Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Kategoriarkiv: Solceller

46 kWh solel under november

Publicerat av

Solelproduktion

Under november månad gav våra solceller 46,5 kWh (9,7 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det är det näst lägsta värdet sedan 2010, trots att vi sedan ett knappt år har en utbyggd anläggning. Snö under en del av månaden bidrog till att minska solelproduktionen.

Bästa dag blev 17 november med 5,86 kWh (1,2 kWh/kW) enligt växelriktaren. I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under november.

Modulerna var snötäckta under en del av månaden. De täcktes av åtminstone 1 dm snö under den vecka jag var i Marrakech på IEA PVPS Task 15 möte om byggnadsintegrerade solceller. Det blev därför ingen solelproduktion under 8-11 november. Den 12 november snöröjde jag 18 av de 19 moduler jag kunde komma åt. Ville se hur många snöfria moduler som krävdes för att det skulle bli någon solelproduktion.

Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015. Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning och därmed lägre solelproduktion på morgon och eftermiddag än de gamla modulerna högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar elproduktion och utbyte per modul  under november månad.

Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:

  • Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (främst 7-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Skuggningen på kökstaket gör att dessa 260 W moduler producerar mindre än de 240 W moduler som sitter högre upp på taket och som därmed skuggas mindre.
  • Att den västvända modulen 16 ger något lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog under sen eftermiddag och kväll samt under november att modul 16 hade längre snötäckningstid än de övriga modulerna.

Skillnad med eller utan optimerare på modulerna

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel. Det finns vid närmare eftertanke flera komplikationer med att göra en sådan jämförelse:

  1. För att göra en rättvis jämförelse måste man ta hänsyn till att det varit olika solinstrålning under de olika åren. Jag har inga tillförlitliga egna mätvärden från tiden före utbyggnaden av vår solcellsanläggning. Värden skulle kunna tas från SMHI:s mätstation i Stockholm, vilket inför en osäkerhet hur representativa de är för Västerås. Mätningar i MW-parken indikerar att skillnaderna är relativt små. Det skulle inte spela någon roll för jämförelsen om skillnaden var konstant varje år, men det lär den inte vara.
  2. Loggningen per modul ger DC-värden, vilket jag inte har från de gamla modulerna när vi hade SMA-växelriktare. Med hjälp av växelriktarens totala värde för alla modulerna skulle AC-värden kunna beräknas, men då modulerna har olika förhållande när det gäller väderstreck och skuggning skulle det sannolikt införa ett litet fel.
  3. Om man ska jämföra AC-värden påverkar verkningsgraden för de olika växelriktarna resultatet. Det skulle vara extremt svårt att ta hänsyn till dessa skillnader eftersom verkningsgraden varierar med ingående effekt och för den gamla SMA-växelriktaren även med ingående DC-spänning.
  4. Vintertid har snötäckningen varierat mellan åren. Det är inte helt trivialt att korrigera för detta eftersom jag inte har detaljerade noter över när modulerna varit snötäckta. När vi hade SMA-växelriktaren har det ytterst få dagar utan snötäckning som inte gav någons solelproduktion. Med Solar Edge växelriktare blir det flera dagar så där kan man inte lita på att en dag utan solelproduktion betyder att modulerna varit snötäckta. Dessutom kan ett tunt snötäcke ge lite solelproduktion och det blir omöjligt att särskilja sådana dagar från rejält mulna vinterdagar.

Ovanstående punkter skulle sannolikt var för sig införa endast ett relativt litet fel, men tillsammans blir felet större och i kombination med de osäkerheter som mätnoggrannheten ger misstänker jag att resultatet skulle bli intetsägande. Får fundera ett varv till på detta. Det skulle kanske gå att göra något för enstaka sommarmånader.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Enligt växelriktaren var solelproduktionen 46,53 kWh under november. Växelriktaren visade för första gången i genomsnitt lika värden som elmätaren under en månad. Under april till oktober har växelriktaren i genomsnitt visat 0,6-1,5% högre värden än elmätaren. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under november använde vi 32 kWh (69%) själva och matade in ett överskott på 15 kWh (31%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskar.

Vi köpte 2441 kWh el under november (elpatron i ackumulatortank huvudsaklig elanvändning). Av vår elanvändning var 1,3% solel under november. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 1,9%.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Under november begränsades solvärmeproduktion av att solfångarna var snötäckta under en del av månaden. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006. Vi bor 1 km från utkanten av ett stort nybyggnadsområde där 5 000 “lägenheter” planeras på sikt men dit lät kommunen inte dra någon fjärrvärme, man bedömde väl att det inte var lönsamt med dagens energisnålare hus.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion per dygn under november månad. Enheten på y-axeln är kWh. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per dygn under november månad. Enheten på y-axeln är kWh. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under november 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var ca 100 kWh under november. Därför är värdena för egenanvändning annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under november 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var ca 100 kWh under november. Därför är värdena för egenanvändning annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under november 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under november 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under november 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modul 16 var snötäckt under längre tid än övriga moduler. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

Energiutbyte per modul under november 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modul 16 var snötäckt under längre tid än övriga moduler. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

Behöver vi mera el i Sverige?

