Har flyttat länkarna till egen sida.
Hur mycket el ger solceller
En väl fungerande solcellsanläggning i Sverige bör ge 800 – 1 100 kWh/kW och år. Installerar man exempelvis en solcellsanläggning som har en nominell toppeffekt på 3 kW bör man alltså kunna producera 2 400 – 3 300 kWh solel under ett år. Tyvärr finns hittills ingen lättillgänglig statistik som visar produktionen för ett större antal solcellsanläggningar runt om i landet. Det är många olika faktorer som påverkar solelproduktion, exempelvis:
- Solinstrålning där du bor
- Väderstreck för installationen (rakt mot söder bäst för högsta årsproduktion)
- Solcellsmodulernas lutning (ca 35-50° mot horisontalplanet bäst för högsta årsproduktion, beroende på var i landet man bor)
- Skuggning (från andra byggnader, träd, flaggstänger, skorstenar, horisont …)
- Tid med snötäckning
- Nedsmutsning
- Anläggningens verkningsgrad, där växelriktaren är den viktigaste komponenten
Man får därför ta beräknade värden med en nypa salt. Observera att solcellsmodulernas verkningsgrad påverkar anläggningens ytbehov, men att den inte påverkar utbytet per installerad kW.
Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel? Uppdatering, inlägg 2020-03-01, varifrån nedanstående figur är hämtad. Klicka på figuren för att se den i större skala.
Relativ solelproduktion i förhållande till den optimerade (997 kWh/kW,år), som är satt till 100%, vid modulmontering med olika lutningar (grader mot horisontalplanet) och väderstreck (noll grader är söder) i Västerås. Beräknat med PVGIS 5.1 – solstrålningsdatabas ERA5, kristallina solceller, 14% systemförluster och montering “free-standing” vilket passar bättre för system som är monterande på tak än montering byggnadsintegrerade.
Beräkna modulverkningsgrad. Ett inlägg 2013-10-30 med en kalkylator där man själv kan beräkna modulverkningsgraden för en solcellsmodul om man vet dess storlek och effekt.
Internationell prisutveckling
Nedanstående diagram visar utveckling av produktionspris och försäljningpris (ASP = Average Selling Price) för solcellsmoduler från och med första kvartalet 2012 till och med tredje kvartalet 2013.
Medelförsäljningspris (ASP), produktionskostnad och vinstmarginal för solcellsmoduler sedan första kvartalet 2012.
Hur är fördelningen mellan olika modulteknologier?
Diagrammet visar en prognos för 2014.
Förutspådd andel av produktionen av solcellsmoduler för olika teknologier under 2014. Källa: Solarbuzz.
Elproduktion per månad för våra solceller
Driftdata för vår solcellsanläggning finns även på Sunny Portal. Klicka på diagrammen nedan för att se dem i större skala.
Solelproduktion per dygn första året.
Summering Januari 2011 – December 2011. Klicka på tabellen för att se den i större skala.
Solel per dygn för vår solcellsanläggnings fyra första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2014-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala. Värdena är hämtade från växelriktaren som visar 1% lägre värden än elmätaren.
Varaktighetskurva för vår solcellsanläggnings fyra första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2014-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala. Värdena är hämtade från växelriktaren som visar 1% lägre värden än elmätaren.
Solel Januari 2011 per dygn.
Solel Februari 2011 per dygn.
Solel Mars 2011 per dygn.
Solel April 2011 per dygn.
Solelproduktion Maj 2011 per dygn.
Solelproduktion Juni 2011 per dygn.
Solelproduktion per dygn under juli 2011.
Solelproduktion per dygn under augusti 2011.
Solelproduktion per dygn under september 2011.
Solelproduktion per dygn under oktober 2011.
Solelproduktion per dygn under november 2011.
Solelproduktion per dygn under december 2011.
Utan nettomätning, så ser jag ett annat problem som jag inte hittat att någon skrivit om än (hoppas jag har fel):
I vårt hus har vi ugn, spis och elpannan kopplad till 3-fas. Övriga elfrörbrukare gissar jag är fördelade på de tre olika faserna. Innebär det att jag med en 1-fas växelriktare till mina solpaneler måste köpa in stora mängder el även när mina solceller producerar mer el än vad jag behöver för tillfället? Ex: Panelerna genererar 1500W på en fas. Mitt behov för tillfället är samma 1500W, jämt fördelat till 500W per fas. Från solpanelerna går 1500W in, varar 500W används på den fasen och resten (1000W) skickas ut på elnätet, varpå jag behöver köpa in samma effekt (1000W) fördelat på de två andra faserna? Med tanke på att man får 5,75öre på en utskickad kWh och får betala 1,25kr för varje köpt kWh, så känns det ju som om systemet effektivitet sjunker till 1/3-del om man har 1-fas växelriktare och jämn last i huset. Stämmer verkligen detta?
Hej Ola,
Din fråga om 1-fas respektive 3-fas finns nu besvarad i mitt inlägg den 22 februari och 10 mars.
När det gäller din ersättning är de 5,75 öre/kWh du får enbart den garanterade ersättning från nätägaren. Om du säljer din överskottsel kan du dessutom få ca 50 öre/kWh (Nord Pool spotpris) till och om du ansöker om tilldelning av elcertifikat ytterligare ca 30 öre/kWh. Detta under förutsättning att du hittar en köpare av din el och elcertifikat. I mitt inlägg från 14 februari och här ovan har jag listat de köpare jag känner till.
Tack så mycket för att du tagit reda på detta! Nu känns allt mycket bättre inför inköp av 1-fas växelriktare till mina 15 paneler som jag hämtade hem i måndags!
Hej Bengt.
Trevlig blogg.
Är det ok för dig om vi länkar till din blogg från vår hemsida?
Vi tillverkar solcellspaneler i Sverige. Standard och specialanpassade paneler. Vi projekterar, tillverkar och installerar. Paneler för takinstallationer, glas/glaspaneler för solavskärmning, glastak och paneler för hybridsystem. I Sverige har vi installerat ett tiotal anläggningar bland annat just de solföljare du nämner i Malmö och solavskärmning till Malmö Stadshus. Vi kommer även i dagarna påbörja en 60kW installation på Landvetter Flygplats. Vi levererar även kompletta villapaket från 0.5 till 10 kW, direkt till slutkund eller via vårt nätverk med återförsäljare. I paketen ingår paneler, montagesystem, färdigbyggt apparatskåp med överspänningsskydd, DC säkringar och DC-brytare, växelriktare, AC-brytare samt kablage. Prisexempel för 0,5kW paket, 20 000kr inkl moms. Marknadsområden där våra paneler används, Tyskland, Italien, Frankrike och Sverige. Vill du komma ikontakt med oss så finns vi i Hamburg samt i helgen som kommer finner du oss på Lerums torg i samband med bo&Energimässa. Den 21 september lanserar vi vår nya produkt ihop med Urban Vision på energirådgivarnas kongress i Elmia, en produkt för optimal lösning till Miljonprogrammet.
Du har även en inbjudan till vår fabrik i Vilshult, Blekinge för att kika på tillverkningen av solcellspaneler. Kanske vi kan hjälpa dig med fakta till din blogg. Kika gärna in på vår hemsida och slå mig gärna en signal om du har några frågor. MVH/ Mikael, Solar Design AB 0733 771935
Hej!
Lunds Energi köper också överskottsel för 1kr/kWh nu om man befinner sig i deras när och är nettokonsument. Kan verifieras i artikeln nedan. 🙂
mvh Ola
http://lund.lokaltidningen.se/okat-intresse-for-egen-eltillverkning-/20110914/artikler/709149793/1237
http://lund.lokaltidningen.se/ola-persson-tillverkar-sin-egen-el-/20110913/artikler/709149801/2263
Pingback: Lunds Energi betalar 1 kr/kWh för överskottsel | Bengts villablogg
Falkenberg Energi bör strykas från listan över “Elhandlare som köper överskottsel från små elproducenter”! Det hjälper inte om man är kund – man måste producera 35-50 MWh per år för att komma i fråga.
Hälsningar,
Gunnar L
Hej Gunnar,
Tack för info! Det lät annorlunda när jag hade kontakt med dem för ett år sedan, men mycket har ju hänt under det senaste året. Jag har nu tagit bort Falkenberg Energi från listan.
Jag funderar på att installera en 2 kW solcellsanläggning på mitt villatak. Då jag har en kombipanna skulle ju en möjlighet vara att koppla solcellerna direkt till elpatronen i pannan och inte nätansluta alls. Då borde ju inte någon reglerutrustning krävas, bara en kabel direkt till elpatronen och lämpligen ett överhettningskydd. Fast vad händer med solcellerna med en fast resistiv last inkopplad dimensionerad för toppeffekten? Blir det dålig verkningsgrad om det mulnar på och orkar solcellerna driva en ström genom elpatronen isåfall? Vid låg solinstrålning blir det väl nästan som att solcellspanelerna är kortslutna och vad jag har läst kan det skada enstaka celler om de är skuggade? Tanken är att slippa köpa en dyr inverter, fast det kanske jag sparar in fort. Och slippa förhandla med en tjurig elleverantör om att få sälja lite el.
Vilka DC-spänningar klarar din elpatron? Eftersom man seriekopplar flera moduler kan DC-spänningen bli hög. Vi har sju moduler i serie i två parallella strängar. Jag tittade på DC-spänningen den 26 maj som varit vår bästa dag hittills. Då varierade DC-spänningen från modulerna mellan 138 V och 265 V. 30 mars, en dag med bra solelproduktion och kallare väder än i maj var den högsta spänningen 279 V (det blir högre spänning vid lägre solcelltemperatur). 18 februari hade vi 285 V DC från modulerna.
