- Detta ämne har 11 svar, 4 deltagare, och uppdaterades senast för 9 år, 10 månader sedan av
.
-
Inlägg
-
Det råder delade meningar om hur man ska beräkna sin produktion, jag har både läst här på bloggen men även flertal andra sidor.
Detta är vad jag kommit fram till
1. Beräkna på en ungefärglig förbrukning utifrån vad andra har producerat tex i sverige 800-1000kwh/kw som Bengt nämner några gånger här bloggen
2. Vissa amerikansak räknar med Peak sun hours där de helt sonika gångar anläggningens effekt med antalet Peak sunhors för att få hur mycket de producerar.
3. Beräkna med hjälp av diversa kalkylatorer på webben som har förinställda värden.
4. Beräkna enligt Solelprogrammet, http://www.solelprogrammet.se/Projekteringsverktyg/Energiberakningar/
De räknar Solinstrålningen * anläggningens effekt * antal procent avsolinstrålnigen * 0,9
Antal procent av solinstrålningen är beroende av installations vinkeln.
Siffran 0,9 tror jag är effektivitet men det skriver de inte ut.Så en gång för alla hur ska man räkna och vilket sett är mest korrekt?
Finns det någon formel för att beräkna enligt STC kanske? för att veta optimalt vad solpanelen kan producera?
Vad jag vill göra är att räkna ‘baklänges’, låt säga att jag har ett behov på 3kWh per dag under sommarhalvåret, vilken effekt skulle jag behöva installera.
Min (uppdaterade) tumregel är 800-1100 kWh/kW och år i Sverige, se även inlägget Hur mycket el ger solceller i Sverige?
Det är mycket svårt att beräkna utbytet för en solcellsanläggning från grunden, det finns inga enkla formler. Lämna det åt forskarna… Det är dessutom onödigt arbete eftersom så många andra redan gjort detta. Ett antal beräkningsprogram finns nämnda under Länkar. Det vanligaste kommersiella programmet är sannolikt PVSYST.Gratis och enkelt att används är PVGIS. Det ger medelvärden för energiproduktionen per månad och per dag under varje månad. MEN, det saknar bra solinstrålningsdata norr om Stockholm ungefär och därför blir beräkningarna mindre tillförlitliga för nordligare orter. Se även inlägget Fyra år med solceller – Dygn för dygn.
Solinstrålningen kan variera ±10% mellan olika år enligt SMHI:s mätningar. Noggrannare än så blir alltså inte en beräkning av energiproduktionen för ett enskilt år.
Jag förstår att dessa beräkningar är avancerade, men finns de att få tag på överhuvudtaget?
Följdfråga blir isåfall om man utgår ifrån Standard Test Condition hur mycket bör de producera i kWh?
Jag är väldigt fascinerad av solceller och har även valt det som ett projekt i skolan därav vill jag få en djupare förståelse.
Hej, jag har lite svårt att se vitsen med allt detta beräknande med krav på exakthet. Det handlar om natur och klimat som inte hör till de mest exakta vetenskaperna.
Jag frågade en gång en konsult om hur mycket arbete som var rimligt att lägga på en värdering. Han svarade att det går att lägga väldigt mycket tid på detta så att man hamnar EXAKT fel.
Jag har på annan plats på detta forum skrivit om en “kul grej”, en app som visar utbytet beroende av plats, lutning och orientering. Enkelt och kul som solelsproduktion ska vara, dessutom bra taktik för att intressera omgivningen och fullt tillräckligt informativ för de flesta.
Tomas Holgersson
@Thomas HolgerssonDet är väl precis som allt annat i samhället man vill veta exakt hur saker och ting ligger till, Hur ska man förklara för en person som vill installera en solceller hur mycket dennes anläggning kommer att producera? utgår ifrån vad andra har fått.
Låt säga att du ska installera en solpanel på annat plats i världen där det kanske inte finns mätdata att tillgå och inga kalkylverktyg på webben, är det inte då bra att kunna ‘grunden’?
Om det nu inte finns en formel hur är då dessa kalkylverktyg framtagna, de måste ha utgått från någonting.
Kul att du är intresserad av solceller i ditt skolarbete! Här är några tankar att fundera över…
De appar som Tomas nämner kan ha stora fel, speciellt om de inte är framtagna för Sverige och därför kanske saknar bra väderdata för Sverige. Jag skulle därför inte rekommendera dem som förstahandsval eller i vart fall välja sådan som kommer från de största växelriktarleverantörerna, som SMA. De bör dock inte användas för investeringsbeslut.
