Så var rubriken på en artikel i Dagens Industri Lördag där de hade gjort ett hemma hos reportage hos Maria och mig. En förstasidesbild och ett uppslag på två sidor blev det. Kul att kunna sprida lite information om solceller! Artikeln finns inte på webben, utan man får läsa den i lördagens pappersutgåva.
Kategoriarkiv: Solceller
Bixia köper solel för 1 kr/kWh
Om du är nätkund hos Växjö Energi kan du nu sälja ditt överskott av solel för 1 kr/kWh till Bixia. När vi hade Bixia som köpare av vår överskottsel ifjol betalade de Nord Pool timspotpris utan avdrag. Nu kan man alltså få betydligt bättre betalt, men tills vidare bara om man är nätkund hos Växjö Energi. Erbjudandet gäller nettokonsumenter av el, om man har ett säkringsabonnemang på högst 63 A och en toppeffekt på max 43,5 kW.
Info på företagens hemsidor
- Växjö Energi. Betalning för överskottsel. 2012-02-17.
- Bixia. Bixia dubblar ersättningen för solel. 2012-01-30.
Växjö Energi är delägare i Bixia. Växjö Energi hade 30 700 elnätskunder 2010.
Utöver ersättningen från Bixia får man även den lagstadgade ersättningen från nätbolaget Växjö Energi och dessutom har man möjlighet att få elcertifikat samt ursprungsgarantier vilket ger ett ytterligare tillskott till ersättningen från elhandelsbolaget Bixia.
App för Sunny Portal
Vi har en SMA växelriktare och jag har laddat ner en gratis app Sunny Portal för iPhone. För att kunna se driftdata ska man ange e-postadress och lösenord, samma som för Sunny Portal på webben. Det har fungerat fint att logga in tidigare och titta på driftdata men nu får jag ”Login failed. The login was not succesful. Please try again…”. Provade att ta bort appen och ladda ner den igen, men det blev samma fel. Det fungerar bra att logga in på Sunny Portal på datorn. Huum… märkligt. Skickade ett meddelade till Sunnys kundservice, så får vi se vad de har för förslag.
Nätbolaget Utsikt erbjuder också nettodebitering
Enligt pressmeddelande från nätbolaget Utsikt som kom 28 december 2011 erbjuder man nu alla sina nätkunder nettodebitering på månadsbasis.
Mälarenergis nätbolag erbjuder också nettodebitering, från och med januari 2012, enligt en pressrelease som kom 9 november.
Uppenbarligen har nätbolagen tröttnat på regeringens fleråriga senfärdighet i denna fråga och tagit saken i egna händer.
Skatteverket anser att det bryter mot energiskattelagen att erbjuda nettodebitering eftersom man då inte betalar energiskatt på den el som kvittas. Som privatperson skulle man därför få smisk av Skatteverket, vi får se hur det går för nätbolagen…
Frånvaron av nettodebitering är stort hinder för utvecklingen av småskalig solelproduktion. Vi behöver därför få en laglig lösning på detta, men från Näringsdepartementet sade man den 28 november ifjol att det skulle det dröja minst ytterligare ett år. Man kan undra varför det ska behöva ta så lång tid eftersom minst två nätbolag, kanske finns flera?, officiellt redan sagt att de har en teknisk lösning som fungerar.
Snöröjning på solceller
Gjorde snösväng på solcellerna igår kväll. Det hade kommit 1 dm nysnö föregående natt, vilket gjorde att det inte blev någon solelproduktion alls igår. Snösvängen gjorde nytta under dagen idag, men ikväll snöar det igen och kl. 22.30 är det några mm nysnö på solcellerna. Nåja, snart blir det plusgrader på dagarna enligt väderprognosen och då försvinner snön.
Solelproduktion Januari – summering
Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för januari från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för januari 2011.
14% av vår producerade solel under januari matades in på nätet, vilket kan jämföras med 17% under januari ifjol. Denna överskottsel sålde vi till Telge Energi för 1,50 kr/kWh, inklusive moms.
Vi behövde köpa el under månadens alla timmar. Det blev inget dygn med positivt solelnetto.
Under januari köpte vi 3028 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket var mindre än januari i fjol med 2977 kWh men mindre än 2010 års 3781 kWh. 2008 köpte vi bara 2162 kWh. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under januari på 43 kWh. Utan solcellerna hade det blivit 3071 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 7 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 3021 kWh.
Jämförelse januari 2011 och 2012.
Solelproduktion per dygn under januari 2011.
Solelproduktion per timme under januari 2011.
Årsbästa för solcellerna
Med 7,49 kWh blev det årets bästa dag. Lustigt nog gav 12 februari ifjol också årsbästa, då med 8,18 kWh. Det var lite moln under tidig förmiddag idag som gjorde att det inte blev riktigt lika mycket solel som för ett år sedan. Det var också varmare idag (+1 grad) än ifjol vilket också minskar solelproduktionen, eftersom solcellernas verkningsgrad sjunker med ökande celltemperatur.
