Här går det att diskutera frågor som inte passar in på övriga sidor. Denna sida har på den nya bloggen som startade i november 2014 ersatts av Forum.
Bengts nya villablogg
Solceller på varje hus i framtiden
Här går det att diskutera frågor som inte passar in på övriga sidor. Denna sida har på den nya bloggen som startade i november 2014 ersatts av Forum.
Hej jag undrar ifall man köper solceller som ger 300watt och kopplar detta med en microinverter på 250 watt. Går der att köra detta eller går det sönder. Invertern heter renesola micro replus 250.
Mvh. Jerker
Först ut på nya diskussionssidan!
Databladet för Renesola Replus-250 anger
Rekommenderad moduleffekt – 250 W
Max DC-spänning – 60 V
MPPT DC-spänning – 22-55 V
Max DC-ström – 14 V
Nominell utgående AC-effekt – 220 W
Max utgående kontinuerlig ström – 1,1 A
Nominell AC-spänning – 230 V (200 – 270 V)
Jag tolkar det som att den klarar ingående DC-ström och DC-spänning från en 300 W modul, men utgående AC-effekt begränsas till max 220 W. I sådana fall en dålig affär…
Hmm, det verkar ju som om den invertern finns med många namn beroende på vem som säljer den, men när den nu går att få för nedåt 1000 kr/st så är det ju en intressant produkt, speciellt för oss som har en del träd söderut!
Men det där med nominell effekt från paneler, 280 290 eller 300 W, det gäller ju vid refernsnivån 1000 W/kvm och exakt ortogonal instrålning. Jag har hittat siffran 920 W/kvm som Max hos SMHI någonstans, så en panel med 300 W nominell effekt kan ge knappast ge mer än 300 x 0,92 = 276 W under i övrigt perfekta förhållanden. Och då tror jag att en begränsning att invertern bara kan belasta panelen med 250 W begränsar effekten under en försvinnande liten del av tiden.
Men jag har inte mätt och jag kan ha fel…
En moduls märkeffekt är angiven vid STC (Standard Test Conditions) = 1000 W/m2 vinkelrät mot modulytan, 25 grader celltemperatur och ”air mass” 1,5, motsvarande ett visst solspektrum. Eftersom effekten ökar med sjunkande celltemperatur kan man ideala fall få ut en DC-effekt från modulen som är högre än märkeffekten. För normala takinstallationer lär det dock sällan eller aldrig ske och speciellt inte på sommaren då celltemperaturen blir högre än 25 grader. En normal temperaturkoefficient för kristallina kiselmoduler är att effekten minskar med 0,45% per högre grad.
SMHI:s solinstrålningsmätning är på horisontella ytor. På en vinklad yta blir instrålningen något annat. När solen passerar molnkanter kan man få reflektion i molnkanten som gör att solinstrålningen kan bli betydligt högre än 1000 W/m2 kortvarigt. På vintern kan snö ge hög reflektion, för snö upp till 95%.
Hej igen
Undrar vad mpp tracker är bra till.
Stämmer det att ifall 1sträng solceller är skuggade så producerar den andra strängen max så skuggningen inte sabbar för alla celler. Men ifall alla celler får sol så får man max från alla celler. Funderar att lägga 2strängar med 7 i varje sträng. Varje solcell är på 250watt och skall kopplas till en “piko 4,2 ” inverter.
Mvh. Jerker
Tack för snabba svar på föregående fråga.
MPPT = Maximum Power Point Tracker. Den ser till att modulerna ger maximalt möjlig effekt (eller rättare sagt strängen om det som i detta fall är en strängväxelriktare), vilket gör att den spänning modulen levererar varierar något. Strömmen är i stort sett proportionell mot solinstrålningen och varierar väldigt mycket mer än spänningen.
Kostal Piko 4.2 är en 3-fas växelriktare (bra) som har två stycken oberoende MPPT. AC-effekten är 4,2 kW vilket gör att växelriktaren blir överdimensionerad för 14 moduler*250 W = 3 500 W. Normalt sett väljer man en växelriktare som har något lägre effekt än modulernas märkeffekt, eftersom modulerna nästan aldrig ger märkeffekten.
Om man har ojämn skuggning på taket kan man då lägga två olika strängar, om man har en växelriktare med två MPPT:er, där man har ungefär samma skuggning av alla moduler inom varje enskild sträng. Inom varje sträng har man dock fortfarande problem med att om en modul skuggas påverkar det utbytet från hela strängen eftersom lika stor ström måste gå igenom alla modulerna i en seriekopplad sträng.
Problemet med partiell skuggning kan, som jag förstått det, lösas med en optimerare på varje panel. På så vis går produktionen endast ned på berörd panel. Jämför lösning från SolarEdge.
“Power optimizers” eller modulväxelriktare på varje modul kan hjälpa upp produktionen. En annan fråga är om det hjälper upp ekonomin? Det beror på kostnader och hur svår skuggningen är. Det är därför svårt att ge ett generellt svar vad som är bäst.
Hej igen
Jag skall lägga mina solceller på garaget och det är ca 35 meter till el mätaren.
Skall man dra ac eller dc denna sträckan och vad skall man ha för storlek på sladden. Skall sätta en 3 fas inverter.
Mvh. Jerker
Du bör dra 6mm2 DC kabel för minimala förluster. Till piko 4,2 så bör du koppla alla 14 paneler i en sträng för att komma upp i en acceptabel spänningsnivå för just den växelriktaren (7 paneler/sträng kommer troligen ge en alltför dålig spänning för att piko 4.2 skall fungera något vidare bra med MPPT, kolla databladet och betänk att spänningen sjunker vid ökad temperatur mm)
Varför vill du så gärna ha trefas? Ett bra alternativ till dina paneler vore annars en SMA 3000 med tanke på dina spänningsnivåer.
Vet ej vad jag skall välja för inverter tänkte först microinverter en på varje cell men det kostar lite mera frågan ifall det är värt 12000 mera än en central inverter.14 st celler blir ca 3570watt så en inverter på 3000 räcker inte eller??
Skall eventuellt köpa mera celler så jag vill köpa en lite större inverter. Jag har hört att nätägaren ej vill ha mer än3000watt på varje fas så att dela upp det på 3 är väl bra eller har jag fel.
Växelriktare på varje modul eller effektoptimerare är i första hand intressant om du under en del av dagen har delbeskuggning på ditt tak.
Man bör ha i minnet att solcellsmodulerna nästan aldrig ger märkeffekten, den är så gott som alltid lägre. Man brukar därför normalt välja en växelriktare som har lägre maxeffekt än vad solcellsanläggningen har. Vi har 3,36 kW (DC) moduleffekt, men en SMA växelriktare som ger max 3,0 kW (AC). Det är OK för oss, vi har såvitt jag sett aldrig råkat ut för att växelriktaren har begränsat effekten.
Men på en annan solcellsanläggning i Mälardalen har man med likadana växelriktare och lika stor moduleffekt per växelriktare råkat ut för att växelriktaren begränsat effekten till 3,0 kW AC när det varit som högst solinstrålning. Det hela beror på vilken taklutning, väderstreck och placering (fristående eller tak) man har.
Det är bra om man kan fördela effekten på alla tre faserna. Det minskar risken för nätproblem. I vissa nät finns en risk att växelriktaren stänger av på grund av man höjer nätspänningen för mycket när man matar in full effekt.
Hej Bengt.Vi har vattenfalls paket på 12 moduler från okt 2013, soliga likvärdiga dagar lev. 0 kw undrer 3 tim och andra dagar full effekt hela dagen med samma väderförhållanden är det växelriktarproblem?Vad göra?
Mest troligt är att nätspänningen http://bengts.blogg.viivilla.se/2011/05/03/kan-solel-paverka-natspanningen/ blir för hög på grund av inmatningen av solel att du överskrider tillåtna gränsvärden och då slutar växelriktaren att leverera ström. Anledningen till att det kan fungera normalt vissa dagar är att nätspänningen förutom inmatningen av solel beror på vilken annan elanvändning som finns på nätet. Läs av nätspänningen på växelriktaren för att se om den blir hög när det är en solig dag. Om det är problemet och det är en 1-fas anslutning skulle du kunna prova att koppla in växelriktaren på en annan fas för att se om det gör någon skillnad.
Kan man inte dra ac sladden denna sträcka istället. Kan ha invertern i garaget?
Javisst, det är en bra lösning. Om du råkar ha en elundercentral i garaget, som vi har, skulle du förmodligen också kunna dra in solelen där.
Nu är det pågång att koppla in invertern.
Skall sätta överspänningsskydd och brytare på dc sidan mellen solcellerna och invertern. En brytare och avsäckring på ac sidan.
Har en undercentral i garaget kan man koppla på ac sladden från invertern där? Någon som har ett kopplings schema på allt.
Hej och tack för en bra blogg!
Vi skall bygga ut och på den nya utbyggnaden kommer vi att täcka taket med solceller (20Kw) Får man producera mer än man förbrukar ?
Vi har vattenburen pelletsvärme idag (gammal anl. måste bytas), samt förbrukar ca 16000 kwh el per år. Vi har möjlighet att välja fjärrvärme som uppvärmning för hela huset i samband med ombyggnaden. Vi har ingen ack. tank idag.
Vilken kombination tycker ni blir bästa lösningen:
* Solceller för elprod. och matning av elpatron i ack.tank. med el på vintern.
* Solceller för elprod. och matning av elpatron i ack.tank.+pellets på vintern
* Fjärrvärme +solceller för elproduktion.
* Annan lösning som är bättre?
Det är så många tankar som snurrar runt kring det här
och skulle vara tacksam för feedback 🙂
Mvh / Tomas
En knivig fråga som inte har ett enkelt svar. Man måste räkna på det ekonomiska för olika alternativ och det är rejält svårt. Man måste kunna förutsäga priset för köpt el, köpt fjärrvärme och såld överskottsel under låt säga 30 åren (livslängden för en solcellsanläggning), förutom att man behöver veta installations- och driftkostnader för de olika alternativen.
Alternativt går man på magkänsla och väljer fjärrvärme + soceller, :-).
Åtminstone här i Västerås är priset för fjärrvärme per kWh långt under det rörliga elpriset, så elpatron i ackumulatortank tycker jag går bort.
Om du installerar 20 kW solceller skulle du kunna producera ca 18 000 kWh per år om du har ett utbyte på 900 kWh/kW (om du har någorlunda söderläge och ingen besvärande skuggning av taket). Du skulle därmed bli en nettoproducent av el om ditt hus använder 16 000 kWh per år. Det är tillåtet men förmodligen inte idealiskt, du får då betala ett årligt inmatningsabonnemang till nätägaren bland annat. Det är förmodligen bättre att begränsa solelproduktionen så att du är en nettokonsument av el. Om du väljer fjärrvärme behöver du inte större solcellsanläggning än att den täcker hushållselen.
Du skulle få ett stort solelöverskott sommartid med en anläggning på (knappt) 20 kW som skulle matas in till nätet. Det är helt OK att mata in överskottsel på nätet, men frågan är vad denna el får för värde. Idag är Nord Pool spotpris, minus ett mindre avdrag, den vanligaste ersättningen. Vi vet inte vad resultatet blir av den nettodebiteringsutredningen som nu är ute på remiss. OM det blir som utredningens förslag kommer man att få en skattereduktion på 2 x energiskatten = 58,6 öre/kWh för överskottselen, om du inte bor i en kommun med lägre energiskatt. Utredningens förslag är dessutom att begränsa skattereduktion till max 10 000 kWh per år. Till detta kommer dessutom det pris man säljer sin överskottsel för, exempelvis Nord Pool spotpris. Under 2012 var snittpriset på Nord Pool spot 28,194 öre/kWh.