Hej Bengt!
Mycket trevlig blogg du har!
Du hänvisar till panelernas spänning vid olika tidpunkter! Är det något som SMA Invertern kan visa eller lagra eller har du en separat voltmätare?
M.V.H!
Thomas Malbeck
Växelriktaren mäter både DC-spänning och AC-spänning. Medelvärden loggas var femte minut i vår webbox. De kunde användas för att visa för vår nätägare att vi hade för låg nätspänning förra vintern, vilket jag skrev om i några inlägg.
Jag har en vanlig 230/400 volt elpatron 6 kW för växelström i pannan. Det är tre slingor som Y-kopplas med trefasmatning. Min tanke var att ta bort trefasmatningen och istället koppla in solcellerna på en av värmeslingorna som då är avsedd för 230 V växelström och koppla ihop 5 paneler i en sträng då mina nyinköpta paneler (10 stycken Hareonsolar HR-190-24/Aa) ska leverera max 36,5 Vm och 45,2 Voc.
Blir verkligen spänningen så hög om en stor resistiv belastning ligger inkopplad hela tiden mot solcellspanelerna?
Kanske bättre att satsa på en inverter, eller varför inte flera små invertrar istället?
En annan fundering jag har är om det alltid är bäst att få så hög spänning som möjligt från panelerna, du har ju kopplat ihop det i två “strängar” och varför inte i en sträng och högre spänning? Ofta klarar ju utrustningen upp till 1000 V och det blir ju lägre ström och mindre förluster då?
Din systemspänning ska dimensioneras efter fallet då du inte tar ut någon ström från solcellsmodulerna. Du har då Voc vid aktuell temperatur över modulerna. Observera att Voc som anges i databladet anges vid +25 grader. I ditt datablad anges hur mycket Voc minskar vid ökande temperatur. Vid lägre temperatur ökar Voc. Vi har en temperaturkoefficient för Voc på -0,109 V/C för våra moduler. Vid -30 grader är Voc då 3,3 V högre än vid +25 grader. I ditt fall skulle det då bli ca 48,5 V om din temperaturkoefficient för Voc är ungefär lika som för våra moduler. Med fem moduler i serie blir Voc då maximalt 242 V i ditt fall.
Hur man bygger systemet med antalet moduler i serie och antalet parallella strängar bestäms av modulernas karakteristik och efter vad växelriktarna har för tillåtna värden på ingående DC-spänning och DC-ström.
Vår växelriktare har en rekommendation på ingående nominell DC-spänning på 188-440 V (max 550 V) och max 17 A DC-ström.
Större växelriktare tillåter en högre ingående spänning. Exempelvis rekommenderas 450-750 V DC-spänning (max 900 V) för ABB:s 100-500 kW växelriktare.
Hur beter sig en solcellspanel om den inkopplade belastningen är högre än vad den producerar? Blir det en lägre effekt på en resistiv belastning eller upphör strömmen att flyta helt? Sjunker spänningen eller endast strömmen?
För ett nätanslutet system är lasten alltid större än vad du kan producera. Det som inte används i ditt hus matas in på nätet där det finns väldigt många man kan försörja… Spänning (U) och ström (I) följer i princip den U-I kurva som databladet visar, förutom att den kombination av celltemperatur (25 C) och solinstrålning (1000 W) som gäller vid STC (Standard Test Conditions) i praktiken nästan aldrig inträffar. Alla datablad visar inte denna kurva, andra visar även kurvor för olika celltemperaturer och solinstrålning. Växelriktaren har en MPPT (Maximum Power Point Tracker) som alltid maximerar effekten ut från modulerna.
Hej Bengt,
Vattenfall köper nu också överskottsel från mikroproducenter.
Har just tecknat avtal med dem.
http://www.vattenfall.se/sv/mikroproduktion-vi-koper-din-overskottsel.htm
mvh
Björn
Pingback: Nu köper Vattenfall överskott av el också! | Bengts villablogg
Hej igen, Bengt
Jag har gjort om min blogg till ett diskussionsforum. Om du vill kan du gärna ändra informationen för “Micke i Åkersberga”.
Den nya adressen är http://www.solcellforum.se
Anledningen till att jag bytte format är att det blir mera överskådligt och det går att dela upp innehållet i kategorier på ett bättre sätt. Titta gärna in om du har möjlighet. Det går dock lite trögt än så länge, det är bara jag som skriver 🙂
Med vänlig hälsning
Micke
Hej.
Bra inspel och kul med ännu ett forum för solel.
Håller på med en webbsida för oss DIY-folk som vill bygga och installera själva.
Sidan är under uppbyggnad och rätt ny https://solcellservice.se/ så därför vill jag gärna få tips på viktiga saker jag bör skriva om.
Vad måste man veta innan man bygger själv?
Är själv inne på att göra ett eget projekt så frågan blir dubbelt aktuell 🙂
Tack!
Du kan börja med att beskriva vad man får och inte får göra själv. Inte helt lätt att kort sammanfatta 952 inlägg och 5770 kommentarer i denna blogg. Men skrev så här ifjol apropå en fråga om att själv installera en sträng av solcellsmoduler, som utökning av en befintlig anläggning.
Solceller är starkströmsanläggningar och du får inte göra någonting som räknas som elinstallationsarbete själv, om du inte råkar vara elektriker som uppfyller nedanstående krav enligt Elsäkerhetsverket. Hopkoppling eller koppla isär DC-kontaktdonen är exempel på elinstallationsarbete du inte får göra själv. Montering av infästningarna till modulerna räknas inte som elinstallationsarbete och därmed får du göra det själv.
Elsäkerhetsverket säger
“Den elektriker du anlitar för att göra installationen ska omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontroll. Företaget ska vara registrerat i Elsäkerhetsverkets företagsregister för verksamhetstypen Elproduktionsanläggningar (Lågspänning).” Länk till registret:
https://e-tjanster.elsakerhetsverket.se/foretag/kolla-elforetaget
Hej Bengt!
Min nya villa har nu blivit stomrest. Den byggas av Willa Nordic AB. Jag är nu i färd med elprojekteringen som jag snart presenterar på min blogg asabygg. När jag började fundera över allt inför mitt nya villabygge funderade jag starkt över att komplettera bergvärme och solpaneler. När jag räknade på detta fann jag att det inte var ekonomi i en sådan kombination. Min ursprungliga tanke var egentligen att solpanelerna (två stycken) skulle kunna svara för uppvärmning av min lilla pool, 15 kubik vatten. När jag nu råkade på din blogg blev jag starkt intresserad igen. Min elektriker blir väl förstås inte glad på mig. Jag tänker mig att jag skulle kunna förbereda för detta för att underlätta en framtida installation. Min fråga till dig är då — vad är mest väsentligt att få till redan nu? Tacksam för svar. Lisbeth
Lägg in tomrör för elledningar från platsen där solcellerna är tänkt att placeras till en framtida placering för växelriktare. Vi har vår växelriktare på samma vägg som husets elcentral. Där finns även webbox (extra, används för skicka data till webbaserade Sunny Portal där vi kan se driftdata), DC-brytare och ett litet skåp med AC-brytare, överspänningsskydd, jordfelsbrytare, huvudbrytare och elmätare. Det ska alltså finnas plats för dessa installationer. Se bilder på sidan om vår solcellsanläggning.
Undrar hur mycket pollen dammet som ligger på cellerna påverkar solinstrålningen?
Finns det någon dokumentation om det?
Jag tycker mig märka en viss skillnad, men det är svårt att säga då även yttertemperaturen stigit kraftigt sista tiden, vilket gör att effekten minskar något! Får se om jag orkar ta upp högtryckstvätten på taket och göra en insatts!
Med Vänliga Hälsningar!
/Malbeck
Man behöver inte vara alltför rolig. Snart kommer det ett regn och rengör modulytorna. Om celltemperaturen ökar en grad sjunker toppeffekten 0,45% (medianvärde för några tusental moduler), vilket har en mycket större effekt. Spolar man vatten på modulerna ökar effekten momentant på grund av att solcellerna får en lägre temperatur, testat av Andreas Molin.
Mats Andersson, Energibanken, har gjort ett försök där x moduler rengjordes varje dag och x moduler fick klara sig utan rengöring. På ett helt år blev den uppskattade energiförlusten liten, enstaka procent om jag minns rätt. I torrare klimat än vårt har studier gjorts av nedsmutsning och det varierar beroende på läget och vilken typ av mark man har (det virvlar upp partiklar från marken), men vanligen rör det sig om ensiffrigt antal procent i energiförlust under ett år.
Jag representerar en bostadsrettsförening i Sverige og har några frågor.
Våran forening bruker ca 100.000 kwh per år. Sen tilkommer ca 100.000 kwh i samlad husholdsel från lgh. Hur stor anlegning (areal) måste vi ha för at produsera 200.000 kwh el per år. Hur mycket vil en sånn anlegning kosta?
och betrf. elveksling: Hur många kwh/kvm per det möjligt at få ur dagens solcellspanel på en dag med 100 prosent sol under 12 timmar?
Jag finner igen slik info hos er…
Det är många faktorer som påverkar produktionen:
– Var du bor, påverkar årsproduktionen. För en bra placerad (söderläge, ca 30-50 graders lutning och utan skuggning) solcellsanläggning kan man räkna med 800-1100 kWh/kW och år. Om man exempelvis får 1000 kWh/kW behöver man alltså installera 100 kW för att producera 100 MWh/år.