Jag tycker att PVGIS (gratis webbprogram) och PVSYST (betalprogram) är lämpliga verktyg att börja med. Det finns de som forskar på att ta fram bättre modeller för att beräkna utbytet från solcellsanläggningar, inklusive att ta fram de ingångsdata som behövs. Det är i sig en mycket viktig forskning för framtiden eftersom bra uppskattningar är viktig och kanske avgörande för investerare i solcellsanläggningar. Om man inte forskar på dessa modeller använder även universitetsforskare befintliga modeller, liksom installationsföretagen.
Det finns många olika beräkningsmodeller och de är alla komplicerade. Man behöver inte en enda formel. Man behöver många formler. I den del modeller kan formlerna inte lösas analytiskt, utan man behöver använda numeriska metoder för att lösa ekvationssystem. Man behöver dessutom olika modeller för olika solcellstekniker (kisel, CIGS, CdTe, …). Ladda ner utvärderingsversion av PVSYST och läs på om hur de gör beräkningarna, så inser man hur komplicerat det är.
Man behöver mycket ingångsdata:
1. Direkt solinstrålning i modulplanet per timme under ett år.
2. Diffus solinstrålning i modulplanet per timme under ett år. Har man bara värden för global solinstrålning mot en horisontell yta behöver den räknas om i direkt och diffus solinstrålning i modulplanet, vilket i sig är en knepighet. Om man har solinstrålningsdata för en plats kan sådana data matas in i PVSYST och de används som underlag för beräkningarna istället för de väderdata som är tillgängliga i PVSYST.
3. Lufttemperatur per timme under ett år. Lufttemperaturen behövs för att kunna räkna ut solcelltemperaturen vid aktuell solinstrålning. Det finns många olika formler för hur man ska beräkna solcelltemperatur. I den del formler används även vindhastighet och diverse koefficienter uppmätta för olika typer av solcellsmoduler.
4. Effekt solcellerna genererar vid olika solinstrålning och celltemperatur, eftersom STC-förhållanden nästan aldrig råder. I en del modulers datablad visas sådana kurvor. Annars används temperaturkoefficienter angivna i databladen.
5. Verkningsgrad för växelriktaren vid olika effekter. Man måste också ha koll på om inspänning och ineffekt ligger inom växelriktarens arbetsområde och vid behov ta hänsyn till det vid beräkningarna.
6. Om solcellsmoduler placeras dikt an mot ett tak eller står fristående kan påverka solcelltemperaturen.
7. Eventuell skuggpåverkan från omgivande byggnader, träd, installationer på taket…
8. Korrigering för eventuell snöpåverkan. Normalt tas ingen hänsyn till det i beräkningsprogrammen.
9. Korrigering för eventuell smutspåverkan. Sannolikt liten effekt i Sverige som brukar försummas eftersom det inte finns publicerade data tillgängliga.Eftersom man inte vet väderdata för kommande år används värden för någon form av medelår, vilket i sig kan ge fel på ±10% med tanke på solinstrålningen i Sverige kan variera så mycket mellan enskilda år. Om man tittar på ett medelvärde över många år bör man dock hamna någorlunda rätt om det är en bra beräkningsmodell.
Vilken tur att vi alla är olika!
“Var sak ska bedömas efter sin art” (Thomas Thorild. 1759-1808).
Ska någon investera miljoner i solceller är en mobilapp kanske inte det bästa hjälpmedlet, men gäller det att intressera “vanligt folk” för solel är appen i mobilen väldigt bra. Det kan räcka med att visa hur den fungerar utan att ens lägga den mot något tak för att väcka intresset och så småningom kan den användas för att till exempel välja det bästa av tillgängliga tak. Jag tror vår gemensamma ambition är att få till stånd många anläggningar och då tror jag faktiskt en app kan vara betydligt effektivare än komplicerade beräkningar och modeller.
Jag har bara provat tiiförlitligheten på min egen anläggning och där verkar den riktigt bra. Den stora variationen i solinstrålning mellan åren verkar betydligt större.
Vår samlade erfarenhet säger ju oss också att de flesta beräkningar har marginell betydelse jämfört med vad regering och Riksdag, myndigheter och elbolag, har för sig.
