Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Kategoriarkiv: Solceller

Intervju i P4 Sörmland – Veckans influencer

Publicerat av

Blev intervjuad för P4 Sörmland på eftermiddagen idag. De intervjuar en forskare från Mälardalens Högskola varje vecka. Fick epitetet “influencer” inom solceller. Huum, hedrande….

Wikipedia:

Influerare, även omnämnt som influencer,[1] är ett lånord från engelska som betyder påverkare. Ordet förekommer särskilt i reklam– och mediebranschen som samlingsnamn för opinionsbildare och andra personer som uttalar sig på sociala medier och i andra kanaler för att påverka attityder och handlingar hos läsare och följare med samma intressen. Influerare är även bloggare inom mode, hälsa och livsstil som får betalt för att visa fram eller omtala vissa produkter eller varumärken på ett personligt och positivt sätt och därigenom påverka konsumenterna.[2]

Synonymer till “influerare” och “påverkare” är opinionsbildare, trendskapare, trendsättare, förebild, motivatör och inspiratör.

Det var väl det där med “få betalt” då som avviker. Men det är OK att ge donation till bloggen…, donationsknapp finns längst ner på varje inlägg eller i högerkanten på startsidan.

 

Solstrålning per månad kan variera mycket mellan olika år

Publicerat av

I gårdagens inlägg ”Solstrålningen 2017 lägre än normalt under 2000-talet” framgick att den årliga globala solstrålningen vid SMHI:s mätstationer hade varierat ca ±3-8 % mellan olika år under åren 2002-2017. Tittar man på månadsvärden blir variationerna betydligt större.

Diagrammet nedan visar ett exempel för juni månad under åren 2002-2017 för SMHI:s mätstationer där det varierat ca ±8-22% för de stationer som har de längsta mätserierna. Största skillnaderna mellan åren har Tarfala, följt av Lund, medan Karlstad, Göteborg och Visby har de minsta skillnaderna mellan åren. Notabelt är att under de bästa åren i nordliga fjällvärldens Tarfala är solstrålningen i juni högre än de sämsta åren på Gotland, som ligger i topp i Sverige på årsbasis bland SMHI:s mätstationer.

För solstrålningen under juni har ingen mätstation en ökande trend under juni av de som har mätvärden under hela perioden 2002-2017. Luleå, Umeå, Göteborg Växjö och Lund har en stabil trend, medan en mer eller mindre minskande trend finns i Kiruna, Östersund, Borlänge, Stockholm, Karlstad, Norrköping och Visby. Se exempel på diagram här nedan.

Trenderna för juni stämmer med solstrålningen på årsbasis i Sverige som visat en svagt minskade trend under det senaste årtiondet. Detta efter en förhållandevis kraftig ökning  sedan mitten av 1980-talet, liksom i södra Sverige en ökning även vid en jämförelse med SMHI:s normalperiod 1961-1990, vilket visades i gårdagens inlägg.

När man räknar på ekonomin för solcellsinstallationer behöver man veta hur stor solelproduktionen är under en anläggnings ekonomiska livslängd, vilken är minst 25, Då kan trender i solstrålningen spela viss roll då det påverkar hur mycket solel man kommer att producera.

Att förutspå långsiktiga trender i solstrålning är inte trivialt. Men SMHI arbetar en del med det. Solstrålning mot jorden utanför jordens atmosfär är nästan konstant, men hur molnigt vädret är och mängden partiklar i atmosfären är faktorer som påverkar hur mycket av solstrålningen som når jordens yta.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Global solstrålning under juni månad. Minsta, största och medelvärden för åren 2002-2017 för SMHI:s mätstationer. Siffran efter namnet anger antal tillgängliga årsvärden under perioden. Data från SMHI.

Global solstrålning under juni månad i Stockholm för åren 2002-2017. Prickade linjen är en trendlinje. Data från SMHI.

Global solstrålning under juni månad i Luleå för åren 2002-2017. Prickade linjen är en trendlinje. Data från SMHI.