Eller öka din elförbrukning genom att skaffa elbil eller laddhybridbil… (och så minskar din bensin eller dieselräkning)
Hej igen
Jag får ihop 4320 watt med 16st yingli solceller. Så den stora frågan är en 1fas inverter är ju för liten och man får inte snedbelasta nätet mer än 3000watt. Så en 3 fas inverter måste vara det bästa eller? Lägga i en eller två strängar beroende vad invertern behöver ha för startström (volt). Har lite skugga på morgon och kväll på halva taket så då borde det bli bäst med två strängar?
Kolla vad som gäller med din nätägare! då iaf. Fortum räknar specifikt på vad som är möjligt för just den aktuella anslutningspunkten. Har själv installerat en 1 fas växelriktare som ger max 3680W och 16A ut ihop med 4100W solceller och det är mycket sällan (försummbart ur produktionssynpunkt) som växelriktaren är uppe på max uteffekt (har hänt 2 gånger under mycket korta perioder under augusti) Har inte heller varit några problem med spänningen på nätet i mitt fall.
Men självklart så är ju en trefasanslutning alltid bra, dock så kommer inte kostals 4,2 inverter att fungera bra med endast 8 st paneler/sträng då min MPP ligger på 360V för denna modellen
Både Kostal och SMA har mycket bra simuleringsprogram som är gratis att ladda hem där man kan designa sin anläggning och se om man har tänkt rätt!
Lycka till Jerker!
Hej! Jag undrar om det finns någon ungefärlig siffra på hur stor del av Sveriges totala energiproduktion som kommer från energi från solkraft?
Tack på förhand!
Sophia
Till synes en enkel fråga men det gäller att hålla ordning på el – energi – produktion – användning. Så svaret beror på om du menar exakt det du skriver eller om du menar någon annan variant.
Vid utgången av 2012 fanns det 24,31 MW, varav 15,87 MW nätanslutna, installerade solceller i Sverige enligt den IEA PVPS rapport för Sverige som Johan Lindahl, Uppsala Universitet, författat. Om vi antar att de producerade i genomsnitt 900 kWh/kW blir det 21,9 GWh/år totalt och 14,3 GWh/år från de nätanslutna. Ingen vet den exakta produktionen eftersom det saknas en sammanställning av uppmätta produktionsvärden.
Enligt preliminär statistik från Svensk Energi i januari (finns väl slutgiltig nu) för 2012 blev elanvändningen 141,7 TWh och elproduktionen rekordhöga 161,3 TWh, vilket gav ett rekordstort exportöverskott på 19,3 TWh. Observera att denna statistik bara gäller nätansluten produktion. Solelens andel av den nätanslutna elanvändningen skulle då motsvara ungefär 0,0143/141,7 = 0,01%.
Räknar vi på andelen solenergi av Sveriges totala energiproduktion måste man räkna in solfångare också. Enligt en rapport från 2011 från Energimyndigheten installerades under perioden
2000-2010 cirka 240 000 m² solfångare som förväntades generera i storleksordningen 100 GWh/år. Sveriges totala slutliga energianvändning var 395 TWh under 2010 enligt Energimyndighetens rapport Energiläget 2012 (energiproduktionen är mycket högre, 614 TWh under 2010, eftersom man då räknar in förlusterna och där speciellt kärnkraftens förluster är stora) och solvärme skulle i runda slängar ge ca 0,03% av den slutliga energianvändningen.
Så det finns goda möjligheter att utöka solelens andel…
Tack!
Hej!
Elhandlarna kräver ID-nummer på min mikroproduktion från solceller men
nätägaren har efter 1,5 mån. ej lyckats presentera något. Mätaren är utbytt.
Är det någon som känner till hur det fungerar. Vem tilldelar nätägaren
dessa nummer?
Med vänlig hälsning
Sven
Vet inte hur det går till att ta ut anläggningsID. Borde inte ta 1,5 månad kan man tycka. Vilken motivering har nätägaren till tidsåtgången?
När nätägaren får föranmälan från din installatör godkänner de installationen. När de sedan får färdiganmälan från installatören startar processen med mätarbyte, i vart fall var det så hos vår nätägare Vattenfall. Vår elmätare byttes 21 oktober 2010 och 11 november 2010 fick vi brev från Vattenfall med AnläggningsID, områdesID och mätarnummer. Det tog alltså 3 veckor efter mätarbytet för oss.
Fast jag ser att vi också fick brev från Vattenfall redan 21 september 2010 där det finns ett Serie-ID som bortsett från de fyra första siffrorna är identiska med AnläggningsID. 21 september fick vi också Ediel-ID, ett femsiffrigt nummer som är unikt för varje elaktör, som man även hittar i Edielportalen. Ediel-ID behövs om man ska ansöka om godkännande för elcertifikat.
Hej!
Tack för snabbt svar. Har Du 2 st ID-nr? När man är både konsument och producent måste man numera ha ett ID för vardera. Det var produktions-ID
jag menade.
Med vänlig hälsning
Sven
Det var AnläggningsID för inmatning av överskottsel till nätet som ovanstående handlade om. Varför inte ringa till din nätägare och fråga efter detta nummer?
AnläggningsID för utmatning (köpt el) är detsamma som tidigare, om det är ett befintligt hus.
Jag har ringt mååånga gånger till nätägaren men de vet !!!
inte hur de skall få fram numret.
Det låter vääldigt konstigt, något slags missförstånd? Om något borde en nätägare ha koll på detta. Om inte annat finns det 186 andra nätägare att rådfråga, enligt lista på nätägare hos Svenska Kraftnät.
Min tanke från början var att någon som arbetar med detta kanske var inne på bloggen och kunde tipsa. Jag har ringt flera nätägare men av någon anledning
har rätt person varit ledig, resa, upptagen för tillfället, möte mm.
Även Svenska Kraftnät har jag ringt. Kanske dyker det upp någon här på forumet
eller löser det sig så småningom.
Tack för hjälpen
Hej
Nu är det äntligen på gång men jag skall köpa rätt inverter också. Har ni några bra tips. Har köpt 16st yingli 270 watts solceller. Skall köra dessa med 2st strängar har skugga på morgonen på halva taket. 16×270= 4320watt. 31×8= 248volt per sträng.
Bra tips på inverter till mitt system.
Mvh. Jerker
Körde din anläggning i SMA sunny design (som du kan ladda ner gratis) En Sunny boy 3600 TL-21 skulle vara ett mycket bra val till din anläggning med två strängar. En kvalitets växelriktare med låg startspänning som ett ett lämpligt MPP-område för din anläggning.
Kolla bara med din nätägareinnan du beställer, så att de får räkna på din anläggningsadress att det fungerar med en efassig anslutning på max 16A 3680W
Fortum tex rekomenderar max 3 kw vid enfasig anslutning men då jag frågade och gjorde min föranmälan så var det ändå helt ok att ansluta 3,68kw på en fas vilket för mig har fungerat hur bra som helst 🙂
http://www.photovoltaik-shop.com/sma-wechselrichter-sunny-boy-sb-3600tl-21.html 11000:-SEK + runt en femhundring i frakt 🙂
Hej
Hörde med vattenfall dom vill max ha 2000 watt på en 1 fas inverter.Nya regler enligt vattenfall. Han rekomendera en 3 fas inverter för jämnare fördelning på faserna. Har kollat på en fronius symo 4,5-3-s. Sma stp 5000 tl. Kostal piko 4,2. Ifall man skall köra med 2 strängar så finns det ingen bra 3 fas inverter med rätt volt för 8 st solceller och ifall man sätter mera celler på strängen så blir watten för hög för invertern hur skall man göra då.
Jag ser bara en utväg det blir att ta ner mera träd och köra på 1 sträng. Någon som har en annan lösning på detta.
Mvh. Jerker
Ett annat nog så bra alternativ är ju att välja 2 st mindre (under 2kW) enfas växelriktare för din installation med 8 paneler till varje växelriktare, på så vis får du en tvåfasinstallation samtidigt som du håller dig inom Vattenfalls rekomendation.
Hej ! Fått igång min anläggning Vitovolt 200 9kw- sma 12.75 KW celler . Blåtanden till växelriktaren får jag in i datorn … Men hur får jag ut uppgifterna på internet linan ansluten till nätverk ,finnes någon lathund någonstans
Är på väg att slå till på ett solcellspaket, men funderar på hur värdet på huset påverkas av en solelsanläggning.
Jag kan ge ett förslag:
Förbrukar 17000kWh /år
Monterar upp 6kWp anläggning med beräknad produktion på 5600 kWh/år.
Investeringskostnad ca 100000kr.
Minskad driftskostnad kanske man kan räkna hälften av producerat och resten blir en inkomstmöjlighet.
Kopplings schema för inkoppling av invertern och el prylar till detta som man skall ha.
Jerker
Hej Bengt,
Såg du artikeln om solceller med en teoretisk verkningsgrad på 80%?
http://cleantechnica.com/2013/10/19/vastly-improved-solar-cells-use-new-heat-resistant-materials/
Det är ett forskningsprojekt så det är inget som man kan köpa imorgon men det är intressant om det töjer på den gamla teoretiska begränsningen på 34% effektivitet.
Mvh Einar
Mycket intresant läsning
Bor i ett hus på landet med vattenburen värme där jag har vedpanna med acc tankar varav den ena har elpatron. har under en tid haft fundering på att investera i solpaneler för varmvattenm under sommaren och att slippa elda då. För detta behöver jag investera i förutom solpaneler med tillbehör också en extra acc tank med solslinga.. Parlallellt har jag också blivit intesserad av solel och det känns givetvis dummt att investera i både solel och solpaneler för vatten utan funderar då på att istället bygga en större solelanläggning och värma vattnet med elpatronen som drivs av solel..
Har letat efter om det finns några gämförelser mellen ekonomin/verkniskgraden mellan dessa 2 system. Någon som har tipps?
tack på förhand
//Sören
Funderar ifall man skall jorda solcellerna och hur dom skall jordas någon som vet
Jerker
I vårt län har man lagt alla medel till bidrag för solenergi i en pott, vilket gör att ett par större bostadsbolag kniper i stort sett alla medel för detta och trolig även nästa års medel.
År det så i alla län?
Vad kan vi som villaägare göra för att förändra detta?
Finns det någon grupp som lobbar för dessa frågor!?
Energimyndighetens blir knappast trovärdig om man inte mer tydligt visar att man satsar på alla grupper, stora fastighetsägare OCH villaägare.
Vet inte hur det fungerar i alla län. Jag har trott att det varit så att ansökningarna tas i den turordning de kommer in. Men om det då är några som varit snabba och sökt mycket stöd kan de ta en stor del av den budget länen fått.
Jag tycker att man borde sänka både procentsatsen för investeringsstödet från dagens 35% och även sänka taket för maxbelopp från dagens 1,2 miljoner. Det är inte rätt att dessa ska hållas oförändrade under hela nuvarande stödperiod, 2013-2016. Om man gjorde lite justeringar av dessa nivåer skulle flera kunna ta del av investeringsstödet.
Om man inte kan få investeringsstöd har man som småhusägare istället möjlighet att utnyttja ROT-avdrag för arbetet om huset är minst fem år gammalt.
Det är Energimyndigheten som fördelar budgeten mellan länen. Skriv till Energimyndigheten och politiker (energiminister Anna-Karin Hatt till exempel) om ni tycker att fördelningen av budgeten för investeringsstödet inte är rättvis.