Publicerat av

Apropå myten om ständigt ökad elanvändning i Sverige. Inget helt nytt ämne, skrev i december 2012 inlägget “Behövs mer elproduktion i Sverige?“. Triggades idag av en kommentar till tidigare inlägg “…ser framför mig en rejält ökad elförbrukning i Sverige…”. Här är några färska reflektioner i ämnet.

1987 var Sveriges slutliga elanvändning 137,4 TWh, inklusive överföringsförluster, enligt Energimyndighetens Energiläget i siffror 2016. År 2013 var den 139,5 TWh och 2014 blev det 135,3 TWh, inklusive 10,2 TWh i överföringsförluster. Elanvändningen toppade 2001 med 150,4 TWh, men har sedan dess minskat, se diagrammet här nedan.

1990 hade Sverige 8,591 miljoner invånare och 2014 var det 9,747 miljoner enligt  SCB:s befolkningsstatistik. Sveriges befolkningsmängd ökade alltså med 1,16 miljoner (13,5%) under dessa 24 år, men elanvändningen var ungefär densamma!

Elbilar kräver mycket mindre energi än fossildrivna eftersom verkningsgraden är så mycket högre. Om alla 4,6 miljoner personbilar i Sverige var elbilar skulle de behöva drygt 11 TWh el per år enligt Tesla Club Sweden. I dagsläget har vi ca 26 000 laddbara bilar i Sverige enligt Elbilen i Sverige. Det kommer att ta tid innan alla personbilar är elbilar…

Och vi sitter inte i sjön elmässigt i nuläget. I år beräknas Sverige elöverskott (nettoexport) bli rekordstora 26 TWh enligt vad Energimarknadsinspektionens generaldirektör Anne Vadasz Nilsson sa på EnergiHUB2016 i Västerås i torsdags.

Våra “elproblem” är lyxproblem. Som kontrast kan nämnas att vi i IEA PVPS Task 15 om byggnadsintegrerade solceller hade möte i Marocko för några veckor. Enligt Energypedia importerar Marocko 90% av sin energi (92% nämndes under vårt möte, så det verkar stämma), som nästan helt är fossilbaserad (88% år 2013). Marocko har energiproblem…

Sveriges elanvändning 1985-2014, inklusive överföringsförluster. Rådata från Energiläget i siffror 2016 från Energimyndigheten.

Sveriges elanvändning 1985-2014, inklusive överföringsförluster. Rådata från Energiläget i siffror 2016 från Energimyndigheten.

Bidrag till energilagring av el – är det lönsamt?

Publicerat av

Den 17 november öppnades ansökning för energilagring av el enligt Energimyndighetens pressrelease “Öppet att söka stöd för energilagring i hemmet“. Till detta bidrag hör Förordning (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi.

  • Bidrag riktar sig till privatpersoner. Bostadsrättsföreningar räknas enligt min fråga till Energimyndigheten som företag och de kan alltså inte söka bidraget.
  • Lagret ska vara “kopplat till en anläggning för egenproduktion av förnybar el som är ansluten till elnätet”.
  • Lagret ska bidra till att
    “a) lagra elenergi för användning vid ett annat tillfälle än produktionstillfället, och
    b) öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet.”
  • Man kan få bidrag för “för installation av system för lagring av elenergi, till exempel kostnader för batteri, kablage, kontrollsystem, smarta energihubbar och arbete.”
  • Man kan få högst 60% i bidrag för energilagret, dock högst 50 000 kronor. Bidraget går inte att kombinera med ROT-avdrag eller annat offentligt stöd.
  • Man kan få stöd för installationer som påbörjades tidigast den 1 januari 2016 och som slutförts senast den 31 december 2019.

Ansökan om bidrag görs till länsstyrelsen.

Kostnad för batterier

På Teslas hemsida kan man läsa att Tesla Powerwall2 ska börja installeras i Sverige sommaren 2017. Om Tesla kan hålla det får vi väl se. På deras hemsida står följande om kostnaderna:

Ett Powerwall-batteri à 14 kWh kr. 61 000
Installation och hårdvara från kr. 12 300
Uppskattad totalsumma kr. 73 300*
kr. 4 500 deposition för varje Powerwall krävs
*Inklusive en uppskattad moms på kr. 14 700
Totalkostnad exklusive tillstånd, avgifter och solenergianläggning

Kostnaden blir alltså minst 73 300 kr = ca 5 550 kr/kWh, exklusive moms (“AC-energy” anges till 13,2 kWh i Teslas specifikation). Med 60% i bidrag blir kostnaden minst 29 320 kr = ca 2 220 kr/kWh. Antaget en livslängd på 15 år skulle det motsvara en kostnad på 1 950 kr/år om man fått bidrag.