– Hur är taken är orienterade, påverkar hur mycket som kan produceras. Sätter man solcellerna på fasaden blir produktionen lägre och därmed krävs flera solcellsmoduler vilket ger ett högre pris.
– Hur stor takyta som finns tillgänglig, sätter en gräns för mycket solceller man får plats med och därmed hur mycket som kan produceras. Hur stor modulyta som behövs kan räknas fram med hjälp av info i inlägget ”Hur mycket ger solceller per m2?” (30 maj 2012). Om man får 1000 kWh/kW och år och modulernas verkningsgrad är 15% behövs 667 m2 modulyta, men om man får 900 kWh/kW behövs istället 740 m2 modulyta för att kunna producera 100 MWh/år. Om taket är platt så att man måste ställa modulerna i rader och då måste det vara ett visst avstånd mellan raderna för att de inte ska skugga varandra.
– Exempel på priser finns i inlägget ”Nya lägstapriser för solcellspaket” (1 juni 2012). Om vi exempelvis antar ett pris på 20 000 kr/kW, inklusive moms, blir det 2 miljoner kr för 100 kW.
Som bäst kan man få 7 kWh/kW och dag med ett fast monterat system (utan solföljning), om man har optimal placering och utan skuggning under någon del av dagen. Hur mycket det blir per m2 beror på vilken verkningsgrad solcellsmodulerna har.
En huvudfråga för er är hur stort ert överskott blir, som inte kan användas direkt, och vad denna el har för värde. Den vanligaste ersättningen för överskottsel är Nord Pool spotpris minus 4 öre/kWh. Såg att Telge Energi tror att spotpriset i juni kan bli 20 öre/kWh (exklusive moms troligen). Det blir då ingen bra affär att sälja elen i jämförelse med att använda den direkt inom bostadsrättsföreningen, där det rörliga priset förmodligen ligger på över 1 kr/kWh (elhandel och elöverföring).
Hej Bengt!
Jag funderar att montera en anläggning på 12KW med hjälp av en elinstallatör, men undrar hur det fungerar när strömmen går på gatan. Kommer strömmen att matas ut från mitt solcell anläggning till el nätet trots att strömmen är av stängd? Hur hanteras det?
Gällande Elinstallationsreglerna kapitel 712.411.3.2 Automatisk frånkoppling vid ett fel
Följande avsnitt gäller som ett tillägg
kapitel 712.411.3.2.01
På växelströmssidan ska solcellsmatarkabeln vara ansluten till matningssidan på en skyddsapparat som säkerställer automatisk frånkoppling av kretsar som matar strömförbrukande elmateriel.
Kan du kanske förklara vad menas med det? Vad är det exakt för en apparat?
Detta är ingenting att oroa sig för. Växelriktaren slutar leverera ström vid exempelvis strömavbrott. Kan rekommendera inlägget Växelriktare – en nyckelkomponent i solcellsanläggningen
Hej Bengt
Jag bor i Västerås har köpt ett paket insperationnfrån din sida. Jagar en elkille som kan föranmäla samt installera elen. Undrar ommdu har någon bra du kan rekomendera.
Systemet ska ge 1900 kWh/ år
Med vänlig hälsning, mikael Sandberg
Njae… Vi köpte en nyckelfärdig anläggning av Direct Energy, Stockholm. Tunby El har gjort elen i vårt hus men de är väl inga solcellsexperter. Du kan kanske fråga Solarit. Kul att du slog till med ett solcellspaket förresten…
Tackar för svar ska kolla med dom, skoj om man kom igång under sommaren med de ska ju producera i många år 🙂 kör varmvatten sedan förra året funkar bra enda problem pumpen, byter den till hösten går bara högsta fart.
Med vänlig hälsning, micke
Hej Bengt,
jag har fråga kring invertrar.
vilka är de bästa invertran på marknaden?
jag har märkt att vissa vill ha en inverter på var solcellspanel. det verka bli dyrare men är det stor vinning med det? ser oxå att det är olika verkningsgrader. är det viktigt och gör stor skillnad? jag kollar på sätta upp 4-5 kw med solceller.
kan du ge ngt bra råd på detta.
Hälsningar, Nicklas
Tyska SMA har i särklass störst marknadsandel på växelriktare för solcellssystem.
Det absolut vanligaste är att ha en växelriktare där solcellsmodulerna sitter seriekopplade i strängar. Modulväxelriktare är en mindre beprövad teknik, som i teorin gör att man får ut maximal energi från varje modul på grund av att man eliminerar effekter av delbeskuggning av en sträng, mismatch mellan moduler i en sträng eller om en modul går sönder. Har man inga större skuggproblem ser jag ingen större anledning att idag välja modulväxelriktare.
För varje procent lägre verkningsgrad hos växelriktaren förlorar man ca 8-11 kWh/kW och år i Sverige. Om man exempelvis har en 4 kW anläggning och bra placerade solceller förlorar man under 30 år runt 1200 kWh per procent lägre verkningsgrad hos växelriktaren. Man bör alltså använda växelriktare med bra verkningsgrad.
Hej Bengt,
Och tack för massor med intressant information! En sak som jag undrar över är att det verkar som att Du matar ut Din producerade elenergi på endast 1 fas, om jag förstått rätt? Finns det inget krav på att man måste leverera ut symmetriskt på faserna? Om (fast det kanske är lite väl hypotesiskt) flera hushåll inom ett område matar ut elenergi på en och samma fas borde det väl ställa till med problem?
Om man matar ut på en fas endast, var går gränsen för hur mycket man får mata ut? Är det huvudsäkringen som bestämmer?
Mvh Janne
Det finns hittills inga krav från nätägaren på symmetrisk inmatning vad jag vet. Om det blir många solcellsanläggningar inom ett transformatorområde borde det bli en slumpmässig fördelning på faserna. Om nätspänningen skulle bli för hög slutar växelriktaren att leverera ström, vilket ger en förlorad solelproduktion, så problemet ligger snarare hos anläggningsägaren än hos nätägaren.
Problemet tidigare har varit att det inte funnits 3-fas växelriktare för enstaka kW i effekt och man har då varit tvungna att installera en växelriktare per fas om man ville ha symmetrisk fördelning.
Vattenfall rekommenderar max 3 kW per fas om man har 16A säkring. Vi har 3,36 kW nominell DC-effekt på vår solcellsanläggning, men växelriktaren levererar max 3 kW AC-effekt.
Hej, nätägaren hos mig (e.on) ville inte ha mer än 3 kw per fas så jag fick därför dela upp mina 4,6 kw på två faser och två växelriktare. Jag vet inte vad det kostade eftersom Solar Supply som levererade “nyckelfärdigt” tog den kostnaden.
Hälsningar
Tomas H.
Hej Bengt! Jag funderar på att köpa solceller, och har kollat på vad du fick producerad i 2012 med dina solceller. Jag kollade även på månadsgraferna och gjorde en liten uträkning av hur många procent el du fick varje månad. Det blev såhär:
1 1,88%
2 4,36%
3 9,73%
4 11,50%
5 16,61%
6 14,78%
7 15,12%
8 11,80%
9 7,39%
10 4,59%
11 1,98%
12 0,26%
Jag vill använda dessa procentsatser för att se över hur jag ska bestämma hur stor anläggning jag själv behöver för att hitta korsningspunkten mellan investeringskostnader, min förbrukning och försäljningsvärde på min överskotts-el.
Men det bästa är väl kanske att vänta tills vi får på plats en årsnettodebitering… Jag har visserligen kollat på Vattenfalls färdiga paket, dom ger ett bättre pris till sina totalkunder, vilket jag är. Med bidrag från länsstyrelsen börjar det att bli ett acceptabelt pris. Dom säljer systemet nyckelfärdigt, så jag behöver inte att göra något. Om jag skulle vänta tills nettodebiteringen kommer, vill nog stödet från länsstyrelsen falla bort. Jag vill också tacka för denna fina bloggen din, som är mycket intressant att läsa i! Mvh Karl-Ove 🙂
Föreslår att du använder diagrammet som finns inlägg från 5 december, som visar månadsfördelningen av solinstrålning enligt SMHI:s mätstation under normalperioden 1961-1990. Dessa värden ger en mer rättvis bild av månadsfördelning än ett enskilt år. Solinstrålningen kan variera ±10% mellan olika år enligt SMHI:s mätningar och månadsvärden kan variera ändå mer mellan olika år.
När det gäller nettodebitering vet vi tyvärr inte hur det kommer att utformas och under vilken tidsperiod nettodebitering skulle tillåtas.
Hej.
Intressant läsning för en som funderar och velar. Dock har jag respit med beslutet tills jag får positivt besked om bidrag, vilket jag förstått tar tid.
En annan fråga.
Nya tekniker?
Vi pratar bara om de “klassiska” panelerna, men det kommer nytt. Det regnade miljoner över dom som utvecklar t.ex tryckta kretsar på tunnfilm….etc.
Är det någon som vet, har erfarenhet, synpunkter…?
Vore kul att höra.
//Kalle
Kiselbaserade moduler regerar på solcellmarknaden idag och kommer att göra så under överskådlig tid framöver. Enligt tidskriften Photon International hade kiselsolceller 87,9% av solcellsmarknaden under 2011.
De tunnfilmstekniker som finns på marknaden idag har det tufft i konkurrensen med kiselbaserade moduler på grund av den kraftiga prissänkning som skett för kiselsolceller. Med en produktionskapacitet av solceller som idag överstiger marknadsbehovet är det svårt att motivera investeringar i ny produktionskapacitet. De solcellstekniker som ännu inte finns på marknaden kommer att få det minst lika tufft i konkurrensen med kiselsolceller.