I intervju av Energimyndigheten sägs i SvD-artikel den 10 november att “Länsstyrelserna hanterar ansökningarna i den ordning som de kommer in. Om man känner att man vill investera, då är det bäst att ansöka så snabbt som möjligt. Som det ser ut nu räcker inte pengarna till så många till, säger Andreas Gustafsson.” och i samma artikel “Intresset är väldigt stort, själva ansökningarna överstiger redan nu budgeten för hela perioden fram till 2016. “
Vi har redan skrivit men inte fått något svar ännu.
Hur kommer det sig att man inte förser våra svenska kyrkor med solceller?
Nästan alla kyrkor har bra taklutning och perfekt söderläge.
Borde vara ett perfekt sätt att spara egen elförbrukning och möjlighet till centrala avtal för försäljning.
Kraften från ovan, bara det!!!
Mvh
Rolf
Ett försök gjordes på kyrka i Fläckebo 2005-2006, men där sa länsantikvarien ifrån. Man fick istället sätta solcellsanläggningen på intilliggande byggnad.
Glömde bifoga en länk med bild på en av Rostocks kyrkor.
http://www.flickr.com/photos/horst-reimer/7806810354/
Rolf
Hej Bengt,
Törstar efter mer information på din blogg som är alldeles ypperlig. Kollar efter uppdateringar flera gånger i veckan.
Har du några synpunkter på domen härom dagen angående elnätsbolagen? Eventuella implikationer för småskalig elproduktion?
Hej, har granne som funderar på solceller och vi tillsammans med honom har pratat om reflektion från solceller – finns det solceller som reflektera olika, risk för “solkatter” e t c. Någon som har erfarenheter eller några tips på leverantörer som har olika antireflexbehandlinger eller som är bättre/sämre?
Vänligen
Mats
Solcellsmodulerna har en antireflexbehandling som gör att man minskar mängden solljus som reflekteras bort från modulen och därmed ökar solelproduktion. Hittade ett dokument där SolarWorld anger i medel 4% reflektans enligt ISO 9050, vilket är i samma nivå som färsk asfalt. I stort sett allt i vår omgivning reflekterar mer. Exempelvis ligger färsk snö högt, 80-90% i albedo.
Tackar.
Har precis fått igång mitt system. 16 st yingli på 4325 watt och en piko 4,2 inverter.
Väntar nu på våren.
Jag installerade en anläggning i somras med 18 (2×9) st paneler á 250W och likaså en Kostal piko4.2. Om sommaren var solrik har vintern varit ovanligt solfattig (bor i Ängelholm). Hoppas att senvintern och våren skall bli som förra året. d.v.s. mycket sol = el.
Hej Bengt!
Jag heter Lage Bergman och jag studerar Teknik tredje året på ABB Industrigymnasium Västerås.
Vi har nyligen börjat med vårt sista stora projektarbete och min projektgrupp har i uppgift att göra en förundersökning i om vi kan göra skolan självförsörjande vad gäller el och uppvärmning.
Vi letar just nu efter kontakter med mer kompetens på ämnet och vi skulle tycka det vore jättekul att höra dina åsikter och synpunkter.
Med vänlig hälsning
Lage Bergman
Hej,
Inför Solardays i maj, ska vi i den nationella projektgruppen anordna ett webinarium
18 eller 19 mars. Vi söker föreläsare inom solel till detta. Skulle det kunna vara intressant? Målgruppen är ffa Energi och klimatrådgivare.
Mvh
Lena Gunnarsson Energikontoret Skåne
0709-71 99 70
Köp Expressen den 17/2 temabilaga om solceller!
De har varit hos oss i 2 timmar.
Vi är självförsörjande på el.
Tror att det är läsvärt för många!
Intressant. Vad menar du med självförsörjande? Är det att ni “kapat” elkabeln och att ni inte köper någon el alls? Eller är det att ni på årsbasis producerar lika stort solelöverskott som matas in till nätet som den mängd el ni köper? Vilket uppvärmningssystem har huset?
Hej Bengt och alla andra kunniga, jag har ställts inför frågan om skillnaden i investeringskostnad mellan sol och vind. Jag har sett något om det här i bloggen någon gång, finns det färska siffror? Jag antar att det är lättast att jämföra installerd effekt, men det är ju kostnaden per kilowattimme som är mest intressant. Tacksam om någon kan ge besked.
Tomas H.
Enbart investeringskostnaden är ointressant, man måste ta med alla kostnader under hela livslängden. Det är därför kostnaden per producerad kWh under hela livslängden man ska jämföra. Under fliken Kostnad solel finner du produktionskostnaden för solel. Lägg märke till att den framräknade produktionskostnaden är en fast kostnad under hela livslängden. Om man ska räkna på lönsamheten måste man därför veta utvecklingen av den rörliga elkostnaden under hela livslängden för solcellerna, som jag brukar anta till 30 år. Det är omöjligt att veta det rörliga elprisets utveckling under så lång tid, man får göra olika scenarior.
När det gäller vindkraft får någon annan svara på det. Förmodligen är det väl som med solel att beroende på vem man frågor får man olika svar, och det skiljer dessutom mellan landbaserad och havsbaserad vindkraft. Det viktiga är att man vet hur man räknat. Framgår det inte hur man räknat är uppgifterna inte så mycket värda eftersom det är så pass många antaganden man måste göra för att komma fram till en produktionskostnad per kWh och beroende på vilka antaganden man gör kan man komma till vitt skilda resultat. Tittar man på sidan om produktionskostnaden för solel finns alla antaganden där vad gäller solel.
Jag håller helt med om ditt resonemang. Jag trodde jag läst på din blogg vilken produktion man kan räkna med per installerad kw för vindkraft, men jag har kanske sett det någon annanstans. Det beror ju dessutom mycket på läget, mera variationer än för solel antar jag. För vind måste man väl räkna på genomsnittsvärden och några sådana kanske du inte har tillgång till?
Eftersom du är noga med fakta gissar jag att du inte heller vill ge en grov uppskattning om skillnaden i produktionskostnad, eller?
Tomas
Jag skrev inlägget ”Investeringskostnaden för solceller lägre än för havsbaserad vindkraft” i september ifjol.
En fördel med solceller är att variationen i hur mycket man producerar inte skiljer så värst mycket över Sveriges yta. Det skiljer heller inte så mycket i verkningsgrad mellan en liten anläggning eller en stor anläggning, man använder exakt samma moduler. Det som kan skilja lite är verkningsgraden på växelriktare och viktigare i vilken grad man har beskuggning som minskar produktionen samt vilket väderstreck ens hustak är riktat.
För vindenergi varierar energin med vindhastigheten upphöjt till 3, vilket gör att det blir mycket känsligare med vilket läge man har. Det blir därmed en stor fördel i verkningsgrad med ett stort vindkraftverk på ett par MW i bra läge, jämfört med en liten vindsnurra hemma på tomten i ett betydligt sämre vindläge.
Vi är delägare i ett vindkraftverk genom O2 ekonomisk förening, men jag har inte satt mig in i alla detaljer vad gäller ekonomin för vind. O2 skriver under ”Vindkraft och ekonomi” att ”Driftkostnaden uppgår normalt till mellan 15 och 20 öre/kWh.” Eftersom de har erfarenhet av många vindkraftverk borde det vara en tillförlitlig siffra. Det är ett klart högre värde än det jag skrev i inlägget ovan, där jag citerade en uppgift från Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum och man inser då faran med Internetuppgifter som man inte vet hur man fått fram eller hur gamla de är. I detta fall litar jag mycket mer på de som faktiskt driver vindkraftverken. I O2:s artikel finns även lite annan info om vindkraftekonomi.
Hej Bengt!
Jag är en kille på 24 år som är i processen av att starta en verksamhet som projekterar och installerar sol-el hos folk.
Jag har spanat runt här på din blogg och är hak-tappad över hur mycket research och hur påläst du är på området.
Jag skulle gärna vilja ha mail-kontakt med dig för att ha ett ”boll-plank” om hur jag ska starta upp och driva allt.
Ser fram emot kontakt.
Med vänliga hälsningar,
Magnus Bengtson
Det som skrivs på bloggen når tusentals läsare och jag föredrar därför att ge svar på bloggen i den mån jag hinner med eftersom det ger bäst nytta i förhållande till den fritid jag har att satsa. Bloggen drivs helt ideellt och jag hinner tyvärr inte med personliga konsultationer.
Om jag hade varit bra på starta företag, hade jag väl för övrigt förmodligen inte suttit här och bloggat, ;-).
Hej.
Jag skall byta mitt tak och funderar på att isolera taket utanpå med 70 mm. thermisol. Min fråga är om det är en nackdel/lämpligt ur monteringshållfasthet att ha isoleringsskivor när jag sedan skall installera solcellspaneler över betongpannorna?
Kanske någon har erfarenhet om min fråga.
Hälsningar Lars
Hej!
Jag har sett att det finns integrerade solceller så kallade BIPV , är det något som du har erfarenhet av?
Finns det leverantörer av dessa?
Jag har ingen direkt erfarenhet av BIPV, där man exempelvis låter solceller ersätta fasadmaterial. Man kan få solcellsystem infällda i taket. Det har varit ovanligt i Sverige hittills. Hörde om ett fall där takintegrering av modulerna blev dyrare än vad konventionell montering ovanpå det befintliga taket skulle ha blivit. Det är därför inte självklart att det ger en ekonomisk fördel. Däremot kan det förstås ge estetiska fördelar.
När vi monterade våra solfångare för varmvatten infällda i taket blev montaget dyrare än om vi monterat dem ovanpå taket. Plåtarna runt om solfångarna var dyra och betongtegel är relativt billigt…
Vill du dela med dig av så mycket som möjligt om solvärme?
Jag är mycket intresserad av solvärme till en bostadsrättsförening.
Hur stor anläggning behöver man för att ersätta en 20kW bergvärmepump när solen strålar som mest. Vad blir mest lönsamt? Jag vill bygga en så stor anläggning som möjligt/jämfört med kostnaden och produktionen då elen är som dyrast och bergvärmen får jobba som hårdast vilket är under vintermånaderna.
Om det är 0C utomhus och fullt med sol i januari. Ger solvärme något?
Ger det värme vid -5C eller måste man upp på +5C för att det ska ge något när det är bra och soligt väder (ej snötäckta paneler).
Tacksam för så mycket information som möjligt.
Sorry, men denna blogg handlar om solceller som gör el.
Hej
Jag har några fundering runt minienergihus och solceller. I mitt fall så handlar det om nyproduktion av ett hus på 127m2 och som enligt tillverkaren har ett energi behov av 35kWh/m2/år vilket är 15kWh högre än vad minienergihusen
tillåter. Om man stöttar med solceller t.ex. med Vattenfalls solcells paket Smal som enligt broschyren ska ge en förväntad årsproduktion på 2090 kWh. Då borde energibehovet att sjunka till (4445-2090)/127= 18,5kWh/m2/år.
och ligger då väl inom den gräns som satts för minienergihus och är 20 kWh/m2/år.
Problemet är att jag inte kan finna man från Energimyndighet har godkänt någon sådan lösning. Är det någon i det här forumet som känner till ett sådant godkännande?
Att tänka på är att man inte minskar energibehovet i huset med solceller, man minskar behovet av köpt el.
Årsproduktionen som anges i samband med solcellspaket är en schablon och den verkliga solelproduktionen kan därför bli både mindre och högre. Eftersom solinstrålningen kan variera +-10% mellan olika år kommer dessutom solelproduktionen att variera mellan olika år.
