Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Kategoriarkiv: Solceller

Rekord för solceller 2022 – 55 000 anläggningar och 797 MW

Publicerat av

Idag släppte Energimyndigheten den officiella statistiken för nätanslutna solcellsanläggningar 2022. Det installerades 55 333 anläggningar med en effekt på 797 MW under året. Jämfört med tidigare rekordåret 2021 är det en ökning med 108% i antal anläggningar och 60% i installerad effekt. Totalt fanns det 147 692 anläggningar med en installerad effekt av 2,38 GW vid årsskiftet, vilket gör 227 W per invånare.

51 091 anläggningar av de installerade under 2022 hade en effekt på mindre än 20 kW och svarade för 70% av den installerade effekten. Det är ett trendbrott jämfört med 2020-2021 då dessa mindre anläggningar svarade för 50% respektive 49% av årets installerade effekt.

4 236 anläggningar med installerad effekt 214 MW hade en effekt på 20 – 1 000 kW och svarade för 27% av installerad effekt 2022. Det är en ökning från 2 985 anläggningar med installerad effekt 184 MW år 2021.

Lite överraskande att det bara vara 6 anläggningar, 3% av installerad effekt, som var större än 1 MW. Det är en minskning jämfört med året innan då 37 anläggningar större än 1 MW med en total effekt på 68 MW svarade för 14% av årets installerade effekt.

2 TWh producerat under 2022

I tidigare inlägg “Rekord för solel under 2022” framgick att den inmatade solelen till nätet ökade med 72% under 2022 jämfört med föregående år. Enligt Energimyndighetens nyhet “Minskad elanvändning under 2022” från 27 februari uppskattas den totala produktionen av solel i Sverige, inklusive den egenanvända solelen, ha ökat från 1,127 TWh under 2021 till 1,968 TWh under 2022, en ökning med 75%.

1,2% solkraft i Sveriges elproduktion 2022

Solkraft svarade med 1,968 TWh för 1,2% av Sveriges elproduktion på 170 TWh under 2022.
Man får tänka på att den totala solelproduktionen, inklusive den egenanvända solelen, är ett av Energimyndigheten beräknat värde som har en viss osäkerhet och som inte har en noggrannhet på fyra siffror. Osäkerheten i andel av Sveriges elproduktion ligger nog i häraden ±0,1% är min tro.

Varför blev det inte 1 GW under 2022?

Tidigare har det cirkulerat uppgifter om att över 1 GW installerades i Sverige under 2022, men den släppta statistiken visar att det fattades 0,2 GW till 1 GW. En rätt stor skillnad.

En bidragande orsak är att troligen växelriktarens AC-effekt rapporteras istället för DC-effekt för solcellsmodulerna vid färdiganmälan. Växelriktarens effekt brukar ha en lägre effekt än solcellsmodulerna effekt och därför spelar det roll om man rapporterar modulernas DC-effekt, som man troligen gjorde “förr”, eller växelriktarens AC-effekt, som man troligen gör numera eller åtminstone som nätägarna önskar att man ska rapportera vid föranmälan och färdiganmälan eftersom det är ett viktigare värde för nätägaren. Men det gör det också svårare att veta hur mycket moduleffekt som egentligen är installerad. Energimyndigheten anger i mail att “Vi samlar in, i praktiken, AC (växelriktarens effekt) från nätägaren.”

Det skulle också kunna förklara skillnaderna mellan ökningen inmatad el till nätet (72%) och ökning i uppskattad elproduktion (75%), som i första hand bestäms av den installerade moduleffekten antaget att växelriktaren endast i obetydlig omfattning begränsar den producerade solcellseffekten, under 2022 jämfört med ökningen i installerad effekt (60%).

PS. Har uppdaterat inlägget några gånger under morgonen-förmiddagen.

Storlek (kW) Antal totalt Effekt totalt (MW) Antal 2022 Effekt 2022 (MW) Andel av effekt 2022
< 20 131 298 1 347,35 51 091 557,96 70%
20 – 1 000 16 329 892,93 4 236 217,68 27%
> 1 000 65 144,05 6 21,68 3%
Totalt 147 692 2 384,33 55 333 797,32

Totalt antal solcellsanläggningar per storleksklass under 2016-2022. Data från Energimyndigheten.

Antal solcellsanläggningar per storleksklass och år under 2017-2022. Data från Energimyndigheten.

Totalt installerad effekt per storleksklass under 2016-2022. Data från Energimyndigheten.

Installerad effekt per år under 2017-2022. Data från Energimyndigheten.