Innan grundforskning på universitet blir kommersiell verksamhet tar det generellt sett lång tid, fem eller tio år brukar vara ett standardsvar från forskare, och en del forskning blir aldrig kommersiella produkter. Det ligger i forskares natur att vara optimistisk om framtiden, en del slår in, annat slår inte in…
Den svenska forskningen är (alltför) starkt koncentrerad på solcellforskning. Man bör ha i minnet solceller är en del av en solcellsmodul som i sin tur är en del av en solcellsanläggning. Hur mycket av modulkostnaden svarar solcellen för? Och hur stor andel av kostnaden för solcellsanläggningen är för solcellen? Med sjunkande priser på kiselsolceller får kostnaderna för resten av modulen och solcellanläggningen allt större betydelse och kostnaden för solcellen allt mindre betydelse. Något Energimyndigheten borde ta sig en rejäl funderare på när de fördelar medel till svensk solcellsforskning.
Hej och tack för snabbt svar.
Hur hinner du?
Men kan du reda ut vissa begrepp?
Jag citerar
“solceller är en del av en solcellsmodul som i sin tur är en del av en solcellsanläggning. Hur mycket av modulkostnaden svarar solcellen för?”
celler, moduler, anläggningar…en del är kanske självklart, men ändå..
Hadebra
/Kalle
En solcellsanläggning består typiskt av solcellsmoduler, profiler för montering av modulerna, DC-brytare, överspänningsskydd, växelriktare, AC-brytare, DC- och AC-kablar, sensorer (tillbehör), loggningssystem (tillbehör) och dessutom är installationsarbetet en signifikant del av kostnaden. För större anläggningar tillkommer bland annat transformator för anslutning till mellanspänningsnät, staket och en byggnad för att inrymma det hela.
Solcellsmodulerna, som är det man köper som kund, består av många seriekopplade solceller som ska ha en tät inkapsling med framsida (glas), baksida (tedlar exempelvis), tätningspackning och ram (finns även ramlösa). Dessutom behövs plus- och minuselektroder och by-pass dioder. Läste i en artikel att silver för elektroderna i solcellsmoduler svarade för 5%! av världens silveranvändning för ett-par år sedan (oklart i artikeln för vilket år siffran gällde).
En solcellsanläggning består alltså av mycket mer än själva solcellerna.
PS 30/1. I en annan artikel i pv magazine från augusti 2011 som jag hittade senare anges att solcellsmoduler svarar för häpnadsväckande 11% av världens silverkonsumtion och att det då svarade för 2% av kostnaden för en solcellsmodul. Makalöst… Casey Research visar ett diagram över den ökande silveranvändningen för solcellsmoduler.
Stämmer det att monoceller producerar bättre än polyceller ju lägre solinstrålning
Hej Bengt!
Undrar lite över dimensioner på kablar 4 eller 6 mm2 från solcellerna till växelriktaren. Håller på att installera
solceller på 7 kw. 28 paneler delat på 2 slingor ( 14 paneler) . alternativt 4 slingor med 7 paneler på varje slinga. Är det någon skillnad på effekten mellan de två alternativen?
vänligen Bengt-Åke
Effekten per sträng blir dubbelt så hög med 14 istället för 7 solcellsmoduler per sträng. Men strömmen i strängarna blir densamma i båda fallen! Kortslutningsströmmen framgår av databladen.
Finns det någon som besiktigar anläggningar i närheten av Veberöd i Lunds kommun ?
m.v.h. Bengt-Åke
Det kan vi göra.Finns i närheten av Blentarp
Med vänlig Hälsning
Ulf Hansén
Nordic Solar
Pingback: MP och V vill satsa på solkraft | Grön landstingsblogg
Tja Bengt!
Jag jobbar med mitt projektarbete i gymnasiumet och undrar om du kan förklara hur en solcell fungerar. vill veta mycket djupgående om hur det funkar, vad det är som gör att elektronerna vandrar från de olika skikten. Jag har kollat på wikipedia och andra sidor men dem beskriver inte så jag fattar och om jag fattar så är det inte tillräckligt med info (djupgående info).
Skicka länkar eller filer, alla info är uppskattad 😀
MVH Oscar
Du kan behöva en bok om solceller. Låna boken “Handbook of photovoltaic science and engineering” (eller någon annan bok om solceller) via något bibliotek. Den är på 1132 sidor…
Eller leta bland länkarna.
Hej Bengt,
Jag har en fråga kring överspänningsskydd. Jag läser i installationsreglerna (SS 436 47 12.54 angående Jordning, skyddsledare, PEN-ledare och potentialutjämningsledare) att “överspänningsskydd, om så behövs” rekommenderas även på likströmssidan ? Har aldrig hört detta nämnas förut, vet du möjligen hur dessa regler/rekommendationer bör tolkas? Och när är det i så fall behov av detta?
mvh
Bernth
Överspänningsskydd på DC-sidan är väl som med bilbältet, det behövs sällan men när olyckan är framme kan det vara värdefullt. Det hela hänger på hur utsatt ens närhet är för åsknedslag.
Vår elinstallatör Oskar på Direct Energy säger att “Vi installerar extra överspänningsskydd på DC-sidan i samråd med kunden, och bedömer behovet från fall till fall. I de växelriktare vi installerar finns ett enklare överspännigskydd i form av en varistor (inbyggd) som kan kompletteras med ytterliga skydd på DC-sidan (extern).”
Hittade intressanta uppgifter i boken “Planning and Installing Photovoltaic Systems: A Guide for Installers, Architects and Engineers”. Där anges följande för Tyskland:
“For an average house in an urban area, the probability of a lightning strike is around once every 1000 years. For example, the probability of a strike on an isolated farmhouse on a mountain Ridge in an area of increased storm activity increases to one strike around every 30 years. If this farmhouse stands in a non-exposed location in a rural area with the ‘normal’ number of thunderstorms, the probability drops again to one strike around every 500 years”
Hur åskintensiteten är i Sverige i förhållande till Tyskland vet jag inte, man får därför vara lite försiktig av tolkningen av de tyska beräkningarna. SMHI har en sida om Åska där man kan få fram kartor över antalet urladdningar för olika år.
Hej.
En simpel fråga om installation av panelerna.
Har 24 paneler som ska sättas upp 4 x 6 i en sammanhängande kvadratisk yta.
Har inte gjort mig några tankar kring tågordningen, men nu när det är dags så måste man ju bestämma sig var man börjar.
Kan tyckas egalt, men vad kan man ha för synpunkter på det?
Verkar på något sätt självklart att börja i endera nedre hörnet och så att säga “stapla” på uppåt.
Har jag missat nå’t?
//Kalle
Det beror lite på vad du kommer att använda för växelriktare och startspänningen på den. Även maxspänning på växelriktaren kan spela roll. Vet du av dig att någon/några paneler kommer att skugas av t.ex. träd eller flaggstång kan även det påverka hur du ska kopppla ihop dina panaler. Därtill får du tänka på hur du ska koppla ifall du i framtiden skulle behöva komma åt och felsöka någon panel.
En kollega till mig har monterat sina solceller i sydväst respektive sydost vilket gör att han får längre tid som hans solcellspanaler kan leverera ström (speciellt map jämnare effekt) jmf med mina som ligger i rent söderläge. Jag får mkt effekt (ca 8kW) mellan 11:00 till 13:00 som jag inte kommer hinna använda upp utan måste skickas ut på elnätet. På mina paneler (3x12st a´ 250W) så har jag delat upp dem i två strängar. Översta raden + halva mittersta samt nedersta raden + halva mittersta. Kändes som bästa lösningen för mig iaf.
Just nu håller jag på med att försöka få en wifi-brygga att fungera ihop med växelriktaren, för att kunna komma i kontakt med Sunny Portal, och de förstår mig inte…..
Mvh Mårthen
Hej å tack för input.
Jag verkar ha en ganska bekymersfri situation.
Har inga som helst problem med skuggning och kommer på leverantörens inrådan koppla allt i en sträng.
Jag har också köpt en Sunny Portal. Återkommer med eventuella problem med min uppkoppling.
//Kalle
Har du redan skaffat växelriktaren? Om inte så kan du “undersimensionera” växelriktaren utifrån effekten på solcellspanalerna. Jag har hört en siffra att man kan dimensionera ca 20% mer effekt på solcellerna än vad en växelriktare klara av då effekten från solcellspanelerna sjunker vid högre temperatur.
Nu har jag iof bara kört i två dagar och maxeffekten på mina 9kW solcellspanaler är knappt 8kW pga högre temperaturer på solcellspanalerna som ger effektförluster.
Har du någon källa till 20%? Och gällde den för Sverige? Detta är ingen fix faktor. Den är beroende av priset för växelriktarna, land (temperatur, elpris), orientering (väderstreck) och lutning av ens solcellsanläggning. Gör tankeexperimentet på extremfallet om man skulle sätta modulerna mot norr…
Alla 24 moduler i en sträng? Har du kollat vad SMA:s Sunny Design föreslår för dina moduler och din tänkta växelriktare?
Ska kolla själv på din länk. En sträng har föreslagits av leverantören (PPAM). Börjar monteringen av fästen nästa vecka så jag har lite tid att bestämma mig. Har en växelriktare SMA STP8000TL som ju är bra överdimensionerad. Var bra pris för tillfället och gör utbyggnad möjlig.
Återkommer med utgången av projektet.
//Kalle
Har kollat upp. Min växelriktare har som max 1000V in på DC sidan och ett max för verkningsgraden vid 600. Mina 700 passar rätt bra då tycker jag.
