Elcertifikat

[Bengt]

Elcertifikatssystemet styrs dels av Lag (2011:1200) om elcertifikat, dels av Förordning (2011:1480) om elcertifikat.

Förordningen om elcertifikat hänvisar när det gäller “Mätning och rapportering till elnät som omfattas av nätkoncession” till Förordning (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el, som har en viktig betydelse. Där står (min fetstil):

“6 § Mätning i uttagspunkt och inmatningspunkt ska, för de elanvändare och elproducenter som inte omfattas av 3 kap. 10 § andra stycket ellagen (1997:857), avse överförd el under varje timme.”

När det gäller “Mätning och rapportering till elnät som inte omfattas av nätkoncession” säger förordningen om elcertifikat (min fetstil):
“9 § Om inmatningen från en anläggning sker till ett elnät som används utan stöd av nätkoncession, ska anläggningens innehavare mäta mängden inmatad el under varje timme och rapportera den elcertifikatsberättigande elproduktionen till Affärsverket svenska kraftnät.”

• Detta ämne redigerades för 10 år sedan av Bengt.

[Bengt]

Varför har man ett meningslöst krav på timmätning för att man ska kunna få elcertifikat utfärdade för sin elproduktion?

Man får ett elcertifikat utfärdat för varje producerad MWh, oavsett när i tiden elen är producerad. Det är därför meningslöst att man har ett krav på timmätning av denna elproduktion.

Man ska inte blanda ihop kravet på timmätning för elcertifikat med att man vill ha timmätning på den elproduktion som matas in till nätet, som är av en annan orsak (elbalansen i nätet).

Kravet på timmätning medför att en småhusägare som vill ha elcertifikat för hela sin produktion måste bekosta en elcertifikatmätare som placeras direkt efter solcellsanläggningen och ett abonnemang hos ett elbolag eller något konsultföretag som säljer tjänsten att mäta och rapportera till Svenska Kraftnät. Detta blir en onödig kostnad och administration på grund av ett helt onödigt krav på timmätning, som gör att det för små elproducenter blir för krångligt och för dyrt att försöka få elcertifikat för hela sin solelproduktion. Därför får de små elproducenterna oftast nöja sig med att få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet, där nätägaren har timmätning och det därmed inte blir någon extra kostnad för elproducenten.

Eftersom elcertifikatsystemet upplevs som krångligt var det hösten 2014 endast ungefär 35% av den installerade solcellseffekten i Sverige som hade ansökt om godkännande för tilldelning av elcertifikat.

Förslag
För små solcellsanläggningar som är berättigade till enstaka elcertifikat per år skulle det räcka med ett mätvärde per år, som solcellsägaren skulle kunna rapportera in själv genom att läsa av elproduktionen på växelriktaren, eller ändå enklare att man använder ett schablonvärde för solelproduktionen av typen 900 kWh/kW och år.

• Det här svaret redigerades för 10 år sedan av Bengt.

[Anonym]

Nya bestämmelser och krav på elcertifikatmätare från 1a maj 2015

Innan jag hittade till forumet här droppade jag en kommentar på en annan sida på bloggen. Jag tar om det här eftersom detta är rätt plats.

Det gäller nya bestämmelser för elcertifikatmätare som tas i bruk från 1 maj 2015 (se SWEDAC STAFS 2009:8 uppdaterad 2015). Man talar om mätare i icke koncessionspliktigt nät (IKN) och under 63A i klass 1. Detta är för övrigt samma begränsningar som styr definitionen av mikroproduktion. Det betyder mätare som sitter i ditt egna elnät innanför elbolagets mätare.