Beslut om nätavgift steg bakåt för solel i Sverige

Publicerat av

I ellagen står det idag att

11 §   En elanvändare som har ett abonnemang för en säkring om högst 63 ampere ska inte betala någon avgift för att ansluta en produktionsanläggning som
1. producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt, och
2. ansluts
a) där en anläggning för användning av el redan är ansluten, och
b) med en effekt som inte överstiger uttagsabonnemangets effekt. Lag (2022:596).

Det betyder att en mindre solelproducent exempelvis på småhus inte behöver betala någon avgift för det inmatningsabonnemang som behövs hos nätägaren för att kunna sälja överskottet av solel.

Energimarknadsinspektionen (Ei) skrev igår (20 mars) i “Ei:s bedömning: Ingen reducerad nätavgift för småskaliga produktionsanläggningar” att

Ägare av mindre produktionsanläggningar ska betala en nätavgift som speglar de faktiska kostnaderna för inmatning av el. En reducering av nätavgiften för småskaliga produktionsanläggningar innebär i praktiken att kostnaden skjuts över på andra nätkunder. Det är inte förenligt med EU:s elmarknadsförordning, som har företräde framför nationella bestämmelser.

…

–Ei:s bedömning är att bestämmelserna i ellagen inte får tillämpas i strid med elmarknadsförordningen. Nätägare ska därför inte längre reducera nätavgiften för småskaliga produktionsanläggningar, säger Carl Johan Wallnerström.

Ei har beslutat om inriktningen som innebär att bestämmelserna om reducerad nätavgift inte får tillämpas. Ei kommer att följa hur nätföretagen tillämpar de aktuella reglerna framöver.

Det betyder att alla solelproducenter kommer att behöva betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget i framtiden, om Ei:s bedömning ska följas.

Ett steg bakåt för solelproduktion i Sverige

Denna nyhet har uppmärksammats av media, exempelvis Slopad rabatt på el från solceller (Aftonbladet 20 mars), där Anna Werner, VD Svensk Solenerig, bedömer att den avgiften för inmatningsabonnemanget kan bli i “storleksordningen några hundralappar upp till någon eller några tusenlappar per år,” I artikeln skriver man vidare att

Hon efterlyser nu åtgärder från regeringen för att göra det mer lönsamt med solcellsproduktion. Även Anna Carlén på Ei pekar på att regeringen kan agera med mer stöd om man skulle vilja kompensera de mindre solcellsägarna för dyrare elnätsavgifter.

Det är en mindre glad överraskning för alla solcellsägare med dessa ändrade regler om årlig avgift för inmatningsabonnemanget. Hur stor den blir beror på vilket nätbolag man har. Det finns runt 150 nätbolag i Sverige och avgifterna kommer därför säkert att variera mycket beroende på vilket nätbolag man har.

I Elforsk-rapporten Nätanslutning av småskaliga solcellssystem för elförsäljning författad av Bengt Stridh 2005 påpekades att den höga kostnaden för inmatningsabonnemang gjorde att försäljning av överskottsel skulle bli en förlust eftersom intäkterna från försäljningen skulle bli lägre än priset för inmatningsabonnemanget för det solcellssystem på 3 kW som hade installerats vid ABB Corporate Research.

Fem år senare ledde denna insikt till att i april 2010 infördes en ändring i ellagen som gjorde att elanvändare som hade ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt skulle inte betala någon avgift för inmatningen om man var en nettokonsument av el per kalenderår. Utan denna ändring i ellagen hade vi inte sett den stora ökning av solcellsanläggningar som tog fart när investeringsstödet infördes för alla i juli 2009. Lagändringen var därför en mycket viktig milstolpe för solel i Sverige.

En hög årlig avgift för inmatningsabonnemanget kan minska intresset att installera solceller och det är därför ett steg bakåt för att stödja solelprodukton i Sverige om avgiften för inmatningsabonnemanget återinförs för små solelproducenter.

Vad är agrivoltaics? 21 mars hos Svensk Solenergi

Publicerat av

I morgon tisdag bjuder Svensk Solenergi in till webbinarium och en diskussion om “Vad är agrivoltiacs”. Läs mer här.

I Sverige saknas en definition av vad som menas med ”agrivoltaics”, där jordbruk och solceller samsas på samma mark. Vi tittar på hur ”agrivoltaics” definieras i andra länder och diskuterar vad ”agrivoltaics” ska omfatta.

