Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
I projektet “Investeringskalkyl för solceller” tog vi fram Excelblad för beräkning av produktionskostnad och lönsamhet. Testa att göra en beräkning med hjälp av denna mall.
En svårighet är att bedöma värdet för den producerade elen under anläggningens livslängd. Med så stor anläggning kanske 85% blir överskott som matas in till nätet om det är ett småhus. Så länge skattereduktionen för överskottsel (60 öre/kWh) finns fungerar det ekonomiskt, men när den tas bort eller minskas kommer värdet av överskottselen att bli mycket lägre och med så stort överskott skulle ekonomin bli betydligt sämre, se exempel i inlägget “Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering 20170915“. Skattereduktionen är inte tidsbestämd så ingen vet hur länge den kommer att finnas kvar, vilken ger en ekonomisk osäkerhet för de som har ett stort överskott, som exempelvis småhusägare.
En kostnad som kan tillkomma när man är nettoproducent per kalenderår, som i detta fall, är att nätbolaget har rätt att ta ut en avgift för det årliga inmatningsabonnemanget man behöver för att kunna sälja överskottselen. Vissa bolag kanske inte tar ut någon avgift, hos andra kan det vara tusenlappar per år och det skulle då ge en sämre ekonomi. Det finns ca 170 nätbolag i Sverige, så det går inte att säga något generellt om denna avgift. Kolla med ditt nätbolag hur stor avgiften för inmatningsabonnemang är och lägg in denna kostnad i Excelmallen.
Det finns ett förslag att man ska ändra nuvarande skrivning i ellagen så att man tar bort kravet att man måste vara nettokonsument för att slippa betala för inmatningsabonnemanget, om man har max 63A säkring. Det skulle vara positivt, eftersom man då bättre kan utnyttja lämpliga takytor för solelproduktion när man slipper tänka på om man blir nettoproducent eller inte.
Det har kommit nya modeller av Solar Edge växelriktare sedan vi installerade vår i slutet av 2015. I nuvarande modeller av 3-fasväxelriktare uppges att man tagit bort den externa fläkten, men att det fortfarande finns en intern fläkt (“these inverters operate even quieter than before following removal of the external fan combined with an upgraded internal fan.”).
Garantin på 12 år kan utökas till 20 år eller 25 år.Menar du växelriktare eller optimerare? Det finns två olika teknologier. Endera sätter man en växelriktare (“inverter” på engelska eller “microinverter” på engelska om den sitter på modulerna) på varje eller par av moduler som då ger växelström (AC) ut. Eller också kan man ha en effektoptimerare (“power optimizer” på engelska) på varje eller par av moduler som ger likström (DC) ut och därefter har man en växelriktare som omvandlar till växelström (AC).
Det är slarvigt ordbruk av säljande företag att använda ord som “mikroinverter” eller “inverter” eftersom det är blandning av svenska och engelska respektive är ett engelskt ord.
I rapporterna från projektet “Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW solcellspark” hade vi forskningssystem där det sida vid sida var mindre solcellssystem med respektive utan effektoptimerare.
Optimerare har diskuterats tidigare på bloggen i inlägg eller i forumet.
PS. Ser på JoDatec hemsida att det är modulväxelriktare som ger AC som de säljer.
Hur mycket man får betalt för den överskottsel som man matar in på nätet varierar mellan olika elhandelsbolag. Det allra vanligaste är dock Nord Pool spotpris, eventuellt med något avdrag. Det är naturligt då Nord Pool spotpris är det normala marknadspriset för handel med el.
Av främst marknadsföringsskäl kan vissa elhandelsbolag betala ett högre pris än Nord Pool spotpris, men hur länge man gör det kan vara svårt att veta. På sikt bör rimligen allt köp av solel gå mot Nord Pool spotpris.
Om man byter elbolag för köpt el för att kunna få ett högre pris för den sålda solelen bör man noga kolla fast och rörlig avgift för den köpta elen hos det nya elhandelsbolaget. Eftersom man vanligen köper mer el än man säljer får priset för den köpta elen en stor inverkan på totalekonomin för elanvändningen.
