Idag startade jag upp bloggen!
Eftersom vi nyligen kört igång en ny solcellsanläggning kommer jag inom den närmaste framtiden att skriva lite om hur det gick till med med installationen. Därför blir det till en början lite historiska inlägg eftersom jag tror att det finns ett intresse att veta hur det går till och hur lång tid det kan ta.
Fick den nya temperaturgivaren till solcellsanläggningen häromdagen. Dagens regn upphörde på eftermiddagen och jag bestämde mig för att nu måste jag fixa givaren innan det blir minusgrader senare i veckan. Jag klättrade upp på takstegen och låg på knäna på sotarens plattform till den vattenmantlade braskaminens skorsten. Först började jag med att ta bort den gamla givaren, som felaktigt monterats på modulens framsida istället för baksida vid installationen. Den var limmad med ett härdande lim och jag hade trott att det skulle vara svårt att få bort limmet. Men det gick lätt med ett rakblad. Lite väl lätt, givaren satt inte alls hårt. Limmet hade även dålig vidhäftning till givaren så med rakbladet kunde jag skrapa bort allt gammalt lim. Istället för att öppna givarboxen och koppla bort den gamla givaren bestämde jag mig för att återanvända givaren eftersom det gick så lätt att få bort limmet.
Nu började det besvärliga. Givaren skulle limmas fast på undersidan av en solcellsmodul. Eftersom det blåste en del fick jag gå ner på balkongen och blanda till limmet för att undvika att småburkarna blåste bort. Det var en liten burk med en blå trög smet och en minimal burk med lättflytande härdare. Speciallim som ska vara termiskt ledande. Med handskar på händerna blandade jag ihop dem och rörde om ordentligt, vilket inte var så lätt eftersom det var en trög smet. Åter uppe på plattformen skulle jag sätta fast givaren på undersidan och samtidigt sätta dit en tejp så att givaren inte ramlade ned och detta en bit nedanför plattformen. Det var omöjligt att arbeta med båda händerna samtidigt i det trånga utrymmet mellan modulen och takteglet så jag fick trycka dit den på chans med ena handen, utan att se vad jag gjorde.
Gick ner och hämtade en ficklampa eftersom det började mörkna. H-e, givaren satt inte fast eftersom tejpen hamnat snett. Det blev ett frenetiskt tejpande och till sist tror jag att den fastnade där, men det återstår väl att se hur bra det blev när jag tar bort tejpen. Fast nu får det sitta där och härda ett bra tag innan jag vågar peta på tejpen.
När jag var färdig och tittade på den nya temperaturgivaren som jag inte behövt använda märkte jag att den hade en 2,5 meter lång anslutningskabel. Den uppe på taket var enligt min uppskattning någon meter kortare. Givaren är en resistanstermometer av typ Pt100. På följesedeln till den nya givaren stod att man inte skulle kapa av kabeln, anledningen är att då kan resistansen ändras och därmed temperaturavläsningen. Men nu var det för sent att byta idag och efter att ha konstaterat att temperaturen verkade hyggligt rätt jämfört med andra utomhustermometrar på huset får den nog sitta där:
Baksidan av solcellsmodulen +4,23°
Solfångaren på taket +4,7°
Östra husväggen +4,3°
Norra husväggen1 +5,6°
Norra husväggen2 +5,0°
Vi har en DELTAplus elmätare från ABB, med en “Ethernet Communication Adapter” som har en inbyggd webbserver, som mäter solcellsanläggningens elproduktion. Det betyder att driftdata kan beskådas via en webbläsare, om elmätaren är rätt konfigurerad. Det är lite trix med att komma igenom brandväggar både här hemma (routern) och på arbetet. Jag hade experimenterat med att ändra HTTP-port på elmätaren, för att göra det möjligt att titta på både elmätaren och webboxen till växelriktaren från en dator utanför vårt hus.