Möjliga källor till intäkter

Batterikostnaden ska ställas mot möjliga intäkter. Här är fem möjliga källor till intäkter:

  1. Spara el i batteri istället för att sälja elen och använda el från batteriet när det finns ett elbehov. Verkningsgraden anges till 89%. Det blir alltså 11% i energiförlust om man lagrar exempelvis el från solceller i lagret. Det betyder att värdet av egenanvänd el måste vara mer än 11% högre än för såld el för att det ska ge någon nettointäkt.Vi har hittills haft ett överskott på 2 207 kWh som matats in till nätet i år och det blir inte många fler kWh under resten av året. Med 11% energiförlust skulle det bli ca 1 970 kWh användbar el i huset. Vi skulle alltså behöva höja värdet på denna överskottsel med 1 kr/kWh om denna intäktskälla ensamt skulle betala investeringen i ett batterilager. Det är helt orimligt. Eftersom bidraget endast vänder sig till privatpersoner tillhör de den kategori som får skattereduktion för den överskottsel man matar intill nätet. För de som har skattereduktionen är värdet av såld el nästan som värdet av egenanvänd el i Sverige, se Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering. Därmed är det idag omöjligt att gå med vinst enbart på grund av skillnad i värde av egenanvänd och såld el för en privatperson.
  2. Sänka säkringsabonnemanget. I teorin skulle man kunna tänka sig att kapa effekttoppar med hjälp av el från batteriet och därmed kunde sänka säkringsabonnemanget. Men, enbart med solel för laddning av batteriet är det inte möjligt med svensk vinter, då solcellerna inte ger så mycket energi. Dessutom är det inte möjligt för alla att sänka säkringsabonnemanget. Vi, liksom alla? nybyggda hus, har 16 A säkringsabonnemang och lägre går inte att få vad jag vet för ett småhus.
  3. Kapa effekttoppar och därmed sänka elkostnader om man har effekttariff. Det är inte så många nätbolag som har effekttariffer. Sala-Heby Energi är ett av dessa. Hos dem beräknas effekttariff på de fem högsta effektvärdena under en månad under vardagar 07.00-19.00. Under november-mars är tariffen 98,50 kr/kW, inklusive moms och under april-oktober är den 40 kr/kW, inklusive moms. Om man exempelvis skulle minska effekten 1 kW under juni skulle man spara 40 kr den månaden. Under mars skulle samma effektbesparing spara 98,5 kr.De högsta effekterna, som bestämmer tariffen, kommer sannolikt att inträffa under mulna dagar då det inte blir någon eller lite sparad solel som skulle kunna användas för att minska effekttopparna. Under vintermånaderna november-februari tror jag inte det skulle ge någon skillnad alls eftersom solelproduktionen är så pass mycket lägre än under sommaren. Det är först under mars månad solelproduktionen tar fart. Man får också tänka på att med effekttariff tappar man värdet av elöverföringen för egenanvänd el. Hos vår nätägare Vattenfall kostar elöverföringen 29 öre/kWh, inklusive moms, så det blir en signifikant minskning av värdet på egenanvänd el. Det skulle göra ca 300 kr i år för oss.Låt säga att effekttarifferna skulle kunna sänkas under 8 månader. För att spara de ca 2 250 (1950+300) kr som skulle behövas för oss skulle de högsta effekterna behöva minskas med i genomsnitt 6 kW under dessa 8 månader. Det är orimligt för oss.
  4. Om man skulle kunna ladda batteriet nattetid skulle man kunna kapa effekttoppar betydligt effektivare och då skulle man kunna sänka elkostnaderna om man har effekttariff. Men det kräver extra styrutrustning som innebär ytterligare kostnader. Det krävs en smart styrning för att veta när batteriet ska användas (när man har effekttoppar) och eftersom man inte vill ha batteriet fulladdat när solcellerna börjar ge mera el än vad som behövs i huset.Om man skulle kunna sänka elkostnaderna så mycket att man sparar in kostnaden för batterilager och styrsystem är det nog knepigt att säga något generellt om. Man behöver förmodligen titta på varje fall för att se hur effektprofilen ser ut och vilka möjligheter som skulle finnas att minska effekttopparna samt hur mycket man skulle tjäna på det. En brasklapp dock för denna lösning. Hur går det ihop med förordningens skrivning “öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet”? I och för sig ökar man egenanvändningen av solel och det står inget i förordningen om att det skulle vara otillåtet att ladda batteriet med el från elnätet. Undrar om man tänkte på detta när man skrev förordningen?
  5. Det finns dessutom en vinst för nätägarna med energilagring av solel hos småhusägare. Variationerna i mängden inmatad el skulle minska och risken för alltför höga nätspänningar skulle minska. Men detta skulle i nuläget inte ge någon intäkt för en privatperson som köper ett energilager. Möjligen kan det förändras i framtiden?

Slutsats

Slutsatsen blir att för att det ska bli ekonomiskt gångbart med batterier för att lagra solel för gemene man krävs lägre priser än för de som anges för Tesla Powerwall2, även om man får det statliga bidraget.

Mera energilagring kommer att behövas i vårt elnät i framtiden så det blir väldigt intressant att följa utvecklingen. Kända Christina Lampe-Önnerud sa på HUB2016 i Västerås att Li-jon batterier är på gång mot en kostnad på 1 000 kr/kWh. Hon menade nog endast batterikostnaden (produktionskostnad?), utan moms och installation.  Frågan är hur snabbt det går? Och räcker 1 000 kr/kWh, med tanke på att växelriktare, annan hårdvara, installation och moms tillkommer för privatpersoner…

Utmaning

Vore intressant om någon av er som läser detta kunde presentera ett fall där energilagring skulle vara lönsamt med priserna för Tesla Powerwall2 eller något annat batterilager med känt pris och under förutsättning att man får det statliga bidraget för energilager. Det är säkert många som sitter och funderar på det…

PS 29/11. Hittade artikeln How batteries can stabilize the grid.

