Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Kategoriarkiv: Solceller

Blir vi ett plushus under maj? II

Publicerat av

Nej, som jag förutspådde den 16 maj blir vi inte det. I dagsläget har vi köpt ca 300 kWh el (glömde läsa av elmätaren vid månadsskiftet) och matat in ca 220 kWh till nätet. Nettot blir alltså ca 80 kWh hittills. De tre närmaste dagarna förutspås rätt mulet så då går vi nog plus minus noll. De tre sista dagarna under månaden ska bli soliga säger prognosen och då kommer vi att generera mera solel än vad vi behöver köpa el.

Vi har producerat 360 kWh solel hittills under månaden och vi hamnar nog mellan 440 och 450 kWh för månaden. Bästa dagen hittills i år har gett 18,93 kWh solel. Väntar på att nå drömgränsen 20 kWh…

Producerad solel per dygn hittills under 2011.

Producerad solel per dygn hittills under 2011.

Vad kostar solceller? II

Publicerat av

Den vanligaste frågan vad gäller solceller är nog ”Vad kostar det”? Och den vanligaste fördomen är nog att solceller är dyra. Ja, de kostar en del. MEN, priserna faller raskt. Man får också komma ihåg att driftkostnaderna är minimala, solenergin är gratis, de kommer att sitta där mer än 25 år och att man inte behöver exploatera någon ny mark om solcellsanläggningen sätts på en befintlig byggnad. Om det blev dyrt eller inte vet vi egentligen inte förrän om 30 år, då vi vet hur elprisutvecklingen har varit. Vem kan förutsäga elpriset ens om tio år?

Den 9 maj höll jag ett föredrag på ett energiseminarium i Borlänge. Under samma session berättade Sala-Heby Energis VD Kenneth Håkansson vad de betalat för de tre installationer man gjort hittills i Sala och Heby. Prisskillnaderna var häpnadsväckande. Alla priser nedan är inklusive moms för nyckelfärdiga system, alltså inklusive allt material och installation.

Första anläggningen. Augusti-september 2009. 47 kW. 60 000 kr/kW.

Andra anläggningen. Juni-juli 2010. 77,5 kW. 35 625 kr/kW.

Tredje anläggningen. April 2011. 36 kW. 27 750 kr/kW. Detta måste vara den billigaste solcellsanläggning som sålts i Sverige.

Hörde idag talas om två anläggningar, på 30 kW respektive 40 kW som sålts i år i Västerås, för 30 000 kr/kW.

Vårt solcellssystem på 3,36 kW kostade 57 700 kr/kW ifjol sommar. Vi fick tillbaka 60% av beloppet i statligt investeringsstöd, så i praktiken betalade vi 23 100 kr/kW. Har systempriserna sjunkit så mycket sedan dess? NEJ, blir det korta svaret.

Visst har priserna sjunkit, men inte så mycket. Dels blir priserna per kW i genomsnitt alltid lägre för större system, dels är det en tuff konkurrens om de offentliga upphandlingarna och någon kan dumpa priset för att få ordern, men som knappt ger någon vinst för företaget.  Dessutom har våra solcellsmoduler 17,3% verkningsgrad vilket höjde vårt pris. Vi valde dessa moduler för att vi ville få mycket effekt på vår begränsade yta. Vi köpte dessutom en del lull-lull som krasst sett inte är nödvändigt för en vanlig villaägare. En separat elmätare som vi har är inte nödvändig har det visat sig, vår växelriktare Sunny Boy 3000 TL från SMA ger tillräckligt bra värden för energiproduktionen. Vår sensorbox med mätning av solinstrålning och modultemperatur är givande för den teknikintresserade men överflödig för medelsvensson. Det kan även gälla webboxen för att kunna spara driftdata och för att kunna publicera dessa data på webben, Sunny Portal i vårt fall. Det är jättebra för att kunna följa driften noggrannt, men alla behöver inte göra det. Man kan själv läsa av värdena från växelriktaren någon gång i månaden om man vill hålla koll på solelproduktionen. För större anläggningar är det dock mera naturligt med dessa ”tillbehör”.