Det går långsamt fram. Elektrikar’n har varit här för en “taktikgenomgång”. Har fått upp fästen för första raden. Det blir värre nu. Högt och brant.
More to come!
//Kalle
Så var det dags. Äntligen kom elektrikarn och kopplade…
Det tickade igång snällt och har just nu producerat 11 kWh.
I’m up and runnin!!
Skål för det.
hej mårthen,
har du fått ordning på webboxen?
har samma(?) problem nu, kommer inte åt websidan, annars lyser alla dioderna grönt så det verkar på visst sätt rätt.
tacksam för tips
kalle
Hej Kalle!
Jag har äntligen fått tag i specialkontakten till min SMA växelriktare och har nu kopplat ihop den med min trådlösa router (ville inte dra Ethernet-kabel genom hela huset och använder nu istället en Wi-Fi-brygga istället). Har även skapat konto på Sunny Portal sedan den 5 juli så mina värden syns för allmänheten. Man får markera i vissa rutor att värdena ska vara tillgängliga för allmänheten.
Hör av dig om du inte får det att fungera. Min solcellsanläggning har nu producerat 1310 kWh under juli månad. Tyvärr så har jag inte kunnat exporterat all data från 25 maj (då jag tog min anläggning i drift) till den 5 juli då jag skapade mitt konto.
Med vänlig hälsning Mårthen
Ett förtydligande: jag har ingen extern webbox utan den är inbyggd i växelriktaren.
och endast för att exportera produktionsdata. Ska du koppla in tempgivare, solinstålningsmätare etc måste du skaffa en webbox.
Kommer du vara med på ELfackmässan i Göteborg 15/5?
Ja. Ska vara med i två paneldebatter.
Vad kul och spännande! Vilken tid och vilken plats?
Hej!
Är det någon större skilnad på Poly- el Monocrystalline paneler.
Villka skjlle Du själv välja om du i dag skulle installera solenergianläggning
m.v.h Ragnar
Hej ! Jag har följt utvecklingen med solceller i 6 år nu ,och det var väldigt trevligt att hitta detta ställe ,mycket trevlig fakta-bank får jag medge.
Jag har nu satt upp ett referens system i slutet av april i år som växt till 4kw.
Detta mestadels för att pv-modulerna blivit prisvärda och effektiva med god kvalitet samt att det kommit mycket bra o fexibla invertrers .Den inverter jag valde är ett nytt modernt företag i China med Tysk design.Dom förser dig med företags-server som du registrerar in din inverter med wifi via din router,sen kan du se all historik dag för dag ,timma för timma ,realtid,E-day,E-total,Co2 saved,mm .Fantastiskt vad det gått framåt senaste året.
Jag använder Suntech moduler på 280w .Min inverter köpte jag från Goodwe.com.cn ,dom fick ett top 3 i test i Photon mag.
Allt fungerar över förväntan sedan 2 månader nu.
Med vänlig hälsning Tomas
Har en 6000 TL
Tycker du att det är värt att investera i en Sunny webbox?
Vad mer kan man få ut mera konkret?
En webbox är ett extra tillbehör som inte är helt nödvändigt. Via webboxen laddar vi upp data till SMA:s webbsida Sunny Portal så att driftdata för vår solcellsanläggning blir tillgänglig för alla. Vi kan logga och spara värden för AC-effekt, DC-ström, DC- och AC-spänning, nätfrekvens, solinstrålning (från referenssolcell), celltemperatur (givare på baksidan av en modul) och utomhustemperatur (givare på nordsidan av vårt hus) var femte minut. Eftersom jag håller på med forskning på solceller är loggningsfunktionen mycket värdefull. För den normalintresserade räcker de värden man kan se direkt på växelriktaren.
Hej .
Jag har ett dilemma .
På taket finns 12 st 165watts paneler 72 celler i varje,till dessa finns en inverter enfas på 2500watt.
Nu ska jag öka ut med svenska paneler på 265 watt 60 celler i varje.
Vad föreslår du för inverter Bengt.
Ska jag köpa till en enfas inverter eller köpa en trefas typ Sunny trepower 6000 TL för att senare kunna öka på med några paneler till?
I Sunny trepower finns 2 st oberoende MPP tracker vad ska man tänka på när man väljer är volttalet som max kan ges från panelerna eller har det så stor betydelse?
Jag har fått ett förslag från säljaren att överdiemensionera på den nya 265wattspanelerna till 16 st och köpa en 3 kw enfasinverter och ha den gamla kvar.
Om man har växelriktare med två MPPT:er är man fri att kombinera två olika installationer med olika antal moduler, lutning eller orientering. Spänningen i en sträng = summan av spänningen från de seriekopplade modulerna måste passa den växelriktare man väljer, annars förlorar man solelproduktion.
16*265 W = 4,24 kW till en 3 kW växelriktare är en väldigt stor överdimensionering. Det betyder att växelriktaren kommer att begränsa effekten till 3 kW när solinstrålningen är som bäst. Vi har 3,36 kW till en 3 kW växelriktare och hos oss verkar vi inte förlora någon solelproduktion, vi klarar oss precis. Men för en mera optimalt orienterad anläggning i Stockholm med en likadan växelriktare med lika stor installerad solcellseffekt kan man se att växelriktaren begränsar solelproduktionen till 3 kW vid hög solinstrålning. Hur stor produktionsförlusten blir beror på orienteringen (väderstreck och lutning). Det ska vägas mot en högre solelproduktion vid lägre solinstålning och en högre investeringskostnad för modulerna. Olika varianter bör kunna jämföras i ett simuleringsprogram.
Ekonomiskt får du väl fundera på om det är värt att skrota din nuvarande 1-fas växelriktare till förmån för en ny 3-fas. Spontant känns det tveksamt.
Hej och tack för ett snabbt svar.
I dag har jag ringt om en kostal piko 5,5 Kw.
Jag frågade om det går att ha fler moduler som ger mer till invertern någon enstaka gång och de menade att den kan bestyckas med i stort sett hur många paneler som helst det är bara det att den ger inte ut mer än 5,5 KW.
Kan det stämma så att man inte blir av med garantin ?
Jag har kollat, inte hela tiden men ofta, och lagt märke till att mina 1980 watts moduler sällan kommer upp i mer än 1600 watt och då är det väl läge att överdiemisionera med 20% ca?
Panelerna kostar 2700 per 265 watt en piko 5,5 kostar 16000kr en piko 6 kw 21500kr ca, så mer paneler kostar ju inte så där mycket mer .
Jag tänkte inte skrota min inverter utan sälja den då skicket är som ny och använd två år.
Tack för en mycket bra blogg.
Kjell-Åke.
En Kostal Piko 5.5 har ett inspänningsområde på 150-950 V och man måste hålla sig inom det. Det bestämmer tillsammans med växelriktarens effekt hur många moduler man kan sätta i serie. Modulspänningen ökar med sjunkande temperatur så man måste använda modulspänningen vid låg temperatur när man gör beräkningen av antalet möjliga moduler i serie.
Intressant fråga vad värdet är på en begagnad växelriktare?
Tack så mycket för svaren.
Nu till en annan fråga det verkar som säljarna av moduler har olika åsikter om hu det går att blanda ihop dessa.
En menade att koppla in en 165 watts modul i en kedja med 265 watts är ok.
En annan menar att om jag sätter in 180 watts modul i en kedja med 165 watts så får jag bara ut 165 watt av dessa 180 watts moduler.
Det vore intressant att få svar från en expert hur man ska se och tänka både med volt cellantal och effekt när de ska kollplas ihop.
Åter tack för svaren.
Kjell-Åke.
Båda påståendena kan vara både rätt och fel.
Om man har en sträng med seriekopplade moduler och en växelriktare för den strängen måste lika stor ström gå genom alla modulerna. Om man sätter olika moduler i en sträng kommer modulen med den lägsta strömmen att bestämma vilken ström som går genom strängen.
Om man exempelvis tar en Yingli 165 W modul har den Imp = 7,3 A medan en Yingli 265 W modul har Imp = 8,6 A. Max möjlig ström vid STC (Standard Test Conditions) i strängen blir då 7,3 A om man blandar dessa moduler. Man begränsar därmed den maximalt möjliga effekten från 265 W modulen, men den kommer att bli större än 165 W. Vilken effekt man får ut kan säkert bli väldigt olika beroende på vilken spänning-ström karakteristik de olika modulerna har.
Men varför krångla till det hela? Använd likadana moduler i hela strängen! Om man av någon anledning har olika moduler, olika långa strängar eller olika orientering på modulerna kan man använda en växelriktare med två MPPT:er eller två-flera olika växelriktare.
Om man har modulväxelriktare kan man blanda modulerna som man vill.
Hej ! Solcell el. Solfångare vatten ?
Har vattenburet (golvvärme Luleå) Kan man tänka sig att installera celler och
producera el till elpatronen(värmer vattnet) som sitter på ack tanken istället för, värma vattnet med solfångare ?? har två små(70 cm * 50 cm) solceller i jaktstuga har alltid
12v lyse,,,, när jag kommer dit. även om snön ligger på.
Javisst kan man tänka sig att använda solel till varmvattenpatron. Är solceller snötäckta ger de ingen ström, annat än om snötäcket är mycket tunt. Du kan visserligen mäta en spänning över solcellsmodulen men du kommer inte att få ut någon ström, så du måste sopa av modulerna från snö för att få en ström (när det är sol). Det är väl i sådana fall batterierna som driver belysningen vid snötäcka solceller?