Solelmässan i Uppsala på måndag

Publicerat av

Måndag 28 november är det Solelmässan i Uppsala. 900 deltagare enligt ett Twitterinlägg av Johan Lindahl. Fantastiskt!

Jag, Åsa Thurin och Stefan Lindsköld från projektet “Investeringskalkyl för solceller“ är med i en monter och har en poster om projektet.  Prova gärna mallarna för beräkning av Produktionskostnad och lönsamhet för solel i Sverige och ge återkoppling!

Har även skrivit en gästkrönika på Solelmässans sida om projektet.

HUB2016 i Västerås

Publicerat av

I morgon är det HUB2016 Energy conference i Västerås med 350 deltagare.

Jag är med och har en poster om projektet “Investeringskalkyl för solceller“. Projektet har tagit fram mallar för beräkning av Produktionskostnad och lönsamhet för solel i Sverige. Prova gärna mallarna och ge återkoppling! Har i dagarna skickat slutrapporten till finansiären Energimyndigheten via E2B2 så snart kommer det även att finnas en rapport att ladda ner.

I morgon presenteras även projektet vid E2B2 forskarmöte i Stockholm av Stefan Lindsköld, Aktea, som var en av Stockholm stads representanter i projektet .

Magdalena Andersson och Isabella Lövin presenterar förändringar i skatten på solel

Publicerat av

Enligt pressmeddelande från Regeringen. Med skatten menar de energiskatten på egenanvänd el.

Tid:
Plats: Finansdepartementet, Jakobsgatan 24

Enligt ett par olika twitter-inlägg anges att energiskatten sänks till 0,5 öre/kWh för egenanvänd el. Denna uppgift finns även i artikeln Uppgifter: Regeringen sänker solelskatten. Vi får se om det stämmer när regeringen gjort sin dragning.

Slutsats av regeringens pressmeddelande

Det var inte 100% riktigt så som det framställdes i de första twitterkommentarerna. Läste igenom regeringens pressmeddelande Så tar regeringen bort skatten på solel som hastigast och gör följande tolkning.

  • Gränsen på 255 kW kommer att räknas per solcellsanläggning istället för per juridisk person som gäller från och med 1 juli i år, då de nya reglerna infördes. Man kan alltså ha många små anläggningar som tillsammans har en högre installerad effekt än 255 kW utan att man ska behöva betala mer än 0,5 öre/kWh i energiskatt på egenanvänd solel istället för dagens 29,2 öre/kWh exklusive moms (19,3 öre/kWh i vissa nordliga kommuner). Detta ska lösas genom att man får göra ett avdrag i punktskattedeklaration.
    I ett följande steg vill man “kontakta EU-kommissionen om ett helt borttagande av skatten”.
  • Anläggningar på 255 kW eller högre effekt kommer att få betala normal energiskatt på egenanvänd el, så för dessa anläggningar blir det ingen förändring.

De nya reglerna önskar regeringen införa från och med 1 juli 2017.

Det nya förslaget är bra och kommer att möjliggöra en ökad solcellsmarknad i Sverige hos större fastighetsägare, större bostadsrättsföreningar, kommuner, landsting etc.

PS. Sedan 1 juli gäller att om en juridisk person har mindre än 255 kW installerad effekt i en eller flera anläggningar betalar man ingen energiskatt på egenanvänd el och detta gäller även fortsättningsvis.

Avregistrera din momsplikt före nyår

Publicerat av

Som nämndes i inlägget Små solelproducenter slipper momsredovisning från 1 januari i september försvinner kravet på momsredovisning från nyår. Riksdagen kommer att besluta om det i december.

För att man ska slippa momsredovisning från och med 2017 måste man avregistrera sig hos Skatteverket innan årsskiftet. Då handläggningstiden hos Skatteverket kan vara 2-6 veckor enligt brev vi fick från Telge Energi igår bör man göra det så snart som möjligt!

För avregistrering av moms använder man blanketten Ändringsanmälan SKV 4639 eller Skatteverkets e-tjänst. På blankettens första sida kryssar man i rutan “Avregistrera vissa uppgifter” och på blankettens andra sida rutan “Avregistrering för moms” samt fyller i 1 januari 2017 i rutan “Avregistrering tidigast fr.om.”.

Den moms man får utbetald 2017 för 2016 års elförsäljning ska man momsredovisa för 2016. Detta enligt ett svar från Skatteupplysningen när jag ställde motsvarande fråga i början av året. Telge Energi skriver så här i sitt utskick “Överproduktion som skett under 2016 ska deklareras och betalas in senast i början av maj 2017”.

Om man i fortsättningen säljer solel för mer än omsättningsgränsen på 30 000 kr per år eller behöver redovisa moms för att man exempelvis har en enskild firma ska man inte avregistrera sig.

