Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Kategoriarkiv: Solceller

Solträff för småhustillverkare och solelleverantörer i Eskilstuna

Publicerat av

I morgon föreläser jag på “Solträff för småhustillverkare och solelleverantörer” i Eskilstuna, arrangerat av Energikontoret i Mälardalen.

Satte titeln “Solceller på varje hus i framtiden” på mitt föredrag. Denna gång utan frågetecken på slutet. Solcellssystem blir allt billigare och när EU-tullarna på solcellsmoduler från Kina försvann 3 september kan vi förvänta oss en sänkning av modulpriserna och därmed priserna för nyckelfärdiga anläggningar. I sommar har spotpriserna på el ökat markant och det är också något som gynnar solcellsägare, då värdet av den producerade solelen då ökar, oavsett om man använder solelen själv eller säljer den.

Det kortsiktiga orosmoln som finns är hur det går i dagens val. Kommer vi att få en regering som är fortsatt positiv till stöd för solceller eller inte? Det kommer att påverka hur fort det kommer att gå med solceller på varje hus.

Nya Solelportalen från Energimyndigheten lanseras idag

Publicerat av

Idag lanserar Energimyndigheten Solelportalen. Har fått denna text från  Energimyndigheten om lanseringen av den nya Solelportalen:

“Idag lanseras en webbportal om solel. På Solelportalen finns saklig och oberoende information om solcellsanläggningar, från planeringsfasen inför en installation till avveckling av en anläggning. Portalen ska underlätta för potentiella solcellskonsumenter att fatta kloka investeringsbeslut.

De senaste åren har intresset ökat markant för solceller. Med investeringsstödet och övriga villkor som råder just nu ser vi en situation med goda förutsättningar för den som vill producera sin egen el. Energimyndigheten har därför tagit fram Solelportalen, en webbplattform med aktuell och objektiv information om solceller, för att göra det lättare att avgöra om en investering i solceller är ett intressant alternativ för det egna hushållet. Portalen sätter också in solel i ett bredare perspektiv.

– Det finns redan idag mycket information om solel. En del står offentliga aktörer bakom och annat kommer från marknadens aktörer, och det kan vara svårt för enskilda konsumenter att avgöra vilken information som är aktuell och objektiv. Med Solelportalen vill vi bidra till att öka kunskapen och därigenom öka konsumenters kapacitet att fatta medvetna och långsiktiga beslut i frågor som rör investeringar i solceller, säger Sara Grettve, projektledare på Energimyndigheten.

Solelportalen ska bidra till att öka kunskapen och därigenom öka konsumenters kapacitet att fatta medvetna och långsiktiga beslut i frågor som rör investeringar i solceller.

Steg för steg

Solelportalen guidar användaren genom varje steg av en solcellsanläggnings livscykel. Du hittar information om:

  • Hur du undersöker om ditt hus har bra förutsättningar för solceller
  • Vilka stöd och intäkter du kan få och hur du ska göra om du vill sälja din överskottsel
  • Vad som är viktigt att tänka på vid inköp och val av leverantör
  • Hur en solcellsanläggning drivs, underhålls och avvecklas

Idag riktar sig Solelportalen framför allt till småhusägare, men portalen kommer att kompletteras med information till större fastighetsägare som är intresserade av att investera i solceller. Framöver kommer också en interaktiv solcellskalkyl att läggas till på portalen, för att underlätta för den som vill räkna på återbetalningstiden för sin anläggning.

Bakgrund

Solelportalen är en del i att ta fram en informationsplattform för solel som Energimyndigheten fått i uppdrag av regeringen. För att samla offentlig information som är relevant vid en solcellsinvestering har arbetet med portalen utförts i samråd med Boverket, Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen, och Skatteverket. Ett användarråd har funnits med vid etableringen och de kommunala energi- och klimatrådgivarna har varit en viktig källa till information om målgruppens behov.”

Energimyndigheten har tagit fram denna nya informationsplattform på uppdrag av regeringen. Budgeten för detta arbete anges i regeringens budgetproposition för 2018 (utgiftsområde Energi, s 54), 10 miljoner kr i år och 5 miljoner kr per år därefter:

“För att stödja den fortsatta utbyggnaden av solceller lanserar regeringen en ny informationsplattform. Regeringen föreslår därför anslaget ökas med 10 miljoner kronor 2018 och beräknar att anslaget ökar med 5 miljoner kronor per år fr.o.m. 2019.”