Att tänka på är också att om man är småhusägare är det bara en del av solelen som kan användas i huset. Det kommer att bli ett överskott som matas in till nätet. Det går inte att ange en generell siffra hur stor egenanvändningen av solelen blir, eftersom den beror på solcellsanläggningens storlek och orientering samt husets användningsprofil. Men låt säga att 50% kan vara ett riktvärde att börja med. I fallet ovan skulle behovet av köpt el alltså sjunka till 4 445-0,5*2 090 = 3 400 kWh om egenanvändningen skulle vara 50%.
Även den siffra hustillverkan anger för köpt energi lär väl vara en schablon?
Hej Bengt jag har en fråga om mitt sätt att kontrollera effektiviteten på solcellerna jag köpte för två år sedan och de jag köpte för en månad sedan är rätt utförd .
Tll de första ingick en Sunmaster XS 3200 den har dubbla ingångar metalliskt förbundna .
Nu har jag kopplat in de gamla solcellerna 12 st paneler a 160 w på den ena ingången och 14 st 250w på den andra ingången.
Jag har brytare före så de kan inte vara inkopplade samtidigt.
De 2 år gamla ger 534 w per 1000 w panelstyrka och de nya svenska ger 694 w per 1000 w panelstyrka.
De sitter på samma tak och hade sol helt oskuggat och tiden mellan mätningarna var endast 5 minuter.
Så jag undrar kan man åberopa garantin på de äldre två år gamla kinapanelerna?
Nej, är det korta svaret…
Varje enskild modul är av modultillverkaren testade vid “Standard Test Conditions” (STC), vilket motsvarar 1000 W/m2 i solinstrålning vinkelrät mot modulerna, 25 graders celltemperatur och spektrum motsvarande “air mass” 1,5. Vid din mätning har du sannolikt inte uppfyllt någon av dessa tre parametrar. Varje modul måste testas igen vid STC för att se om de håller sig inom modultillverkarens garanti. Det kan ju vara så att det ”bara” är en modul eller en kontakt som är dålig, vilket möjligen skulle kunna upptäckas på plats med lämpligt instrument för modulkontroll.
Man måste ställa eventuell degradering i relation till vilken garanti modultillverkaren har gett. Ofta är det 90% av märkeffekt vid STC efter 10 år och 80% av märkeffekt vid STC efter 20 eller 25 år. Det finns också en garanti typ -0%, +3% för nya moduler, men efter två år skulle tillverkaren kunna hävda att de inte är nya längre.
En fråga är förstås också om modultillverkaren fortfarande finns kvar, så att det finns något företag att ställa sina ersättningskrav till.
En detalj vad gäller din mätning är att dina strängar sannolikt gav olika DC-spänning och växelriktarens verkningsgrad varierar förutom med DC-effekten även med DC-spänningen.
Dock kostar det inget att snällt fråga din modulleverantör hur den ställer sig till dina noteringar. Det vore lite intressant att se om de ger något svar.
Hej Bengt,
är rätt förvirrad av alla olika synpunkter, möjligheter och andra aspekter vad gäller solceller.
Fastigheten är belägen på Fårö.
Fastighetsbeteckning Kalbjärga 1:77 och 1:56
Lada med plåttak 26 x 5,1 meter, 40 graders lutning, söderläge.
Nätleverantör GEAB.
Inkommande säkrat 3 x 35A
Förbrukning 30 000 – 35 000 kWh per år
Intresserad av maximalt möjlig solcellsanläggning.
Bilder finns att skicka på ladan.
Solcellsbidrag beviljat.
Går det också att göra någon sorts kalkyl som visar på om anläggningen kan bli lönsam.
Vore det lönsamt att ha högeffektiva celler från tex Sunpower.
Eftersom anläggningen blir relativt stor antar jag att en 3 fas anläggning är det bästa.
Är också intresserad av att överspänningsäkra (åska) solcellsanläggningen så väl som på inkommande el. Vad ska jag välja.
Vill självklart ha en bra, trygg och kunnig leverantör. har fått offerter från Kraftpojkarna (skriver om solceller med optimerare ??), egenel och Direct Energy.
Vilken eleverantör ska jag välja för att försäkra mig om hög betalning för min överskottsel. Nätägaren Geab ger ju bara spotpris minus något.
Många frågor, finns det svar?
Hälsar
peter
Du har en takyta på 26*5,1 = 132,6 m2. Moduler med 15% verkningsgrad (= normalt idag) kräver en yta på ca 6,7 m2/kW. Du får då plats med 132,6/6,7=19,8 kW. Vid ett utbyte på 1 000 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning skulle solelproduktionen därmed bli 19 800 kWh/år. Med söderläge utan skuggning och 40 graders lutning bör utbytet under ett normalsoligt år kunna bli ändå högre än 1 000 kWh/kW på Fårö, om SMHI solinstrålningskartor visar rätt.
Med ditt säkringsabonnemang klarar du 35*230*3/1000 = ca 24 kW AC, så det är OK.
Om taket är oskuggat större delen av dagen skulle jag personligen välja standardmoduler utan ”power optimizers”. Sun Power moduler skulle kunna ge upp till ca 40% högre utbytet men modulpriset var när jag frågade senast nästan dubbelt så högt som för standardmoduler. Har dock ingen dagsaktuell prisjämförelse. Med oskuggat tak är det enbart lägre ”mismatch”-förluster (modulerna prestanda varierar något) i modulsträngarna som man vinner med ”power optimizers”, så de känns inte nödvändiga (med tanke på den högre kostnaden) vid oskuggade tak om man tänker på energiutbytet.
Dimensionering av överspänningsskydd gör din leverantör.
Om den av regeringen föreslagna skattereduktionen på 60 öre/kWh för överskottsel som matas in till nätet genomförs tror jag att Nord Pool spotpris, eventuellt med ett litet avdrag, blir standardersättning för överskottsel. Dessutom ska du förstås ansöka om elcertifikat. Under det senaste året har snittpriset för elcertifikat motsvarat 20 öre/kWh. Totalt blir värdet på överskottselen därmed över 1 kr/kWh! En liten osäkerhet är hur länge skattereduktionen kommer att finnas kvar eller om den med tiden kan komma att reduceras, det framgår inte av regeringens lagförslag.
Jag brukar inte ge råd om olika företag, speciellt inte i detta fall när jag samarbetar med två av dem i mitt arbete.
Lycka till!
Hej Bengt
Vet du vad det är för nytt el avtal som börjar gälla i juni ang sälja micro producerad el.
Hejsan,
Jag håller i skrivande stund på med mitt examensarbete vid Lunds Universitet. Arbetet behandlar installationen av solceller på sporthallar, jag är medveten om att bloggen främst riktar sig mot privatpersoner och mikroproducenter men det är svårt att få dag på någon med rätt kunskap. Det nya förslaget om skattereduktion påverkar i hög grad lönsamhetsberäkningen för arbetet (tror jag). Jag har dock lite problem att reda ut exakt vad som gäller. Sporthallen i fråga har en säkring under 100 A vilket uppfyller kraven, däremot är effekten 51 kWh vilket innebär att den överstiger kravet för att vara mikroproducent (43,5 kWh). Sporthallen använder uppskattningsvis ca 136 000 kWh om året. Av solelen kommer ca 30 000 kWh/år användas i anläggningen och 20 000 kWh/år att säljas ut på nätet. Min fråga är om anläggningen (kommunalt ägd) kommer ha rätt till någon skattereduktion i och med att det säljs mindre än 30 000 kWh eller gör det höga effekten att det inte går?
Tack på förhand!
Om lagrådsremissen klubbas igenom av riksdagen kommer det att bli 100 A som är gränsen för vilka som får skattereduktion, så där kvalar kommunen in. Ett tänkbart problem för kommunen är dock att om de äger flera solcellsanläggningar kan de bara få skattereduktion för en anläggning. I lagrådsremissen står nämligen “Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar per person eller per anslutningspunkt.”
Hej.
När jag fick info från vattenfall sa de att hela panelen slutade leverera om en kvadratdec var skuggad. Stämmer det? Finns det paneler som levererar om en del är skuggad?
Med vänlig hälsning,
/ Joakim
Nej, det stämmer inte. En modul har vanligen tre by-passdioder som gör att modulen är uppdelad i tre sektioner med en by-passdiod per sektion. Skuggar man en del av en sektion kan by-passdioden gå in för den sektionen (vilket gör att den sektionen inte levererar någon energi), men de två övriga sektionerna fungerar normalt. Skuggar man 1 dm2 i en sektion får man därför troligen ut 2/3 av effekten utan skuggning. Har man en flaggstångsskugga över hela modulen är det dock risk att förlorar energin från hela den modulen, även om merparten av modulen är oskuggad, eftersom då skuggas alla sektionerna delvis.
Hej,
jag jobbar som energirådgivare och fick en klurig fråga idag. Kunden hade problem med att systemet dippat 3 dagar i rad mitt på dagen under några timmar för att sedan producera för fullt igen. Nu idag hade det dock stretat på som vanligt och gett el hela dagen. Har du någon idé vad som är fel? De senaste dagarna har solen strålat som allra bäst.
Inte helt lätt att svara på utan diagram, mätdata inklusive solinstrålningsvärden. En fråga är exempelvis om produktionen är noll eller låg mitt på dagen.
Möjliga orsaker:
1. Moln ger ofelbart “dippar”.
2. Nätspänningen blir så hög på grund av inmatningen av solel att man överskrider tillåtna gränsvärden och då slutar växelriktaren att leverera ström.
3. För hög DC-effekt till växelriktaren kan göra att AC-effekten planar ut till vad växelriktaren kan ge, men borde inte ge “dippar”. Kan möjligen bero på vilken växelriktare man har hur den beter sig.
4. För hög DC-spänning till växelriktaren skulle kunna ge begränsningar av AC-effekten.
5. För hög temperatur hos växelriktaren kan ge begränsningar av AC-effekten.
PS. Om AC-effekten från växelriktaren var noll mitt på dagen är det sannolikt alternativ 2 som är problemet. Anledningen till att det kan fungera normalt vissa dagar är att nätspänningen förutom inmatningen av solel beror på vilken annan elanvändning som finns på nätet. Be solcellsägaren att läsa av nätspänningen mitt på dagen för att se om den blir hög när det är en solig dag. Om det är problemet och det är en 1-fas anslutning skulle man kunna prova att koppla in växelriktaren på en annan fas för att se om det gör någon skillnad.
Om AC-effekten från växelriktaren var större än noll mitt på dagen kan det vara något av de andra alternativen.
Tack för snabbt svar!
Hej både Bengt och Mari-Louise,
En kommentar om Bengts alternativ 2:
Jag har stött på ett par av Kostal Piko 4.2 växelriktare som har ett väldigt snålt värde inställt för nätspänningen, 242 Volt. Vid denna relativt låga nätspänningen kommer således växelriktaren att bryta. Enligt Kostals egen certifiering mot svenska marknaden skall värdet vara, om jag minns rätt, 255 Volt. Om Kostal har gjort fel i sin produktionslinje eller vad det är för orsak till denna mismatch vet jag inte men tröskelvärdet bör justeras.
Kolla med din kund om han har en ovan nämnd växelriktare.
Hej Bengt, jag har flöjt din blogg sedan i somras med stort intresse, och den har inspirerat mig till,att först sätta upp ett solcells system med microväxelriktare på min villa i Sthlm.
Nu har jag gått vidare och just färdigställt ett system på min fabrik i Järfälla på 86 kW med Solaredges optimerade. Jag har just beställt ytterligare ett system på 130 kW för tak nr 2. Nu läste jag på din blogg att man eventuellt kan få bidrag på upp till 100 KW . Jag planerar att sätta upp totalt 400- 500 kW.