Gör din egen prognos för solelproduktion

Publicerat av

Prognoser för solelproduktion kommer att bli allt viktigare i framtiden. Om man vill göra en egen 6-dygnsprognos över solelproduktion har Meteoblue en gratistjänst som är lätt att använda och mycket snabb. Genom att ange latitud, longitud, orientering, lutning och toppeffekt får man ett diagram som visar en effektkurva för de närmaste sex dygnen. Tips: Man kan skriva in sina värden istället för att välja med de fasta stegen. Så här ser prognosen ut för vår solcellsanläggning med en nominell toppeffekt på 3,36 kW:

5-dygnsprognos för solelproduktion

5-dygnsprognos för solelproduktion

Vid närmare betraktelse verkar man missa vår toppeffekt. I diagrammet ligger toppeffekten under dagen på knappt 2,5 kW. Mitt på dagen ska vi nu ligga runt 2,8 kW om det är soligt väder, det kan se på dygnskurvorna i Sunny Portal (se under Energy and Power). När jag tittade på växelriktarens värden mitt på dagen idag gav växelriktaren 3,0 kW korta stunder, men bästa medelvärdet över en timme blev 2,79 kW.

Hög solinstrålning hittills i år

Publicerat av

På SMHI:s webb kan man hitta data för uppmätt solstrålning för ett antal orter. Tittar man på Stockholm visar det sig att den globala solstrålningen har varit över normalvärdet för åren 1961-1990 under årets alla månader hittills! Solstrålningen har varit 8%, 15%, 25% respektive 17% över normalvärden för årets fyra första månader.  Det är därför naturligt att även solelproduktionen visat höga värden för början av året, se inlägg från 30 april.

Även solskenstiden mäts. Den definieras som den tid då den direkta solstrålningen är över 120 W/m2.  Även den har varit högre än normalt för årets alla månader. Under mars var solskenstiden 59% högre än normalt!

SMHI har inga solstrålningsdata för Västerås. Däremot finns uppgifter om nederbörd. Ökande nederbörd dagtid ger minskande solstrålning och solskenstid. Januari och februari hade mera nederbörd än normalt, medan mars och april båda hade lägre nederbörd än normalt.

Solstrålning i Stockholm 2011 jämfört med ett normalår.

Solstrålning i Stockholm 2011 jämfört med ett normalår. Data från SMHI.

Solskenstid i Stockholm 2011 jämfört med ett normalår.

Solskenstid i Stockholm 2011 jämfört med ett normalår. Data från SMHI.

Nederbörd i Västerås 2011 jämfört med ett normalår.

Nederbörd i Västerås 2011 jämfört med ett normalår. Data från SMHI.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solceller – Snabbguide och anbudsformulär

Publicerat av

Jag och Lars Hedström, Direct Energy, har inom ramen för ett projekt i SolEl-programmet tagit fram en snabbguide med råd, nyckeltal och tips plus ett anbudsformulär att använda när man ska ta in anbud på solcellsanläggningar. Det hela finns att ladda ner på SolEl-programmets webb!  

Snabbguiden innehåller korta råd, nyckeltal och tips på vad som är viktigt att tänka på när man funderar på att installera en solcellsanläggning. Intresserade kan då på ett tidigt skede avgöra potentialen på sin byggnad och om solceller är något för byggnaden.

Formuläret underlättar vid anbudsförfrågan av solcellsanläggningar när man bestämt sig för att gå vidare och ta in anbud från leverantörer. Det underlättar även för leverantören som får ett bra underlag att räkna på och förhoppningen är också att det skall leda till bättre möjligheter för kunden att jämföra olika anbud.

Hör gärna av dig om du har synpunkter på snabbguiden eller anbudsformuläret!