Vi saknar även ett vedertaget svenskt ord för ”agrivoltaics”.
Behövs mer än ett ord? Exempelvis

Socialdemokratiska ledningen besökte Solvallen

Publicerat av

Linde Energi och jag från Mälardalen universitets (MDU) agrivoltaiska team träffade socialdemokraternas ledning med Mikael Damberg, finanspolitisk talesperson,  och Tobias Baudin, partisekreterare, idag vid den agrivoltaiska solcellsparken Solvallen i Vässlingby utanför Fellingsbro. Solcellsparken som Linde Energi låtit bygga kombinerar odling av vall och solceller på  jordbruksmark. MDU leder här forskningsprojektet Optimerad design av agrivoltaiska system i Sverige (Opti-APV) tillsammans med Linde Energi och Solkompaniet, med finansiering från KK-stiftelsen. Solkompaniet gjorde installationen och tyska cwf levererade monteringssystem och solcellsmoduler till anläggningen, som alldeles snart är inkopplad till elnätet.

Vet inte om Damberg och Baudin hade koll på potentialen för solkraft i Sverige före besöket. Men efter besöket hade de i alla det med tanke på deras uttalanden i Lindenytts artikel Damberg och Baudin besökte Solvallen i Vässlingby: ”Enorm potential”. För övrigt bra bilder i Lindenytt 😊. Även Örebronyheter uppmärksammade besöket.

Från vänster Peter Ström (chef elproduktion Linde Energi), Jens Isemo (VD Linde Energi), Bengt Stridh, Mikael Damberg, Tobias Baudin och Bengt Storbacka (oppositionsråd Lindesberg kommun) vid Solvallen 2023-02-22.

Besök vid Solvallen 2023-02-22.

635 kW är installerat vid Solvallen. Solcellsmodulerna är dubbelsidiga.

Kapacitetsfaktor – Vad är det?

Publicerat av

Bor i Västerås och den lokala tidningen är Västmanlands Läns Tidning (VLT). Det har under de senaste månaderna skrivits flera insändare i VLT om kapacitetsfaktor för vindkraft, med flera felaktiga värden. Det gäller att vara källkritisk då myter och åsikter om energi frodas friskt i olika media och speciellt verkar det gälla vindkraft. Det är inte så svårt att själv ta reda på fakta. Här är mitt försök till det när det gäller kapacitetsfaktor för elproduktion med olika kraftslag.

Vad är kapacitetsfaktor?

Kapacitetsfaktorn anger hur stor andel av den teoretiskt möjliga mängden el som skulle kunna produceras om en anläggning för elproduktion gick med full effekt under årets alla timmar. Den beräknas som (elproduktion under viss tid)/(installerad effekt*tid)

Exempelvis skulle man med 1 kW kunna producera 8760 timmar * 1 kW = 8 760 kWh om anläggningen gick med den fulla effekten på 1 kW under årets alla timmar, om kapacitetsfaktorn var 100%. Ingen anläggning har dock så hög kapacitetsfaktor i praktiken.

1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kWh.

Kapacitetsfaktor solkraft

Låt säga att en solcellsanläggning årligen producerar 1 000 kWh/kW. Kapacitetsfaktorn blir då 1 000/ 1*8 760 = 0,114 = 11,4%. De flesta solcellsanläggningar i Sverige har uppskattningsvis ett årligt utbyte i intervallet 800-1 200 kWh/kW.  Kapacitetsfaktorn blir då 9,1% – 13,7%.

Eftersom bara mängden solel som matas in till nätet mäts, och inte den egenanvända solelen, går det inte att få ett exakt värde på medelvärde för utbytet från alla Sveriges solcellsanläggningar. Därmed går det inte heller att få exakt värde på medelvärdet för kapacitetsfaktorn.

Kapacitetsfaktor vindkraft

I nämnda VLT har under de senaste fyra månader sex olika insändare i tur och ordning angivet följande kapacitetsfaktor för vindkraft:

  • 15-20%
  • 17% (värde från ”god vän” i USA som antogs vara relevant för Sverige)
  • 28% (enda korrekta för ett genomsnitt av alla svenska vindkraftverk 2021)
  • 17% (repris)
  • 6% sommartid och 11% vintertid (pensionerad civilingenjör(!) med hänvisning till Svenska Kraftnät)
  • 14% (insändaren med 17% två gånger angav ett nytt värde).

Energimyndigheten anger i databasen vindkraftstatistik att vi 2021 hade 4 754 vindkraftverk med en installerad effekt på 12,116 GW, som producerade 27 108 GWh (27,108 TWh) under 2021. Det tillkom 2,034 GW installerad effekt under året. Anta att halva den tillkomna effekten var installerad under hela året, då blir genomsnittet för året ca 11,1 GW. Kapacitetsfaktorn för 2021 blir få ca 27 108/(11,1*8760) = ca 28% i genomsnitt för alla svenska vindkraftverk, inklusive även äldre vindkraftverk med lägre kapacitetsfaktor än nya.