Omsättningsgräns 30 000 kr

Här en repris av vad jag skrev i september.

Enligt EU:s momsdirektiv kan EU:s länder införa en omsättningsgräns på upp till 10 000 Euro ±10%. Svenskt Näringsliv föreslog därför i juni ifjol i skrivelsen Inför en omsättningsgräns för moms till Finansdepartementet att omsättningsgränsen skulle sättas till 100 000 kr.

Regeringen valde dock att nöja sig med 30 000 kr. Det var den gräns som gällde för yrkesmässighet i mervärdesskattelagen före 1 juli 2013. Den 1 juli 2013 tog man bort begreppet yrkesmässighet och ersatte det med ekonomisk verksamhet, från EU:s mervärdesskattedirektiv. Dock missade man då att omsätta den gamla gränsen på 30 000 kr till en omsättningsgräns, vilket remissinstanser föreslagit. Det är därför vi har fått denna momsröra, som alltså hade kunnat undvikas med lite förutseende…

Vi ska dock glädja oss åt att ordningen är återställd och att små solelproducenter slipper momsregistrera sig, momsredovisa och betala in den moms man fått utbetald. Sedan vi klarat av momsredovisningen för 2016 är detta historia. Skönt!

PS 23/11. Lägger in brevet vi fick från Telge Energi eftersom en del verkar lite konfunderade över detta. Klicka på symbolen nytt fönster till höger för att se det i nytt fönster.

På IEA PVPS Task 15 och COP22 i Marrakech

Publicerat av

Har denna vecka varit först på ett internationellt i IEA PVPS Task15 om byggnadsintegrerade solceller och idag även på det stora klimatmötet COP22:s “side event”. Spännande och intensivt, får återkomma om det när tankar och anteckningar begrundats.

Marrakech. Föddes kaosteorin här?

Marrakech. En intensiv och kaotisk häxkittel som egentligen inte kan beskrivas i ord.

Människorna… Stora torget Jemaa el Fna. Tätpackat. Grupper i täta led runt grupper av arabiska musiker, de flesta män. Färgglada dräkter, annorlunda instrument, dans så långt man kan komma från Let’s dance, sång som på grund av språket tyvärr var obegriplig. Vid en middag vi hade under Task 15 hade spelmännen hattar med tofs i tråd och genom att vicka på huvudet fick de tofsarna att snurra runt hatten (vi fick låna likadana hattar men någon tofssnurr gick inte att få till…). Tog man foto kunde man råka ut för en vädjan om pengar. Ja, kom man för närma något och stannade till kunde det kosta. Att få två ormar runt halsen och bli fotad med kobra framför fötterna kostade rejält, mindre efter prutande…Saktade man in stegen och sneglade in juicestånden på 10 m håll blev man genast identifierad och tillropad. Efter ett steg mot ett juicestånd ekade de höga ropen från grannstånden. 4 kr för ett glas apelsinjuice och 10 kr för röd finjuice (granatäpple??).

Medinan… En upplevelse. En djungel av små butiker och smala slingrande “gator”, snarast som gångar. Gatunamnsskyltar saknas generellt i Marrakech, med sällsynta undantag. Lätt att gå bort sig, men Google maps som app i telefonen ovärderlig, fungerar utan roaming påslagen (förstod egentligen inte att det fungerade, hade kartorna laddats ner tidigare??). Fick idag också en självutlyst guide efter ett inköp och vi gick till kryddbutik, skobutik, läderväskor, läderbälten, …

Köpa i medinan… Inga prislappar. Öppningsbudet från säljaren högt över slutpriset. Motbud 1/4-1/2. Mera budgivning. Säljaren med överlägsen erfarenhet. Man får ta det med glimten i ögat.

Trafiken… Personbilar, tut, taxibilar, tut, bussar, tut, hästar med vagnar för turister, polismotorcyklar, polisbilar och brandbilar parkerade. Rondeller, gatukorsningar där antal filer minskar. Trafikpoliser som visslar och gestikulerar i alla rondeller och större korsningar. Tut. Som en myrstack. Mitt i detta cyklar, vespor, tut, och mopeder, tut, innanför, bakom, framför, utanför i mötande körfält bland övriga fordon och en del även utan lyse när det var mörkt. Och här och där fotgängare i soppan på och utanför övergångsställena. Säkrast att ta rygg på en marockan vid korsning av gata.

Ljuden… Tut-tut nästan konstant, visselpipor, alla fordon, musik, sång, ropande försäljare, minaretutrop, prat, skratt, enstaka fåglar (gråsparv, tamduva, turkduva, koltrast, koltrast, rödhake, stare, trädgårdsbulbyl, någon okänd).

Smakerna… Mintte, vilken njutning. Juicerna, inte alltid klart vilken sort men härliga.

Överallt skyltar om COP22-mötet. Marocko har satsat stort som värd. Ambitiösa planer för förnyelsebar energi. Med enligt marockans uppgift 92% importerad el i Marocko kan det bara bli bättre…

PS. Incheckning på Marrakech flygplats. Vare sig mitt boardingkort i telefonen eller Peter Kovacs, SP, utskrivna boardingkort på papper var användbart. Alla var tvungna att ställa sig i kön och få ett boardingkort från incheckningsdisken, oavsett om man hade något bagage att checka in eller inte…

140 kWh solel under oktober

Publicerat av

Solelproduktion

Under oktober månad gav våra solceller 139,8 kWh (29,2 kWh/kW) solel enligt elmätaren.