Men det visade sig att det portnummer jag valt med hjälp av teknisk support på ABB Cewe Control inte passerade brandväggskonfiguration på mitt arbete på ABB, Corporate Research. Tekniska supporten blev räddningen, de visste att IBM som sköter ABB:s datordrift hade blockerat de flesta portnummer. Jag fick därför ställa tillbaka portnumret för elmätaren till det ursprungliga och då fungerade det fint att läsa av elmätaren från jobbet.
I webbläsaren kan man se ögonblicksvärden av effekt, spänning, ström, nätfrekvens och effektfaktor. Det skulle vara önskvärt att kunna lagra dessa värden. Detta återstår att lösa, men hopp finns att få hjälp av teknisk support på ABB Cewe Control att kunna läsa de M-Bus telegram som elmätaren skickar.
Växelriktaren mäter också producerad energi. Om man jämför energivärden från växelriktare och elmätaren har växelriktaren hittills gett 1,2% lägre värde än elmätaren. Det är bra att veta att dessa värdena är relativt likvärdiga. ”Förr” kunde skillnaderna enligt vad jag hört vara större, då växelriktaren inte var lika noggranna.
Tänk vad den tekniska utvecklingen går framåt. Om någon för tio år sedan sagt att jag skulle sitta vid datorn på jobbet och via en webbläsare se värden på en egen solcellsanläggnings elmätare hemma hade jag nog inte trott att det skulle vara möjligt, men nu är vi där…
Av vår producerade solel används en del direkt i huset. Men om solcellerna producerar mera el än vad vi använder i huset för tillfället matas överskottselen in på nätet. Det är lite svårt att i förväg förutsäga hur stor andel av vår producerade solel som vi kommer att mata in på nätet, eftersom vi inte har några historiska mätvärden per timme för vår elanvändning. Jag tror dock säkert att det är mer än hälften av solelen som kommer att matas in på nätet, men hur mycket mer än hälften återstår att se.
Idag fick jag timvärden för inmatad solel och köpt el från Per Holmquist på Vattenfall. Diagrammet nedan visar timvärden för vår solenergiproduktion per timme (blå kurva) jämfört med hur mycket av solenergi som vi matar in på nätet per timme (grön kurva). Klicka på diagrammet för att se det i större skala. Mellanskillnaden av kurvorna är solel som vi använder direkt i huset. Under de fem första dygnen var det 11-54% av solelen som var överskott som vi matade in på nätet.
Producerad solel och till nätet inmatad el
Beställde en temperaturgivare för mäta lufttemperaturen. Den är från SMA och tänkt att kopplas in i samma sensorbox där vi har referenssolcellen för att mäta solinstrålning och temperaturgivaren för att mäta modultemperatur.
Omgivningstemperaturen påverkar solcellernas temperatur. När solcellernas temperatur ökar, vid en given solinstrålning, minskar solcellernas maximala effekt för kiselbaserade solceller, som sitter i våra solcellsmoduler.
Trodde att jag skickat in ansökan om godkännande för tilldelning av elcertifikat till Energimyndigheten redan för en månad sedan. Men när jag idag tittade på Energimyndighetens webbsida e-tjänster för elcertifikatsystemet var status ”Ej skickad”. Märkligt.
Jag gick till fliken ”Skicka in” och gjorde ”Skicka in ansökan” med godkännande via bankID, men därefter kom jag märkligt nog tillbaka till sidan ”Din ansökan är klar att skicka in”. Jag provade tre gånger med samma resultat. Internet Explorer (IE) slutade att fungera. När jag startat om IE och loggat in på nytt så fungerade det normalt.
Ingen har sagt att det ska vara lätt… (citat från forskningsingenjör som jobbade på min grupp när jag var doktorand i Uppsala, för länge sedan).
Igår berättade jag om utfallet av en fråga till 14 elhandelsföretag av intresset att köpa vår överskottsel och elcertifikat. Här kommer några kommentarer efter mina erfarenheter under denna minienkät.