Vindkraftverken har blivit effektivare och då de byggs högre får man en jämnare vind. Svensk vindkraft skrev i juli 2021 att ”den nya landbaserade vindkraft som togs i drift i Sverige 2020 har en kapacitetsfaktor på ca 37%”. De anger också att kapacitetsfaktorn för nya vindkraftverk förväntas öka till 40% år 2025 och till 45% år 2030.

Med vindkraft till havs ökar kapacitetsfaktorn ytterligare. Energiföretagen skrev i september 2022 att ”Större vindkraftverk innebär att de fångar mer vind genom att ha större rotor (längre vingar) detta gör att den sk kapacitetsfaktorn till havs blir ca 50% jämfört med ca 40% på land.”

Kapacitetsfaktor kärnkraft

Enligt analys.se var kapacitetsfaktorn för våra sex nedlagda kärnkraftsreaktorer 61,2% – 74,9% med ett genomsnitt på 68,8%. För de sex reaktorer som fortfarande är i drift anges kapacitetsfaktorn vara 76,4%-83,8% med ett genomsnitt på 80,3%.

Enligt World Nuclear Organisation var den installerade effekten 2021 cirka 390 GWe med en elproduktion på 2 653 TWh. Det ger en kapacitetsfaktor på 77,7% i genomsnitt.

För enskilda reaktorer kan kapacitetsfaktorn vara högre enskilda år. Oskarhamn 3 satte 2021 ett produktionsrekord med 11,44 TWh. Med en maxeffekt på 1,450 GW ger det en kapacitetsfaktor 11 440/(1,450*8760) = 90%.

Kapacitetsfaktor vattenkraft

Enligt Energimyndighetens Energiläget i siffor 2022 var den installerade effekten 2021 för vattenkraft 16,286 GW och elproduktionen 71,788 TWh, som var över medelvärdet under senaste årtiondet. Det ger kapacitetsfaktor 71 788/(16,286*8760) = 50% som genomsnitt för den svenska vattenkraften under 2021.

Lule älv satte nytt produktionsrekord för sin vattenkraft under 2022. Sveriges största vatttenkraftverk Harsprånget producerade 2,89 TWh el ifjol. Med en effekt på 818 MW (olika värden förekommer i olika källor men litar på att ägaren Vattenfall vet bäst) ger det en kapacitetsfaktor på 2 890/(0,818*8760) = 40% ifjol.

Stornorrfors i Ume älv, som ligger betydligt närmare havet än Harsprånget, producerade 2,69 TWh under 2022. Med en effekt på 599 MW ger det en kapacitetsfaktor på 2 690/(0,599*8760) = 51% ifjol.

Eftersom vattenkraften används för att balansera mot övrig elproduktion och elanvändning körs den annorlunda än de övriga kraftslagen enligt ovan och därför inte nödvändigtvis vid högsta möjliga effekt vid varje tillfälle.

Vi har även kraftvärme som producerar både el och värme. Men räknade inte ut någon kapacitetsfaktor för elproduktionen då det blir lite missvisande eftersom även värme produceras samtidigt.

PS 18/3. La till ett värde för kapacitetsfaktor för världens samlade kärnkraft 2021. Justerade även lägsta värdet för de svenska reaktorer som är i drift från 77,7% till 76,4%.

Vi har ingen elenergibrist i Sverige

Publicerat av

Mälardalens universitet (MDU) har börjat ett samarbete med Västmanlands Läns Tidning (VLT) som innebär att olika forskare ska skriva krönikor för VLT.

Mitt första bidrag publicerades 2 februari. Min titel var “Vi har ingen elenergibrist i Sverige”. Den justerade VLT till “Är det elbrist i Västerås eller inte? Experten förklarar“. Jag är universitetslektor vid MDU, i hastigheten råkade VLT gradera upp min titel.

Försökte inom det utrymme som gavs att förklara skillnaderna mellan elenergibrist, eleffektbrist, kapacitetsbrist i elnätet och orsak till höga elpriser. När vår energiminister Ebba Busch i riksdagens partiledardebatt i januari yppade att vi är i ”den värsta energikrisen i mannaminne” höjde jag på ögonbrynen och undrade: Är vi? Vad menade  hon egentligen? Och hur uppfattar allmänheten ett sådant uttalande kan man undra?

Krönika i VLT

Har fått tillstånd av VLT att lägga ut krönikans text här.