IEA PVPS Annual Report 2010

Publicerat av

Nyligen kom IEA PVPS med sin Annual Report 2010. Där kan man läsa om de olika projekt som IEA PVPS driver. Svensk deltagande finns i Task 1 (Exchange and Dissemination of Information on Photovoltaic Power Systems),  Task 13 (Performance and Reliability of PV Systems), och Task 14 (High Penetration PV in Electricity Grids) genom Uppsala Universitet (Task 1), ABB Corporate Research (Task 13-14) och möjligen SP (Task 13).

I rapporten kan man också läsa rapporter från de länder som är med i IEA PVPS. Det finns en rapport för Sverige som ger en kortfattad överblick över status för solcellsbranschen i Sverige. Här kan man bland annat läsa att 5 MEuro av Energimyndighetens energiforskningsbudget på 100 MEuro går till solcellsprojekt.

Vill man läsa lite mera om vilka projekt som Energimyndigheten har beviljat anslag till kan man gå in på Energimyndighetens webb och titta under forskning. Där finns en sökbar projektdatabas. Det största pågående solcellsprojektet är Midsummers ”Inline solar factory”. De har beviljats 49,3 miljoner kr under 2009-2011. I projektbeskrivningen står ”Projektet avser demonstration av Midsummers teknik för kostnadseffektiv massproduktion av tunnfilmssolceller genom byggandet av en tillverkningslina med tillhörande teknisk utveckling och affärsutvecklande verksamhet.”

Vi håller tummarna att Midsummers projekt blir lyckat och att det blir solcellsproduktion i Sverige! Konkurrensen i solcellsbranschen är hård, där Kina idag dominerar tillverkningen av solceller.

Energiscenarior – hur underligt kan det bli?

Publicerat av

2008 gav Shell ut ”Shell energy scenarios to 2050”. Man gjorde två olika scenarior,  som beskrivs så här ”Scramble – policymakers pay little attention to more efficient energy use until supplies are tight. Likewise, greenhouse gas emissions are not seriously addressed until there are major climate shocks. In the second scenario – Blueprints – growing local actions begin to address the challenges of economic development, energy security and environmental pollution. A price is applied to a critical mass of emissions giving a huge stimulus to the development of clean energy technologies, such as carbon dioxide capture and storage, and energy efficiency measures. The result is far lower carbon dioxide emissions.”

För scenariot Blueprint presenteras nedanstående tabell vad gäller världens energiförsörjning (1 EJ = 1018 J och 1 kWh = 3,6 MJ)

Total primary energy. Blueprint scenario (Shell).

Total primary energy. Blueprint scenario (Shell).

och detta diagram som visar elproduktionen

Slutlig elanvändning i världen. Blueprint scenario (Shell).

Slutlig elanvändning i världen. Blueprint scenario (Shell).

Shell tror att sol går om vind när det gäller total energitillförsel i världen under nästa decennium. Detta gäller dock inte scenariot för elproduktion. Det betyder att Shell även räknar med en betydande tillförsel av solvärme, vilket i och för sig är helt naturligt. Vill man ha tappvarmvatten är solfångare ett billigare alternativ och dessutom är lagring av varmvatten i en ackumulatortank billigare än ellagring i batterier.

En underlighet med världens energiförsörjning är att Shell tror att först efter 2030 minskar oljetillförseln. Det finns många olika prognoser om hur oljeproduktionen kommer att förändras i framtiden. Hittade nedanstående figur på OilDrum som uppdaterades i juli 2009. Det är en sammanställning av olika prognoser, där 95% av prognoserna förutspådde en ”Oil Peak” mellan 2008 och 2010. Lite skrämmande måste jag säga… Det finns med andra ord ingen anledning att förhala satsningar på förnyelsebar energi och energieffektiviseringar.

Världens oljeproduktion. Uppdatering juli 2009 (Oil drum).

Världens oljeproduktion. Uppdatering juli 2009 (Oil drum).