Eftersom vi inte kommer att använda all vår solel själva kommer överskottselen att matas in på nätet. En intressant fråga var om någon ville köpa denna el och de elcertfikat vi kommer att tilldelas. Jag började med att fråga vår elhandlare O2. Där blev svaret “vi måste tacka nej till ditt erbjudande då vi hanterar ej så små volymer av el”. Fortsatte med vår nätägare Vattenfall. Även där blev det nej, med samma motivering som O2. Jag frågade därefter 12 andra elhandlare och utfallet av min minienkät framgår av tabellen här nedan. Eftersom vi är medlemmar i o2 ekonomisk vindförening och köper vindkraftel därifrån kan vi inte gärna byta elhandlare. Av de 14 tillfrågade företagen blev det då bara Bixia i Linköping kvar som enda möjliga köpare för oss.
| Bolag | Svar |
| Bixia | Ja, helst med byte till Bixia för elköp, men inget krav i dagsläget. Betalar Nord Pool spotpris utan avdrag. |
| Din El (Göteborg Energi) | Nej. Projekt ”Gör din egen el” pågår. |
| Elverket Vallentuna | Nej. Tittar på frågan. |
| Falkenberg energi | Ja, om byte till deras vindkraftförening. Betalar Nord Pool volymvägt spotpris med avdrag enligt affärsuppgörelse. |
| Fortum | Nej. Arbetar med att ta fram avtalsform, om man även blir elköpare hos Fortum. |
| Jämtkraft | Nej. |
| Mälarenergi | ?, möjligen om byte till Mälarenergi för elköp. Muntlig diskussion, ej färdigtänkt. |
| O2 | Nej. |
| Sala Heby Energi | Nej. Bör vara inom deras nät. |
| Skånska energi | Nej. |
| Telge energi | Nej. |
| Umeå energi | Nej. |
| Vattenfall | Nej. |
| Övik energi | Nej. |
Vår växelriktare till solcellsanläggningen har tillverkats av SMA, Tyskland. De är idag världens i särklass största tillverkare av växelriktare. De har en gratistjänst som heter Sunny Portal för ägare av växelriktare från SMA. På Sunny Portal kan man registrera sin solcellsanläggning. Som ägare av en anläggning kan man därefter göra en beskrivning av anläggning och välja att visa alla eller delar av de data som registreras i solcellsanläggningen. Jag valde att lägga ut alla sidor jag kunde hitta.
Gör gärna ett besök på Gäddeholm 73, Västerås, på Sunny Portal.
Över 42 000 solcellsanläggningar från hela världen finns registrerade på Sunny Portal. Fantastiskt! Fem andra svenska solcellsanläggningar är registrerade. För två av anläggningarna har dock uppdateringen till Sunny Portal slutat att fungera. Det visar väl att det behövs någon utsedd driftansvarig som övervakar att sådant här fungerar.
Äntligen var vår solcellsanläggning igång! Drygt 14 månader efter det att vi lämnade in vår ansökan om investeringsstöd och nästan fyra månader efter det att vi gjorde vår beställning av anläggningen. Om jag blickar bakåt går det att se flera moment där det blivit fördröjningar. Det visar väl att småhusmarknaden för solceller ännu är i sin linda i Sverige och att det finns en hel del att lära för aktörerna för att göra så att det hela löper smidigare.
Igår, som var första dagen i drift, producerade solcellerna 3,37 kWh. Diagrammet visar hur produktionen varierade under dagen. Vår webbox lagrar värden för effekten var femte minut och det är dessa värden som visas i diagrammet. Att effekten går lite upp och ner under dagen beror på att det varit molnigt under delar av dagen. När solen döljs bakom moln minskar solcellernas effekt drastiskt, vilket man ser tydligt i diagrammet. Om du klickar på diagrammet visas det i större skala och då blir det mera lättläst.
Solcellseffekt. Per 5-minutersintervall 28 oktober.