KRÖNIKA Experterna förklarar

Bengt Stridh
Är det elbrist i Västerås eller inte? Experten förklarar

Blir elräkningen ännu högre i februari? Är det elbrist i Sverige? Och varför är det viktigt att förstå skillnaden på elenergi och eleffekt? Bengt Stridh som är universitetslektor i energiteknik på MDU förklarar allt du behöver veta för att förstå eldebatten.

Text: Bengt Stridh

Det här är en krönika. Analys och värderingar är skribentens egna.

Elpriserna har rusat i väg med rekordhöga elräkningar som följd. Vår energiminister säger att vi är i ”den värsta energikrisen i mannaminne”. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har varnat för elbrist. Svenska Kraftnät har sagt att risken för effektbrist och bortkoppling av el har ökat.

Alla har tankar och åsikter om detta. I olika media, uttalanden och samtal blandas korrekta fakta, felaktigheter, överdrifter, myter och åsikter. Flera helt olika frågor buntas ihop till ”energikris”. Det blir därmed svårt att bedöma vad som egentligen menas. Vi behöver lära oss att skilja på och förstå vad som menas med elenergibrist, eleffektbrist, kapacitetsbrist i elnätet och orsak till höga elpriser.

Elenergibrist

Svensk el hade ett lysande rekordår under 2022. Vi producerade mer el än någonsin tidigare med rekord för vindkraft och solkraft. Samtidigt minskade vår elanvändning vilket gav rekordstor export av el, var femte producerad kilowattimme gick till nettoexport. Under 2022 hade vi nettoimport av el under rekordlåga 190 av årets 8 760 timmar. Vi har ingen elenergibrist i Sverige.

Eleffektbrist

Om en eleffektbrist skulle uppstå i elnätet skulle det däremot kunna ge en risk för bortkoppling av el hos vissa användare. Eleffektbrist innebär att den önskade elanvändningen är större än vad som är möjligt att producera eller importera just då. För att en sådan brist ska uppstå måste flera saker inträffa samtidigt, som låg elproduktion, ingen eller otillräcklig möjlighet till import av el och att vi användare inte skulle anpassa vår elanvändning. Kommer det att hända i vinter? Nej. För under 2022 minskade vår elanvändning under hösten och vintern, vilket visar att vi kan spara el, och vi har en varm vinter som ger lägre elanvändning. Vi kan också anpassa vår elanvändning tidsmässigt. Om det skulle uppstå en akut brist på el i Sverige under vissa timmar kan vi alla hjälpas åt att flytta vår elanvändning från just dessa enstaka timmar till några andra. Risken för bortkoppling av el är därmed obefintlig under denna vinter.

Kapacitetsbrist i elnätet

Kapacitetsbrist i elnätet innebär att det helt enkelt inte finns tillräckligt många eller tillräckligt stora ledningar för att transportera elektriciteten till den som vill tända lampan. Mängden elenergi finns men inte kapaciteten i elnätet att leverera den eleffekt vi skulle önska. För vissa industrier som vill etablera sig eller utöka sin verksamhet kan det vara likadant. Mängden elenergi finns men elnätet klarar inte av att leverera tillräckligt hög eleffekt (kapacitet). Elnätet behöver därför byggas ut på flera håll i landet och det kommer att ta åtskilliga år. I dessa fall räcker det inte att tillföra ytterligare elproduktion, det är elnätets kapacitet som är den begränsande faktorn.

Höga elpriser

När det gäller de höga elpriserna skulle ytterligare elproduktion, oavsett vilket kraftslag den kommer från, kunna bidra till att i viss mån sänka elpriserna. Men vi kan inte komma ifrån att utvecklingen i Europa har haft och kommer att ha en mycket stor inverkan på våra elpriser. I merparten av Europa används fossilgas och kol för elproduktion och de minskade leveranser av dessa från Ryssland har drivit upp elpriserna kraftigt på kontinenten. Denna prisökning har spillt över på Sverige, då våra elnät och därmed elmarknader är sammankopplade. Lagren av fossilgas uppges dock vara välfyllda nu, så elpriserna bör sjunka något framöver.

Det man i första hand kan göra själv för att påverka sin elräkning är att se över sin elanvändning. Vi har varit väldigt duktiga på att spara el under september-november. Den bästa kilowattimmen är den sparade. En fråga är dock om vi kommer att vara lika duktiga på att spara el om vi inte behöver betala hela elnotan själva tack vare regeringens beslutade elstöd?