Blir vi ett plushus under maj?

Publicerat av

Nej.

Ett plushus genererar mera energi än vad det använder. Under maj månad har vi hittills köpt ca 230 kWh (skattat värde, glömde att läsa av mätarställningen vid månadsskiftet och hittar ingen mätarställning på våra elräkningar) och matat in 133 kWh av vår solelproduktion på 222,6 kWh till nätet, vilket gör att vi netto köpt 97 kWh. Om vi ska bli ett plushus under maj krävs att vi genererar ett solelöverskott på i genomsnitt 6,9 kWh per dygn under resten av månaden. Ett så pass stort överskott kommer vi inte att få. Skulle tro att vi hamnar på ett nettoköp på 50-80 kWh under maj.

Men under juni-juli kommer vi att få ett litet överskott (om det vädermässigt blir en normal sommar) och därmed blir vi ett plushus då… Och det var så tanken var från början. Med tanke på nettodebitering per månad diskuterades när vi skulle dimensionera vår solcellsanläggning ville vi inte producera något större överskott under juni-juli eftersom vi inte skulle få något betalt för ett månadsöverskott, enligt den diskussion som då fördes om nettodebitering.

I dagsläget är det oklart om det blir någon nettodebitering eller inte. Skatteverket tycker att det strider om gällande regler för betalning av energiskatt och vi väntar nu på ett utspel från Näringsdepartementet i frågan.

Sveriges första plushus på årsbasis ligger i Åkarp i Skåne.

Nord Pool spotpris

Publicerat av

En vanlig ersättning när man säljer överskottet av solel är Nord Pool spotpris med eller utan avdrag. Vi säljer till Bixia och får Nord Pool spotpris per timme utan avdrag.

Diagrammet nedan visar Nord Pool spotpris (”Area price”) per timme under de två första veckorna i maj. Priserna var som högst under förmiddagen, då medelpriset under perioden var 51 öre/kWh mellan kl 09 och kl 10, exklusive moms. Under dagen sjönk priset sakta till 47 öre/kWh mellan kl 15 och kl 17 för att sedan öka till 50 öre/kWh mellan kl 20 och kl 22 och därefter sjunka under natten. Medelpriset hade ett minimum på 41 öre/kWh mellan kl 03 och kl 04. Medelpriset under dessa veckor varierade alltså 10 öre/kWh, exklusive moms, under ett dygn.

I framtiden kommer vi att få ett elpris som varierar per timme. Tanken är att genom att göra saker som inte är tidskritiska ska konsumenten spara pengar genom att använda billigare el och toppeffekterna under ett dygn kan minskas genom att elanvändningen flyttas från nuvarande tider med hög effekt till tider med lägre effektbehov, vilket skulle minska belastningarna på nätet.

Om elanvändarna ska förmås ändra sitt beteende behövs sannolikt mycket större prisvariationer. Eller skulle du flytta på exempelvis din tvättmaskinskörning (som drar 0,6 eller 1,4 kWh för 4 kilo tvätt i 40 respektive 60 grader enligt Luleå Energis hemsida) från kvällen till natten och spara 7-16 öre per tvätt om timpriserna skulle följa Nord Pools timpriser?

Nord Pool spotpris.

Nord Pool spotpris.

Nya all-time high

Publicerat av

7-9 maj var soliga dagar som gav 18,56, 18,61 respektive 18,53 kWh, där det blev all-time high två dagar på raken. Undrans när det blir första dagen över 20 kWh?

Forsätter maj som hittills når vi 450 kWh under månaden och därmed skulle vi producera ungefär lika mycket solel som månadsgenomsnittet för köpt el under maj åren 2007-2010.

Hittills kan vi känna oss väldigt nöjda med vår solcellsanläggning. Den tuffar på utan minsta problem och det är det som är det fina med en solcellsanläggning, behovet av underhåll är minimalt…

Producerad solel per dygn under 2011.

Producerad solel per dygn under 2011.