Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

PVSEC dag 1

Första dagen på PVSEC i Hamburg idag. Ägnade förmiddagen åt den gigantiska utställningen. Betade av fyra hallar, fem större kvar. Tja, vad ska man säga. Asien, Asien, Asien… Många modultillverkare fanns på plats, Kina, Korea, Japan, Indien etc. Hos Apolo Solar stod “Wir bauen Solarparks unter 1,9 Mio Euro /1 MW!”. Häftigt om man menar en nyckelfärdig solcellspark (kollade inte om det var så de menade). Det skulle motsvara 17 300 kr/kW.

Efter lunch drog konferensen igång på allvar. Jag var på 5A Large PV Power Plants and Distribute PV. Efter tre sessioner med 17 föredrag som slutade strax efter 18.30 kände jag mig fullmatad för idag. Många spännade saker. En av de fräckare idéerna var att sätta en IR-kamera i en liten modellhelikopter för att därmed kunna scanna av en stor solcellsanläggning på några minuter. I föredraget 5AO.5.2 Quality Control of PV-modules in the Field Using Infrared-Thermography visades fina bilder på hur man detekterat “bypassed substring, cell fracture, bad soldering och short-circuited cells”. Man hade fastställt felen genom att plocka ner misstänkt felaktiga moduler och mätt upp dem närmare i lab, där man tagit upp spänning-ström kurvor och gjort elektroluminiscens. Mätningarna hade gjorts från skylift vilket blir omständligt för en stor anläggning, men med kamera i en helikopter skulle det kunna gå mycket smidigare.

I ett stånd med mängder av olika solcellsprylar fastnade jag för en universalladdare, som kan användas bland annat till iPhone. Batterierna kan laddas med solceller eller via USB. Slutade med att slantade upp 20 Euro för denna pjäs.

Dagens svenskar jag träffade var Joakim Widén, Uppsala universitet, och Mr X från Högskolan i Dalarna (beklagar att namnminnet sviktar. Jon Persson var det…).

I Hamburg redo för PVSEC

Sådärja. Är nu på Holiday Inn i Hamburg. Träffade Andrew Machirant och Lars Stoltz på samma flyg. Några flera svenskmöten lär det väl bli under de kommande dagarna. PVSEC och utställarmässan Intersolar drar nog en hel del svenskar.

334 kWh solel under augusti

Under augusti producerade våra solceller 334,11 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning. Min uppskattning är dock väl försiktig för i år, vi har nu 722 kWh/kW när åtta månader har passerat.

För både januari och februari har PVsyst gett osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det berodde säkert på att mars var soligare än normalt, se inlägg från 20 maj. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen. April hade också mer sol än normalt. För maj var det dött lopp mellan PVGIS och Solelekonomi när det gäller bästa prognos, där både låg mindre än 0,5% från verkligheten. För juni var PVGIS närmast, med PVsyst som tvåa. När det gäller juli hamnade vi under alla prognoser, vilket pekar på att juli var mindre solig än normalt, till skillnad från januari-juni som alla har varit soligare än normalt enligt SMHI:s mätningar i Stockholm. För augusti var det PVGIS den prognos som kom närmast, 1,2% från verkliga värdet.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

  Gäddeholm 73 Sunny Portal PVGIS Västerås PVSyst oskuggat Stockholm Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,1 73,2 72,4 73
Dec 18,87 0,3 32 47,8 31
Jan 48,09 18,3 49,8 48,7 68
Feb 129,93 115,9 121 129 70
Mar 292,32 242,5 229 273 255
Apr 362,20 324,2 336 368 465
Maj 449,87 379,8 452 500 448
Jun 441,79 380,6 416 508 552
Jul 367,05 384,9 418 471 454
Aug 334,11 353,5 338 407 446

 

Jämförelse av vår soleproduktion med några prognosprogram

Jämförelse av vår soleproduktion med några prognosprogram

Solelproduktion per dygn under augusti 2011.

Solelproduktion per dygn under augusti 2011.

Solelproduktion per dygn under 2011 till och med juli.

Solelproduktion per dygn under 2011 till och med juli.

Ja till investeringsstöd även 2012?

Regeringen ska behandla kommande års budget i slutet av månaden. Vi hoppas att tidigare budgetförslag på 60 miljoner kronor ligger fast och att investeringsstödet därmed fortsätter under 2012.