Hur kan solel kombineras med jordbruk? – Arboga 2 februari

Publicerat av

Arboga kommun och LRF:s kommungrupp i Arboga bjuder in till ett kostnadsfritt lärseminarium med Bengt Stridh, universitetslektor inom energiteknik på Mälardalens universitet.

– Just nu växer det fram en ökad medvetenhet om att vi kan bidra till elsystemet på lokal nivå och på ett nytt sätt utan att jordbruksareal behöver tas helt ur bruk. Solsambruk har en stor potential och framöver kanske det är lantbrukare i Arboga som står på tur att bli en del av den här spännande utvecklingen, säger näringslivschef Samuel Strömgren.

– Vi ser fram emot att få ta del av hans kunskaper samtidigt som deltagarna ges möjligheten att diskutera med experter från Mälarenergi, Vattenfall eldistribution och LRF. Vi vill hälsa alla varmt välkomna, säger Samuel Strömgren.

Tid: 2 februari kl. 19-20.45

Plats: Arboga bibliotek, galleriet.

Övrigt: Kaffe serveras och seminariet är kostnadsfritt

Rekord för solel under 2022

Publicerat av

2022 blev ett fantastiskt år för solel i Sverige. Enligt Svenska Kraftnäts elstatistik matades 1,10 TWh solel in till nätet, vilken är ett nytt särklassigt rekord. Det är en ökning med 72%(!) jämfört med 2021 då 0,64 TWh solel matades in till nätet.

Statistiken för installerad effekt och antal anläggningar kommer senare i vår, där kommer det med säkerhet också att bli nya rekord. Den installerade effekten vid utgången av 2021 var 1,587 GW och antal anläggningar 92 359 enligt statistik för nätanslutna solcellsanläggningar hos Energimyndigheten.

Det går inte att extrapolera ökningen av inmatad el till installerad effekt och antal anläggningar eftersom vi inte vet hur stor andel av solelen som var egenanvänd i fjol. Man kan misstänka att antalet stora anläggningar där all el eller en stor andel av elen matas in till nätet fortsatte att öka under 2022, vilket bör ge en totalt sett minskad egenanvändning i Sverige.

Kittlande tankar är om milstolpen 1 GW passerades och om 40 00-50 000 anläggningar installerades under fjolåret.

Andel inmatad solel av elanvändningen i Sverige under bästa timmen kl. 12-13 den 24 juni var 9,39% enligt min uträkning från Svenska kraftnäts elstatistik per timme. Om man även räknar med den egenanvända solelen betyder det att solel svarade för mer än 10% av Sveriges elanvändning under den bästa timmen 2022, om vi antar att all solel används i Sverige. Se tidigare inlägg “1 GW och 11% solel passerat under årets bästa timme“.

Solel svarade som mest för 6,76% av Sveriges elproduktion under 2022. Som mest matades 1,06 GW solel in till nätet den 24 juni kl. 12-13. Under 163 timmar var elproduktionen från solkraft större än från vindkraft.

Solkraft är på stark frammarsch i Sverige. Med de höga elpriser vi fått vill väldigt många husägare installera solceller på sitt tak, så ruschen lär fortsätta under 2023. Det har medfört väntetider på åtskilliga månader, då det kan vara leveranstider på komponenter och brist på montörer. Dessutom tillkommer ett starkt ökat intresse för solcellsparker. År 2023 kan bli ytterligare ett rekordår för solel i Sverige.

Det var runt 2 000 timmar solel svarade för minst 1% av Sveriges elproduktion under 2022. När får vi se solkraft i produktionsstatistiken från Svenska Kraftnäts Kontrollrummet 😉?

PS 2023-01-10. När det gäller egenanvändning av solel gjorde Energimyndigheten en uppskattning med hjälp av de 22 330 anläggningar som fanns i elcertifikatsystemet 2021. Man kom då fram till att egenanvändningen varierade mellan 36% och 39% för olika månader.

Låt säga att egenanvändningen var 35±5% under 2022. Då var den totala produktionen av solel under 2022 inklusive den egenanvända 1,7±0,1 TWh, motsvarande 1% av Sveriges elproduktion som enligt Energiföretagen preliminärt var 170,1 TWh under 2022.

PS 2023-03-18. Energimyndigheten har i nyheten Minskad elanvändning under 2022 publicerat att solelproduktionen var 1,956 TWh under 2022. Med tanke på att 1,103 TWh matades in till nätet enligt Svenska Kraftnäts statistik skulle det betyda att egenanvändningen var 1-1,103/1,956 = 44% under 2022. Det är överraskande högt med tanke på Energimyndigheten uppskattade att egenanvändningen varierande mellan 36% och 39% för olika månader 2021. Man får nog ta denna produktionssiffra för solel med en nypa salt och den har definitivt inte fyra siffrors noggrannhet.