 

Solstrålningen 2017 lägre än normalt under 2000-talet

Publicerat av

SMHI mäter den globala solstrålningen mot en horisontell yta på 18 platser i Sverige. Under 2017 var globalstrålningen lägre än medel under åren 2002-2017 vid alla mätstationer utom i Tarfala.

Högst solstrålning under 2017 hade Hoburg på Gotland med 1147,9 kWh/m2. Växjö med 935,1 kWh/m2 och Lund med 925,9 kWh/m2 hade under 2017 det lägsta värdet under perioden 2002-2017. Medelvärdet för alla 18 mätstationer var 957,4 kWh/m2 vilket var lägre än medelvärdet 974,7 kWh/m2 under åren 2002-2017.

Jämför man med SMHI:s normalperiod 1961-1990 var solstrålning högre under 2017 från Stockholm och söderut utom i Lund. Det lite knepiga är dock att denna ”normalperiod” inte varit det normala under 2000-talet, då solstrålningen varit högre i södra Sverige än under normalperioden.

Normalperiod

SMHI skriver ”Världsmeteorologiska organisationen (WMO) har därför bestämt att statistiska parametrar, som används för klimatbeskrivningar, skall beräknas för så kallade normalperioder. Normalperioderna är oftast 30-årsperioder, där 1961-90 är den nu gällande standardnormalperioden.”

Solstrålningen på jordytan ändras med tiden

Förändringarna under 2000-talet jämfört med ”normalperioden” 1961-1990 beror inte på att solens utstrålning ändrats. Utanför jordens atmosfär är solstrålningen nästan konstant. Variationen enligt senare tids mätningar är bara i medeltal 0,1% mellan minsta (1361 W/m2) och högsta solstrålning (1362 W/m2) utanför jordens atmosfär. I tidsskalor om timmar eller veckor kan så ”stora” variationer som 0,34% förekomma. Mer finns att läsa i artikeln ”A new, lower value of total solar irradiance: Evidence and climate significance”.

De förändringar som skett av solstrålningen på marknivå beror på att molnighet, och kanske antalet partiklar i atmosfären (“global dimming“), förändrats och att dessa förändringar varit olika i olika delar av Sverige.

Solstrålningens variationer

Diagrammen här nedan visar min, medel och max under åren 2002-2017 (notera att en del nyare stationer inte har data för hela perioden) och en jämförelse av denna period med normalperioden (de nyare stationerna saknar värden från normalperioden och är därför inte medtagna) samt en jämförelse för enbart 2017 med normalperioden och perioden 2002-2017.

Som framgår av det första diagrammet varierar solstrålningen mellan olika år. För de stationer som haft mätningar under minst 10 år har solstrålningen varierat mellan ±3,2% (Svenska Högarna) till ±8,2% (Lund) jämfört med medelvärdet under perioden 2002-2017.

Undantaget fjälltrakterna var alla stationers årliga solstrålning under 2017 utom Hoburg inom ±12%, se tabellen längst ner. Trots att Sverige är ett långt land är variationerna i årlig solstrålning alltså inte så värst stora inom landet.

Se även inlägget Skillnad mellan global, diffus och direkt solinstrålning?

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Global årlig solinstrålning. Minsta, största och medelvärden för åren 2002-2017 för SMHI:s mätstationer. Siffran efter namnet anger antal tillgängliga årsvärden under perioden. Rådata från SMHI.

Avvikelse i global årlig solinstrålning mellan åren 2002-2017 och normalperioden 1961-1990. Positiva värden betyder en i medeltal högre solstrålning under åren 2002-2017. Rådata från SMHI.

Avvikelse i global årlig solinstrålning mellan år 2017 och normalperioden 1961-1990. Positiva värden betyder en i medeltal högre solinstrålning under år 2017. Rådata från SMHI.

Avvikelse i global årlig solinstrålning mellan år 2017 och perioden 2002-2017. Positiva värden betyder en i medeltal högre solinstrålning under år 2017. Rådata från SMHI.