Vad innebär detta för mig?
I praktiken innebär det att elcertifikatmätaren av typ liknande EgenEl som sitter direkt på solproduktionen drabbas av två krav:

1) Dokumentationskrav
Detaljerna finns i bilagan till STAFS 2009:9 från SWEDAC. Man tänker sig en pärm med papper i. Den skall innehålla:
– Tillverkningsnummer (tillverkarens serienummer)
– Funktionsprincip (*)
– Iref, (Iref = Ib = 10Itr ) (*)
– Fabrikat (*)
– Typbeteckning (*)
– EG-typintyg-, certifikatnummer eller motsvarande. (*)
– Tillverkningsår
– Planerat kontrollintervall (för mätare med allkontroll efter 10 år).
– Datum för senast genomförda återkommande kontroll (av partiet som
helhet om metod enligt avsnitt 2 denna bilaga har använts).
– Kontrollrapport från senaste återkommande kontroll alternativt en sammanställning av de kontrollrapporter från de återkommande kontroller som utförts i partiet om metod enligt avsnitt 2 denna bilaga har tillämpats.

Flera av uppgifterna jag markerat med * finns i papperna som följer med mätaren från tillverkaren så var rädd om dessa och spara dem.
Resterande får man skriva av från sitt enskilda exemplar och föra in i dokumentationen. De två sista punkterna kommer i praktiken aldrig att komma till i våra fall.

2) Återkommande kontroll
Krav på återkommande kontroll av mätaren. Det finns flera olika varianter men den som praktiskt kommer att tillämpas är en 10-års regel. Efter 10 år måste mätaren bytas till en ny. Man dokumenterar då att man avser tillämpa 10-årsregeln och tillverkningsår för mätaren. Troligen kommer SWEDAC att gå efter mätarens tillverkningsår märkt som M och 13 om den är tillverkad 2013. Finns tydligt på fronten på den mätare jag tittat på. Har varit i kontakt med både SWEDAC och kontrollorganet SP som båda pekar mot 10-års regeln. Regelverket talar annars om att ta i drift. SWEDAC medgav att detta möjligen öppnade för att installera begagnade mätare men att det inte var regelverkets mening.

Mätare tagna i drift före 1a maj 2015
Det som kan drabba den som har en elcertifikatmätare redan tagen i drift före 1 maj 2015 är att man börjar omfattas av de nya kraven senare. Om man t.ex på grund av blixtnedslag eller annan brutal händelse tvingas byta mätdelen. Då måste man sätta upp dokumentationen och räkna ut sista året för nya mätaren.

Ackrediterade kontrollorgan
Några andra ackrediterade kontrollorgan jag ringde fattade över huvud taget inte vad jag var ute efter. SP säger att man normalt inte provar våra småmätare på plats utan de skickas in. Hos SP går en sådan kontroll på strax under 5000Kr så det blir klart billigare att byta mätdelen. Även om man skulle vilja utföra återkommande kontroll av sin mätare är det inte lätt att hitta någon som vill/kan göra det. Det är inte alls som att hitta en bilverkstad som släcker 2or. Sökordet elcertifikat fanns inte ens i deras söksystem.

Hur kan leverantörer av elcertifikatmätare underlätta?
Det vore snyggt om leverantörerna av elcertmätare kunde skicka med en dokumentation som uppfyller kraven plus instruktion hur man skall göra när tiden går ut för mätaren. Se till exempel upp med hyllvärmare den dagen du skall byta mätare – du vill då sätta in en nytillverkad mätare. Inte en mätare som legat på hyllan i 6 år och bara har 4 år kvar till nästa byte.

Alternativ
Som alternativ framför man lösningen att mäta elcertifikaten i nätleverantörens mätare. Rent principiellt anser jag att detta är fel men det kan även vara så för mindre anläggningar att detta ger en bättre ekonomisk kalkyl.

Övrigt
I EU-dokumentationen som är källan för SWEDAC’s regler gör man skillnad på hushåll och näringsidkare. För hushåll säger man MID klass A, men näringsidkare skall använda klass B. Detta hade SWEDAC tappat bort och kräver inget speciellt dvs endast mätare av klass A. Vi får se hur de gör med detta.

Man medger även att informationen om de nya reglerna varit blygsam. Man hoppas att marknaden ska läsa bestämmelserna och dra liknande slutsatser som mina i detta inlägg. Det kanske kommer klarare information men 1a maj kommer snabbt.

[Författare]

Inlägg