Alternativt kan du sätta dem med (nästan) vertikal montering, som man gör på STF:s fjällstugor, för att slippa snötäckning.
Hej Bengt,
Vad är din åsikt om CdTe solcells paneler? De ska ju ge mer 5-10% mer effekt än poly- och monokristalina solceller. Dessutom ska de vara bättre på molniga dagar.
Tack för all hjälp du ger oss alla intresserade.
Det ligger i sakens natur att en modultillverkare vill framhålla sin teknik som den bästa, man får därför ta modultillverkarnas marknadsföring med en nya salt. Idag är kiselbaserade solceller kungen på marknaden och alla övriga solcellstekniker har svårt att konkurrera med kisel när det gäller produktionskostnad per kWh. Det är alltid detta som räknas i slutändan.
De tänkt ”billiga” produktionsteknikerna har helt enkelt fått problem när produktionskostnaderna sänkts så mycket för kiselbaserade moduler, det var väl ingen som räknade med det. Det är svårt att se någon förändring på detta inom de närmaste åren.
Se även inlägget Produktionskostnad för solcellsmoduler har nått 0,5$/W!.
Hej Bengt!
Har lite frågor angående solceller i Tyskland.
Vad jag förstått är solinstrålningen i Tyskland ungefär densamma som i de södra delarna av Sverige.
Hur fungerar det statliga bidragsystemet i Tyskland jämfört med Sverige? Vilka är de faktorer och stimulanser som ligger bakom den tyska utvecklingen inom förnyelsebar solenergi?
Tack på förhand!
I Tyskland satsade politikerna tidigt på att stödja solceller. Så kallade “feed-in tariffs” infördes redan för drygt 10 år sedan. Man får ett fast belopp per kWh man matar in till nätet under 20 år. Beloppet har gradvis sänkts för nytillkommande installationer vilket lett till att priserna för solcellsystem sänkts. För installationer gjorda under april 2014 kan man som mest få 13,28 Eurocent/kWh under 20 år (för installationer under 10 kW). Om installationen görs under maj månad blir beloppet 1% lägre, det sänks med 1% per månad för nytillkomna installationer. För större system är inmatningstarifferna lägre, exempelvis för 1-10 MW är beloppet 9,19 Eurocent/kWh. Beloppet är idag mycket lägre än det tyska elpriset som är över 20 Eurocent/kWh för en hushållskund och det är därför mera lönsamt att använda solelen själv än att sälja den.
Det är konsumenterna som i slutändan betalar inmatningstarifferna kollektivt. Systemet har därmed fått kritik för att kosta konsumenterna mycket pengar. Men konsumenterna har också sparat pengar genom att elpriserna sänkts och man har dessutom stängt tysk elproduktion baserad på gas- och kol.
Hej Bengt!
Jag undrar vilken typ av moduler fungerar i ljus, men utan sol? mono-, multi-, amorf-, nano-, polykristallina?
Med vänliga hälsningar,
Csilla
Alla solceller fungerar i diffust ljus (molnigt väder) istället för vid direkt solljus (soligt väder), med varierande verkningsgrad. Av de normala kommersiella solcellerna ger kristallina kiselsolceller mest energi per ytenhet både vid direkt och diffust solljus. Monokristallina kiselsolceller har högre verkningsgrad än polykristallina = multikristallina kiselsolceller. Amorft kisel har betydligt lägre verkningsgrad än kristallint kisel.
Det finns multiskiktsolceller som har högre verkningsgrad men de är dyra och används bara i speciella tillämpningar, i rymden eller i högkoncentrerande solcellssystem.
Energiproduktionen beror främst på instrålad effekt (W/m2). Eftersom den instrålade effekten är mycket lägre i molnigt väder blir utbytet också mycket lägre än vid solsken.
Hej!
Wow, vad mycken och utförlig information här finnes! Men vad svårt att hitta det jag söker efter, en enkel förklaring på för- resp. nackdelar med serie- eller parallellkoppling av solpaneler. Orkar någon med ett svar undrar
Novis
Hur man kopplar solcellsmodulerna beror på vilken inspänning växelriktaren kräver och vilken maxström den kan ta. Vår växelriktare har en rekommenderad inspänning på 188-440 V och max 17 A ström. Vår moduler ger 6,77 A, men bara 35,5 V vid max effekt. Man måste därför seriekoppla ett antal moduler i en så kallad sträng för att nå växelriktarens rekommenderade inspänning. Men vi kan inte montera alla våra moduler i en lång serie för då skulle inspänningen till växelriktaren bli för hög (dimensioneras efter Voc vid låg temperatur, vid -20C har våra moduler Voc 48,4 V). Vi kan inte heller ha tre strängar för då skulle strömmen bli för hög. Därför har vi två parallella strängar med 7 moduler vardera för att det ska passa kraven på inspänning och ström till vår växelriktare.
Hej!
Tack för svaret. En följdfråga: Antag att du har en takkonstruktion som möjliggör 6 paneler riktade österut och 7 riktade söderut. Panelerna är på ca 250 W (max 37,8 V och 8,7 A) var och växelriktaren har rekommenderad inspänning på 160-450 V samt max 17 A ström. Vad vore att föredra, alla paneler i serie eller 2 strängar eller någon annan variant? Tacksam för svar, tecknar
fortfarande novis
Eftersom modulerna i öster kommer att ha en annan spänning-ström-kurva än de i söder är det inte lämpligt att koppla dessa två olika strängar till en växelriktare med endast 1 MPPT. De alternativ som finns är.
1. Växelriktare med 2 MPPT:er (Maximum Power Point Tracker). Koppla en sträng i söder och en sträng i öster. Koppla sedan en sträng till vardera MPPT i växelriktaren.
2. Använd “power optimizer” på varje modul. Koppla sedan alla moduler i en serie till växelriktaren. Sannolikt dyrare än alternativ 1, men minskar eventuella skuggproblem vilket kan öka elproduktionen jämfört med alternativ 1.
3. Använd moduler med mikroväxelriktare på varje modul. Varje modul blir då en egen enhet, oberoende av övriga moduler. Sannolikt idag dyrare än alternativ 2, men eventuella skuggproblem minimeras vilket kan öka elproduktionen jämfört med alternativ 1.
4. Använd en växelriktare per sträng, med en sträng för södertaket och en sträng för östertaket. Blir som alternativ 1, men med två istället för en växelriktare.
Vilket alternativ som i slutänden per lägst produktionskostnad per kWh går det inte att ge ett generellt svar på eftersom man måste veta skuggkarakteristiken på platsen och veta vilken livslängd de relativt nya produkterna “power optimizer” och modulväxelriktare har.
Jag vet inte var denna fråga passar in riktigt..
En vanlig solcell ger en spänning på ungefär 0,5V och därför seriekopplar man 30 till 36 stycken celler till en modul för att komma upp i användbara 12V eller 24V, eller hur!? Men varför seriekopplar man inte då 24st för att få 12V och 48st för att få 24V? Borde inte 30 st seriekopplade ge en spänning på ungefär 15V och 36st seriekopplade ge 18V? Vad har jag missat? 🙂
Hej, vi försöker lägga solceller på taket på en femvånings bostadshus med tegeltak. 920 kvm men stadsarkitekten säger nej av kulturhistoriska skäl.
Min fråga är: finns det rödfärgade paneler?
Det finns moduler med andra färger än svart och blå, som är de normala färgerna. Exempelvis har MPrime moduler de kallar röda, men de är inte direkt tegelröda. Finns även moduler med polymer istället för glas på framsidan där polymeren kan göras i andra färger. Annan färg betyder vanligen också lägre verkningsgrad.
Kan du förklara energins resa från solstråle till lampa?
Hej Bengt!
Har du någon uppfattning om poly kristallin solcellsmodul från Suntellite?
Tack på förhand.
Robin
Nej, egentligen inte. I Photons databas att finns 50 000 olika solcellsmoduler, historiska och nutida. Inte lätt att hålla reda på alla… Hittade dock inte Suntellite där. Tillverkande företaget heter kanske något annat?
Lite lustigt att ”The Suntellite photovoltaic modules are German Engineered and manufactured using state of the art production lines from China.” De verkar alltså vara tillverkade i Tyskland men “state of the art” produktionslinje från Kina, lite bakvända världen kan man tycka. Fast det återspeglar väl att Kina är mycket stora och Europa numera små när det gäller produktion av solcellsmoduler.
Kollade ett datablad för Suntellite moduler. Finns med 250 W och 300 W effekt = OK. Effektgarantin är den normala, minst 80% av märkeffekten efter 25 år. Toleranserna på moduleffekt, 0 till +3% är normalt. Kvalité och stabilitet hos det tillverkande företaget? Ingen aning tyvärr, hittar som sagt var inte ens vilket det tillverkande företaget är vid en snabb Googlesökning…
Hej och tack för svar.
Jag fick fram följande System overview av en leverantör.
Dock blir jag inte klokare av att googla det? Är det ett universitet som kan ha tagit fram panelen?
Hangzhou Zhejiang University Sunny Energy Science and Technology Co. Ltd. (Suntellite)
ZDNY-250C60 (04/2013) (PV array 1) Azimuth angle: 45 °, Tilt angle: 40 °, Mounting type: Roof, Peak power: 15.00 kWp
Det du hittat är en beskrivning av ett redan installerat eller möjligen ett offererat solcellsystem till detta universitet. Det har sannolikt inget att göra med var modulerna är tillverkade.
Fråga. Vad är energibalansen mellan att tillverka en komplett solcellspanel och vad den producerar totalt.