Vi förbrukar cirka 500 kWh/år. Vi har tre olika abonnemang ett på vardera byggnad. Panelerna är platt monterade mot taket. Finns det något särskilt man bör tänka på avseende eventuella bidrag? Med vänlig hälsning,/Göran Forsmark
500 000 hwh / år ska det förstås vara.
Hej Bengt! Jag är som sagt nyfiken på detta med “off gird”. Nu har vi ju redan en anläggning om 2kW solceller och tanken är att vi ska göra oss av med elspisen – till förmån för en gasolspis – samt att vi redan gjort oss av med de direktverkande elelementen och i höst bygger jag min solluftfångare om ca 2 kvm samt en köpa en solvarmvattensberedare. Så här ser mina uträkningar ut:
1 Batterietskapacitet ………………….Ah 1250 (5x AGM-batteri, 250Ah, 12V)
2 Förluster i transformationen……….. 15%
3 Förluster i kablar…………………………2%
4 Förluster i batteriet ……………………..10%
5 Summa förluster………………………….27
6 Möjligt uttag…………………………………20%
Möjligt uttag i Ah…………………………………183Ah
Elsystemets volt…………………………………12
Antal wattimmar (Wh) att förbruka………….2196 Wh
Vi kommer att behöva som mest el under vintern då instrålningen är som minst. Har därför tänk oss en digital elverk som skall klara kontinuerlig belastning på 2500 VA några timmar, föra att lada batterierna.
Är uträkningen realistisk?
Vänligen
Erik
Hej alla solcellsdyrkare
Har fått igång mitt system köpte en kostal 4.2 inverter.
Nu till problemet inverter slår av för att spänningen är över 243,8 volt förprogramerad för svensk standard.
Köpte den i början på december. Det är först nu som jag märker att anläggningen inte ger vad den skall göra. Min far köpte en lika dan i mars i år och då är värdena ändrade för att det svenska elnätet är inte bra. Dom nya värdena är 255 volt.
Min fars inverter går bra och stänger inte av sig. Dom jag har köpt inverten av vill ha 1500kr för att programera om min inverter
den fungerar ju inte med dessa låga inställningar och skyller på att vattefall har för hög spänning. Fundrar på att häva köpet och köpa en som är gjord för den nya svenska standarden. Har ju fått en inverter som inte fungerar i sverige. Vad hade ni gjort tacksam för svar. Solen skiner och invertern är anstängd.
Mvh. Jerker
Hej.
Det brukar ju va 5 års garanti på invertrar så det är bara att kräva att dom stoppar i en ny programvara eller så kan dom ta igen invertern så du kan köpa en annan.
Hej,
Installatören skall kunna ändra värdet mha programmet Parako från Kostal. Installatören (och enbart installatörer) kan få tillgång till Parako från Kostal.
Hej Bengt!
Jag tycker din sida är suverän och inspirerar många till att bli vän med naturen samtidigt som plånboken. Men jag saknar en viktig diskussion här. Idealet är ju att bli självförsörjande på el och värme. Du förespråkar bara solel, inga solfångare. Du skrev vid ett tillfälle tom att du skulle välja bort solfångaren. MEN betänk detta. En normal villa har inte takyta mot söder för att bli självförsörjande, om man inte tex satsar på solfångare först. En normalt dimensionerad solfångare har 60 % verkningsgrad medan solcellen max 15 %. Man får ut 4ggr mer energi per m2. Jag har själv 10 m2 solfångare och 35 m2 solceller. Jag får ut lika mycket på ett år från båda (5000 kWh från varje). Samtidigt kostar solfångaren hälften om jag går till min egna anläggning och håller förmodligen längre också. Läs mig rätt nu bara, jag är 100% för solel, men inte på bekostnad av andra förnybara energikällor som är effektivare. Är taket begränsande för självförsörjning, satsa på solfångaren först!!! mvh//Robin
Det finns för- och nackdelar med båda varianter, där det är flera faktorer som spelar roll vad som passar bäst för ens eget hus och det går därför inte att generalisera att det ena eller det andra alltid är bäst.
Solfångare har max 40% verkningsgrad inklusive systemförluster. 50-60% som ett par angivet i kommentarer avser om man bara tittar på nettoytan av vakuumsolfångare, tittar man på bruttoytan blir det lägre verkningsgrad. När jag för något år sedan eller så jämförde dagspris för identiskt samma solfångaranläggning som vi har fick jag det till att produktionskostnaden per kWh för solvärme och solel var ungefär likvärdig. Sedan vi köpte vår solfångaranläggning 2006 har den ökat i pris medan solceller sjunkit dramatiskt i pris.
Solceller är enklare att installera i ett befintligt hus, där det kan vara problem att få plats med en ackumulatortank för solfångarsystemet. En enkel möjlighet till energilagring och högre energiproduktion per m2 är fördelar för solfångare. Man brukar säga att solfångare kan ersätta ungefär halva behovet av tappvarmvatten som i ett normalhushåll är i storleksordning ca 5 000 kWh/år om jag minns rätt. Det är därför ingen mening att fylla taket med solfångare eftersom man då får ett stort överskott som man inte kan utnyttja.
Om man bor i fjärrvärmeområde med kraftvärme är det ur ett systemperspektiv sannolikt bättre att man använder solceller än solfångare. Det är ett forskningsområde som studeras av doktorander i forskarskolan REESBE. En annan sak är att fjärrvärmepriset är lägre än elpriset, så man vinner mindre på ersätta köpt fjärrvärme än köpt el. För solel kan dock värdet av överskottsel vara ett frågetecken på sikt.
Boverkets byggregler gynnar genom det beräkningssätt man använder, där man utesluter hushållsel i husets specifika energianvändning och inte tar hänsyn till överskottsel som matas in till nätet, solfångare framför solceller. En sak som bland annat studeras i ett annat forskningsprojekt på Mälardalens högskola.
Hej!
Tack för svaret. 11 m2 byggarea ger 5800 kWh/år = 527 kWh/m2 bygg. Detta vid 27 graders lutning söderläge hos mig. Solcellerna är 19 paneler REC. 4500 kWh eller ca 140 kWh/m2. (Osäker på faktisk byggarea).
Vakuumrören är aldrig effektivare per m2 byggarea jämfört med plana i samma kvalitetsklasser. Däremot är de bra vid hög temp i tanken man laddar mot eller under vintermånaderna när det är -10 C ute.
Jag påstår inte att man ska fylla taket med solfångare, jag menar att man för en begränsad takyta har mer nytta av att först installera solvärme för att sedan investera i solceller (givetvis ska man ha båda).
“Solfångare har max 40% verkningsgrad inklusive systemförluster.”
– systemförlusterna är under okt-april bidragande till uppvärmning av huset. Dessutom behövs oftast en VVB (om man inte har fjärrvärme) ändå- så dessa förlusterna på ca 1000 kWh per år är ändå intecknade.
– Man kan vid fjärrvärme med returtemp på kanske 30-40 C, leverera 700 kWh/m2 och sälja detta till fjärrvärmeleverantören. Om priset är 0,7-0,8 kr/kWh är fjärrvärme + solvärme det bästa man kan hitta. Då blir fjärrvärmenätet för solfångaren som elnätet blir för solcellen. Tyvärr är det dock monopol inom branschen (inom elnätet för man iaf sälja till vem man vill). Dessutom är det bara max 1/5 av småhusen i Sverige som värms av fjärrvärme.
“När jag för något år sedan eller så jämförde dagspris för identiskt samma solfångaranläggning som vi har fick jag det till att produktionskostnaden per kWh för solvärme och solel var ungefär likvärdig. Sedan vi köpte vår solfångaranläggning 2006 har den ökat i pris medan solceller sjunkit dramatiskt i pris. ”
– Det verkar vara dyra solfångare du kollat på, god kvalite kostade för mig med installation 13 kr/kWh. Solcellerna 26 kr/kWh för mig. Men som sagt, det som är intressant för mig är ändå att jag ville utnyttja taket perfekt (med södertaket bli så självförsörjande som möjligt).
Soliga hälsningar!
Hej Bra Blogg.
Vi har råkat ut för en tråkighet. Har installerat 3 st 1kW enfas anläggningar 12 st 250 W paneler. Säljaren sade att invertern skulle ha cellerna kopplade parallellt. När vi kopplade in cellerna i juli 13 visade det sig att invertrarna inte klarar av att ge mer än ca 400 W per 4 paneler. Han lovade oss nya invertrar men det har han tagit tillbaka. Nu är detta ett ärende hos ARN. Min fråga är vad du vet om denna typ av enkla invertrar. Vad kostar en 1kW enfas konverter idag vem säljer sådana? Jag har sett en fördel med parallellkopplingen. Vid skugga kommer ändå alla paneler att leverera vad de kan och inte dra ner produktionen i övriga celler.
Förstår inte riktigt hur du menar. Har du modulväxelriktare = en växelriktare per modul och att du därför monterat alla moduler parallellt? Vad är i sådana fall anledningen till att du inte får ut mera effekt?
Med vanliga strängväxelriktare fungerar det inte koppla modulerna parallellt, då blir spänning och ström till växelriktaren fel.
Se listan över leverantörer.
Förstår jag Er rätt att Ni har 4 x 250W = 1000W x 3 = 3000W solceller om tre enfas slingor kopplade till en växelriktare?
Antingen kör Ni på en Symo 3,0 – 4,5 KW är kompakta trefasiga växelriktare för maximal flexibilitet.
http://www.legoelektronik.se/3-fas-inverter-for-natanslutna-solceller-3-6-kw.html
kostar 14 900kr
Eller 12 stycken Involar MAC250 (230V/50Hz) Micro Inverter
http://pvshop.eu/Involar-MAC-250-PV-Solar-Micro-Inverter.html
122 € stycket. (1158 kr x 12 = 13896kr)
svenskt sait Egen el (http://varuhuset.etc.se/sv/category/32/Solceller) dyrare 1900kr/stycket. 1900 x 12 = 22800kr
/Erik
Jag föreslår i alla lägen att köra på flera Micro konvertrar. Fördelen är att om en skuggas går inte hela slinga ner. Varje konverter optimerar varje solcell.
Jag tycker inte att man generellt kan säga att man alltid ska välja modulväxelriktare eller power optimizers (oklart vad du menar). Man får väga kostnad mot eventuell fördel. Har man ingen skuggning av taket ger vanliga strängväxelriktare rimligen lägst produktionskostnad per kWh. Hur det är i skugglägen beror på pris och livslängd hos modulväxelriktare respektive power optimizers, i förhållande till vilken eventuell fördel de ger. Livslängden vet vi inte så mycket om i verklig drift eftersom det är rätt nya produkter på marknaden.
Hm … Du har rätt där att att priset blir högre för modulväxelriktare MEN … Skalbarheten är en annan. Nu vet inte jag om man med en strängväxelriktare kan flytta solcellerna individuellt? Säg att man bygger ut/om taket. Med modulväxelriktare är inga problem att flytta dem varje solcell hur man vill samt vinkla dem precis efter tycke och smak. Vidare utnyttjar varje modulväxelriktare MPPT-tekniken och till sist: säg att en solcell går ner? Påverkas inte hel slingan när man kör en strängväxelriktare? Sedan vad gäller livslängd; spelar de någon roll så länge man har garantin? Fast generellt sett verkar var och en förespråkar just den lösningen man gått och lagt sig med? På småskalliga lösningar tror jag att modulväxelriktare har framtiden för sig – ty det blir allt smartare samt billigare.