444 kWh solel under augusti = plushus fyra månader i rad

Publicerat av

Augusti blev också en bra månad. För oss blev det den bästa augustimånaden hittills för vår utbyggda solcellsanläggning, som varit i drift drygt 3,5 år. Då också månaderna mars-juli alla varit bättre än tidigare år kommer tveklöst 2018 att bli det bästa året för vår utbyggda solcellsanläggning.

Under augusti månad gav våra solceller 444,35 kWh (92,7 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det var mer än augusti 2016-2017 som gav 391,3 kWh (81,6 kWh/kW) respektive 427,2 kWh (89,1 kWh/kW).

Bästa dag blev 6 augusti med 21,6 kWh (4,5 kWh/kW) enligt växelriktaren. Det var rekord för augusti för vår utbyggda solcellsanläggning! Vår allra bästa dag hittills var 12 maj 2017 med 27,16 kWh (5,7 kWh/kW).

I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under augusti.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under augusti använde vi 131 kWh (29%) själva och matade in ett överskott på 313 kWh (71%) till nätet. Under senaste året (sep 2017 – aug 2018) har egenvändningen varit 36% i genomsnitt. Egenanvändningen räknad i procent har sjunkit något i år på grund av den höga solelproduktionen, där merparten av den ökade solelproduktion blir överskott som matas in till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskat.

Grad av självförsörjning

Vi köpte 220 kWh el under augusti och vår elanvändning var 351 kWh, inklusive den egenanvända solelen. Av vår elanvändning var 37% solel. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 100%.

Vi var liksom under maj-juli ett plushus under augusti med 94 kWh högre elproduktion än vår elanvändning. Under 22 av månadens 31 dygn producerade solcellerna mera el än vår elanvändning under dygnet.

Under 179 hela timmar under månaden var vi självförsörjande och köpte ingen el enligt Vattenfalls data per timme. Vi var säkert självförsörjande under delar av flera timmar, men det går inte att utläsa ur timstatistiken.

I media skriver man ibland om självförsörjning när man i egentligen menar att man producerar lika mycket eller mer el under exempelvis en månad.

Solfångare

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006. Vi bor 1 km från utkanten av ett stort nybyggnadsområde där 5 000 bostäder planeras på sikt men dit lät kommunen inte dra någon fjärrvärme, man bedömde väl att det inte var lönsamt med dagens energisnålare hus.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar elproduktion och utbyte per modul  under augusti månad.

Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:

  • Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (7-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Skuggningen på kökstaket gör att dessa 260 W moduler producerar mindre än de 240 W moduler som sitter högre upp på taket och som därmed skuggas mindre.
  • Att den västvända modulen 16 ger lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog under sen eftermiddag och kväll.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal. Vi hade även tre stycken 100 W begagnade solcellsmoduler från slutet av 2006, men på den tiden hade vi ingen loggning av driftdata.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Växelriktarens verkningsgrad

Genom att summera de enskilda modulernas energiproduktion (DC) och jämföra med växelriktarens värde (AC) kan man räkna ut växelriktarens verkningsgrad. Den blev i genomsnitt 95,9% under augusti. Man får dock ta detta värde med en nypa salt eftersom mätnogrannheten kan spela spratt. I databladet anges att “European Weighted Efficiency” är 97,3% för vår växelriktare, SolarEdge SE5K.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Enligt växelriktarens mätvärden var solelproduktionen 449,7 kWh under augusti. Det var 1,20% högre värde än från elmätaren. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solelproduktion, egenanvändning och överskott inmatat till nätet per dygn under augusti 2018. Solelproduktion är data från växelriktaren. In- och utmatning är data från vår nätägare Vattenfalls webb.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under augusti 2018. Solelproduktion är växelriktardata vilka skiljer sig något från elmätardata. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var 12 kWh under augusti. Därför är värdena för egenanvändning annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under augusti 2018. Modulernas värden är DC-värden, medan växelriktarvärdet är AC. Modul 15 är vänd mot öster, modul 16 mot väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket, som skuggas mera. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under augusti 2018. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

Energiminister Ibrahim Baylan invigde Solvåg i Piteå idag

Publicerat av

Idag hölls konferensen Arctic Solar – Solel i nordiskt klimat i Piteå. Efter lunchen var det invigning av forskningsanläggningen Solvåg. Det var Energiminister Ibraham Baylan som fått äran att hålla ett invigningstal och att göra en symbolisk inkoppling av solcellsanläggningen. Anläggningen består av 117 dubbelsidiga solcellsmoduler, som är monterade i ett vågmönster längs en träramp, där modulerna har olika lutningar och orientering.