Bästa dag blev 10 oktober med 12,2 kWh (2,5 kWh/kW) enligt växelriktaren. I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under oktober.

Den 22 oktober blev det ingen solelproduktion. Med den tidigare SMA-växelriktaren hände det ytterst sällsynt under december månad att det blev noll i produktion under ett dygn när solcellsmoduler inte var snötäckta. SolarEdge-växelriktaren kräver 750 V som inspänning vilket gör att det i vårt fall krävs lite högre solstrålning för att starta tillräckligt många optimerare så att vi når tillräcklig inspänning till växelriktaren. Därför kommer antalet snöfria dagar utan solelproduktion att bli flera.

Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015. Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning och därmed lägre solelproduktion på morgon och eftermiddag än de gamla modulerna högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas. Tyvärr kan man inte i efterhand ta fram månadsutbyten per modul från Solar Edge portal på ett enkelt sätt, utan man måste göra det sista kvällen i månaden. Missade det denna månad… Hade kunnat räkna ut värdet från årsvärden med hjälp av årsvärdesavläsning från föregående månad men då bredbandet var ur funktion sista dagen i förra månaden på grund av träd över telefonledningense gick det inte denna gång.

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel. För att göra en rättvis jämförelse måste man ta hänsyn till att det varit olika solinstrålning under de olika åren, så jag får återkomma när jag har sådana data.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Växelriktaren visade i genomsnitt 0,6% högre värden än elmätaren under oktober. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under oktober använde vi 63 kWh (45%) själva och matade in ett överskott på 77 kWh (55%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskar.

Vi köpte 1423 kWh el under oktober (elpatron i ackumulatortank huvudsaklig elanvändning). Av vår elanvändning var 4,2% solel under oktober. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 9%.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion per dygn under oktober månad (växelriktarvärden). Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per dygn under oktober månad (växelriktarvärden). Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under oktober 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var ca 10 kWh under oktober. Därför är värdena för egenanvändning aningens annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under oktober 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var ca 10 kWh under oktober. Därför är värdena för egenanvändning aningens annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Strategi för ökad användning av solel – Kommentarer

Publicerat av

Under rubriken ”Så kan Sverige få fart på solelproduktionen” lanserade Energimyndigheten i förrgår tre rapporter inom uppdraget från regeringen att föreslå en strategi för hur användningen av solel ska i kunna öka i Sverige och att analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi. Dessutom skulle Energimyndigheten redovisa ett förslag till hur en heltäckande statistik ska kunna tas fram för området el från sol.

Reagerade på pressmeddelandets rubrik ”få fart på”. Under 2010-2015 har den totalt installerade effekten ökat årligen med 31-84%. Under 2015 installerades 47,38 MW vilket gav 126,8 MW totalt inklusive inte nätanslutna, en ökning av den totala effekten med 60%! Detta enligt den nationella rapporten för Sverige från IEA PVPS som kom tidigare i år. Det är en väldigt bra fart…Frågan är väl snarare hur farten ska kunna behållas.

De tre rapporterna är

  1. Förslag till strategi för ökad användning av solel (44 sidor),
  2. Förslag till heltäckande solelstatistik – Hur kan utbyggnadstakt, kostnader och teknik som används till solceller mätas och beräknas? (56 sidor)
  3. Delredovisning av uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel (45 sidor, publicerades i mars i år).

De två sistnämnda lämnar jag därhän idag.

Dessutom finns fyra underlagsrapporter, som jag inte hunnit läsa, och en illustration enligt nedan av ”Solelstrategi – målbild”.

Mål

Som mål presenteras 5-10% solel i den totala elanvändningen år 2040. I målbilden anges 7-14 TWh/år.

Solelstrategi målbild. Från Energimyndigheten.

Solelstrategi målbild. Från Energimyndigheten.

Energiuppskattningen förutsätter att vi håller elanvändningen ungefär vid dagens nivå. Sedan 1987 har elanvändningen i Sverige varit relativt oförändrad, se diagrammet, trots att vår befolkning ökat med 1,4 miljoner invånare. Vi kan hoppas att det gäller 25 år framåt också, även om IVA-projektet vägval el förutspått en elanvändning på 140-180 TWh/år år 2050.

Sveriges elanvändning 1970-2014. Rådata från Energiläget i siffror 2016 från Energimyndigheten.

Sveriges elanvändning 1970-2014, inklusive överföringsförluster. Rådata från Energiläget i siffror 2016 från Energimyndigheten.