Förutom ett ja i budgeten krävs en förordning som sätter reglerna för stödet. I nuvarande förordning har stödreglerna varit oförändrade från och med juli 2009 då stödet började. Enlig förordning om statligt stöd till solceller kan privatpersoner idag få maximalt 60% och de stödberättigande kostnader får uppgå till högst 75 000 kronor plus moms (93 750 kr inkusive moms) per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt. Helt klart måste den maximala nivån sänkas kraftigt eftersom priserna sjunkit så mycket sedan årsskiftet 2008/2009 då denna nivå beslutades.

Taket för de stödberättigade kostnader borde sänkas till storleksordningen 50 000 kr/kW inklusive moms och att man får maximalt 50% i stöd. Man skulle då få betala maximalt 25 000 kr/kW ur egen ficka. Genom att sänka taket och stödnivån kan flera av de som söker få ett stöd och genom att successivt sänka nivåerna ger det en prispress. Det var ett tankefel att ha en fast nivå under 2,5 år som nu blivit fallet. Jag föreslog att nivån skulle justeras varje år när förslaget diskuterades i en referensgrupp till Näringsdepartementet, men fick inget gehör för den idén. I Tyskland har man kommit längre i denna fråga och har regler för hur stödnivåerna, i form av inmatningstariffer (feed-in tariffs), ska sänkas.

En rejäl andel av stödet borde dessutom öronmärkas för små anläggningar (exempelvis högst 10 kW), så att inte stora anläggningar tar allt stöd. I Västmanlands län blev det så när de första pengarna delades ut 2009 att allt gick till en stor anläggning i Sala och att alla andra blev utan, så bör det inte vara. Stödet bör bidra till en spridning av solcellstekniken även till småhusägare.

PVSEC i Hamburg på gång

Nästa vecka går världens största solcellskonferens 26th European Photovoltaic Solar Energy Conference and Exhibition (26th EU PVSEC) av stapeln i Hamburg. Jag kommer inte att bli ensam besökare där. Många tusen andra solcellsintresserade kommer att vallfärda dit. Förutom konferensen finns en gigantisk utställningen med närmare 1000 utställande företag på 85 000 m2. Ifjol hade utställningen 38 000 besökare…

367 kWh solel under juli

Under juli producerade våra solceller 367,05 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning. Min uppskattning är dock väl försiktig för i år, vi har nu 644 kWh/kW när sju månader har passerat.

För både januari och februari har PVsyst gett osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det berodde säkert på att mars var soligare än normalt, se inlägg från 20 maj. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen. April hade också mer sol än normalt. För maj var det dött lopp mellan PVGIS och Solelekonomi när det gäller bästa prognos, där både låg mindre än 0,5% från verkligheten. För juni var PVGIS närmast, med PVsyst som tvåa. När det gäller juli hamnade vi under alla prognoser, vilket pekar på att juli var mindre solig än normalt, till skillnad från januari-juni som alla har varit soligare än normalt enligt SMHI:s mätningar i Stockholm.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

  Gäddeholm 73 Sunny Portal PVGIS Västerås PVSyst oskuggat Stockholm Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,1 73,2 72,4 73
Dec 18,87 0,3 32 47,8 31
Jan 48,09 18,3 49,8 48,7 68
Feb 129,93 115,9 121 129 70
Mar 292,32 242,5 229 273 255
Apr 362,20 324,2 336 368 465
Maj 449,87 379,8 452 500 448
Jun 441,79 380,6 416 508 552
Jul 367,05 384,9 418 471 454
Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Solelproduktion per dygn under juli 2011.

Solelproduktion per dygn under juli 2011.

Solelproduktion per dygn under 2011 till och med juli.

Solelproduktion per dygn under 2011 till och med juli.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Sensor för lufttemperatur installerad

Nordisk stormhatt på Graipesvare, 11 juli.

Nordisk stormhatt på Graipesvare, 11 juli.

Igår var Direct Energy på plats och installerade temperatursensorn för utomhustemperatur. Sensorn är en PT100-sensor från SMA och den är kopplad till SMA:s sensorbox. Den sitter nu under takfoten på husets nordsida, där solen förhoppningsvis inte ska påverka temperaturmätningen. Just idag var det dock inte speciellt upphetsande att jämföra med modultemperaturen eftersom det var en mulen dag med små temperaturvariationer.

Diagram för lufttemperatur och temperaturen på baksidan av en solcellsmodul finns på Sunny Portal under ”Sensor SENS 848”.

Kom hem igår från en fjällvandring i Marsfjällens naturreservat med barndomsvännen Rolf. Härliga vyer, många fjällämmlar och gråsidingar, fjällabb, fjällvråk och många spännande växter. När det gäller “värme” hade det dock utom den första dagen varit varmare att sitta hemma i kylskåpet, vi hade -1,3 grader den kallaste natten och vinden förstärkte kyleffekten.

Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.

Fjällämmel. Graipesvare, Marsfjällens naturreservat, 11 juli.

Fjällämmel. Graipesvare, Marsfjällens naturreservat, 11 juli.

Orkidén vityxne på Graipesvare, 11 juli.

Orkidén vityxne på Graipesvare, 11 juli.

Dubbla regnbågar. Marsfjället i bakgrunden. 11 juli.

Dubbla regnbågar. Marsfjället i bakgrunden. 11 juli.

Jämförelse fem solcellsanläggningar – vilken är bäst i Sverige?

I figuren och tabellen nedan har jag uppdaterat solelproduktion i form av kWh solel per installerad kW för de fem olika anläggningar som jämförts även tidigare. Genom att använda kWh/installerad kW kan man jämföra produktionsdata från olika anläggningar. Anläggningarna finns beskrivna i inlägg den 8 maj.

Anläggning kWh/kW, Jan-Juni 2011
KTH 635
Bua Kyrka 593
Gäddeholm 513
Finnängen 512
ABB Corporate Research Ca 510

Värden saknas för juni för ABB-anläggningen eftersom jag fått meddelandet ”Inga tidsserier är tillgängliga för dig just nu.” från Mälarenergis hemsida under de senaste dagarna. Jag gjorde därför en uppskattning.

KTH är fortfarande i klar topp under 2011 och med tanke på att den gett mer än Bua kyrka alla månader i år utom snörika januari tror jag att KTH kommer att förbli i topp året ut. Övriga anläggningar är förvånansvärt lika. Andreas har tidigare sagt att han ska ta dit plåtslagare för att finslipa sin anläggning på Finnängen så han siktar på tredjeplatsen…

Finns det någon anläggning i Sverige som slår KTH-anläggningen? Kanske på Öland eller Gotland?

Jag har nu semester och kommer att vara bortrest i två omgångar. Det kommer därför att bli glesare med inläggen en tid framöver.

Jämförelse av produktion per månad för fem solcellsanläggningar

Jämförelse av produktion per månad för fem solcellsanläggningar

Solelproduktion Juni – Summering 2

I nedanstående diagram har jag summerat solelproduktion, köpt el, överskottsel som matas in på nätet och beräknad elanvändning (köpt el + solelproduktion – överskott som matas in på nätet) per timme för alla dagar i juni. Elanvändningstoppar är under morgonen och framför allt på kvällen, då matlagning, TV-tittande och datorer ökar på användningen. Värdet för elanvändning kl 15-16 verkar för övrigt vara rätt så mycket fel av någon outgrundlig anledning, det borde vara minst 12 kWh istället för 7,5 kWh. Minst el har vi köpt mellan 11 och 12, totalt 0,3 kWh under månaden.

Man kan räkna ut att under dygnets tre första timmar, då huset går på ”tomgång”, använde vi i genomsnitt 410 W. Det är vad FTX-ventilation (ca 140 W, uppmätt), kyl och frys (ca 50 W, beräknat snittvärde), IT-prylar (ADSL-modem, router, nätverkshårddisk, laddare för datorer) och en del andra prylar (klocka ugn, logger solfångare, telefonladdare, batteriladdare för reservkraft och prylar på standby, dock ej TV:n som alltid stängs av under natten) använder. Jag förstår mig tyvärr inte på att ”övrigt”, som jag inte har mätvärden på, använder så pass mycket. Om tomgångseffekten kunde minskas med låt säga 100 W året runt skulle det motsvara ca 5% av husets årliga elanvändning!

Summering Juni 2011.

Summering Juni 2011.

Solelproduktion Juni – Summering. Plushus!

Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för juni från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-maj 2011.

62% av vår producerade solel under juni matades in på nätet, vilket är 1% mindre än under maj. Denna el säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia.

29% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var mer än under maj då det blev 26%. Under 18 av månadens dygn producerade vi mera solel än husets elanvändning, vilket var lika med maj.

Under juni köpte vi 257,5 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 320-441 kWh under juni månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under juni på 169 kWh. Utan solcellerna hade det alltså blivit 426 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 273 kWh till nätet, vilket gör att vårt produktionsnetto var 15,6 kWh. Vi blev alltså ett plushus under juni! Yiihaa…

Summering Juni 2011

Summering Juni 2011

Solelproduktion per dygn under juni 2011.

Solelproduktion per dygn under juni 2011.

Solelproduktion per timme under juni 2011.

Solelproduktion per timme under juni 2011.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.