Jag höll föredraget Investeringskalkyl för solceller och växlade också några ord med Ibrahim Baylan. Frågade om stödet för energiforskning och speciellt solenergi till de svenska högskolorna och universiteten. Något verkade vara på gång då Ibrahim uppmanade att invänta nästa vecka.

“Keynotespeaker” vid konferensen var Mattias Goldman som höll det avslutande talet på konferensen. Han hade listat de fem viktigaste valfrågorna. Som nummer ett hade han klimatet.

På förmiddagen frågade jag Johan Lindahl, Svensk Solenergi, i samband med hans föredrag hur de olika riksdagspartierna stod i frågan om stöd till solceller. När det gäller investeringsstödet till solceller (30% av investeringskostnaden och därmed ett kraftfullt stöd)  vill SD ta bort det. M, L och KD vill också ta bort investeringsstödet, men kan tänka sig en utfasning snarare än en abrupt borttagning. MP och C har drivit solcellsfrågor så de kan man räkna med är för fortsatt investeringsstöd, liksom S som med MP beslutat om nuvarande budget för investeringsstödet. V:s inställning nämndes inte. Svårt att sia om vilken regering vi får efter valet, det blir en spännande månad vi har framför oss!

PS. Såg på hemvägen att dagens Ny Teknik hade artikeln “Valets viktigaste valfrågor” där partierna bland annat fått svara på frågan “Ska stödet öka för att producera egen el?”. S, MP, C och KD svarade ja. V, L, M och SD nej. Det framgår dock inte om ett nej betyder om man vill behålla nuvarande stöd eller om man vill minska stöden.

Det som avviker från Johan Lindahls erfarenheter är ett ja från KD. I texten står dock “Kristdemokraterna vill höja gränsen för momsplikt från 30 000 kr till 50 000 kr” och om det är detta som gett svaret ja på frågan, så har det ingen betydelse för en vanlig småhusägare eftersom redan 30 000 kr är långt över vad man kan få för intäkter från försäljning av solel. Det behövs andra intäkter, till exempel från uthyrning av bostaden för att komma över denna gräns. Tror därför inte att detta förslag är specifikt riktat mot solcellsägare.

I Ny Tekniks text står också att “Både Liberalerna och Centerpartiet till slopa skatten på el som man själv producerar och använder”. Ett sund resonemanget. Så är redan fallet för solcellsanläggningar de som har mindre än 255 kW installerad effekt, så det påverkar inte småhusägare. Om man per juridisk person äger flera solcellsanläggningar som var och en har en installerad effekt på mindre än 255 kW, men där anläggningarna tillsammans har en installerad effekt på minst 255 kW ska man idag betala 0,5 öre/kWh i energiskatt på egenanvänd solel. Är det den de vill ta bort? Eller är det även energiskatten för anläggningar med 255 kW eller högre effekt. I sådana fall ett utmärkt förslag! 

Ny Teknik skriver att “Centerpartiet vill införa ett grönt avdrag för gröna investeringar i det egna boendet, till exempel för installationer av solceller”. Framgår inte av artikeln vad det skulle innebära ett detalj. På Centerpartiets hemsida kan läsa att förslaget innebär att “Avdraget ska ersätta de riktade miljöstöden för solceller, hemmaladdning av elbilar och lagring av el.” Som jag tolkar det skulle detta skatteavdrag ersätta nuvarande investeringsstöd till solceller och batterilager, men oklart om nuvarande skattereduktion för överskottsel också skulle förändras.