Se även Köpare solel.
Träffade representant från Solar Edge idag på konferensen Arctic Solar – solel i nordiskt klimat och fick höra att problemet var löst. Nätbolaget har ändrat sig. Bra!
Kollade i databladet för Solar Edge 7 kW växelriktare. Där står inget om flimmernivåer.
PLT som du nämner ovan är flimmervärden mätta över en 2-timmarsperiod (“long term flicker” om man vill Googla). I provprotokoll från Solar Edge anges PLT “limit” enligt standarden EN 61000-3-3 till 0,65 och det uppmätta värdet vid provet är 0,0787, det vill säga väldigt långt under gränsvärdet enligt den europeiska standarden.
Svenska kraftnät har gett ut tekniska riktlinjer för spänningsegenskaper i stamnätet. Där står “Under varje period av en vecka skall 95 % av antalet Pst- (korttidsvärde) och Plt-värden (långtidsvärde) vara mindre än eller lika med” och ett värde på 1,25 anges för Plt. Det är över gränsvärdet i standarden EN 61000-3-3 och högt över de uppmätta värdena.
Så frågan är varifrån nätbolaget fått sina uppgifter. Föreslår att du frågor nätbolaget om
1. Dokument som nätbolaget använt för flimmervärden för denna växelriktarmodell.
2. Dokument som visar Svenska Kraftnäts rekommendationer, om det stämmer att det var Svenska Kraftnät nätbolaget refererade till. Lite förvånad att Svenska Kraftnät skulle ge rekommendationer som gäller lågspänningsnätet, då de hanterar stamnätet.
Borde vara OK om det är något som är nödvändigt för solcellsinstallationen. Det är inget som säger i ansökningsformuläret eller förordningen att allt ska köpas från ett företag. Ring och kolla med länsstyrelsens handläggare om du vill vara säker.
Varje nätbolag bestämmer vilka regler som ska gälla för anslutning av en solcellsanläggning till deras nät. Därför kan det bli så att det som är OK i ett nätområde kan få nej i ett annat.
När det gäller just denna produkt är det dock förvånande att de säger nej, då den säljs i så många länder och även inom Sverige, som du påpekar. Det första man bör göra är väl att kolla om nätbolagets påståenden stämmer. Vad anges i produktens datablad? Vad anges i Svenska Kraftnäts rekommendationer? Notera förresten att det är en rekommendation, inget lagkrav.
En kortsiktig lösning på det hela kan vara att välja en annan växelriktare, om den har lägre flimmervärden. När det gäller Solar Edge växelriktare är det inte så stora prisskillnader om man går upp eller ned någon kW.
Husets elanvändning = köpt el + egenanvänd solel. Husets elanvändning förändras inte när man har en solcellsanläggning, däremot minskar mängden köpt el eftersom en del av solelen används i huset och därmed ersätter el som man annars skulle behöva köpa.
Om man är nettoproducent under ett kalenderår, det vill säga om man säljer mera el än man köper, har nätägarna idag rätt ta ut en årlig avgift för det inmatningsabonnemang man har för det överskott som matas in till nätet och säljs. Fråga ditt nätbolag hur de gör om man är nettoproducent, det varierar mellan olika bolag om de tar ut en avgift och hur stor den är. Det finns ca 160-170 nätbolag, så det är svårt att hålla reda på hur alla hanterar denna fråga.
Är man nettokonsument och har max 63 A säkringsabonnemang, vilket gäller nästan alla småhusägare, behöver man enligt ellagen inte betala någon avgift till nätägaren. Det är dock en förändring föreslagen så att kravet på nettokonsument slopas. Det skulle vara bra eftersom då kan man fylla hela sitt hustak utan att behöva fundera på om man blir nettoproducent eller inte.
Det är svårt med schabloner för egenanvändning eftersom de beror både på användningsprofil (småhus, flerfamiljshus, kontorsfastighet, kommersiell fastighet…) och solcellsanläggningens storlek, orientering och ort. När det gäller bostadsrättsföreningar blir det också en stor skillnad i egenanvändning om man bara använder den som fastighetsel eller om man också använder solelen i lägenheterna. För fastighetselen spelar det stor roll om man har en gemensam tvättstuga eller inte.