Förslag

Som förväntat bygger förslagen till stor del på ett utökat stöd till solel. Bland de konkreta förslagen finns bland annat att

  • ett solROT-avdrag införs istället för investeringsstöd för privatpersoner,
  • energiskattlagen justeras så det gäller per anläggning istället för utifrån juridisk person,
  • elcertifikat för mikroproduktion ersätts genom justering av något av de andra stöden
  • möjlighet ges till skattereduktion för mellanstora anläggningar
  • gränsnivå för inmatningsabonnemang höjs

Man vill också målgruppsanpassa styrmedlen. Man har gjort en indelning i tre olika kategorier. Upp till 68 kW, 68-255 kW och över 255 kW. Det är på de två första kategorierna man vill satsa. Gränsen på 68 kW har att göra med 100 A säkring, men 230 V * 100 A * 3 faser = 69 kW, så varför det blev 68 vet jag inte.

solROT

Den mest överraskande nyheten är ett förslag om solROT-avdrag. I pressmeddelandet står (mina fetkmarkeringar)

”I och med införandet av skattereduktionen tillsammans med möjligheten att använda sig av ROT-avdrag skulle investeringsstödet kunna slopas helt för villor och bostadsrättsföreningar. Därmed skulle medel frigöras som kan användas till investeringar av andra aktörer som inte kan nyttja ROT-avdrag eller skattereduktion.”

och på sidan Energimyndigheten har tagit fram förslag till solelstrategi

”Justeringen möjliggör att villaägare erhåller motsvarande ersättningsnivå snabbare samtidigt som kötid för investeringsstödet minskar för de övriga ägarkategorierna, när mer medel finns att tillgå inom den årliga ramen.”

I rapporten anges att 68% av de som fått investeringsstöd beviljat är privatpersoner  och på sidan 20 att

”Energimyndigheten menar att investeringsstödet för solcellsanläggningar på villor kan ersättas med ett riktat ROT-avdrag, ett solROT”.

Men bostadsrättsföreningar nämns inte, så om även bostadsrättsföreningar ska omfattas känns oklart…. Motiveringen är

”Utfasning av dessa skulle kunna korta ner väntetiden för att få investeringsstöd för de övriga ägarkategorierna. Dels rör det sig om själva handläggningstiden, men störst vinst för systemet är möjligheten att fördela ramens hela nivå på de övriga ägarkategorierna och på så vis möjliggöra att fler snabbare kommer på tur att erhålla investeringsstödet.

…

Ett solROT-avdrag på 50 procent skulle minska hela kostnaden för installation av solcellsystem med 15 procent . Därmed leder kompensationen till samma återbetalningstid som om privatpersonen hade erhållit investeringsstöd, men förenklar och snabbar upp processen. Dessutom möjliggör justeringen att de andra två kategorierna med större anläggningarna erhåller investeringsstöd snabbare. Med fler investeringar och högre utbyggnadstakt som följd.”

Det väcker onekligen några frågor.

  • Investeringsstödet till privatpersoner är idag 20%. Ett solROT-avdrag på 15% ger därmed något lägre återbetalningstid.
  • För att få det nuvarande ROT-bidraget måste huset vara minst fem år gammalt. I rapporten nämns inget om hur denna grupp ska hanteras. Möjligen framgår det av underlagsrapporterna som jag inte läst.
  • Genom att slussa över privatpersoner till ett solROT är det ett sätt att öka stödet till solcellsinvesteringar. Vårt nuvarande ROT-avdrag har ingen budgetbegränsning så en naturlig kommande fråga från beslutsfattare är vad kostnaden skulle kunna bli.
    • I rapporten duckar man helt (“går inte att bedöma nu”) för frågan om kostnaderna som därmed skulle tillkomma utöver redan budgeterade investeringsstöd på 1,395 miljarder under perioden 2016-2019.
      Låt säga 1 000 anläggningar per år under tre år (2017-2019) á 5 kW. Då blir det i storleksordningen 3 000 * 15% * 19 000 kr/kW (medelpris småhusanläggningar 2015) * 5 kW (uppskattning) = ca 43 miljoner extra i ROT-avdrag. Med tanken på att statens budget för ROT-avdrag var nästan 17 miljarder 2014 blir det relativt sett inga stora förändringar i statens kostnader för ROT-avdrag.
    • Är det sannolikt att det går få igenom en höjd ROT-nivå till 50% för just solcellsinstallationer? Njae, en högoddsare? ROT-nivån sänktes vid årsskiftet från just 50% till 30% av arbetskostnaden. Det skulle kunna leda till ett lämmeltåg av andra förslag om höjda ROT-nivåer för olika saker…
  • Hur blir det med stödnivån och högsta belopp för fortsättningen av investeringsstödet? Såg inget om det i det jag läst

Elcertifikat

I rapporten skrivs

”Justeringen innebär att nya anläggningar med en installerad toppeffekt på högst 68 kW inte längre ingår i elcertifikatsystemet från 2020, i och med det nya målet för elcertifikatsystemet till 2030. Den intäkt som faller bort för anläggningar med en installerad effekt på högst 68 kW från år 2020 behöver kompenseras för.”

Kompensationsförslagen är

” utreds om motsvarande intäkt som elcertifikaten ger upphov till, på cirka 0,2 kr/kWh, kan läggas på skattereduktionen; en höjning av ersättningsnivån från 60 öre till 80 öre per kWh”

Som påpekas i rapporten ger detta ingen ersättning för förlorade elcertifikat för den egenanvända solelen. En begränsning för större anläggningar kan också bli att skattereduktion ges för högst 30 000 kWh. Den allvarligaste invändningen är dock att elcertifikat garanteras under 15 år, men för skattereduktionen finns ingen garanterad tid över huvud taget. Ingen vet hur länge den kommer att finnas kvar och till vilken nivå.