Nedanstående tabell visar uppmätt global solstrålning mot en horisontell yta vid SMHI:s mätstationer under 2017.

Station Globalstrålning 2017 (kWh/m2)
Tarfala 871,2
Kiruna 799,9
Luleå 884,0
Umeå 886,7
Storlien-Visjövalen 851,3
Östersund 862,1
Borlänge 942,8
Karlstad 997,4
Svenska Högarna 1074,1
Stockholm 990,6
Norrköping 1009,4
Nordkoster 1034,9
Göteborg 972,6
Visby 1089,1
Hoburg 1147,9
Växjö 935,1
Lund 925,9

Inkomstdeklaration av elcertifikat från solceller – Gör så här

Publicerat av

En vanlig fråga är hur man hanterar elcertifikat från solceller i inkomstdeklarationen. I min deklarationsblankett stod det “Du har fått ersättning för elcertifikat från Statens Energimyndighet, ta upp inkomsten i din näringsverksamhet.”

För det första kan man undra varför det står “från Statens Energimyndighet”. Vi säljer våra elcertifikat till Telge Energi och det är från dem vi får ersättningen. Däremot är det Energimyndigheten som har hand om Cesarkontot där elcertifikaten är bokförda.

För det andra undrade jag varför inkomsten från elcertifikatförsäljningen skulle tas upp i “din näringsverksamhet” (har passiv enskild firma). Solcellerna sitter på vårt privata hus, solcellerna är köpta privat och inte i någon “näringsverksamhet”. Jag var därför tvungen att ställa en kontrollfråga till Skatteverket om detta, även om svaret egentligen var givet.

Här nedan är det svar Skatteverket gav den 10 april, där det sista stycket är det som gäller för i stort sett alla privata solcellsägare i Sverige.

Beroende på vart solcellsanläggningen som genererar detta elcertifikat sitter ska du ta upp redovisa detta på olika sätt. Om solcellsanläggningen sitter på en näringsfastighet t.ex. en ekonomibyggnad så ska inkomsten från elcertifikatet tas upp som en inkomst i näringsverksamhet. Om däremot solcellerna sitter på ett småhus så har man ett schablonavdrag på 40 000 kronor som man kan göra avdrag med innan det beskattas detta avdrag avser uthyrning/försäljning av produkter från en privatbostad . Har man en större försäljning ska man ta upp mellanskillnaden på ruta 7.3 Överskott vid uthyrning av privatbostad i deklarationen.

Så om dina solceller sitter på en privatbostad så ska du inte ta upp inkomsten i deklarationen utan skriva under övriga upplysningar att du inte tar upp försäljningen på elcertifikat eftersom den sitter på privatbostaden.

Krönika och intervju i Energivärlden

Publicerat av

Medverkade för en tid sedan i Energimyndighetens Energivärlden med krönikan ”Minska inte stödet till solenergi” och intervjun “Eldsjälen som vill få solelen att växa“.

Med den takt andelen fossil energi minskat under 2014–2016 skulle det ta knappt 200 år innan världen får en helt fossilfri energianvändning. Även om andelen fossil energi minskar något i världen ökar användningen eftersom världens energianvändning ökar. Världen måste öka takten i omställningen till fossilfri energi. Solenergi och vindkraft kommer att ha huvudrollerna.

Vårt hus. 16 september 2017.

335 kWh solel under mars

Publicerat av

Solelproduktion

Under mars månad gav våra solceller 335,0 kWh (69,9 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det var betydligt mer än mars ifjol som gav 277,6 kWh (57,9 kWh/kW).

Efter några dagar med snötäckning utan någon solelproduktionen exploderade solelen under andra halvan av mars med många soliga dagar. Bästa dag blev 29 mars med 19,6 kWh (4,1 kWh/kW) enligt växelriktaren. Vår allra bästa dag hittills var 12 maj 2017 med 27,16 kWh (5,7 kWh/kW).

I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under mars.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar elproduktion och utbyte per modul  under mars månad.

Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:

  • Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (7-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Skuggningen på kökstaket gör att dessa 260 W moduler producerar mindre än de 240 W moduler som sitter högre upp på taket och som därmed skuggas mindre.
  • Att den västvända modulen 16 ger lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog under sen eftermiddag och kväll.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Enligt växelriktarens mätvärden var solelproduktionen 339,5 kWh under mars. Det var 1,35% högre värde än från elmätaren. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under mars använde vi 163 kWh (51%) själva och matade in ett överskott på 172 kWh (49%) till nätet. Under senaste året (april 2017 – mars 2018) har egenvändningen varit 40% i genomsnitt. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskat.

Vi köpte 2 132 kWh el under mars som var ovanlig kall. Av vår elanvändning var 7% solel. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 15%.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006. Vi bor 1 km från utkanten av ett stort nybyggnadsområde där 5 000 bostäder planeras på sikt men dit lät kommunen inte dra någon fjärrvärme, man bedömde väl att det inte var lönsamt med dagens energisnålare hus.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal. Vi hade även tre stycken 100 W begagnade solcellsmoduler dessförinnan, men på den tiden hade vi ingen loggning av driftdata.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion, egenanvändning och överskott inmatat till nätet per dygn under mars 2018.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under mars 2018. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var 204 kWh under mars. Därför är värdena för egenanvändning annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under mars 2018. Modul 15 är vänd mot öster, modul 16 mot väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket, som skuggas mera. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under mars 2018. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

Solceller ökade med 65% i Sverige under 2017

Publicerat av

Häromdagen släpptes ny statistik över nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige. Vid utgången av 2017 fanns 15 276 solcellsanläggningar, en ökning med 5 270 (53%) anläggningar sedan 2016. Den installerad effekten hade ökat med 91 MW (65%) till 231 MW.

Detta gör 23 W installerad effekt per invånare vid utgången av 2017, en ökning från 2016 års 14 W per invånare. Bland länen ligger Gotland i topp med 65,2 W per invånare. Intressant är att man i nordliga Jämtlands län har mera solceller per invånare än i vårt sydligaste län Skåne, se nedanstående kartor och tabell som visar solcellseffekt per län och per invånare i varje län. Skånes län har dock med 33,6 MW mest installerad effekt.

Resultaten har publicerats av SCB och baseras på en enkät som Energimyndigheten skickat till ca 170 elnätföretag, där alla utom två svarat.

Installerad solcellseffekt (W) per invånare i län 20171231.

Installerad solcellseffekt (MW) per län 20171231.

Brasklapp

Ifjol framhöll Svensk Solenergi att statistiken inte var komplett, det saknades anläggningar. Man kan hoppas att denna brist åtgärdats i möjligaste mån, men det kan konstateras att exempelvis solcellsparken på 1,04 MW i Arvika fortfarande saknas eftersom statistiken anger 0 anläggningar över 1 MW i Arvika kommun. Solar Region Skåne anger att det var 34,9 MW installerat i Skåne 2017, vilket baseras på en enkät till nätägarna, det vill säga samma metod som Energimyndigheten och SCB använt. SCB:s statistik anger 33,6 MW i Skånes län. Det är oklart var skillnaden på knappt 4% beror på. Solar Region Skåne anger att 11,7 MW installerades under 2017 medan SCB-statistiken anger 13,4 MW. Dessa exempel visar på att det finns svårigheter med statistikinsamlingen.

Den statistik som tagits fram av Johan Lindahl i IEA PVPS Task 1 och som bygger på enkäter till de svenska leverantörerna av solcellsanläggningar visar på en betydligt högre installerad effekt. För 2016 angavs 193 MW i rapporten ”National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2016” (jämfört med 140 MW i SCB:s statistik) och även för 2017 kommer den ännu opublicerade IEA-rapporten att ange ett betydligt högre värde än SCB:s statistik. Det vore bra om man kunde reda ut skillnaderna mellan dessa källor, så att vi vet vilken som ligger närmast sanningen.

