag för ett år sedan är för övrigt ett riktigt lågt pris.
Du bör först vända dig till din leverantör, så får de göra en felsökning. Det bör vara något komponentfel (växelriktare) eller installationsfel (felkoppling) och då går det på garantin. Vad står det i din offert om garantier?
Antaget att det är så att din anläggning är oskuggad några timmar mitt på dagen. Om man exempelvis skulle ha ett träd eller en flaggstång som ger en skugga tvärs över anläggningen mitt på dagen skulle det kunna minska produktionen rejält.
Hur stor installerad effekt (summan av modulernas effekt) har din anläggning?
Detta exempel illustrerar att även om en solcellsanläggning oftast är underhållsfri så behövs en regelbunden tillsyn för att se att den producerar normalt.
Visst, det är möjligt.
Växelriktare kan ha fler än en maxeffektföljare (MPPT = Maximum Power Point Tracker). Då kan man dela in taket i sektioner som kopplas till varsin MPPT. Det är värdefullt om man exempelvis vill ha solcellsmodulerna i två olika riktningar. Om man bygger ut anläggningen kanske man kan lägga till någon-några moduler per MPPT, man får kolla vilken inspänning och effekt växelriktaren klarar.
Alternativt kan man ha en egen växelriktare för de moduler man lägger till. Blir lite mer komponenter och kabeldragning, men det går. Eller ett annat alternativ är att använda modulväxelriktare som gör att solcellsmodulerna ger växelström, som du är inne på.
Om man använder optimerare på modulerna är man mer fri att ha moduler i olika riktningar och man kan ha längre strängar än med en vanlig strängväxelriktare, man slipper då köpa en växelriktare till om man bygger ut. Vi har 19 moduler som sitter mot söder, väster respektive öster i en sträng och skulle kunna sätta flera moduler på den strängen om vi ville.
Nja, jag menar inte att en 17-20 kW solcellsanläggning är en bra idé. Som jag skrev i början är mitt råd värmepump och en mindre solcellsanläggning.
Om en värmepump har COP=3 betyder det att 1 kWh el till värmepumpen ger 3 kWh värme. Det är ett antagande att värmepumpen har COP=3, men det bör vara ett hyggligt antagande på årsbasis. Om värmepumpen producerar 21 000 kWh värme per år har den alltså förbrukat 7 000 kWh el per år. Bara med värmepumpen skulle du alltså spara 14 000 kWh/år i detta exempel.
Solceller producerar el och den elen kan användas i huset som hushållsel eller till värmepumpen eller till elpatron för varmvattenproduktion. Men du kommer också att få ett överskott som matas in till nätet. På sommaren när du inte behöver något varmvattten för uppvärmning och då elbehovet är lågt dagtid kommer du att få ett överskott av solel eftersom solcellerna sommartid kommer att producera mer el än du behöver. Se exempel i inlägget Nytt dagsrekord – 22 kWh solel!
Min gissning baserat på min erfarenhet var att om man installerar solceller som producerar lika mycket som elbehovet under ett år kommer överskottet att bli minst 70%. Men det är som sagt en gissning, för att veta mera säkert behöver man göra en beräkning på timbasis. Mitt råd är att du låter något göra denna uppskattning med kombinationen värmepump och solceller. Detta borde en leverantör av värmepumpar kunna hjälpa till med.
Det går inte att ge något enkelt svar på din fråga. Man måste veta energianvändningen per timme och veta hur mycket som är hushållsel respektive värme samt göra beräkningar för solelproduktionen per timme för att veta hur mycket av solelen som skulle användas i huset.
Antag du använder 26 000 kWh/år i huset och anta att 5 000 kWh är hushållsel och 21 000 kWh används för värme. Om du sätter in en värmepump kan 7 000 kWh el till värmepumpen ge 21 000 kWh värme per år om värmepumpen har COP = 3. Ditt elbehov är då 12 000 kWh/år vilket är betydligt mindre än nuvarande 26 000 kWh/år. Du kan installera en solcellsanläggning som ger 12 000 kWh/år, men då blir förmodligen minst 70% överskott som matas in till nätet. Ekonomin för en sådan solcellsanläggning blir starkt beroende av hur länge skattereduktionen för överskottsel som matas in till nätet finns kvar och till vilket belopp.