Solelproduktion per dygn hittills under 2012.
Stora solcellsanläggningar för 16 700 kr/kW i Tyskland
I inlägg från 25 januari skrev jag om tyska systempriser på 2 082 Euro/kW i Tyskland för nyckelfärdiga solcellsystem upp till 100 kW.
Hörde under veckan om priser för nyckelfärdiga solcellsanläggningar på 5-10 MW. Då kan det röra sig om 1 600-1 800 Euro/kW, exklusive moms. Om vi räknar med den tyska momsen på 19% för att kunna jämföra med de tidigare priserna och en Eurokurs på 8,79 kr/Euro (enligt Dagens Industris) blir det 16 700 – 18 800 kr/kW om anläggningen skulle byggas i Tyskland.
Dags att uppdatera Kostnad solel igen…
Som väntat är stora anläggningar med 2-axlig solföljning borta ur bilden på grund av de låga modulpriserna. Fast lutning eller 1-axlig solföljning är det som gäller för stora anläggningar.
Solinstrålning under 2011 högre än under normalår
På SMHI:s webb finns data för uppmätt global solstrålning (kWh/m2) för ett antal orter i Sverige. I Stockholm var solstrålningen 1021,7 kWh/m2 och i Lund 1016 kWh/m2 under 2011, med andra ord en marginell skillnad. Solstrålningen i Stockholm och Lund var 5,4% respektive 4% högre än normalvärdet för åren 1961-1990.
Tittar man på enskilda månader var det som mest 25% (mars) högre än och som minst 13% (november) under normalvärdet i Stockholm för åren 1961-1990. I Lund var juni 18% över och december 13% under normalvärdet.
Under ett normalår svarar första halvåret för 56,7% av årets solinstrålning i Stockholm och 55,4% i Lund. I år var det ändå större övervikt för första halvåret, 59% i Stockholm och 59,7% i Lund.
Även solskenstiden mäts. Den definieras som den tid då den direkta solstrålningen är över 120 W/m2. Den följer i Stockholm samma trend som solinstrålning men med än högre variationer runt normalvärdet än för solinstrålningen. Under 2011 hade Stockholm 2072 solskenstimmar mot normalvärdet 1821 solskenstimmar för åren 1961-1990, vilket är 14% mer än normalt.
SMHI har inga solstrålningsdata för Västerås. Däremot finns uppgifter om nederbörd. Ökande nederbörd dagtid ger minskande solstrålning och solskenstid. Under 2011 blev det 638 mm nederbörd, vilket betyder att det blev 18% mera nederbörd än normalvärdet för ett helår som är 539 mm i Västerås.
Global solstrålning Stockholm 2011
Global solstrålning Lund 2011
Global solstrålning Stockholm jämfört med Lund 2011
Solskenstid Stockholm 2011
Nederbörd Västerås 2011
Klicka på diagrammen för att se dem i större storlek.
Blir solelproduktionen i morgon som idag?
Har bytt dator och åkt mycket långfärdsskridskor i helgen. Det blev skridsko med Maria hemifrån till Bålsta = 74 km igår. Därför har det blivit lite tunt med bloggandet på sistone.
När man ska göra väderprognoser skulle man kunna tänka att vädret i morgon blir nog som idag. Hörde det från idag av en spanjor som jobbar med solcellsanläggningar. Det kan kanske stämma i Spanien. Men hur är det i Sverige? Skulle man kunna säga att solelproduktionen i morgon blir ungefär som idag även i Sverige? ”No way”, var min spontana tanke, men tyckande är en sak och fakta en annan…
Jag tittade därför på solelproduktionen per dag under 2011 och jämförde varje dags solelproduktion med dagen före. Frågan är var man sätter ”godkänt”? Den enda kravspecifikation jag hört talas om är att i Italien fick man under en tid 20% bonus på solelpriset om prognosen för nästkommande dag var inom 10% av den verkliga solelproduktionen under 300 dagar av året.
Inom 10% avvikelse skulle vi alltså kunna kalla bra men större avvikelse än låt säga 50% dåligt. Under 62 dagar (17%) var avvikelsen mindre än 10%. Men under 172 dagar (43%) var avvikelsen större än 50%. Under 83 dagar (23%) var avvikelsen större än 100% = “way off”. Det var alltså större sannolikhet under 2011 att denna prognosmetod skulle ge avvikelser på mer än 100% än mindre än 10%. Denna prognosmetod fungerar med andra ord inte så bra i Sverige.
Figuren nedan sammanfattar resultaten.
Avvikelse i solelprognos baserad på föregående dag under 2011.