En bekant har gjort lite jämförelser mellan central växelriktare och mikroväxelriktare. Han har två anläggningar med samma paneler och monteringsläge ingen skuggningsproblematik. När han jämfört anläggningarna både på kort och lång sikt så är produktionen för det mesta lägre på systemet med microväxelriktare, endast ca 85-90% jämfört med systemet med central växelriktare.
Mycket intressant! Om man inte har någon skuggning är det bara eventuell “mismatch” mellan moduler man teoretiskt skulle vinna om de två systemen har likadan orientering. Men det behövs lite mera uppgifter för att man ska kunna dra några säkra slutsatser, som:
1. Vad är det som den bekanta jämfört? Energiproduktion över tiden eller har den bekanta tittat på effekten vid en viss given tid?
2. Hur har mätningen gjorts? Med växelriktarens värden eller elmätare? Om med växelriktare, vilken noggrannhet har dessa värden?
3. Hur lång är lång sikt? Ett år?
4. Vilken verkningsgrad har strängväxelriktaren respektive modulväxelriktarna? Modulväxelriktarna har lägre verkningsgrad, men det borde inte göra att utbytet över ett år blir så mycket som 10-15% lägre.
@ Erik. Apropå garanti. Solcellsmodulerna har 20-25 års effektgaranti. Modulväxelriktarna har vanligen en annan leverantör med mycket kortare garanti.
Ingen kan idag ge någon någon bra statistik för modulväxelriktare baserad på verklig drift under så lång tid som 20-25 år när det gäller felfrekvens och eventuell degradering.
Jo helt klart många faktorer som spelar in. Du kan läsa mer om “testet” här om du vill!
http://solcellforum.18852.x6.nabble.com/Microinverters-Effektoptimerare-kontra-Standard-inverter-td5002602.html
Hej Bengt tack för ditt svar !
Jag har 12 st paneler i 3 skilda system. Varje system är paralllkopplat dvs låg spänning hög ström. Från varje system går likströmmen ner till 1 st 1kW enfas växelriktare. (inverter). Dessa växelriktare förmår inte att ge mer än 400 W fastän det är helt klar himmel och solen står vinkelrätt mot panelerna inga skuggor från träd.
Jag står inför problemet att koppla om och köpa en 3-fas 3kW växelriktare eller att skaffa bättre en-fas växelriktare. Mina växelriktare klarar inte att seriekoppla två paneler och sedan parallellkoppla dessa två. Då blir spänningen för hög.
För övrigt lyssnade jag på klotet srplay idag: mycket klargörande om situationen.
Hej!
Ang. Jerkers inlägg 5 maj.
För ganska exakt ett år sedan installerade jag en anläggning med en Kostal pico 4.2 inverter. Min nätleverantör (Öresundskraft) ville att inställningen på överspänning steg 2 skulle ändras från 243V till 255 V för att godkänna inkoppling på nätet.(Ny standard på gång? Bengt vet säkert mera.) Den kille på företaget som jag köpte anläggningen ifrån (NuEnergi=Glacell) fixade till detta utan större problem och utan kostnad. Han fick lägga ner lite tid och kontakta Kostal, eftersom det var första gången han fick gå in och ändra värdet på berörd parameter. Bra service. Jag tycker att du skall kräva att företaget du köpt invertern ifrån skall fixa detta utan kostnad./ Med vänlig hälsning B-G
PS Tackar Bengt för en förnämlig hemsida.
Jag har nu skickat iväg min inverter för omprogramering. Firman som jag har köpt den av gör detta efter jag sagt att jag får häva köpet ifall jag inte får en som är gjord för den svenska elnätet. Detta borde ju vara en självklarhet tycker jag. Den har ju inte fungerat riktigt sedan dag 1.
Jerker
Hej Bengt!
Idag fick jag kontakt med vår första kund som fått brev ifrån Länstyrelsen där de skriver att han antagligen inte får något statsbidrag.
Har du hört något mer om att mer pengar kommer att skjutas till, eller är nu alla pengar som skulle räcka fram till 31 december 2016 slut?
Med Vänliga Hälsningar
Mikael
152,5 miljoner av 210 miljoner i budget för 2013-2016 är redan fördelade till länsstyrelserna. Det återstår 57,5 miljoner att fördela till länsstyrelserna, men det beloppet är säkert redan intecknat av sökande som står i kö. Nuvarande regering lär inte skjuta till några mer pengar till budgeten för investeringsstöden. Om det blir regeringsskifte efter valet är det hygglig sannolikhet att det blir mera pengar eftersom miljöpartiet föreslagit att budgeten ska utökas med 100 miljoner kr.
Sök! Det kostar inget… Alternativt kan man använda ROT-bidrag för arbetet om man har ett hus som är minst fem år gammalt.
@Bengt
Jag har 25 års garanti på växelriktarna.
Intressant. Hur är denna garanti utformad? Är det en garanti mot fabrikationsfel eller finns även någon form av elproduktionsgaranti och hur är den utformad i sådana fall eller är det någon annan typ av garanti?
En generell fundering när det gäller så långa garantier som 25 år i en sådan ung bransch som solcellsbranschen är vad dessa garantier är värda om det aktuella företaget går i konkurs, vilket hänt många solcellsföretag under senare år.
“25 års effektgaranti för solcellspanelerna. 90% efter 10 år och 80% efter 25 år.
10 års garanti på fabrikationsfel på solcellspanelerna.
25 års garanti på växelriktare.
5 år garanti på takfästen”.
De frågor du tar upp är naturligtvis relevanta; men för mig räcket det med att de står där de står. För oss som inte har bil är solcellsinvesteringen, näst efter huset, den största investeringen. Hur vida garanti gäller eller inte, är ett mindre problem. Så långe kund inte får vad kund utlovas kommer kund bråka och ställa till med allt vad negativ reklam innebär för en liten leverantör på en ung marknad – alternativ ge leverantören mycket bra vitsord. I mitt fall felade en DC/AC-omvandlare och en vecka senare ringde det på dörren och självaste VD står och bockar med en sprillans ny konverter i handen. Här kan jag med fog rekommendera ETC Egen El som en god spelare och samarbetspartner.
Det tråkiga är ju att det är att man hört om flera stycken som har microväxelriktare där någon slutat fungera redan efter kort tid eller har levererat dåligt.
Jag har 9 st mikroväxelriktare köpta från EV Power, varav en inte fungerar i kyla. Jag får den nog bytt utan problem, men att klättra upp och byta den är ganska motbjudande och tar lång tid.
Jag funderar på hur man ska kunna få en bild av sin möjliga solelproduktion. Tror ni det är möjligt att sätta upp en panel under ett år
Claes-Göran, koppla den till en mätare? Behövs något mer?
Man kan relativt enkelt göra en beräknning av uppskattad solelproduktion om det är ett relativt skuggfritt läge. Min tumregel 800-1100 kWh/kW under ett normalsoligt år täcker nog också in de flesta hustak med hygglig orientering (taklutningen är inte så kritisk). Eftersom solinstrålningen enligt SMHI:s mätningar kan varierar ±10% mellan olika år kan en uppskattning aldrig bli noggrannare än så.
Hej igen!
Jag undrar om det går att installera följande:
1 multigate för microinverters med 4 paneler på en fas
1 SMA 3000 med 12 paneler på en fas
1 SMA 1600 med 7 paneler på en fas
1 SMA Tripower med 28 paneler på alla tre faserna.
Jag har idag redan SMA 3000 och SMA 1600, vilka funkar kanon. (Jag har mycket skuggning från flaggstång, skorsten, träd från grannen mm. Så jag installerar på 3 takytor med olika vinklar).
Eller kan en fas bara ha en växelriktare kopplad till sig?
Det bör fungera att ha mer än en växelriktare inkopplad per fas, om dina säkringar i huset klarar så många solcellsmoduler.
Hej!
Jag besökte Mega Watt parken för någon vecka sedan och de berättade att du var inblandad i de tester som man gör där. Gör ni några utvärderingar av tunnfilm kontra Kisel och av system med eller utan Optimizers?
Vad jag kunde förstå är temp faktorn ett stort problem för Kiselpanelerna, har du kunnat jämföra verkningsgraderna nu när det blir varmare mellan Kisel och Tunnfilm?
MVH
Robert
Se lite info i inlägget “1 MW solcellspark håller på att byggas utanför Västerås“. I nuläget görs ingen jämförelse mellan kisel och tunnfilm.
Hej Bengt!
Hoppas du har möjlighet att råda lite i denna fråga.
Jag står inför att investera i solceller till min villa och har fått stöd (35%) beviljat.
Jag har egentligen tänkt att lägga ca.30 000 SEK för 2kW efter bidrag (monterar på taket själv) men funderar nu på att om jag ska sträck mig till 45 000 SEK (efter bidrag) och kan öka till 3,5 – 4 kW.
Tycker du att det är ekonomiskt bättre att försöka med det senare?
Funderar också på om det är värt att lägga lite extra på Solaredge eller Micro inverters då det är lite skuggning från träd på morgonen och en bit in på förmiddagen. Vad tycker du?
Om man inte kör SolarEdge eller Microinverters, är det då något annat du tycker att man ska tänka på?
Två strängar om möjligt?
3-Fas vikigt? (Om under 3kW)
Egentligen har vi råd men vi är lite oense i hushållet om hur mycket som ska lägga på solceller. 🙂
Tackar på förhand!
Hälsningar
Mats
När det gäller ekonomin hänger den mycket på hur stort överskott man får och vilket värdet blir under anläggningens livslängd för överskottselen. Den el man använder själv får samma värde som det rörliga elpriset. Överskottselens värde består av energiersättning från nätägaren (Vattenfall kallar det så, andra bolag har andra namn), elförsäljning och eventuellt ersättning för elcertifikat och ursprungsgarantier. Idag råder rätt stor oreda vad gäller framtida villkor för elförsäljningen. Blir det skattereduktion eller någonting annat, när kommer ett beslut i frågan och hur varaktig blir en framtida reform? Det går inte säga något generellt om hur stort överskott man får, eftersom det beror mycket på hur ens elanvändning ser ut och hur stor solcellsanläggning man installerar. Vi har en 3,36 kW solcellsanläggning och 10 m2 solfångare (vilket gör att på sommaren behöver knappt någon el användas för att värma varmvatten) och vi hade under de tre första driftåren 52% i överskott. Med ökande storlek på solcellsanläggningen ökar också överskottets storlek.
Med 2 kW är 1-fas OK. Med 3,5-4 kW är 3-fas lämpligt, dock är det ont om 3-fas växelriktare med så låga effekter. Med 2 MPPT:er (Maximum Power Point Tracker) kan man få strängar som är helt oberoende av varandra vilket minskar skuggproblemen, men det finns inte på de minsta växelriktarna och då får man nöja sig med två strängar (som får ett spänningsberoende, kolla att växelriktaren är gjord för två strängar). Mindre växelriktare har ofta lite lägre verkningsgrad än större, vilket blir till en liten fördel för det större solcellssystemet.
Om man bara har lite skuggning är det sannolikt bäst ekonomi i att bygga utan modulväxelriktare eller “power optimizers”.
Tackar för svaren!
Tycker du att det är bättre att vänta med en investering till nästa år med tanke på osäkerheten kring skattereduktion eller annan lösning?
Jag har till och med 2016 på mig att göra investeringen…
Eftersom du har så lång tid på dig är det ingen brådska…
Kan tycka att länsstyrelserna skulle kunna vara lite tuffare med tiden. En del verkar vara det medan andra är mera frikostiga och sätter 31 december 2016 som slutdatum. Ett år från det att man fått investeringsstödet borde räcka gott och väl. Om man sätter 31 december 2016 som slutdatum finns en viss risk att en del pengar inte kommer att användas (installationen kanske inte blir av eller blir billigare än vad man angav i ansökan eftersom priserna sjunker med tiden) och därmed fryser inne. Om många väntar till sista minuten kan det också bli körigt för installationsföretagen att hinna med.