Slutsatsen blir att man måste göra en beräkning för varje fall utgående från timdata för elanvändningen, som man får från nätägaren om man har haft timmmätning, och beräknad solelproduktion per timme. Numera kan man få beräknade timdata även från PVGIS. När man väl har timdata är det enkelt att räkna ut egenanvändningen. Har man bara månadsdata för elanvändningen blir det knepigare. Då får man uppskatta en fördelning per timme.
Det man får tänka på att de beräknade värdena för solelproduktion har en viss felmarginal och att de gäller för ett normalår. Solinstrålningen och därmed solelproduktionen kan variera upp till ±10% om man tittar över en lång följd av år, typ en solcellsanläggnings livslängd.
Mälardalens Högskola har för övrigt nyligen fått ett projekt beviljat, med mig som projektledare och några elbolag som deltagare, där vi ska studera egenanvändningen för olika typer av fastigheter som har solcellsanläggningar, genom att samla in data för elanvändning och solelproduktion.
Mycket bra läge, längs kusterna är det högre solstrålning än i inlandet, men viktigast att taket är helt oskuggat. Kan spränga 1000 kWh/kW-vallen, om inte varje år så i alla fall år med minst normal solstrålning.
Södra Sverige är rätt stort, så det beror på plats, men i grova slängar 950-1050 kWh/kW under ett år med normal solstrålning om man har helt oskuggat söderläge. De flesta småhus har inte bästa lutning och väderstreck för högsta årsproduktion och delskuggning under morgon eller kväll är inte ovanligt, vilket gör att solelproduktionen blir lägre. Solstrålningen kan varierar med upp till ±10% mellan olika år om man tittar under en lång följd av år, så man kommer att få en viss variation mellan olika år.
2017 var inget toppår, se inlägget Solstrålningen 2017 lägre än normalt under 2000-talet.
Vilken var din solelproduktion under 2017?
En viktig fråga är hur stor andel av solelen som är egenanvänd, det vill säga som kommer att användas i huset, och hur stor andel som blir överskott, som matas in till nätet och säljs. Om man har en solcellsanläggning som producerar lika mycket som ens årliga elanvändning är min gissning att egenanvändning blir under 50%, kanske 30-40%? Därmed blir värdet av överskottselen avgörande för ekonomin.
Värdet av överskottselen består av säljpriset för solelen (vanligaste priset är Nord Pool spotpris, men det finna andra avtal också, beror på vilken köpare man har), skattereduktionen (60 öre/kWh), värdet av “nätnyttan” (ersättning på några öre per kWh från nätägaren) och värdet av elcertifikaten (snittpris 10 öre/kWh senaste året) samt ursprungsgarantier om man har sådana.
Värdet av den egenanvända elen är densamma som den rörliga andelen av priset som man betalar till elhandelsbolaget och nätbolaget. De fasta kostnaderna har man kvar.
Se även inlägget Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering 20170915.
ca 4000 kWh/6,6 kW = ca 606 kWh/kW. Det är definitivt lågt. Skuggas taket av någonting? Vilken är lutningen och väderstreck?
6000 kWh/6,6 kW = 910 kWh/kW bör vara fullt rimligt om taket är oskuggat och väderstreck är mellan sydväst och sydost.
Notera att solkartan visar solinstrålning mot taket, som mäts i kWh/m2 per år. Energiutbytet kWh/kW beräknas inte av Göteborg Energis solkarta vad jag kan se.
Göteborg Energi skriver “Varje kW (1000 W) ger 950 kWh energi per år. Vid perfekta förhållanden i kustbandet +10%, i inlandet med väderstreck i sämre riktning -10 %.” Det verkar rimligt.
Ska bli intressant att se vad din leverantör kommer fram till. Det låter som en garantifråga och att du därmed inte ska behöva betala något för att få felet åtgärdat.