Beror på flera faktorer. Vilken typ av solcellsteknik det är (tunnfilm kortare energiåterbetalningstid än kiselskivebaserade moduler, finns även tunnfilm kisel…), om det är en ny eller gammal modul (tunnare kisel genom åren har lett till kortare energiåterbetalningstid) och vilket energiutbyte man har (kWh/kW) inverkar. Om jag höftar till något skulle jag säga 1-3 år beroende på variationerna i de nämnda parametrarna, utan att ha kollat de senaste publikationerna i ämnet.
Med energiåterbetalningstid menar jag den tid det tar för en solcellsmodul att producera lika mycket energi som det tagit att tillverka modulen. Livslängden brukar jag sätta till 30 år.
Om du med tillverka menar allt: smälta alum, glas, kisel, frakter, etc, så tackar jag
för svaret. Då kan jag ändra på några fördomar och sopa bort mina tvivel. Har just installerat en egen anläggning, och denna fråga är väsentlig för mej. Hälsningar Tommy
Ja, det är allt, möjligen liten brasklapp för frakt. Var ett tag sedan jag läste någon artikel i ämnet och kommer inte ihåg hur man brukar göra med den.
Hej!
Kan du se om Seraphim 270W är en bra panel? Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka informationen. Är Module efficienc 13,92% En bra siffra i dessa sammanhang?
http://www.photon.info/photon_site_db_solarmodule_en.photon?ActiveID=1242
Mvh
Robin
Modulen enligt din länk har en modulverkningsgrad på 13,15%. Det lägre än de 15-16% som är normalt idag för kiselbaserade solcellsmoduler.
Håller på och installerar solceller från ett företag i Gamleby ( solortus) som jag blev uppmärksammat på i min tidningen “elbilen” och de gav mig information om en site
http://dkasolarcentre.com.au/locations/alice-springs/graphs
där 32 olika solceller testas sedan 2011 . Lätt att jämföra deras prestation i fina diagram och prestationer varierar.
För att sälja egenproducerad solel hade Bengt satt in en tabell med 29 olika elbolag som köper men mest med spotpris och minus några ören per KW, Endast få ge ngt extra, Nu finns också vimmerby energy som inte finns i tabellen och som ger spotpris plus 60 öre per kWh.
Det förefaller så att om man vill få elcertifikatersättning 15 öre per kWH, både för egenförbrukat och såld el så behövs en elcertifikatsmätare som har wifi uppkoppling. Kanske inte alla växelriktare har denna funktion.
Skall man tänka på även om det kanske inte ger så jätte mycket pengar ( om man producerar 5000-7000kWh per år blir det750-1050 :- ).
Har sett webben från Australien tidigare, häftig sida. Önskar vi hade lite bra solelproduktion i Sverige… Om man vill se produktionsdata för svenska solcellsanläggningar finns länkar till olika datasbaser under Produktionsdata.
Tabellen som finns under Köpare solel är inaktuell eftersom den inte uppdaterats på länge. En aktuellare tabell finns sammanställd av Henrik L. som ett Google-dokument.
Man kan få elcertifikat för det överskott av el man matar in till nätet utan extra kostnad. Vill man ha elcertifikat för även den egenanvända elen tillkommer kostnader för elmätare och en årlig kostnad till den som hanterar elcertifikatmätningen. Det lönar sig därför sällan för en småhusägare med elcertifikatmätning för hela sin solelproduktion. Låt säga att man har en egenanvändning på 40% vid en solelproduktion på 5 000 kWh. Då ska intäkterna från de egenanvända 2 000 kWh = 2 elcertifikat per år bekosta elmätare och de årliga kostnaderna. Spotpriserna på elcertifikat för handel 2017-2020 ligger idag på ca 130-135 kr per elcertifikat vilket motsvarar 13,0-13,5 öre/kWh eftersom man får ett elcertifikat per producerade 1 000 kWh. En del elbolag betalar mer än spotpriser för elcertifikaten.
Den elmätare man använder för elcertifikatmätning behöver inte kommunicera med växelriktaren eftersom det är elmätarens värden man använder. Du verkar ha en annan lösning med trådlös kommunikation med växelriktaren. Stämmer det? Kan du berätta lite mer om denna lösning och vilken som levererat den?
Hej
Vi funderar på att skaffa fastighet i Frankrike, närmare bestämt i Languedoc området. Där är ca 320 soldagar per år.
Är det ekonomiskt försvarbart att installera solcells drift där nere mot vad man kommer att förbruka. Vet att andra t.ex inte har värme på under hela året, men väl kylaggregat kommer att gå en del av året.
Antalet soldagar säger tyvärr inte så mycket om hur många kWh man kommer att producera. Med PVGIS kan man uppskatta att vid optimerad lutning (37 grader), rakt söderläge och ingen skuggning av taket blir årsproduktionen ca 1 350 kWh per installerad kW under ett år med normal solinstrålning. Det är betydligt mer än vad man kan få i Sverige från en fast solcellsanläggning. I Mälardalen är motsvarade värde ca 1 000 kWh/kW.
Lönsamheten beror på flera faktorer och går inte att uttala sig om lönsamheten utan mer detaljerad information.
Vilken lutning har taket? Påverkar solelproduktionen.
Vilket väderstreck har taket? Påverkar solelproduktionen.
Finns skuggning av taket, som minskar solelproduktionen?
Hur stor elanvändning har huset under ett år?
Hur är den fördelad under året och över varje dygn? Om elanvändning är låg mitt på dagen sommartid, får man ett stort överskott som matas in till nätet.
Vad kostar det att köpa el på denna plats (den rörliga andelen, exklusive den fasta kostnaden)? Egenproducerad el ersätter köpt el, så den rörliga andelen av priset för köpt el är har avgörande betydelse för lönsamheten.
Vad är värdet på den överskottsel som inte går att använda i huset och som matas in till nätet? Har stor påverkan på lönsamheten om man har ett större överskott av solel.
Vad kostar en nyckelfärdig installation per kW?
Finns något stöd till solel, exempelvis inmatningstariff (feed-in-tariff) för överskottsel som matas in till nätet?
Har en fundering ang. olika moduler.
Jag har som sagt tänkt utöka mitt 10kWh system med ytterligare ett ca. 5kWh. Jag är sugen på testa lite nya Moduler. Jag har idag Mono 250W som ger 48,96V men grunnar på 340W som ger 36V. Jag har inte blivit klok på detta. Min fråga är då vad som är bäst lägre Watt och högre Volt eller viseverse ?
Hej!
Jag är en elev i Söderslättsgymnasiet i Trelleborg. Jag går i trean och håller på att genomföra en gymnasiearbete om solceller. Här är min frågeställning :
Hur förbättras verkningsgraden i en solpanel och undersöka hur vinkeln på solplanen påverkar det utnyttjandet energi?
Har du några tips om hur jag går tillväga vid utförandet av labbet?
Vad behövs för material vid utförandet och var får jag tag på de ifall min skola inte har tillgång till materialen?
Roligt att du intresserar dig för solceller. Jag förstår inte helt din fråga, men jag ger ett svar på det sätt jag uppfattar din fråga. För att mäta vilken effekt en solcellspanel levererar vid olika vinklar mot horisontalplanet och vid olika väderstreck behöver du
1. Solcellsmodul. Du kan nöja dig med en liten modul, den blir då enklare att hantera och det blir lägre spänningar och strömmar. Tänk på att strömmen kan bli några Ampere även om modulen bara är på några tiotals Watt.
2. Voltmeter som kan mäta effekt vid likström eller två voltmetrar där du mäter likström med den ena och likspänning med den andra. Effekten beräknas i det sistnämnda fallet som spänning x ström (P = U*I)
3. Ska man vara nog skulle du även behöva mäta solinstrålning för att se om den varierar under tiden du mäter, men du kan också göra så att du mäter när den lokala soltiden är 12:00 ±30 minuter, då solen definitionsmässigt står som högst på himlen.
Den lokala soltiden kan man beräkna exempelvis med den räknare som finns på PV Education. Idag är den lokala soltiden 12:00 när klocktiden är 11:53 i Trelleborg utan hänsyn till sommartid, det vill säga 12:53 om man tar hänsyn till sommartiden. När vi byter till normaltid den 28 oktober blir den lokala soltiden 12:00 i Trelleborg när klockan är 11:51. I Västerås däremot är den lokala soltiden 12:00 när klockan är 11:37 den 28 oktober. Om mätningarna ska göras i Trelleborg den 28 oktober så kan man utföra mätningar låt säga under tiden 11:51 ±30 minuter medan i Västerås borde mätningarna göras 11:37 ±30 minuter den 28 oktober. Under denna timme är variationen i solinstrålning relativt liten om det är en klar dag utan moln, så för detta experiment bör det fungerar tillräckligt bra.
Exempelvis Hjertmans båttillbehör kan ha små solcellspaneler på 20-80 W märkeffekt även om flera modeller verkar vara slut så här i slutet på båtsäsongen. Voltmetrar bör din skola ha, annars finns sådana att köpa exempelvis på Biltema.
Hej!
Jag undrar om det finns en förklaring till varför 45 grader lutning av Solcellsmodulernas är den bästa lutning för högsta årsproduktion?
Solhöjden bestämmer lämplig lutningsvinkel, desto högre solhöjd desto lägre lutning för bästa årsutbyte. Vid ekvatorn behöver man inte luta modulerna, om man bortser från att horisontella moduler samlar mera smuts och att en viss lutning därför kan vara att föredra. Desto längre norrut man kommer från ekvatorn desto högre lutning ger bäst årsutbyte. På Stockholms breddgrad är det runt 45 grader för moduler som är riktade mot söder, i Malmö lite lägre och i Kiruna lite högre. Norr om Stockholm kan även snötäckning vintertid göra att en högre lutning är att föredra, så att snön lättare glider av modulerna. Om man monterar modulerna i andra väderstreck än söder är en lägre lutning än mot söder bättre för högsta årsutbyte.