Alternativt föreslår man

” En annan möjlig lösning är att solROT-avdragets nivå och behov ses över i samband med införandet av justeringen i elcertifikatsystemet, förslagsvis inom ramen för kontrollstation 2019. Detta för att bedöma om det finns behov av höjd nivå av solROT för att kompensera för inkomstbortfall från elcertifikatsystemet.”

Lite grumliga förslag, som bygger på att ytterligare utredningar behövs och långsiktigheten i förslagen kan ifrågasättas.

Inmatningsabonnemnag

Man föreslår att dagens gräns på 63 A (43,5 kW) för att slippa årlig avgift för inmatningsabonnemang och elmätarbyte höjs till 100 A (68 kW).

Det är bra! Ändå bättre hade varit om man tagit bort kravet på att man ska vara nettokonsument av el under ett år.

Undrans hur man fick 68 kW? 230 V * 100 A * 3 faser = 69 kW, på motsvarande sätt som att 230 V * 63 A * 3 faser = 43,5 kW.

Energiskatt

Under rubriken ”Undantag för energiskatt på egenproducerad el” skriver man att

”Som ett exempel föreslår Energimyndigheten att man justerar styrmedel från att gälla juridisk person till anslutningspunkt eller liknande…”

I rubriken borde ha stått egenanvänd el. Man betalar inte energiskatt på den överskottsel man matar in till nätet.

Energiskatt på egenanvänd el för juridiska personer som har mer än 255 kW solceller är idag ett stort hinder för den framtida utvecklingen. Förslaget är ett stort steg framåt men varför ska man betala energiskatt på egenanvänd el? I media har nyligen framkommit att regeringens tidigare hänvisning till EU:s regelverk var felaktig! Energiskatt bör inte betalas för el man producerat och använt själv och som aldrig matats in till nätet. Effekten av egenanvänd el är att mängden köpt el minskar liksom vid exempelvis energieffektiviseringar. Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, har kallat denna skatt en ”idiotskatt”. I folkmun gör nog de flesta den bedömningen.

Skattereduktion

Ytterligare en fråga som föreslås utredas:

”Energimyndigheten menar att en höjd effektgräns för att erhålla skattereduktionen bör utredas…”

Det är OK, men det finns en väldigt mycket viktigare fråga när det gäller skattereduktionen. Idag finns inga långsiktiga garantier över huvud taget gällande hur länge man ska få skattereduktionen och till vilken nivå. Det ger en stor ekonomisk osäkerhet för speciellt småhusägare som vanligen har ett överskott på över 50% som matas in till nätet. Därmed är man starkt beroende av skattereduktionen för att få en ekonomi i investeringen. Jag är övertygad om att förändringar kommer att ske i skattereduktion långt innan en solcellsanläggnings livslängd på 25-30 år har närmat sig om inga utfästelser görs om tiden för skattereduktionen. Det vore därför högst önskvärt med ett beslut som visar på långsiktigheten i skattereduktionen.

Fakta – detaljer

På s. 17 står (min fetmarkering) ” För jordbruksfastigheter är det mer fördelaktigt att sälja all el, eftersom energiskatten är sex gånger lägre för detta segment jämfört med andra producenter i kategorin.”. Jordbruk betalar 0,5 öre/kWh i energiskatt istället för det normala 29,2 öre/kWh, exklusive moms. 29,2/0,5 = 58. Det blev ett fel på en tiopotens, det skulle ha stått sextio….

På s. 7 skrivs att ”Medelinstrålningen över Sverige är omkring 1 000 kWh/m2 per år.” Tittar man på SMHI:s karta över solinstrålning i Sverige för den metrologiska perioden 1960-1990 framgår det att medelvärdet är lägre. Visserligen har solinstrålning ökat i södra Sverige med några procent sedan dess men medel ligger fortfarande under 1 000 kWh/m2 per år om man ser på Sverige som helhet.

Saknat

I energiöverenskommelsen anges som mål 100% förnybar elproduktion år 2040. Strategin behandlar enbart solel enligt regeringens uppdrag. En nationell strategi för solvärme saknas. Solvärme skulle sommartid exempelvis kunna ersätta el för uppvärmning av tappvarmvatten i hus som inte har fjärrvärme. I ett småhus kan man minska det årliga energibehovet för tappvarmvatten till ungefär hälften med hjälp av solvärme. Solvärme har dessutom billig energilagring i form av varmvatten i en ackumulatortank, vilket gör att man kan få varmvatten dygnet runt sommartid.

Slutsats

Det är bra att Sverige äntligen fått ett förslag till en solelstrategi! Visserligen hänvisas i flera fall till ytterligare utredningar, så arbetet kommer att ta sin tid. Man kan diskutera möjliga förbättringar, men det viktiga är att det inte stannar vid enbart sådana diskussioner. Nu gäller det för våra politiker att gå från ord till handling!