Solel inmatad till elnätet i Sverige per månad under åren 2016-2022. Data från Svenska Kraftnäts elstatistik.

Andel solel inmatad till elnätet av total elanvändning i Sverige per timme under åren 2017-2022.

Andel solel inmatad till elnätet av total elproduktion i Sverige per timme under åren 2017-2022.

Andel inmatad solel av Sveriges elanvändning och elproduktion under bästa timmen 2017-2022.

Försumbar risk för eleffektbrist i Sverige

Publicerat av

En kommentar till inlägget ”Elbrist” och risk för bortkoppling av el löd (mitt tillägg av referens till Svenska Kraftnäts rapport från maj 2022).

”Nedan visas Svenska kraftnäts prognos för effektbalansen under topplasttimmen kommande år. Är inte det ganska alarmerande?”

normalvinter tioårsvinter tjugoårsvinter
2022/2023 -1 400 – 2 700 – 3 100
2023/2024 -1 800 – 3 200 – 3 500
2024/2025 -2 800 – 4 200 – 4 500
2025/2026 -4 400 – 5 800 – 6 200

Nej, är min tro. Utvecklar mina tankar här nedan.

Eleffektbrist eller inte?

En fråga man kan ställa är om det finns någon risk för eleffektbrist i Sverige i vinter eller närmaste kommande vintrar och i sådana fall under hur lång tid? Att bara titta på en enstaka topplasttimme ger inte hela bilden.

Svenska Kraftnät har i den färska rapporten ”Kortsiktig marknadsanalys 2022 – Analys av kraftsystemet 2023-2027” studerat frågan om risk för effektbrist de kommande fem åren. Resultaten blev enligt nedanstående tabell, där ”LOLE (Loss Of Load Expectation) och EENS (Expected Energy Not Served). LOLE mäts i tid (antal timmar per år med effektbrist). EENS mäts i antal MWh per år som efterfrågas men inte kan levereras.”

Från Svenska Kraftnäts rapport “Kortsiktig marknadsanalys 2022“.

Genomsnittlig risk för effektbrist förväntas öka från 0,2 timmar 2023 till 9,6 timmar 2027, om det inte finns någon effektreserv kvar och utan hänsyn till en minskad elanvändning (5% minskning i Europa, inklusive Sverige). Med effektreserv kvar och minskad elanvändning förväntas tiden med effektbrist sjunka till mindre än 0,1 timmar 2023-2026 och 1,9 timmar 2027.

En prognos är en prognos

En prognos är ingen sanning för den verkligen inträffat. Svenska Kraftnäts prognos bygger på många antaganden, som alla har vissa osäkerheter. Vi vet alla hur svårt det är att sia om framtiden. Inte minst gäller det i nuläget elfrågor där vi inte är ett isolerat land oberoende av vad som händer i andra länder, inte bara hos våra närmaste grannländer utan även i hela Europa.

Här nedan några antaganden som Svenska Krafnät gjort som bidrar till prognosernas osäkerheter

”Sverige fortsätter vara nettoexportör, men elenergiöverskottet minskar från 28 till 6 TWh under analysperioden och för vissa väderår får Sverige en negativ energibalans år 2027. Detta beror på en kraftigt ökad elanvändning under analysperioden och trots en stor utbyggnad av vindkraft så hinner inte produktionen byggas ut i samma takt som efterfrågan spås öka.
…
De främsta drivkrafterna bakom utvecklingen är elektrifiering av transportsektorn och ökning av den elintensiva industrin.
…
Erfarenheter från stora investeringsprojekt visar dock att osäkerheter kan senarelägga tidplaner vilket i så fall kan medföra att den ökade elanvändningen förskjuts i tiden.
…
För Sverige antas 254 MW efterfrågeflexibilitet i modellen. Detta skulle kunna vara pappersindustri eller annan verksamhet som minskar sin elanvändning vid höga elpriser.”

Svenska Kraftnät tror i sin prognos att Sveriges elanvändning ökar från 144 TWh år 2023 till 189 TWh år 2027, en ökning med 45 TWh på fyra år. Med tanke på att elanvändningen var 136,6 TWh under 2022 enligt preliminär statistik från Energiföretagen och har varit i genomsnitt 139 TWh under senaste tio åren är det en gigantisk ökning på så få år. Om elanvändningen för 2022 stämmer kan man börja med att ifrågasätta om vi når 144 TWh under 2023.

