Så säger Skatteverket i sitt yttrande över Energimarknadsinpektionens (EI) utredning om nettodebitering. Nog kan man tycka att det hela är djupt tragikomiskt …

EI hade i utredningen om nettodebitering av små elproducenter föreslagit att Skatteverket skulle utreda frågan om kvittning av energiskatt och moms vid nettodebitering av små elproducenter, men i remissyttrandet skriver Skatteverket att

”Skatteverket motsätter sig att verket ges i uppdrag att utreda möjligheten att ändra skattereglerna så att nettodebitering tillåts omfatta energiskatt och mervärdesskatt. Verket lämnar nedan en redogörelse för vissa skatteregler för att visa att det inte är förenligt med gällande EU-direktiv att ändra skattereglerna på önskat sätt. Vidare redogörs för ytterligare skäl mot att Skatteverket ska ges det föreslagna uppdraget.”

Nog borde EI under det år utredningen pågick ha kunnat få fram denna information istället för att den skulle komma fram i ett remissyttrande som skjuter ett av EI:s förslag helt i sank. Det känns som att Skatteverket i sitt remissyttrande gett EI en rejäl knäpp på näsan. Har våra myndigheter verkligen så svårt att samarbeta?

En springande punkt i Skatteverkets yttrande är ”Skatteverkets uppfattning är att en ändring till att lägga en nettodebitering av el till grund beskattning istället för varje enskild leverans inte är förenlig med energiskattedirektivet eller svensk lagstiftning.”

Det som förvånar mig är att man inte behöver gå längre än till Danmark för att hitta ett land som har nettodebitering. Hur kan det vara möjligt där men inte i Sverige om nu EU:s energiskattedirektiv skulle vara ett problem? Denna fråga borde rimligen ha besvarats i EI:s utredning.

Det är uppseendeväckande att Skatteverket även gör en ”samhällsekonomisk” bedömning som “Det finns redan idag särskilda stödsystem avseende viss elproduktion, såsom elcertifikat. Det är inte samhällsekonomiskt rimligt att utöver detta inrätta de nu föreslagna subventionerna.” Det märkliga är att en grundlig motivering till denna allvarliga kritik mot nettodebitering saknas i remissyttrandet. Denna fråga var aldrig uppe till diskussion i referensgruppen till EI:s utredning. Det bör också pekas att det staten förlorar i energiskatt och moms skulle kompenseras mer än väl av den moms som betalas vid investeringar i solcellsanläggningar. Undrans hur man resonerade i de 43 stater i USA där man idag har möjlighet till nettodebitering (klicka på länken för USA-karta över Net metering policies)?

Det bör påpekas att elcertifikatsystemet Skatteverket nämner i sitt svar idag inte alls lämpar sig för små elproducenter. En liten elproducent kan utan kostnad få elcertifikat för den överskottsel man matar in på nätet, men vill man ha elcertifikat för hela elproduktionen måste man betala ett så dyrt abonnemang för mätning och rapportering av driftdata att det blir en förlustaffär för en normal småhusägare. Elproducenten måste också hitta någon som vill köpa elcertifikaten, vilket inte är någon självklarhet med tanke på att det rör sig om enstaka elcertifikat per år, som få elhandlare vill befatta sig med.

Nettodebitering i Danmark
På Energinet.dk framgår att i Danmark kan man få årsvis nettoavräkning för solcellsanläggningar upp till 6 kW effekt. Det verkar som att man bara behöver fylla i en ensidig ansökan om nettodebitering om man vill ha det. Krångligare än så ska det inte behöva vara…

I den danska ”Elafgiftsloven” (Bekendtgørelse af  lov om afgift af elektricitet) står det så här angående undantag för solcellsanläggningar vad gäller statlig avgift (motsvarighet till vår energiskatt?):

§ 1. Efter bestemmelserne i denne lov svares en afgift til statskassen af elektricitet, der forbruges her i landet.

 § 2.   Undtaget fra afgiften er elektricitet, som:
….
e. fremstilles på solcelleanlæg med en installeret effekt på højst 6 kW pr. husstand, og som er tilsluttet elinstallationen i boliger eller i anden ikke-erhvervsmæssigt benyttet bebyggelse. Det er en forudsætning for afgiftsfriheden, at elselskabet afregner solcelleproduceret elektricitet fra elproducenten og leveret elektricitet til elproducenten til samme pris pr. kWh, og at der ikke er tilsluttet elinstallationen anden form for elproduktionsanlæg

Här är en dansk solcellsblogg som berättar om nettodebitering i Danmark.

Slutsats
Danmark har haft nettodebitering sedan 1998, vilket tyder på att det trots allt borde vara genomförbart i Sverige också, om bara viljan finns.

Redan veckan efter det att Energimarknadsinspektionens utredning ”Nettodebitering – Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion” var klar skickades den ut på remiss av Näringsdepartementet under första veckan av december.

Som jag skrev 26 november är förslaget ett litet, men otillräckligt, steg framåt för de små elproducenterna. Det är märkligt trögt att få till full nettodebitering.

Remissvaren ska vara Näringsdepartementet tillhanda senast den 8 februari. Uppenbarligen vill Näringsdepartementet göra något snabbt, men det känns som myrsteg framåt. När får vi se ett grodhopp framåt?

Får vi be att regeringen tänker lite progressivt och tillåter full nettodebitering, inklusive energiskatt och moms. Skatteverket har motsatt sig kvittning av energiskatt och moms, men är det verkligen Skatteverket som ska få styra Sveriges energipolitik?