Tomas HolgerssonFör att solceller ska bli en massmarknad är ekonomin A och O. De mest intresserade och de som gör de första installationerna vänder inte på kronorna. Men vi pratar då väl kanske om storleksordningen tusental. Ska solceller bli stort med hundratusentals anläggningar i Sverige vill man veta ekonomin med mera precison. Då behöver man veta investeringskostnad, driftkostnad, livslängd, degradering och även utbyte (medelvärde över livslängden) med så god precision som det går.
Det finns också olika marknader. Privatpersoner är en marknad, men också fastighetsägare, byggbolag, företagare (exempelvis är lantbrukare intressant målgrupp med tanke på att de har stora takytor) är viktiga marknader. För de senare grupperna är en gedigen ekonomisk kalkyl nödvändig. Jag har hört installationsföretag som säger att ±10% i en ekonomisk kalkyl kan vara avgörande för om man gör en investering eller inte. Då gäller det också att ha bra koll på utbytet från en solcellsanläggning och dessa beräkningar görs inte med appar.
Man får också skilja på att beräkningarna kan vara komplicerade (som de även är i en bra app!) och hur enkelt det är att använda en app eller ett program för dessa beräkningar. Det tog mig 30 sekunder att få fram värden för utbyte per år och månad för vårt tak med hjälp av PVGIS, om man använder de standardparametrar som föreslås av programmet och med tanke på att jag visste lutning och väderstreck för vårt tak. Så det är nästan lika lätt att använda som en app.
De villkor som sätts av politiska beslut rörande exempelvis investeringsstöd, skattereduktion, elcertifikat ingår som en del i de ekonomiska beräkningarna, men de är svåra att förutsäga över livslängden för en solcellsanläggning. Därför behövs en bättre stabilitet i de villkor som påverkas av vår energipolitik. Långsiktigt krävs dock att solceller måste stå på egna ben utan ekonomiska stöd och där finns det en del att jobba på.
Hej, håller för tillfället på att lära mig kring dimensionering av solcellsanläggningar för ett skolarbete.
Av det jag lärt mig skall man dimensionera anläggningarna så att under april-juli få så lite överskottsel som möjligt.
Om jag har all konsumtion och produktiondata för fastigheten med solcellsanläggningen, hur går jag tillväga för att på ett korrekt sätt dimensionera?
Om du har timdata (viktigt!) för elanvändning och solelproduktion per kW kan du experimentera med storleken på solcellsanläggningen (multiplicera värdena för solelproduktion med en lämplig faktor) och se hur stor du kan göra den utan att få ett överskott, om det nu är ett mål att inte ha något överskott.
Att man inte vill ha något överskott bygger på idén att överskott av el som matas in till nätet har lägre värde än solel som ersätter köpt el. Med den skattereduktion som införs från och med 1 januari 2015 blir det dock liten skillnad mellan värdet av egenanvänd el och överskottsel som matas in till nätet, OM man har rätt att utnyttja skattereduktionen. En osäkerhet är dock att vi inte vet hur länge denna skattereduktion kommer att finnas kvar och hur stor den kommer att vara om några år.
Mycket bra inlägg Bengt, det du nämner är ungefär det jag kom fram till dock trodde jag det fanns någon typ av formel eller bestämd sådan för att tex veta vad en panel på angiven effekt enligt STC ‘SKA’ producera. Om man nu utgick ifrån STC och hade solinstrålning på 1000w/m2 och 25C celltemperatur året om, hur mycket skulle en sådan ge? detta bara för att man ska få en liten förståelse även om STC skiljer sig emot verkligheten.
En annan fråga är vad tror du om Punkt 4 där jag hittade en väldigt enkel formel enligt solelprogrammet, enligt deras formel så får jag snarlika siffror som PVGIS.
Vid STC ger modulen definitionsmässigt märkeffekten för modulen.
Men i praktiken har man sällan eller aldrig STC-förhållanden. Solinstrålningen är vanligen lägre och om den skulle råka vara 1000 W/m2 blir celltemperaturen sommartid betydligt högre än 25C, vilket gör att effekten blir lägre än märkeffekten. För kiselbaserade moduler är temperaturkoefficienten typiskt -0,45%/C, vilket gör att vid 50C celltemperatur blir effekten 11% lägre än märkeffekten om solinstrålningen är 1000 W/m2.
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.