Energiminister Ibrahim Baylan gör en symbolisk inkoppling av solcellsanläggningen Solvåg i Piteå med hjälp av representant från Piteå Energi. Konferensen Arctic Solars moderator Jonas Lundmark till höger.

Kammarkör sjöng vid invigningen av Solvåg i Piteå.

Invigning av Solvåg i Piteå.

Mattias Goldman listade klimatet som den viktigaste valfrågan vid konferensen Arctic Solar – solel i nordiskt klimat.

Solenergi för Norrbotten

Publicerat av

Höll idag föredrag för 18 energi- och klimatrådgivare från olika kommuner i Västerbottens och Norrbottens län. Nätverksträffen arrangerades av Peter Jonsson, Energikontor Norr. Fick vet att de tagit fram omvärldsanalysen “Energikontor Norr tittar på Solenergi för Norrbotten“. I den välskrivna rapporten gör man en hänvisning till den mall för beräkning av produktionskostnad och lönsamhet som togs fram av projektet Investeringskalkyl för solceller vid Mälardalens högskola. Passade nog var Investeringskalkyl för solceller också titeln för mitt föredrag, men vi pratade också om en hel del annat än ekonomi.

Tänkvärda meningar i rapporten enligt ovan är

“Med solceller på hela den uppskattade tillgängliga ytan av byggnadstak skulle det gå att producera lite drygt 0,5 TWh solel per år. Det låter kanske inte så mycket, men det är nästan hälften av all elanvändning i bostäder och fritidshus i Norrbotten. Om vi dessutom sätter upp solceller på 60 procent av den nedlagda åkermarken från 1990 till 2009 så motsvarar den årliga produktionen av solel hela Norrbottens elanvändning.”

Det var en trevlig dag. Hann upp på hotellrummet vid Pite havsbad och titta på den vackra havsutsikten en kort stund vid stranden innan det bar iväg till Piteå och middag med en del av deltagarna i Arctic Solar – solel i nordiskt klimat, som lockat 100-talet deltagare under morgondagen. Där kommer jag att ge en kortare variant av investeringskalkyl för solceller.

Deltagare i nätverksträff för energi- och klimatrådgivare i Västerbottens och Norrbottens län.

Pite havsbad. Vackert men en kall snålblåst gjorde att havsbad fick vara idag.

Håller föredrag i Piteå onsdag-torsdag

Publicerat av

I morgon åker jag till Piteå och håller föredrag för ett gäng energi- och klimatrådgivare som träffas på Pite havsbad. Dagen efter hålls konferensen Arctic Solar – solel i nordiskt klimat i Piteå och jag blev inbjuden att hålla föredrag där också. I samband med konferensen kommer forskningsanläggningen Solvåg, med dubbelsidiga solcellsmoduler, att invigas av energiminister Ibrahim Baylan.

I båda fallen kommer mina föredrag att handla om Investeringskalkyl för solceller, resultat från ett projekt som leddes av Mälardalens högskola, där jag var projektledare. På projektets hemsida kan man ladda ner en Excel-mall för egna investeringskalkyler. Mallen togs fram för två år sedan och tanken är att göra en uppdatering under hösten.

Är svensk solel värd mer än medel för Nord Pool spotpris?

Publicerat av

I grunden en intressant fråga. Det korta svaret i år är ja!

Tanken är att om spotpriset för el hos Nord Pool är högre under dagen, när solelen produceras, än under natten skulle värdet av den producerade solelen vara högre än ett medelvärde för Nord Pool spotpris.

Som ett exempel tog jag solelproduktion per timme för vårt hus och räknade ut vilket spotprisvärde den skulle ha jämfört med det genomsnittliga spotpriset per månad. Resultatet blev att vår solel hade mellan 1,8% (april) och 12,5% (maj) högre värde än medelvärdet för Nord Pool spotpris i område SE3 under månaden. Om vi haft samma solelproduktion i område SE4 istället hade vår solel haft mellan 1,8% (april) och 22,9% (maj) högre värde än medel för spotpristet i område SE4. För juni och speciellt för maj blev det en betydligt högre värdefaktor i elområde SE4. För februari blev det marginellt högre i SE4. För andra månader, som mars, april och juli, blev det ingen skillnad. Att det blev högre i januari är ett osäkert resultat eftersom solelproduktionen var så liten då. Dessa värdefaktor per månad för solel framgår av nedanstående tabeller för område SE3 och SE4.