Installerad effekt

På SCB:s sida finns dokumentet ”Kvalitetsdeklaration Nätanslutna solcellsanläggningar”. Där kan man bland annat läsa det obegripliga ”Den installerade effekten definieras varken i växelström eller i likström (AC eller DC) utan som den för systemet begränsande effekten”.

Möjligen kan man mena att man använder växelriktarens effekt som installerad effekt. I sådana fall är det en AC-effekt och det avviker då från exempelvis Skatteverkets tolkning av installerad effekt, som är summan av modulernas märkeffekt (DC).

Det väcker onekligen frågan vilken effekt som nätägarna har rapporterat in i denna undersökning. Anläggningens märkeffekt eller växelriktarnas maxeffekt? Ur nätägarens synvinkel är det mera intressant att veta växelriktarnas maxeffekt eftersom det anger den högsta möjliga inmatade effekten till nätet.

I dokumentet anges att det är två nätägare som inte svarat på undersökningen. Detta bortfall ”bedöms ha ringa betydelse på resultatet”.

Bra söktryck på investeringsstöd för solceller

Publicerat av

Enligt SVT i kväll har 1 600 ansökningar om investeringsstöd för solceller kommit in i år. 870 miljoner kr finns att dela ut i år enligt Sara Bargi, Energimyndigheten, som intervjuades i programmet. Det beloppet räcker enligt uppgift till alla som står i kö för tillfället.

Investeringsstödet höjdes för privatpersoner från 20% till 30% vid det gångna årsskiftet. Med generösare stöd är det ett bra tillfälle att ansöka nu. Prisutvecklingen för nyckelfärdiga solcellssystem går inte lika fort i Sverige som det gjorde för några år sedan, så man vinner inte så mycket på att vänta. Det är snarare en risk att det blir tvärtom, om investeringsstödet trappas ner. Det kommande valet blir viktigt när det gäller vilket stöd solceller kommer att ha under kommande år, så det kommer att bli en mycket spännande valvaka i september.

Regeringen vill slopa krav på bygglov för solceller

Publicerat av

Enligt TV4-nyheterna i kväll har regeringen lagt en proposition att slopa kravet på bygglov för solceller från augusti. Förslaget är att det ska räcka med en anmälan i efterhand. Vore intressant att läsa propositionen för att se under vilka villkor man skulle slippa kravet på bygglov, men har inte hittat propositionen ännu.

Det är ett välkommet förslag då krav på bygglov eller inte varierar från kommun till kommun. I vissa kommuner krävs idag inte bygglov medan det i andra krävs bygglov. Ett krav på bygglov innebär en extra kostnad för solcellsägaren och det ger en ökad och onödig administration för berörda parter.

Propositionen kan vara ett resultat av Boverkets uppdrag att utreda ytterligare undantag från krav på bygglov för solceller, som ska rapporteras senast 31 mars 2018 till regeringskansliet, se tidigare inlägg Bygglov solceller – tamt förslag från Boverket. En positiv överraskning att regeringen lägger en proposition redan innan slutdatumet för Boverkets utredningsrapport.

Lagrådsremiss

PS 22/2: Lagrådsremiss: Fler bygglovsbefriade åtgärder, finns på Regeringskansliets webb och det finns även ett pressmeddelande från idag “Fritt fram att fånga sol utan lov“. I pressmeddelandet står “…att det inte ska krävas bygglov för att montera solcellspaneler och solfångare som följer en byggnads form.” I lagrådsremissen står dessutom denna brasklapp: “Åtgärderna ska följa gällande detaljplan. Kommunen ska ha möjlighet att återinföra lovplikt i detaljplan.”

Regeringens förslag lyder enligt lagrådsremissen:

“Bygglov ska inte krävas för att på en byggnad inom detaljplanelagt område montera solcellspaneler och solfångare som följer byggnadens form, under förutsättning att åtgärden följer detaljplanen. En sådan åtgärd får inte vidtas utan bygglov på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. En sådan åtgärd får inte heller vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till ett område som utgör riksintresse för totalförsvaret. Kommunen ska ha möjlighet att återinföra lovplikt i detaljplan.”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018.

