Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Kategoriarkiv: Solceller

Statistik över solcells-installationer i Sverige – 3. Pris

Publicerat av

Detta är en fortsättning på serien med statistik för de 582 solcellsanläggningar som hade fått investeringsstöd utbetalt till och med 19 oktober 2012. Tidigare inlägg:

1. Effekt.

2. Modulverkningsgrad.

Denna gång är de 17 hybridanläggningar (el+värme) som hade fått stödet utbetalt utsorterade. Det blir därför 565 rena solcellsanläggningar. Medianpriset blev 49 692 kr/kW för solcellsanläggningarna.

Två anläggningar anger ett pris på under 10 000 kr/kW, men det beror på felaktigt angivna värden. I det ena fallet har man angivet en installerad effekt på 200 kW, som med ledning av modulyta och pris borde vara ca 10 kW. I det andra fallet har man angivet samma yta som installerad effekt.

Den dyraste anläggningen på 420 W och en yta på 3,95 m2 i Västervik, Kalmar län, fick man betala 78 776 kr för vilket gör 187 562 kr/kW. Priset fördelade sig på 28 325 för modulerna, 27 251 kr för övrigt material, 17 500 kr för övrigt arbete och 5 700 kr för projektering. Den nästa dyraste var på 0,4 kW och 4 m2 i Göteborg, som med ett pris på 71 344 kr slutade på 178 360 kr/kW. Undrans hur de kunde bli så makalöst dyra?

Om man tittar på prisutvecklingen enligt diagrammet nedan ser man hur dramatisk prisutvecklingen har varit. Från ett medelpris på drygt 80 000 kr/kW i slutet av 2009 har medelpriset sjunkit till ca 31 750 kr/kW (rev 2013-02-17 från tidigare angivna 32 500 kr, enligt trendlinje i diagrammet) i början av oktober 2012. Man ser också att det finns ett 30-tal anläggningar med ett pris under 20 000 kr/kW. Det kan därför löna sig att fråga mer än en tilltänkt leverantör.

Jämför vad du får

Tittar man på listan av systemleverantörer finns nu ett 40-tal svenska företag som levererar färdiga system. När man jämför priser bör man ha i minnet att det kan finnas många saker som kan skilja mellan paketen:

  • Är transportkostnad medräknad.
  • Exakt vilka komponenter ingår. Finns överspänningsskydd, vilka brytare ingår (jordfel, DC, AC, huvud). Vilka kablar använder man. Dimensionering av kabelförluster.
  • Vilken kvalité håller moduler och växelriktare. Får man tillverkarens testprotokoll för modulerna. Är växelriktaren 1-fas eller 3-fas.
  • Vilken verkningsgrad har moduler och växelriktare. Innebär lägre pris också lägre verkningsgrad.
  • Vilka garantier ingår.
  • Vilken dokumentation ingår. Får man uppmätta värden för ström och spänning för det idrifttagna solcellssystemet (avslöjar eventuella kopplingsfel och kan behövas vid eventuella garantifrågor). I Elforsk rapport 11:79 ”Kvalitetssäkring av nätanslutna solcellsanläggningar” författad av Johan Paradis Ärlebäck finns en del saker att tänka på vid besiktning av en färdig anläggning.
  • Får man en utbildning av hur systemet fungerar och hur man kan göra en enkel felsökning om något skulle krångla.
  • Får man hjälp med ansökan om godkännande för elcertifikat och ursprungsgarantier.
  • Hur lång tid tar innan installationen är färdig. Speciellt viktigt om man fått investeringsstöd och måste vara klar 31 december i år.

Slutsats

Enligt nuvarande förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller  får de stödberättigade kostnaderna uppgå till högst 50 000 kr/kW, inklusive moms.

I den nya förordningen som är på gång inför 2013 kan det vara lämpligt att sänka denna nivå, exempelvis till 30 000 kr/kW inklusive moms, med tanke på den prisutveckling som varit.

Även dagens procentsats på maximalt 45% i investeringsstöd bör sänkas rejält. Jag tycker även att maxbeloppet på 1,5 miljoner kronor i stöd per system bör sänkas. Ett stort system blockerar stödet för många små system.

Det finns ca 200 miljoner sökt som står i kö för investeringsstöd. Skulle man behålla villkoren i nuvarande förordning skulle därmed nästan hela det budgeterade beloppet på 210 miljoner för 2013-2016 redan vara intecknat. Med lägre procentsats, lägre takpris och lägre maxbelopp per system räcker stödpengarna till flera solcellsanläggningar. Vi vill se solceller på varje hus i framtiden!