Elområde SE3

Månad Solelproduktion (kWh) Spotprisvärde solel (kr) Medelvärde solel (kr/kWh) Spotpris SE3 månadsmedel (kr/kWh) Värdefaktor
Jan 35,07 11,71 0,334 0,318 1,049
Feb 120,20 50,95 0,424 0,396 1,072
Mar 339,52 166,80 0,491 0,456 1,079
Apr 451,87 185,43 0,410 0,403 1,018
Maj 645,37 245,77 0,381 0,339 1,125
Jun 595,35 285,33 0,479 0,454 1,055
Jul 607,84 341,48 0,562 0,541 1,039

Elområde SE4

Månad Solelproduktion (kWh) Spotprisvärde solel (kr) Medelvärde solel (kr/kWh) Spotpris SE4 månadsmedel (kr/kWh) Värdefaktor
Jan 35,074 12,16 0,347 0,323 1,074
Feb 120,20 52,18 0,434 0,404 1,074
Mar 339,52 167,31 0,493 0,457 1,079
Apr 451,87 185,69 0,411 0,404 1,018
Maj 645,37 293,15 0,454 0,370 1,229
Jun 595,35 313,63 0,527 0,479 1,099
Jul 607,84 346,71 0,570 0,549 1,039

En låg värdefaktor innebär att spotpriset hade en liten variation under dygnen i perioden medan en högre värdefaktor indikerar en högre variation under dygnen.

Diagrammen här nedan visar högsta och lägsta spotpris per dygn under 2018 till och med 4 augusti och prisdifferensen mellan högsta och lägsta timspotpris per dygn i elområde SE3. Under juli varierade prisdifferensen mellan 6 och 17 öre/kWh per dygn. Om en tvättmaskin använder låt säga 1 kWh för en tvätt tjänade man under juli mellan 7 och 22 öre, inklusive moms, på att under ett dygn flytta tvätten från tiden med högsta spotpriset till tiden med lägsta spotpriset, om man hade ett elavtal som var baserat på timpris. Vår 12 år gamla tvättmaskin använder 0,55-0,80 kWh för en normal fin- och kulörtvätt enligt bruksanvisningen, så 1 kWh är väl i överkant för en modern tvättmaskin.

I maj varierade prisdifferensen mellan 7 och 45 öre/kWh. De högre prisskillnaderna i maj berodde på flera dygn där timpriserna tidvis var mycket låga nattetid. Detta förklarar också varför värdefaktorn för solel varit högst i maj hittills i år.

Brasklapp

Detta är exempel för elområdena SE3 och SE4 hittills under 2018. Tittar man på andra solcellsanläggningar med en annan orientering än rakt mot söder, i olika elområden och under andra år kommer man säkert att få andra värdefaktorer. I vårt fall har vi skuggning under tidig förmiddag och kväll som ger en lägre solelproduktion då än om vi haft skuggfritt, även sådana faktorer kan påverka solelens värdefaktor.

Framtiden?

Vad händer om vi i framtiden skulle få mycket mer solel idag? Om det blir tillräckligt stor mängd solel skulle det komma att sänka spotpriserna mitt på dagen, OM annan elproduktion och elanvändning skulle vara oförändrad. Det skulle glädja elköparna mer än elproducenterna.

Solelens värde för producenten

Man får komma ihåg att värdet av solel för producenten är en rätt komplex fråga. Idén för en småhusägare är att ersätta köpt el med egen solel. Småhusägare får dock vanligen ett stort överskott av solel som matas in till nätet och säljs. Egenanvänd solel och såld solel har olika värden, där värdet idag bara till en mindre del beror på spotpriset, se inlägget Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering 20170915.

PS. Efter ett påpekande att prisdifferenser mellan dag och natt är större i elområde SE4 gjorde jag även en beräkning för SE4 enligt tabellen ovan.

Hösta och lägsta spotpris per timme på Nord Pool i elområde SE3 under 2018, till och med 4 augusti. 1-2 mars var högsta spotpriserna 2,57 kr/kWh respektive 1,21 kr/kWh.