Nollenergihus och solceller i Tokyo

Publicerat av

Idag var det sista dagen för IEA PVPS Task 15-mötet i Tokyo. Vi gjorde en lång busstur med studiebesök på tre olika platser.

Toshima Ecomusee Town, Toshima-ku, Tokyo

Företaget Nihon Sekkei har specialiserat sig på skyskrapor med innovativ grön design. Den skyskrapa vi tittade på var 189 meter hög. Den hade 133,55 kW solceller, av monokristallint kisel och amorft kisel som tunnfilm. 6% av elen för gemensamma utrymmen bestod av solel. Tror inte att all solel användes i byggnaden eftersom man fick en inmatningstariff (”feed in tariff”) för de 56,95 kW som satt på de tio lägsta våningarna.

Vi besökte våningarna 8-10 där det fanns en fin uteträdgård. Den kallades ”Forest of Toshima” och barnen studerade naturen där enligt vad man berättade. I en storstad som Tokyo med runt 13 miljoner invånare, med mängder av höga skyskrapor och mer eller mindre avsaknad av naturliga miljöer får man väl en annan syn på natur är än vad vi har i Sverige.

ZEB demonstration building, Taisei Technology Center

ZEB = Zero Energy Building. I denna fyra våningar höga byggnad som togs i drift 2014 producerade man minst lika mycket energi som byggnaden använde räknat på årsbasis. Det var den första urbana byggnaden i Japan som nådde detta mål. Man hade minskat energianvändning tlll 25% av det normala för motsvarande byggnader i Japan. Byggnadens totala energianvändning var 129 kWh/m2 under det första året.

Energiproduktion bestod av organiska solceller från Mitsubishi på fasaden och kristallina kiselsolceller på taket, plant monterade, samt av en bränslecell (SOFC = Solid Oxide Fuel Cell) driven med naturgas som producerade el (4,2 kW) och värme. Man förväntade sig en livslängd på 10-15 år för bränslecellen.

Diamond building, Yokohama

Här tittade vi från utsidan på fasaden till en 31 våningar hög skyskrapa, färdig 2009, med 91 kW semitransparenta solceller av kristallint kisel och en yta på 1 500 m2.

Intryck från Tokyo

Några personliga nyckelord.

Mååånga människor. Mycket vänliga och artiga människor. Lugna människor, ingen speciellt hets i tunnelbana och tåg. När tunnelbanan kom stod man snällt vid markeringarna och släppt ut passagerarna innan man gick in. Knepigt språk att läsa och förstå. Fisk, mycket vanligt i maten. Kallt ute, kallaste vädret på ett tiotal år enligt våra värdar. Kallt inomhus. Uppvärmda toalettsitsar. Toaletter med manöverknappar för underredsspolning. Karta med norr nedåt (!) på vår närmaste station. Skyskrapor överallt. Avsaknad av natur, vi såg några parker på vår långa busstur idag och vi åkte förbi en damm samt några invallade floder. Diverse artificiella ljud i tunnelbanan, som gök vid ett par nedgångar, oklart vad det betydde. Yen-sedlar, kontokort kunde vi inte använda så ofta.

Bilder

Lägger upp när jag kommer hem, efter fredag kväll. Skriver blogginläggen ca 23-24, efter en full dag och i morgon ska vi upp tidigt för att åka tåg till Narita airport, så behöver sova nu…

IEA PVPS Task 15

Sverige deltar i IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 15 Enabling Framework for the Acceleration of BIPV (Building Integrated Photovoltaics = byggnadsintegrerade solceller) genom Bengt Stridh, Mälardalens högskola, David Larsson, Solkompaniet, Jessica Benson, RISE, Peter Kovacs, RISE, och Rickard Nygren, White arkitekter. 50% av finansieringen för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten. Bengt, Jessica och Rickard deltar i mötet i Tokyo denna vecka.