Angivet pris solcellssystem (kr/kW)

Angivet pris hybridsystem (kr/kW)
Max

187 562

214 022
Min

1 700 (fel)

47 499
Medel

51 655

101 574
Median

49 692

93 827
Antal anläggningar

565 stycken

17 stycken

Klicka på diagrammen nedan för att se dem i större skala.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Är det lönt att beräkna lönsamhet för solel i Sverige?

Publicerat av

Reviderade inlägget något den 10 november.

Idag publicerade Ny Teknik artikeln ”Så lönsam är solelen”. Tre personer hade ombetts räkna på detta. David Larsson, Direct Energy, hade gjort en bra beräkning tycker jag. När det gäller de övrigas beräkning av avkastning på kapital saknar jag vilka antaganden de har gjort om kapitalkostnaderna. Som de har räknat har de medvetet eller omedvetet antigit en kalkylränta på 0%.

Jag antog en kalkylränta på 5% i mina beräkningar, vilket å andra sidan är väl högt för en privatperson om man tänker på vad realräntan skulle bli för ett lån. Med 5% kalkylränta blir kapitalkostnaden 2 750 kr per år i Fortums exempel, vilket skulle ge en negativ avkastning (förlust) med den antagna intäkten på 2 500 kr per år. I Björn Karlssons fall skulle kapitalkostnaden bli 1 650 kr per år, vilket är mindre än den antagna intäkten på 3 000 kr per år, vilket med andra ord säger att investeringen skulle gå med vinst. Dock saknas i dessa exempel hänsyn tagen till kostnader för drift och underhåll, effekten av degradering av solcellsmodulerna och möjligheten till intäkter från elcertifikat.

När det gäller solcellsanläggningar på småhus är en svårighet hur man värderar den producerade solelen och här har de tre personerna i Ny Tekniska artikel resonerat olika. Den solel som används direkt i huset får samma värde som den köpta elen. MEN, när det gäller värdet för överskottselen finns det idag stora variationer. De stora bolagen betalar Nord Pool spotpris med eller utan ett avdrag (typiskt 4 öre/kWh). Nettodebitering är olaglig enligt Skatteverket. Vissa elbolag har trots det startat med nettodebitering, men det är idag relativt få solelproducenter som har sådana avtal. Björn och David har antagit att all den producerade elen kan nettodebiteras och därmed får samma värde som den köpta elen. David har dessutom nämnt en ersättning nätbolaget ger för ”nätnytta”, men den ersättningen får man bara för överskottselen. Per har räknat med att 20% av den producerade elen blir överskott som matas in på nätet, men har glömt att ta med nätbolagets ersättning för nätnytta. Hur stor andel som matas in på nätet kan varierar mycket beroende på storlek på anläggning och typ av hus. Vi har med vår 3,36 kW solcellsanläggning under 2011-2012 matat in 52-53% av vår solelproduktion till nätet. Vi har även solfångare så våra värden för inmatning borde vara representativa för hus med fjärrvärme.

Alla de olikheter som finns i de tre personers räknesätt tycker jag visar hur omogen solcellsmarknaden är i Sverige. Det finns tyvärr inget gemensamt synsätt på hur man ska räkna på ekonomin och det är lätt att förstå att personer som inte är insatta i dessa frågeställningar kan bli smått förvirrade av de vitt skilda resultat som presenteras i olika sammanhang. .

En vedertagen metod att professionellt räkna på produktionskostnaden för el är ”Levelised Cost of Electricity” (LCOE), där de totala kostnaderna för kapital, drift och underhåll samt bränslekostnad (0 för solel) fördelas per producerad kWh under anläggningens livslängd. När man tittar på energiproduktion ska för solel hänsyn tas till degradering av solcellsmodulerna med tiden.

När man beräknar produktionskostnaden finns många olika antaganden som kan göras. I Ny Tekniks artikel är bara tre set representerade, som trots det ger vitt skilda resultat. En lämpligare metod att redovisa produktionskostnaden tycker jag är diagram med exempelvis parametrarna kalkylränta och investeringskostnad, där man kan representera hundratals set av dessa två parametrar och där läsaren själv kan välja relevanta parameterset.

En viktig sak att komma ihåg är att den produktionskostnad som beräknas med LCOE-metoden är ett fast pris under anläggnings livslängd, låt säga 30 år. När man ska räkna på lönsamheten i en solcellsinvestering måste man kunna förutsäga det rörliga elpriset under hela livslängden. Det kan ingen göra med någon precision under en 30 år lång period. Även här borde man därför göra ett diagram med olika antaganden om utvecklingen av det rörliga elpriset. Vid tillfälle får jag göra det.