Prisdifferensen mellan högsta och lägsta timspotpris på Nord Poo i elområde SE3l under 2018, till och med 4 augusti. 1 mars var högsta prisdifferensen 2,18 kr/kWh.

597 kWh solel under juli = plushus tre månader i rad

Publicerat av

Juli blev också en solig månad, mer solel än i juni men inte lika mycket som i maj som var en rekordsolig månad på många håll i landet. Juli blev en extremt varm månad där Stockholm med 22,5 grader i medeltemperatur var den högsta sedan mätningarna började 1756. För oss blev det den näst bästa månaden hittills för vår utbyggda solcellsanläggning, som varit i drift drygt 3,5 år. Endast maj i år har varit en bättre månad. Då månaderna mars-juni alla varit bättre än tidigare år kommer tveklöst 2018 att bli det bästa året för vår utbyggda solcellsanläggning.

Under juli månad gav våra solceller 597,43 kWh (124,6 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det var mer än juli 2016-2017 som gav 566 kWh (118,1 kWh/kW) respektive 563 kWh (117,4 kWh/kW).

Bästa dag blev 2 juli med 25,86 kWh (5,4 kWh/kW) enligt växelriktaren. Vår allra bästa dag hittills var 12 maj 2017 med 27,16 kWh (5,7 kWh/kW). Det varma vädret under juli gjorde att det inte fanns någon chans på dagsrekord i år.

I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under juli.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under juli använde vi 162 kWh (27%) själva och matade in ett överskott på 435 kWh (73%) till nätet. Under senaste året (aug 2017 – juli 2018) har egenvändningen varit 36% i genomsnitt. Egenanvändningen räknad i procent har sjunkit något i år på grund av den höga solelproduktionen. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskat.

Grad av självförsörjning

Vi köpte 219 kWh el under juli och vår elanvändning var 381 kWh, inklusive den egenanvända solelen. Av vår elanvändning var 42% solel. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 100%.

Vi var liksom under maj-juni ett plushus under juli med 216 kWh högre elproduktion än vår elanvändning. Under 25 av månadens 31 dygn producerade solcellerna mera el än vår elanvändning under dygnet.

Under 169 hela timmar under månaden var vi självförsörjande och köpte ingen el enligt Vattenfalls data per timme, med en variation mellan 2 och 8 hela timmar per dygn. Vi var säkert självförsörjande under delar av flera timmar, men det går inte att utläsa ur timstatistiken.

I media skriver man ibland om självförsörjning när man i egentligen menar att man producerar lika mycket eller mer el under exempelvis en månad. Ett exempel är Vestmanlands Läns Tidning den 27 juli som hade en artikel med rubriken “Solelen ger all el på Skästa gård”. Det stämmer förstås inte eftersom man behöver köpa el åtminstone nattetid.

Solfångare

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006. Vi bor 1 km från utkanten av ett stort nybyggnadsområde där 5 000 bostäder planeras på sikt men dit lät kommunen inte dra någon fjärrvärme, man bedömde väl att det inte var lönsamt med dagens energisnålare hus.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar elproduktion och utbyte per modul  under juli månad.

Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:

  • Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (7-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Skuggningen på kökstaket gör att dessa 260 W moduler producerar mindre än de 240 W moduler som sitter högre upp på taket och som därmed skuggas mindre.
  • Att den västvända modulen 16 ger lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog under sen eftermiddag och kväll.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal. Vi hade även tre stycken 100 W begagnade solcellsmoduler från slutet av 2006, men på den tiden hade vi ingen loggning av driftdata.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Enligt växelriktarens mätvärden var solelproduktionen 607,8 kWh under juli. Det var 1,74% högre värde än från elmätaren. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solelproduktion, egenanvändning och överskott inmatat till nätet per dygn under juli 2018. Solelproduktion är data från växelriktaren. In- och utmatning är data från vår nätägare Vattenfalls webb.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under juli 2018. Solelproduktion är växelriktardata vilka skiljer sig något från elmätardata. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var 46 kWh under juli. Därför är värdena för egenanvändning annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under juli 2018. Modulernas värden är DC-värden, medan växelriktarvärdet är AC. Modul 15 är vänd mot öster, modul 16 mot väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket, som skuggas mera. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under juli 2018. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