Om Sveriges 5,7 miljoner personbilar i trafik 2021 som körde 6,4 miljarder mil enligt Trafikanalys skulle vara elbilar med en elanvändning på 2 kWh/mil skulle 12,8 TWh el behövas. Det kommer dock att dröja till långt in på 2030-talet innan vi är där. Det tar tid att byta ut hela personbilflottan. Regeringens slopande av miljöbonusen för elbilar kan dessutom hämma köplustan hos privatpersoner att köpa eller leasa elbilar. Det är inte elbilar som kommer att svara för den stora förväntade ökningen av elanvändningen under de närmaste fem åren.

Industrins planer på elektrifiering bygger på tillverkning av vätgas med elektrolys. Det krävs ca 50 kWh el för att tillverka 1 kg vätgas med elektrolys av vatten till vätgas och syrgas. För de mängder av vätgas man tänker sig rör det sig om tiotals TWh med el som behövs enbart hos LKAB. Produktionskostnaden för denna vätgas beror till övervägande del på elpriset. Med tanke på att elpriserna rakat i höjden och att högre elpriser förväntas hålla i sig några år kan det vara en hämmande faktor för hur snabbt utvecklingen kommer att gå.

Om dessutom utbyggnaden av elproduktion inte hänger med önskat behov kommer det att fördröja planerna och att hålla elpriserna uppe. Å andra sidan bör högre elpriser locka till mera investeringar i elproduktion. Men långdragna tillståndsprocesser för speciellt vindkraft, men även för solkraftparker, påverkar hur snabbt ny elproduktion kan komma i drift. Ny kärnkraft kommer att dröja minst tio år till, se exempelvis rapport från WSP.

Högre elpriser bör även att gynna energieffektiviseringar som varit vilande under år vi haft låga priser. Sådan åtgärder motverkas dock av regeringens nyligen beslutade elstöd.

Det finns därför skäl att tro att Sverige inte kommer att öka elanvändningen med 45 TWh de kommande fem åren.

254 MW är i ungefär 1% av Sveriges högsta använda eleffekt på ca 22-26 GW under senaste årtiondet. Under de avslutande månaderna av 2022 minskade Sveriges temperaturkorrigerade elanvändning med 5% i september, 6,3% i oktober och 6% i november jämfört med 2021 enligt Svenska Kraftnät, huvudsakligen beroende på att hushållen minskade sin elanvändning. Om man även tar med de svenska hushållen i efterfrågeflexibiliteten bör den var mycket större än blygsamma 254 MW.

En trend är att antalet timmar med nettoimport av el i Sverige har minskat kraftigt under senaste drygt tio åren, på grund av en ökad elproduktion och minskad elanvändning under 2000-talet. En annan trend har under 15 senaste åren varit att den högsta effekten vi importerat har minskat och den högsta effekten vi exporterat har ökat. Se diagrammen här nedan.

Lägg därtill att vår granne Norge tillsammans med Sverige är Europas största elexportörer. En slutsats blir att det är försumbar risk för eleffektbrist i Sverige denna eller de närmaste kommande vintrarna.

Sveriges årliga inrikes elanvändning och elproduktion under 2001-2022. Data från SCB och för 2022 preliminär statistik från Energiföretagen.

Antal timmar per år med nettoimport av el i Sverige 2007-2022 (till och med november). Data från Svenska Kraftnät.

Max nettoimport och max nettoexport av el i Sverige per år under 2007-2022 (till och med november). Data från Svenska Kraftnät.

Workshop: Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige – 26 Januari

Publicerat av

Mälardalens universitet inbjuder till workshop den 26 januari 2023 i projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” med program enligt nedan. Det är även möjligt att delta online. Anmäl dig här.

Program
13:15-13:30 Introduction, Pietro Elia Campana (MDU)

13:30-13:40 A farmer perspective, Ulf Andersson (Kärrbo Prästgård AB)

13:40-14:00 Potentials of agrivoltaic systems in Sweden, Bengt Stridh (MDU)

14:00-14:20 The first agrivoltaic system in Sweden, Axel Alm (Solkompaniet Sverige AB)

14:20-14:50 Break

14:50-15:10 Evaluation of the crop grown in the agrivoltaic system, Torsten Hörndahl (SLU)

15:10-15:30 Integrated modelling of agrivoltaic systems, Pietro Elia Campana (MDU)

15:30-15:45 Future directions of research activities on agrivoltaic systems, Sebastian Zainali and Silvia Ma Lu (MDU)

15:45-16:00 Discussion and conclusions, Pietro Elia Campana and Bengt Stridh (MDU)