Hej
Har en kostal 4.2 med 17st 270watts celler= 4590.
sydost läge på dessa 17 st cellerna. Funderar nu att sätt 4st celler mot sydväst för att få lite kvälls sol. Sätta alla celler i serie för att få upp volten. Det kan bli lite för mycket watt vissa tidpunkter vad händer då. Klipper invertern så kurvan blir platt? Tar invertern skada av detta? Någon som vet.
Mvh jerker
Det är inte så bra att montera moduler i olika riktningar i serie i samma sträng när man har en strängväxelriktare, man sänker då strömmen i alla moduler som sitter i den strängen. Den strängen kommer därför aldrig att producera maximal effekt.
Om DC-effekten från modulerna blir för hög kommer växelriktarens uteffekt att begränsas till vad växelriktaren kan ge som mest och en solig dag blir då effektkurvan rak mitt på dagen. Hur mycket man kan överdimensionera moduleffekten i förhållande till växelriktarens AC-effekt utan att uteffekten begränsas beror på väderstreck och taklutning. Vi har 3,36/3 = 1,12 i förhållande mellan moduleffekt och växelriktareffekt på tak mot söder med 27 graders lutning. I vårt fall når vi precis växelriktarens toppeffekt de bästa dagarna, har inte sett att växelriktaren begränsat effekten från vår solcellsanläggning. För en anläggning på KTH med 42 graders lutning och uppvinklad från taket (= bättre värmetransport från modulerna = lägre celltemperatur = högre verkningsgrad) med samma förhållande (1,12) och likadan växelriktare som vi har man kunnat se att växelriktaren begränsar effekten under de bästa dagarna. I takt med att modulernas effekt degraderar med åldern kommer dock denna effekt att försvinna på KTH tror jag.
Hej
Har ni jordat era paneler? Hur skall man göra?
Jag vill jorda panelerna på taket. Tänkte dra en grov kabel och fäste denna i mina profiler som panelerna ligger på sedan ett jordspett ner i backen. Vad tror ni om denna lösning
Mvh jerker
Hej.
Den 18 juli har min 7,3 kw anläggning varit i drift ett år.Produktion 8410 kw.
Med vänlig hälsning micke.
Vilka köper elcertifikat/ursprungsgarantier?
Har försökt att hitta något bolag som köper mina solcellsproducerade elcertifikat/ug men det verkar inte så enkelt? Har i och för sig bara frågat elhandelsföretag.
Ja, man har ju inte så mycket till förhandlingsläge när man kommer med ett till några elcertifikat per år när det utfärdades 15,5 miljoner elcertifikat i Sverige ifjol. Elcertifikatsystemet behöver reformeras för att passa även små elproducenter!
Vi säljer vår överskottsel till Telge Energi och de köper även våra elcertifikat och ursprungsgarantier. Det finns säkert flera elhandelsföretag som köper elcertifikat, även om jag inte kan ge en lista. Andra läsare får gärna ge tips!
Elnätbolagen får inte handla med elcertifikat.
Bixia köper. Överskottsel samt elcertifikat och ursprungsgarantier. Priset på överskottselen beror dock på vilket nätbolag du har. I vårt fall är det VEAB i Växjö som pröjsar mellanskillnaden mellan spotpris och 1 kr/kWh.
Vi har fått avtal på elcertifikaten också och då betalas marknadspriset minus 2,5 öre/kWh
Hej Bengt, jag vill börja med att tacka för en fantastisk informationskälla, vi är många som är skyldig dig stort tack för all kunskap du har gett oss!
Jag håller just nu på och skissar på en anläggning i södra Sverige och har just använt PGIS för att räkna på hur det skulle fungera och det ser väldigt bra ut, men hur bra skulle du säga att siffrorna stämmer med verkligheten? Jag tänker på om den svenska molnigheten på vintern är inräknad, eller om den visar optimal produktion?
PVGIS ger rimliga värden för oskuggade system i sydligaste Sverige. I Mälardalen och norrut ger PVGIS för låga värden om man använder grundinställningen på 14% “estimated system losses”. Utbytet i Malmö och Stockholm borde vara ungefär lika, men för Stockholm ger PVGIS 150 kWh/kW och år lägre utbyte vilket inte stämmer alls.
Har man skuggning av sitt solcellsystem under en del av dagen blir produktionen lägre än den beräknade. PVGIS tar heller ingen direkt hänsyn till snötäckning eller nedsmutsning av modulerna. Värden gäller dessutom för ett år med normal solinstrålning. Solinstrålingen kan variera ca ±10% mellan olika år enligt SMHI:s mätningar.
Stort tack!
Hej Bengt. Tack för en fantastisk blogg!
Om befintlig anläggning som är skyddad med en jordfelsbrytare förses med en solcellsinstallation, hur reagerar jordfelsbrytaren på att det blir en solcellsanläggning ansluten på en grupp som jordfelsbrytaren skyddar? Aktuell omriktare SMA STP5000TL-20. Jordfelsbrytartyp okänd. Tacksam för ett svar.
Hej Bengt!
Jag och min fru har nyligen köpt ett hus i Kärna i Kungälvs kommun (strax norr om Göteborg) med inflyttning 9/9, och tänker ganska omgående installera solpaneler på taket. Vi undrar bara hur man gör med underhåll av taket – t ex om man behöver åtgärda eventuellt läckage eller göra andra smärre och större reparationer – när solcellerna väl har installerats? Är det möjligt att ta bort och sätta dit dem utan större procedurer?
Vänliga hälsningar,
Jonas Liljeström och Marita Johansson
Ja, det är rätt enkelt att demontera solcellsmodulerna.
Tack för svar, det låter bra! Kan man göra det på egen hand? Hur är det med kablar etc?
Arbete på tak i allmänhet kräver försiktighet. Dessutom tillkommer här faran med elektrisk DC-ström, som kräver en elektriker.
Läs gärna i Solelprogrammets “Installatikonsguide nätanslutna anläggningar”, speciellt “3.3 Säkerhet på platsen”. Där står bland annat varningen “Solcellssystem är en starkströmsanläggning: seriekopplade
solcellsmoduler kan producera livsfarlig spänning och ström!”.
Tack så mycket för det snabba svaret, och för en inspirerande och instruktiv blogg!
Hej Bengt,
Jag har ett fritidshus på en ö i Stockholms södra skärgård. Försörjning av el sker via en privat vattenkabel (Cu 4 x 20 mm2) som är ca 1000 m lång. Vi har spänningsfall i kabeln när vi tar ut hög effekt. Förbrukningen är 10-15 Kwh/år beroende på vinterkylan.
Vi har funderat på att installera sol- eller vindel på ön. Frågan är då vilket reglemente som gäller, om vi skall leverera överskottsel till nätet. Vilken spänningsvariation är acceptabel? Finns det något sätt att kompensera för spänningsfallet i vår kabel?
Hälsningar Kjäll
Tack för en fantastisk Blogg!
230 Volt minus 10% = 207 V är lägsta tillåtna nätspänning. Där vi bor kunde jag med växelriktarens loggning se att vi hade för låg nätspänning kalla vinterdagar (vi bor sist på vår elledning). Det slutade med att nätägaren fick dra en kabel till och dela upp oss abonnenter på de två kablarna.
Spänningsfallet i kabeln går i sig inte att göra något åt, det ges av kabelns längd, tvärsnitt och resistivitet (temperaturberoende) samt strömmen genom kabeln. Det enda man skulle kunna göra är att reglera spänningen från transformatorn. På större transformatorer finns lindningskopplare som automatiskt kan justera transformatorns spänning under drift. Små distributionstransformatorer har ingen sådan automatik, men man kan manuellt göra en justering när nätet är spänningslöst. Det är en avvägning att få lämplig spänning både till de som bor nära respektive långt bort från transformatorn.
När man börjar mata in solel till nätet kan det bli så att man höjer nätspänningen, framför allt i landsbygdsnät. Om nätfrekvens eller nätspänning avviker utanför vissa gränser måste växelriktaren sluta att leverera ström till elnätet. Dessa gränser bestäms av svensk standard SS-EN 50438 ”Fordringar för anslutning av smågeneratorer i parallelldrift med det allmänna elnätet”, se inlägget “Växelriktare – en nyckelkomponent i solcellsanläggningen“.
Det blev lite fel … förbrukningen är 10.000-15.000 kWh/år.
/Kjäll
Hej Bengt!
Information ang. EU-dom C-219/12, Fuchs.
Efter samtal med skatteverket angående momspliktighet vid försäljning av el så
ställde jag frågan om avdragsrätt för investering.
Detta fungerar under förutsättning att all el som produceras måste levereras ut på nätet. Enligt Skellefteå kraft går det att klassas som mikroproducent i deras system även om man använder två mätare, en för utgående el och en för ingående.
Detta innebär i dagsläget att momsen på vår anläggning som är
195 000:- x 0,2= 39 000:- skall återbetalas till oss.
I dagsläget får vi betalt 100öre + moms, samtidigt betalar vi c.a 125öre.
Vi räknar med att producera c.a 12 000kwh/år. Vet inte riktigt hur mycket vår överproduktion blir /år, men gissar på 1/2 c.a 6000kwh.
Detta innebär att vi ökar våra kostnader med 6000kwh x 25öre = 1500:-
Detta låter som en bra idé. Eller?
Vad jag förstår påverkas inte kommande förslag på 60öre i bidrag för producerad el eller det statliga bidraget på 35% av investeringen?
Tillkommer även att man kan sälja över anläggningen till sig själv om priset på försäljningen sjunker, och därmed återgå till 1 mätare istället för 2.
Momsåterbetalning till staten i detta fall ?
Avskrivning ?
Kanske ett fortsatt debatt ämne?
Göran Rönnerholm
Hej igen Bengt!
Vi har tittat runt efter elleverantörer som köper in överskottsel från solpaneler. Vi såg en lista någonstans (som hade några år på nacken) där Telge Energi hade det högsta inköpspriset, vill minnas att det låg på 1,30/kwh.
Vi har haft telefonkontakt med dem idag, de säger att deras policy kommer att konkretiseras först i och med det nya lagförslaget i november men att inköpspriset troligen hamnar på 1,10/kwh. Vet du om de fortfarande står sig i konkurrensen med andra bolag eller om det finns något som erbjuder bättre pris?
Vänliga hälsningar,
Jonas Liljeström och Marita Johansson
Se Leverantörer. Skulle tro att Vattenfall ligger i topp idag. Nord Pool spotpris + 1 kr/kWh. Detta saknas i tabellen.
Om skattereduktion, som alliansen föreslagit, eller något motsvarande kommer betyder det att alla de sockrade erbjudanden som finns idag kommer att sänkas rejält eller försvinna.
Hej igen bengt
Jag har en piko 4,2 och 17 paneler 270watt mot sydost på garage taket.Vill nu använda den andra utgången och lägga 5 paneler på villa taket mot söder. När solen börjar lysa på villa taket så minskar ju belysningen på garagetaket. Vid en viss tidpunkt kan man få för mycket watt hur klarar invertern detta ifall man skall göra på detta vis. Tar invertern skada av detta? Någon som vet.
Mvh jerker
Har svarat dig på forumet http://solcellforum.18852.x6.nabble.com/piko-4-2-td5005784.html#a5005791
Hej Bengt!
Jag tror nog att dom flesta som har varit inne på din blogg kan skriva under på att det är den överlägset bästa bloggen om solenergi på nätet.
Riktigt bra!