Mitt sätt att beräkna produktionskostnaden finns under fliken ”Kostnad solel”. Senast uppdateringen gjordes i februari i år, så det kan behövas en finputsning. Skulle exempelvis vilja uppgradera det antagna elcertifikatpriset, men det hinner jag inte göra i kväll. Uppdateringar gjordes 8, 10 och 11 november, så nu är den sida mera “up to date” och jag tror den ger en god bild över vilka saker man bör ta hänsyn till när man ska beräkna produktionskostnaden för solel.

Slånlav på ek. Dyudden 3 november 2012.

Slånlav på ek. Dyudden 3 november 2012.

Statistik över solcells-installationer i Sverige – 2. Modulverkningsgrad

Publicerat av

Detta är en fortsättning på serien med statistik för de 582 solcellsanläggningar som hade fått investeringsstöd utbetalt till och med 19 oktober 2012. I förrgår var inlägget 1. Effekt.

En fråga som ofta återkommer är hur stor yta en solcellsanläggning behöver. Förutom den installerade effekten beror ytan också på solcellsmodulernas verkningsgrad. Med mera effektivare moduler blir ytan mindre för en given effekt. Har man ont om plats ska man därför satsa på hög modulverkningsgrad, om man vill få ut så mycket energi som möjligt, men man får räkna med att modulpriset ökar en del med ökad verkningsgrad. Om verkningsgraden är exempelvis 15% blir modulytan 1/0,15 = 6,7 m2/kW. Våra Sanyo Hit moduler har 17,3% verkningsgrad vilket ger modulytan 5,8 m2/kW.

I Energimyndighetens insamlade statistik anges installerad effekt och modulyta. I diagrammen nedan visas angivet antal kvadratmeter (m2) per installerad kW och även ett beräknat värde för angiven modulverkningsgrad. Värdet m2/kW beror på modulverkningsgraden enligt exempeln ovan. Alla värden under 5 m2/kW är säkert felaktiga, eftersom det skulle betyda att man har en modulverkningsgrad högre än 20% och några sådana tror jag inte är installerade i Sverige. De bästa kommersiella icke-koncentrerande modulerna är från Sun Power och de har 20,4% verkningsgrad. Utvecklingen går framåt och under 2013 förväntas Sun Power lansera kiselbaserade moduler med 21,2% verkningsgrad enligt ett föredrag på konferensen PVSEC i Frankfurt i september.

En snabb koll visar att 12 av de lägsta värden för m2/kW sannolikt är felaktiga, där man troligen angett installerad effekt korrekt (priset per kW verkar OK) men att modulytan angivits felaktigt. När det gäller de höga värden för m2/kW kan man även där undra om de stämmer. 19,6 m2/kW skulle betyda bara 5,1% modulverkningsgrad. Troligen har man angett total tak- eller markyta för installationen istället för modulyta för detta system på 71,5 kW som installerats på platt tak eller på mark.

Nästa inlägg i statistikserien blir pris. En riktig rysare…

Yta per installerad effekt   (m2/kW)
Max 19,6 (fel?)
Min 0,37 (fel)
Medel 7,6 (motsvarar 13,2% modulverkningsgrad)
Median 7,2 (motsvarar 13,8% modulverkningsgrad)
Antal solcellsanläggningar 582 stycken (varav 17 hybrider för el och värme)
Angiven installerad modulyta per kW för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angiven installerad modulyta per kW för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Beräknad angiven solcellsmodulverkningsgrad för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Beräknad angiven solcellsmodulverkningsgrad för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

123 kWh solel under oktober

Publicerat av

Det blev 122,81 kWh solel under oktober. I oktober ifjol blev det 138,75 kWh. 11,5% mindre i år än under oktober ifjol alltså. Urk… Det gråmulna vädret under två veckor i mitten av månaden drog ner årets produktion.

Diagrammen nedan visar dels solelproduktionen per dygn och timme under 2012 dels en jämförelse mellan oktober 2011 och 2012. Max under ett dygn 2011 var 9,24 kWh medan max var högre i år med 9,77 kWh under bästa dygnet. Bästa timme i år gav 2,29 kWh vilket är bättre än fjolårets bästa oktobertimme då det blev 2,18 kWh. Driftdata för vår anläggning finns även på Sunny Portal.

Återkommer med lite mera detaljer när jag fått timdata för in- och utmatning från huset från Per Holmquist, Vattenfall.