Jag skulle satsa på värmepump och solceller. Om luft-vattenvärmepumpen har COP (Coefficient of Performance) på låt säga 3 ger varje kWh el in 3 kWh värme. Värmepumpen kan kombineras med solceller, men då behövs inte så stort solcellssystem eftersom elbehovet blir mindre. Kolla med någon försäljare av värmepumpar vad som kan bli tänkbart elbehov för det aktuella huset.
Om du skulle gå på solceller som producerar ca 17 000 kWh/år och elpanna, med total elanvändning i huset på 26 000 kWh/år, kan det bli ett stort överskott av solel sommartid, vilket är en riskfaktor på sikt eftersom värdet för egenanvänd och såld solel blir väldigt olika den dag skattereduktionen för överskottsel försvinner. Se Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering 20170915.
Nettodebitering diskuterades i många år i Sverige utan att man kom till skott med det. Istället infördes 1 januari 2015 en skattereduktion för överskottsel som matas in till nätet, vilket får nästan samma effekt. Överskottselen blir nästan lika mycket värd som egenanvänd solel, se inlägget Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering 20170915. Det finns därför ingen drivkraft att ta upp nettodebitering igen.
Om det är problem med modulerna är det rimligen hög sannolikhet att man märker det inom ett par år. När det gäller effektgarantin efter 25 år finns det en risk att leverantören inte finns kvar om 25 år och då är den garantin inget värd. Därför en fördel med moduler från en större tillverkare, som förhoppningsvis finns kvar om 25 år.
Att man antar en degradering på 0,3%/år kommer nog från projektet ”Investeringskalkyl för solceller” där vi försökte sätta standard för vissa antaganden vid beräkning av solcellsekonomi i Sverige. De få undersökningar som publicerats i Sverige när det gäller degradering är nu över tio år gamla, men de visade på en blygsam degradering (några procent efter 25 år) som var betydligt lägre än tillverkarnas effektgaranti. Dock är tillverkningen av dagens moduler annorlunda än för 35 år sedan, så 0,3%/år i degradering är snarast en prognos, ingen given sanning. Kan bli både sämre och bättre, men en känslighetsanalys visar att degradering inte har så stor inverkan på produktionskostnaden per kWh som andra parametrar eftersom degraderingen förväntas vara så liten, se känslighetsanalysen i rapporten till projektet Investeringskalkyl för solceller.
Om man ska välja längre garanti på något skulle jag välja växelriktaren. Störst risk att det blir fel på den.
Med solelproduktion nästan som elanvändning under ett år kommer den mesta av solelproduktionen att bli ett överskott som får säljas. På sikt, när skattereduktionen för överskottsel reduceras eller försvinner, kommer det att vara mycket mer lönsamt att använda elen själv, se Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering 20170915. Ingen kan idag säga hur länge skattereduktionen kommer att finnas kvar vilken ger en osäkerhet i ekonomiska beräkningar.
Det betyder att lägsta investeringskostnad per kW ger kanske inte bäst ekonomi i slutändan, om en större installation gör att man också får ett större överskott som säljs. Kolla Excelmallen från projektet Investeringskalkyl för solceller.
Växelriktaren har inte bäst verkningsgrad vid högsta effekt, utan vid lägre effekter, mindre än 50% av toppeffekten för exempelvis SMA Sunny Tripower 5000TL. Dock inga stora skillnader, 1-2% sådär. Man får nästan aldrig ut märkeffekten från en solcellsanläggning och definitivt inte sommartid. Växelriktarens maxeffekt brukar därför vara lägre än den installerade moduleffekten.