Solelproduktion per modul under augusti 2018. Modulernas värden är DC-värden, medan växelriktarvärdet är AC. Modul 15 är vänd mot öster, modul 16 mot väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket, som skuggas mera. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

 

586 kWh solel under juni = plushus

Publicerat av

Juni blev en solig månad, men inte i nivå med maj som var en rekordsolig månad på många håll i landet. Juni blev också en varm månad med 16,7 grader i månadsmedel för Västerås. Men inte lika varm som maj då nästan alla SMHI:s stationer slog rekord förutom de längst i norr. För vår del blev det den näst bästa månaden hittills för vår utbyggda solcellsanläggning, som varit i drift drygt 3,5 år. Endast maj i år har varit en bättre månad. Då även mars var bättre än tidigare år och juli också kommer att bli det kommer utan tvekan 2018 att bli det bästa året för vår utbyggda solcellsanläggning.

Solelproduktion

Under juni månad gav våra solceller 586,39 kWh (122,3 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det var mer än juni 2016-2017 som gav 563 kWh (117,5 kWh/kW) respektive 506 kWh (105,5 kWh/kW).

Bästa dag blev 8 juni med 25,57 kWh (5,3 kWh/kW) enligt växelriktaren. Vår allra bästa dag hittills var 12 maj 2017 med 27,16 kWh (5,7 kWh/kW).

I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under juni.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under juni använde vi 158 kWh (27%) själva och matade in ett överskott på 428 kWh (73%) till nätet. Under senaste året (juli 2017 – juni 2018) har egenvändningen varit 37% i genomsnitt. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskat.

Vi köpte 169 kWh el under juni. Av vår elanvändning var 48% solel. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 100%.

Vi var liksom under maj ett plushus under juni med 259 kWh högre elproduktion än vår elanvändning. Under 28 av månadens 30 dygn producerade solcellerna mera el än vår elanvändning under dygnet.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006. Vi bor 1 km från utkanten av ett stort nybyggnadsområde där 5 000 bostäder planeras på sikt men dit lät kommunen inte dra någon fjärrvärme, man bedömde väl att det inte var lönsamt med dagens energisnålare hus.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar elproduktion under juni i år och utbyte per modul  under juni månad.

Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:

  • Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (7-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Skuggningen på kökstaket gör att dessa 260 W moduler producerar mindre än de 240 W moduler som sitter högre upp på taket och som därmed skuggas mindre.
  • Att den västvända modulen 16 ger lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog under sen eftermiddag och kväll.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal. Vi hade även tre stycken 100 W begagnade solcellsmoduler från slutet av 2006, men på den tiden hade vi ingen loggning av driftdata.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Enligt växelriktarens mätvärden var solelproduktionen 595,3 kWh under juni. Det var 1,53% högre värde än från elmätaren. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solelproduktion, egenanvändning och överskott inmatat till nätet per dygn under juni 2018.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under juni 2018. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var 18 kWh under juni. Därför är värdena för egenanvändning annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under juni 2018. Modul 15 är vänd mot öster, modul 16 mot väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket, som skuggas mera. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under juni 2018. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

BIPV as architectural tool

Publicerat av

Var titeln på den workshop som hölls idag vid “Technical University of Vienna”. Det var ett 40-tal deltagare, varav vi var tre från Sverige.

Det hela kan sammanfattas med “Idag frågar man varför solcellsfasad, om x antal år kommer man att fråga varför inte solcellsfasad”. Med solcellsfasad menas en fasad med byggnadsintegrerade solceller (BIPV = Building Integrated Photovoltaics). Antal år kan diskuteras och det kan komma att variera mellan olika länder. Någon nämnde 5-10 år. Byggbranschen är konservativ och även om utbudet av produkter ökar är vi fortfarande bara i början av en BIPV-era, jag tror att det kan komma att ta längre tid innan det blivit en standard för nybyggnationer. Men frågan är inte om utan när.

Någon undrade också med rätta om man i framtiden kommer att använda benämningen byggnadsintegrerade. Man säger inte att exempelvis en glasfasad är byggnadsintegrerad, det är en naturlig del av byggnaden och så kommer tänket att bli om solceller också med tiden.

Nu är det hemfärd från Wien till Västerås.