Solelproduktion per dygn under oktober 2012.

Solelproduktion per dygn under oktober 2012.

Solelproduktion per timme under oktober 2012.

Solelproduktion per timme under oktober 2012.

Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2011 och oktober 2012.

Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2011 och oktober 2012.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Statistik över solcells-installationer i Sverige – 1. Effekt

Publicerat av

Med hjälp av en lista över de 1107 ansökningar om investeringsstöd för solcellsanläggningar som beviljats från och med 1 juli 2009  till och med 19 oktober 2012 som jag fått från Andreas Gustafsson, Energimyndigheten, har jag gjort lite iakttagelser.

Idag blir det om installerad effekt. Jag har tagit med de 582 solcellsanläggningar som hade fått stödet utbetalt och som därmed säkert är färdiga. Eftersom den installerade effekten kan skilja sig från den man ansökt om uteslöt jag de ytterligare 525 som beviljats stöd men som inte fått stödet utbetalt ännu.  Notera att de 110 utbetalningar som gjordes för solcellsanläggningar på offentliga byggnader under perioden maj 2005 till och med 31 december 2008 ej finns med i denna statistik.

Första diagrammet nedan visar installerad effekt per anläggning där datum i diagrammet anger när utbetalningen av stödet gjorts. Man inser snart att det finns felaktigheter i de lämnade uppgifterna. Den största anläggningen anges vara på 200 kW i Degerfors till en kostnad av 340 000 kr, med en modulyta på 74,25 m2 och uppskattad årsproduktion på 10 MWh. De tre sistnämnda uppgifterna pekar på att den installerade effekten är runt 10 kW. Man skulle önska att länsstyrelserna gjorde en rimlighetsbedömning av de lämnade uppgifterna, så att vi slipper sådana här uppenbara fel i statistiken. Den näst största anläggningen anges till 131 kW och där verkar det vara rimliga uppgifter.

Tabellen visar att de flesta installerade solcellsanläggningar är relativt små. Medianvärdet är 4,2 kW vilket visar att de flesta anläggningar installeras på småhus. I andra diagrammet med annan y-skala ser man att medelvärdet för den installerade effekten per anläggning har minskat med tiden. Det betyder att småhusägarna var lite långsammare i starten av denna stödperiod men att allt fler har kommit in med tiden. Det är väl dessutom troligare att flera mindre solcellsanläggningar än större som installerats utan investeringsstöd, men för dessa anläggningar finns ingen statistik.

142 stycken (24%) är större än 10 kW, se det tredje diagrammet. De flesta av dessa är rimligen installerade på större byggnader än småhus eller på mark, med tanke på den yta på ca 70 m2 eller mer som krävs för att installera mer än 10 kW.

I kommande inlägg kommer flera iakttagelser!

Angiven installerad effekt (kW)
Max 200 (fel) – Största är 131
Min 0,24
Medel 11,6
Median 4,2
Summa 6 749
Antal anläggningar 582 stycken  (varav 17 hybrider för el och värme)
Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.Avkortad y-skala.

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19. Avkortad y-skala.

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solig helg gav 15 kWh

Publicerat av

Både igår och idag var det klara och soliga dagar. Vi fick 7,42 kW solel igår och 7,43 kWh idag. Det skiljde med andra ord bara 0,1% och effektkurvorna baserade på 5-minutersperioder ligger i stort sett identiskt i diagrammet här nedan. Kurvorna är osymmetriska på grund av skuggande träd på förmiddagen (störst betydelse) och under kvällen.

Maxeffekten igår var 1981,3 W (kl. 12.30-12.35, sommartid) och idag 1999,6 W (11.35-11.40, vintertid), vilket gör en skillnad på 0,92%. Det var 2,8 grader kallare i luften idag, vilket med en temperaturkoefficient på -0,3%/°C för våra Sanyo HIT-moduler teoretiskt skulle ge 0,83% högre effekt idag.

Om det blåser kan det också påverka solcelltemperaturen så man kan inte gå bara på lufttemperaturen. I helgen var det dock lugnt vid huset så vinden borde inte spela någon roll. Mätning av modultemperatur visade dock bara 0,2°C lägre temperatur och maximal solinstrålningen var 0,9% lägre idag, vilket sammantaget borde ge 0,8% lägre effekt idag.

Huum… det hela går inte ihop sig riktigt, gissar att onoggrannheten i mätningarna spelar ett litet spratt.