Om man inte har någon skuggning och alla moduler sitter med samma lutning och väderstreck finns ingen anledning att ha optimerare ur produktionssynvinkel, då det blir en dyrare installation med optimerare. En fördel med optimerare är dock att man kan följa produktionen för varje modul och att man lätt ser om det blivit fel på en modul.
Om ett företag går i konkurs har man ingen nytta av garantin hos det företaget. Man kan undra hur många av dagens modultillverkare som finns kvar om 25 år (vanligen får man en effektgaranti som gäller 25 år)? Kan vara idé att välja moduler från en större och välkänd tillverkare ur den synvinkeln. Å andra sidan är det väl störst sannolikhet att tillverkningsfel märks under första driftåret.
De effektgarantier som ges gäller värsta fall. Garantin säger minst 80% efter 25 år. Det svenska kallare klimatet verkar gynnsammare då det inte blir så höga temperaturer sommartid. De få svenska studier som gjorts visar på betydligt mindre degradering än 20% efter 25 år.
I en studie av moduler på Bullerö (som under de sex första åren var i drift i Årsta) som redovisats i Elforsk-rapport 06:71 kom man fram till att effekten var i medel 3,8% lägre än den ursprungliga efter att ha varit i drift i 25 år under 1981-2006. En modul avvek 35% i effekt och därmed betydligt mer än de övriga modulerna. Avvikelsen på 2% lägre effekt efter 25 år i drift för 19 av de 20 modulerna låg inom mätnoggrannheten, som angavs till ±5%. I artikeln “Long term performance of PV modules – results from Swedish case studies” redovisas förutom Bulleröstudien även mätningar gjorda på moduler från Huvudsta och Sandkullen.
Å andra sidan gällde de gjorda svenska studierna moduler som tillverkades för mer än 25 år sedan. Dagens solceller har exempelvis tunnare kisel, vilket ökar risken för mikrosprickor som kan påverka prestanda. Det skulle behövas flera studier när det gäller degradering under svenska förhållanden.
Verkningsgraden påverkar hur stor yta man behöver installera för att få en given effekt. Om man har gott om yta behöver man inte sikta på högsta verkningsgrad på modulerna om det kostar mycket extra att få den högre verkningsgraden.
En gräns för storlek på villa är att man producerar lika mycket solel på årsbasis som man använder under ett år. Om man blir nettoproducent på årsbasis har nätägaren rätt att ta ut en årlig abonnemangsavgift för inmatningsabonnemanget och det sänker ekonomin. Man kan tycka att man skulle kunna ta bort denna regel om man vill gynna småskalig solelproduktion.
För ett småhus med fjärrvärme som kanske använder 5000 kWh/år räcker det med ca 5-6 kW installerad effekt för producera årsanvändning av el. MEN egenanvändningen kommer att bli (mycket) mindre än 50% på årsbasis, det mesta blir överskott som matas in till nätet. Med 10 kW solceller är det mycket troligt att man får räkna med mindre än 50% egenanvändning även vid 20 MWh elanvändning under ett år. Om man hämtar ut timdata från nätägaren för köpt el går det att göra en beräkning genom att jämföra med beräknad solelprduktion per timme.
Syftet med att införa skattereduktion var göra något som gav ungefär samma effekt som nettodebitering som hade diskuterats i många år innan skattereduktionen infördes. Med skattereduktionen är idag såld överskottsel nästan eller ungefär lika mycket värd som egenanvänd el (beror på vilka elbolag man har), se Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering 20170915. Men om skattereduktionen för överskottsel sänks eller tas bort, vilket kommer att ske förr eller senare, blir egenanvänd el värd mer. En riskfaktor med skattereduktionen är att den är obestämd när det gäller hur länge man kommer att få den.
Excelmallen som togs fram i projektet ”Investeringskalkyl för solceller” var tänkt att bli en svensk mall för hur man bör räkna på solcellsekonomi. Det är idag svårt eller omöjligt att jämföra beräkningar från olika leverantörer eftersom man gör olika antaganden och ofta vet man inte ens exakt vilka antaganden som gjorts, vilket gör att information man får är av litet eller inget värde.