Anledningen till att jag är här är följande:
Jag planerar att bygga en solcellspark och har kommit rätt så långt i förberedelserna.
Man skulle utan att ljuga allt för mycket kunna benämna dig som Solcellsexpert (utifrån det jag har läst på din sida).
Så jag ville bara höra om du ev. känner för att vara bollplank om jag har frågor om solenergi?
Hör gärna av dig till mig så kan vi prata vidare.
Soliga hälsningar från
Henric Olsen
Du kan väl ställa din frågor på bloggen? Både frågor och svar kommer då många till nytta.
Hej Bengt
Oj va mycket info ock kunskap här finns
Skall sätta ca 8000 kw med solpaneler undrar om det finns test på vilken omformare för strömmen från panelerna till 240 volt läser att en del lägger ner när det blir för höga tal Har ingen skuggning på taket
Många modulleverantörer har på sin hemsidor program för dimensionering av lämplig effekt på växelriktaren i förhållande till effekten på solcellerna. Exempelvis har SMA ett program som heter Sunny Design som även finns om webversion.
Hej
Ni som vill ha bra betalt för överskottselen så är vattenfall ganska bra. Nytt avtal från 1 augusti . 1kr +spotpris. Fick 1,42kr för mitt överskott i augusti. NICE
Hej!
Har ett radhus med ett förhållandevis vågrätt/platt tak. Alltså inte den vanliga takvinkeln på en klassisk villa. Kan jag installera solcellspanel på detta tak? Kräver solceller/solfångare någon lutning?
MVH
Solcellsmodulerna kan monteras horisontellt. Men det är inte rekommendera med tanke på att nedsmutsningen kommer att bli större och snötäckningstiden längre samt att elproduktion även med rena moduler blir lägre än med lutande moduler, se inlägget “Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel?” från 2013-04-12. Det är därför bättre om man kan montera solcellsmodulerna med en lutning, det finns monteringslösningar för platta tak som fixar det.
Hej! Ska bygga off grid-torp (fritidshus). Tänker mig ca 1000-2000 w anläggning för att driva kylskåp, vattenpump, belysning och förhoppningsvis en smula uppvärmning under vintern när huset inte används. Bedömer du att 1000-2000 w är en rimlig storlek? Jag har inget direkt intresse i det tekniska så för mig är det viktigt att jag kan köpa ett paket som täcker allt – hur hittar jag en sån leverantör? Tacksam för tips
Leta efter leverantörer på sidan Leverantörer, där finns några som är specialiserade på solcellsanläggningar som inte är nätanslutna. Installerar man 1 kW producerar den ca 800 – 1 100 kWh per år, beroende på var du bor och hur man orienterar solcellsmodulerna. Vintertid är solelproduktionen låg och om modulerna blir snötäckta blir den noll…
Hej!
Hittar ingen info om detta så jag ställer frågan här istället, verkar vara rätt ställa att göra detta på! 🙂
Förändras taxeringsvärdet efter en solcellsinstallation?
Med vänlig hälsning,
Per
Nej.
I 2015 års fastighetstaxering för småhus finns inget som skulle göra att en solcellsanläggning skulle förändra taxeringsvärdet för huset.
Hej Bengt!
Först och främst, vilken fantastisk blogg du har! Jag har en fundering angående resistiva förluster som jag inte lyckas få svar på riktigt. Alla säger till mig att man vill ha växelriktarna så nära solpanelerna som möjligt för att förlusterna i likströmskablarna blir höga, men jag förstår inte riktigt motiveringen. Jag tänker mig följande resonemang, rätta mig gärna där jag har fel.
Anta att man har 4 strängar á 25 paneler på 180W där varje panel ger en spänning på 24V. Panelerna i respektive sträng seriekopplas till en spänning på 24*25 = 600V, och strömmen från varje sträng borde vara något i stil med 180W / 24V = 7,5A. Med fyra strängar får vi en total ström på 4*7,5 =30A som skickas in i växelriktaren. När denna sedan omvandlar likströmmen till växelström antar jag att den även sänker spänningen från 600V till 400V om man kör 3-fas (?). Om man bortser från lite förluster borde väl detta innebära att strömmen ökar (givet samma effekt in som effekt ut ur växelriktaren)?
Om jag inte minns fel från fysiken är effektförlusten i kabeln proportionell mot strömmen i kvadrat, och därför tycker jag att förlusterna snarare borde öka efter att man gjort om det till växelström. Så – om inte likströmskablar av någon anledning har betydligt högre resistans per meter tycker jag att den motiveringen faller, eller så missar jag något fundamentalt. Vad säger du?
Tack på förhand!
Effekten P (W) beräknas med
P = U*I = R*I^2 = U^2/R där Ohms lag U = R*I har använts
U = spänning (V)
I = ström (A)
Effekten beror alltså förutom av strömmen i kabeln även av resistansen i kabeln, som i sin tur bestäms av dess resistivitet (material- och temperaturberoende), längd och tvärsnittsarea. Därför vill man gärna ha en korta kablar (både DC och AC), alternativt får man öka tvärsnittsarean (kostar lite extra) för att hålla de resistiva förlusterna på en låg nivå. Med ökad ström får man välja en kabel med större tvärsnittsarea för att minska kabelförlusterna.
Resistansen (ohm) hos en kabel beräknas med
R = ρ*L/A
ρ = resistivitet (ohm m)
L = längd (m)
A = area (m2)
Det finns många webbsidor för beräkning av kabelförluster, exempelvis Electricity losses : AC and DC electrical wire voltage drop and energy losses online calculator.
Från modulerna till växelriktaren var vi 4 mm2 dubbelisolerad DC-kabel. Våra DC-kabelförluster blir då runt 1% vid högsta ström.
Hej! Tack för snabbt svar! Jag blev lite klokare men känner ändå att min huvudfundering kvarstår lite.
Jag är 100% med på att man vill ha så lite förluster som möjligt och därför gärna korta kablar, men jag förstår inte varför det är avgörande att ha växelriktarna så nära solcellerna som möjligt. Rent hypotetiskt, säg att jag måste dra 50m kabel totalt, spelar det någon betydande roll (ur förlustsynpunkt) om jag drar 49m DC och sedan 1m AC eller tvärtom? Framförallt om man växlar ner spänningen ser jag inte hur det hur det skulle kunna vara fördelaktigt att minimera DC-kabelns längd.
Det kan antagligen motiveras av säkerhetssynpunkt eller annat men jag kan inte se hur det kan motiveras med anledningen att det är så stora förluster i just likströmskablarna. Eller har jag tänkt fel?
Återigen, tack på förhand!
/ Jimmy
Finns det någon elleverantör som säljer “ren” solel eller som låter mig köpa in mig i en solcellsanläggning? Alltså något för den som inte kan ha sin egen anläggning men ändå vill stötta utvecklingen? Söker på nätet men hittar inget tydligt. Vindkraft finns ju att köpa på detta sätt!
Anders
Från Telge Energi kunde man tidigare köpa solel, men jag har svårt att hitta något avtal på deras hemsida som ger enbart solel, du får väl ringa och fråga dem.
Se även “Nu kan du köpa el från Sveriges största solpark” (Mälarenergi).
Om jag fattat saken rätt sätter Egen El (ETC) upp solceller för personer i din situation i sina solelsparker.
Tomas H.
Hej Bengt,
Jag skulle gärna vilja komma i kontakt med dig, har du någon mailadress?
Hör gärna av dig
Vänliga hälsningar
Ella
Hej på er alla.
Jag har en fråga: De flesta invertrar är ju inkopplade så att när elströmmen från leverantören försvinner så försvinner solelen med.
Dåså undrar jag finns det frekvensstyrning som kan ta in 240volt växelspänning enfas och leverera ut 400 volt växelspänning trefas?
I så fall kan det vara intressant att köpa en omformare 12 volt batterispänning in och 240 volt växel ut till frekvensstyrningen så klarar man längre strömavbrott.
Naturligtvis måste huvudsäkringarna vara uttagna vid denna användningen och låsta propphål.
Vänligen Kjell-Åke.
Hej Bengt!
Jag har köpt 18 st. solpaneler och till dessa mikroinvertrar av typen Involar MAC 250 – 230A VDE från EV-Power i Tjeckien och anlitade en elfirma för att utföra den elektriska installationen.
Nu har ett problem uppstått, elinstallatören anser att det inte är säkert att invertrarna har rätt skyddsinställningar för det svenska elnätet och vägrar med hänvisning till detta att inge en föranmälan till nätägaren Vattenfall.
Invertrarna är märkta: VDE 0126 -1 -1
Det finns också ett testprotokoll som anger att invertermodellen är testad i överensstämmelse med:
EN 50178 : 1997
EN 62109 -1 : 2010
IEC 62109 -1 : 2010
IEC 62109 -2 : 2011
DIN V VDE V 0126 -1 -1/02.06
Installatören har påtalat att det saknas uppgift om godkännande enl. normen.: EN 50438 och att det inte “går” att sända in föranmälan utan en sådan uppgift.
Är detta korrekt?
Jag vet att abonnenter hos andra elnätsägare har byggt godkända solcellsanläggningar, med invertrar av samma modell och från samma leverantör, och jag antar att varken jag eller elinstallatören har något att förlora på att sända in en föranmälan till Vattenfall. Det värsta som borde kunna hända är såvitt jag kan se att vi får ett avslag.
Eftersom jag redan har köpt invertrarna och inte har någon möjlighet att häva köpet så är jag förstås angelägen om att få ett godkännande av Vattenfall.
Hur gör man?
Tacksam för ett råd
Vänliga hälsningar
Kent
I svensk standard SS-EN 50438 ”Fordringar för anslutning av smågeneratorer i parallelldrift med det allmänna elnätet” (som även är en europeisk standard) finns svenska krav på tillåtna avvikelser för nätspänning och nätfrekvens innan växelriktaren måste sluta leverera ström. Jag skrev om denna standard i februari 2011 i inlägget “Växelriktare – en nyckelkomponent i solcellsanläggningen“. De värden för inställningar som står där är dock gamla nu, det har visst kommit en ny utgåva av standarden och jag har den inte tillgänglig nu.
Din elinstallatör har rätt i att den svenska standarden ska följas. Det måste gå att visa för nätägaren att dina växelriktare har de rätta inställningen enligt den svenska standarden. För vanliga växelriktare kan dessa värden justeras i efterhand av den som har rätt behörighet. I vilken mån det är möjligt för dessa modulväxelriktare vet jag inte. Du kan väl börja med att fråga leverantören vilken fabriksinställning de gjort av dem och hur man justerar dem om det skulle behövas. Du kan också kontakta Vattenfall och be om de krav som anges i den uppdaterade standarden om inte elinstallatören har dem till hands.
Detta är något alla som importerar växelriktare bör tänka på i förväg…
Hej! Vad gäller egentligen om momsen, ska vi alla solelare registrera oss eller? Se nedan:
https://www.skatteverket.se/privat/skatter/fastigheterbostad/elproduktionmedsolceller.4.3aa8c78a1466c58458750f7.html
mvh//Robin
Ja, så är det enligt Skatteverket, se inlägget Ska alla solcellsägare behöva momsregistrera sig?.
I praktiken är dock en del elbolag inte så nitiska i detta och betalar ut ersättning utan moms till de som inte är momsregistrerade. Det som behövs är att man återinför den gräns för momsregistrering som fanns före en lagändring ifjol, då det fanns en gräns på 30 000 kr i intäkter under vilken man inte behövde registrera sig för moms. Skatteverket tolkar bara gällande regelverk, som alltså behöver förändras. Det är upp till vår nya regering att ordna det.