  2012-10-27 2012-10-28
Energi (kWh) 7,42 7,43
Effekt max (W) 1981,3 1999,6
Lufttemperatur vid max effekt (°C) 3,62 0,84
Modultemperatur vid max effekt (°C) 20,51 20,34
Solinstrålning vid max effekt (W/m2) 527,9 523,2
Jämförelse av effekt 27 och 28 oktober 2012. Effekten loggas i 5-minutersperioder. Justerat för omställning sommartid-vintertid under natten.

Jämförelse av effekt 27 och 28 oktober 2012. Effekten loggas i 5-minutersperioder. Justerat för omställning sommartid-vintertid under natten.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Inmatning och utmatning. Vad är in och vad är ut?

Publicerat av

Elbranschen använder begreppen inmatning och utmatning. Dessa begrepp ses ur nätägarens perspektiv. När man köper el matar man därför ut elen från nätet till sitt hus. Som vanlig elkonsument har man därför ett utmatningsabonnemang.

När man börjar producera egen solel kan det bli ett överskott som man matar in till nätet från husets solcellsanläggning. Man behöver därför även ett inmatningsabonnemang hos nätägaren som producent av egen el. Om man har en säkring på max 63 A (max effekt 43,5 kW) och om man är nettokonsument av el under ett kalenderår är detta inmatningsabonnemang kostnadsfritt enligt en ändring som gjordes i ellagen 1 april 2010, se Ellag (1997:857) 4 kap. 10§.

Det är mycket vanligt att man blandar ihop in och ut i olika texter. Det förekommer även i texter skrivna av elbolag och förmodligen har jag själv missat någon gång i något av mina inlägg. När media ska skriva om producenter av egen el blir det nästan aldrig rätt, eftersom man då tänker ur elproducentens perspektiv.

Korgvide. Limstabäcken 21 oktober 2012.

Korgvide. Limstabäcken 21 oktober 2012.

Första överföringen av ursprungsgarantier

Publicerat av

Vi har till dags dato fått två (2) ursprungsgarantier och två (2) elcertifikat bokförda på våra Cesarkonton för ursprungsgarantier respektive elcertifikat hos Svenska Kraftnät. Vi får ett certifikat för varje MWh vi matar in på nätet. I vårt avtal med Telge Energi som köper vår överskottsel för 1,50 kr/kWh ingår att de tar hand om ursprungsgarantier och elcertifikat. Jag gjorde igår den första överföringen av ursprungsgarantier. Cesar-kontot för ursprungsgarantier fungerar som ett bankkonto. Man talar om till vilken man vill överföra ursprungsgarantierna och hur många man vill överföra, inga konstigheter alltså.

Dock är det bökigt att man måste ha just Nordeas e-legitimation för att hantera Cesarkontona för ursprungsgarantier och elcertifikat hos Svenska Kraftnät. Min vanliga e-legitimation hos Swedbank duger inte. Lite krångligt att behöva besöka en annan bank personligen för att skaffa och förnya e-legitimationen.

När jag skulle göra en överföring från Cesar-kontot för elcertifikat i kväll stötte jag på patrull. Det var mera klickande för att komma fram till genomförandet av transaktionen än för ursprungsgarantier. Där fastnade jag på att man måste ange ett pris. Utelämnat pris eller 0 kr godkändes inte: ”Angivet pris är inte korrekt”. Jo, det var det skulle jag ha velat svara, men den möjligheten fanns inte.

Det är få solcellsanläggningar som ansökt godkännande för elcertifikat. Jag tycker att alla borde göra det! Så småningom skulle väl någon då inse att elcertifikatsystemet inte är lämpat eller anpassat för små elproducenter och att en förbättring behöver komma till stånd. Symptomatiskt är att formulären för ansökande om godkännande för elcertifikat ligger under “Företag” hos Energimyndigheten…

Tidlösa. Linnéträdgården 13 oktober 2012.

Tidlösa. Linnéträdgården 13 oktober 2012.

Ny Teknik efterlyser producenter av egen el

Publicerat av

Ny Teknik publicerade idag en efterlysning av producenter av egen el. Jag anmälde vår solcellsanläggning. Var med du också!

Resultatet visas på en karta. Kul!

SolEl-programmet har sedan tidigare en karta över svenska solcellsanläggningar. Det står i texten att den visar samtliga svenska nätanslutna solcellsanläggningar, men det stämmer inte längre. Många av de mindre solcellsanläggningar som byggts under senare år finns inte med.

Gullklöver. Gäddeholm 7 oktober 2012.

Gullklöver. Gäddeholm 7 oktober 2012.