Samma fråga är ställd både via kontaktsidan och på min MDH-adress … Jag kan inte bedöma om ni ”räknat rätt”. Alla antaganden är inte angivna och flera av de antaganden man måste göra har osäkerheter.
En viktig faktor är hur stor egenanvändningen blir. Småhus med större solcellssystem har vanligen en egenanvändning som är mindre än 50%. Jag tror därför inte att 2/3 egenanvändning är korrekt med en sådan stor solcellsanläggning, men det går egentligen inte att veta utan att titta på husets elanvändning per timme jämfört med tänkbar solelproduktion. Som ett första överslag kan man titta på mängden köpt el per månad historiskt för huset och jämföra med beräknad solelproduktion per månad samt med hänsyn tagen till att solelen produceras dagtid.
När det gäller återbetalningstiden finns osäkerheter, exempelvis vad gäller framtida elpris och hur länge skattereduktionen kommer att finnas kvar. Föreslår att ni läser rapporten från projektet ”Investeringskalkyl för solceller”, där det finns en känslighetsanalys.
Solcellsparken i Varberg kostade 8 900 kr/kW. Den byggdes 2016 och ingen billigare solcellspark byggdes 2017. Ni får ta in offerter och se vad priset är i år. Visserligen blir investeringen lägre för en solcellspark men intäkterna blir också lägre om all el ska säljas. En stor solcellspark som säljer all el till marknadspris på Nord Pool spotmarknad, säljer elcertifikat och får nätkreditering från nätägaren blir därför inte lönsam i dagsläget med låga spotpriser och låga priser på elcertifikat.
Glömde. Om din elpatron är nätsluten kommer en solcellsanläggning som “bara” driver elpatronen att också räknas som nätansluten.
Visst finns det 3-fas växelriktare. Om man har en solcellsanläggningen på minst 4-5 kW är det standard. Har man en mindre solcellsanläggning minskar urvalet av 3-fas växelriktare. Exempelvis Fronius och Solar Edge har 3-fas växelriktare från 3 kW. Alternativt får man använde tre mindre växelriktare för att få fördelning på tre faser.
Om man ska driva elpatron i ackumulatortank behövs någon styrning så att det inte blir för hög temperatur i tanken. Det finns kommersiella lösningar som prioriterar mellan egenanvändning av el i huset, elpatron och inmatning av överskott till nätet, men de har åtminstone förut varit relativt dyra.
Effektoptimerare kan inte motiveras ekonomiskt med ett ökat energiutbyte om installationen är nästan skuggfri och alla modulerna har samma orientering. De optimerare från Solar Edge vi har på vårt hus har en verkningsgrad på 98,8%, man förlorar alltså 1,2% i optimerarna. Om det ska ge ökad total produktion av solel måste denna förlust kompenseras av minskade produktionsförluster orsakade av skuggning och ”mismatch” mellan modulerna i en sträng.
Effektoptimerare har andra fördelar som ska vägas mot en högre investeringskostnad. Speciellt värdefullt för driften är att man får en uppföljning på modulnivå, vilket gör att vem som helst lätt kan se om det blivit fel på en modul. För solcellssystem på byggnader ger system med effektoptimerare möjlighet till en flexibel layout där man kan blanda lutningar, väderstreck, modulstorlekar och strängar med olika längder på ett friare sätt än med strängväxelriktare. När blir strömavbrott eller när växelriktaren är avstängd vid installation, service eller brand sänks spänning från modulerna till 1 V, vilket ger ofarligt låga spänningar från en sträng av seriekopplade moduler.
I rapporten utvärdering av Sveriges första MW-solcellspark som kan laddas ner från Mälardalens Högskolas webb, har jag skrivit mera detaljerat om för- och nackdelar med optimerare.