Finns några siffror på återbetalningstid i termer av CO2 och kWh?
Dvs hur mycket CO2/kWh frigjordes/förbrukades vid tillverkningen, och hur lång tid tar det innan så många kWh producerats? Och om man räknar att producerade kWh ersätter exvis olja.
Många och svårskattade värden. Men skulle man kunna gissa grova max-medel-min?
T ex för solceller på ett vettigt orienterat villatak i Mälardalen.
1? 2? 5? 10? 20? år.
Hej!
Jag bor på västkusten. Har en solcellsanläggning sedan ett år tillbaka. Jag märkte igår när jag var uppe vid anläggningen att det var en lite småklibbig beläggning på panelerna, saltbeläggning som är naturligt här. Min fråga är om jag borde tvätta rent för att eventuellt höja effekten?
Hälsningar
Gillis Olsson
Bra fråga som det heter. Har ingen egen erfarenhet av saltbeläggningar på solceller.
1. Är beläggningen genomskinlig? I sådana fall sannolikhet ingen inverkan av betydelse på effekten.
2. Brukar beläggningen försvinna när det regnar? Det ska visst regna på västkusten i morgon enligt väderprognosen på TV. Kolla hur det ser ut efter regnet. Om det är en beläggningen som ackumuleras med tiden kan det vara idé att fundera på rengöring.
3. Är anläggningen lätt åtkomlig för rengöring?
Gjorde en sökning efter artiklar om hur saltdeponering påverkar verkningsgraden för solcellssystem. Inte helt lätt att hitta någon relevant artikel. Eftersom man på vissa håll i världen planerar för solcellsanläggningar på havsvattenytor är det en relevant fråga, där det kan bli så att havsvatten stänker upp på panelerna och att salt därmed kan ansamlas på modulerna. De flesta artiklar handlar dock om eventuell korrosion hos moduler eller andra komponenter i anläggningen.
Hittade en artikel från Indonesien där man stänkt havsvatten på en testmodul varje timme dagtid under 16 dagar. Effekten minskade med ungefär 5% på grund av saltdeponeringar på modulytan. På bilderna ser man många vita fläckar på testmodulen. I artikeln är man inne på samma tankegångar som jag hade i tidigare svar. Om saltet ackumuleras med tiden kan det komma att få samma effekt som skuggning, det vill säga minskad produktion. Se artikeln Sea Salt Deposition Effect on Output and Efficiency Losses of the Photovoltaic System; a case study in Palembang, Indonesia.
Slutsatsen blir väl att om regn rengör modulerna blir inverkan på anläggningens produktion minimal, på samma sätt som pollen etc. Men om regn inte ger tillräcklig rengöring och om saltmängden ökar med tiden kan finnas skäl att rengöra modulerna. Man får dock tänka på att rengöring innebär en risk både för person- och modulskador om modulerna sitter på ett lutande tak.
Tack för jättebra information, Bengt. Denna blogg är “the go-to” place när man behöver information om solceller!
Hur mycket el kan en solpanel prduceera under en timme en soligdag 30 c° samt hur mycket el kan den prduceera om temperaturen stiger till 40 c°.
Vill gärna veta hur ni räkna fram det om det går eller en uppskattning?
Tack på förhand
Det går inte att säga med enbart med de uppgifter du ger. Saknas märkeffekt på panelen, vilken typ av solceller det är (kisel?), panelens lutning, panels orientering och vilken platsen är.
Det är alltid trevligt att veta varför man undrar en viss sak. Är det till exempel ett skolarbete?
Tänker att om man har en solcellsanläggningen är det även intressant att veta hur mycket användbar effekt och energi man får ut i slutändan, efter en växelriktare. Du kan själv göra beräkningar hur mycket en solcellsanläggning producerar med det webbaserade programmet PVGIS.
Hej,
Jag sitter och bollar med siffror inför en möjlig solcellsinstallation. Då upptäcker man att i takt med att investeringskostnaden per Kw minskar och så länge räntorna ligger på mycket låga nivåer så lönar det sig att investera i allt större anläggningar. I samband med detta råkar man på mindre kända begränsningar.
1. Om min toppeffekt minus min lägsta förbrukning är större än vad mina huvudsäkringar tål så måste jag byta säkringar. Detta ökar min nätavgift – för vissa nätoperatörer avsevärt. Så vitt jag kan se så tar inga solcellskalkylprogram på nätet hänsyn till detta.
2. För att ta emot min överskottsel kräver flera elhandlare att man ska vara ” huvudsakligen konsument på årsbasis”. Exakt vad som menas med detta är lite oklart. Vägrar elhandlaren att ta emot min el om jag försöker sälja mer än jag köper eller får jag bara betalt för skillnaden?
Att skattereduktionen har begränsningar för förhållandet mellan såld och köpt el har jag klart för mig men det är ju inte elhandlarens sak.
Birger
1. Det är inte säkert att du behöver öka säkringsabonnemanget. Ett billigare alternativ som diskuterades i kommentarsfältet till inlägget Tar ditt elnätbolag betalt för inmatningsabonnemang för nettoproducenter? visar att man kan installera en servissäkring som klarar en högre ström för den el man matar in till nätet, utan att man behöver höja huvudsäkringen, som bestämmer vad man betalar för elabonnemanget. Stämmer nog att kalkylprogrammen inte tar hänsyn till eventuellt högre kostnader i samband med detta, det finns ca 150 nätägare i Sverige och lite svårt att hålla koll på vilka avgifter alla har, så där får man tänka själv.
2. Om du blir nettoproducent under att kalenderår, det vill säga att du säljer mera el än du köper, har nätbolaget rätt att ta ut en årlig avgift för det inmatningsabonnemang du behöver för att kunna sälja el. Hos Mälarenergi här i Västerås kostar det 2025 kr/år. Men E.ON och Ellevio har valt att inte ta ut någon avgift för inmatningsabonnemanget om du blir nettoproducent. Du får fråga din nätägare hur de gör, uppenbarligen gör nätägarna lite olika. Det finns ett förslag till ny Elmarknadslag som riksdagen klubbade igenom i juni 2018 där man tagit bort kravet på att man ska vara nettokonsument för att slippa en avgift för inmatningsabonnemanget, men av någon anledning har denna lag inte trätt i kraft ännu.
Om du blir nettoproducent får du skattereduktion bara upp till så mycket el som du köper per kalenderår (eller max 30 000 kWh, som inte är aktuellt för en vanlig småhusägare).
Stort tack. Jag har E.ON så deras hemsida är nog inte uppdaterad. Utvecklingen verkar gå min väg.
Birger
Kan ett företag som är registrerat som elhandlare pumpa solel från egna anläggningar på några olika tak till nätet och sen använda lika mycket el i sitt huvudkontor långt bort från taken? eller måste företaget köpa sin egen producerat el, pumpa det till nätet och sen köpa elen tillbaka av sig själv vid huvudkontoret?
Nej, det går inte att producerar elen på ett ställe och administrativt bokföra den på annat håll för att kvitta mot sin elanvändning för att slippa energiskatt. Så gjorde man tidigare med en del vindkraft och det fanns åtminstone idéer att göra likadant för solcellsanläggningar, men den lagluckan täpptes igen.
Hej Benget!
Jag har en fråga angående en installation av solpanelar där man har använt en liggande och stående solpanelar till en växelriktare. Jag vet att den inte är optimalt att göra så. Men jag vill veta varför? Har du någon förklaring till det? Tack
Det är mest en estetisk fråga att det kan se snyggare ut om man har samma orientering på solcellsmodulerna. Funktionsmässigt spelar en blandning av liggande och stående solcellsmoduler ingen roll. Om snö vintertid samlas i nederkant av en modul påverkas solelproduktionen hos liggande moduler mindre, då färre bypassdioder aktiveras, men det ger förmodligen en liten effekt på årsbasis då det sannolikt är relativt korta tider det är sådana snöförhållanden.
Hej igen!
Tack så mycket för svaret. En fråga till angående växelrikatre. Om man har ett antal solpanelar som man ska installera på taket (10 kwp), då vill man självklart välja rätt växelriktare med t.ex 10 kw.
Vad händer om man väljer högre växelriktare? Jag vet att huvudsäkring som begränsar allt dimension. Om man inte vill öka sin ekonomin genom att öka säkring. Jag har varit med att använda flera solpanelar och högre växelriktare än huvudsäkring.
Tack på förhand
//Amjad
Solcellernas effekt kommer att begränsa hur mycket effekt som systemet levererar om du väljer en växelriktare som har högre effekt än solcellssystemets märkeffekt, så det händer ingenting annat än att det blir ett större hål i plånboken och att anläggningen jobbar med en lägre andel av växelriktarens kapacitet, som förmodligen kommer att ge något lägre årligt utbyte då växelriktarens verkningsgrad sjunker vid låga effekter. Vanligen väljer man en växelriktare som har lite lägre effekt än solcellsanläggningens märkeffekt, eftersom solcellsmodulerna sällan eller aldrig ger märkeffekten.
Tack så mycket för svaret.
Hej Bengt,
det börjar komma fler solcellsprodukter som ser ut som takplåt. Det är att föredra i många fall, speciellt i kulturklassade områden. Har dessa samma verkningsgrad som mer traditionella varianter?