Fick idag en andrahandsuppgift om att ett elbolag för några dagar sedan beslutade om att börja med nettodebitering. Det finns ännu inga uppgifter på deras hemsida, men det borde rimligen komma snart. Ska bli intressant att se detaljerna i deras upplägg och om det verkligen är sann nettodebitering. I sådana fall är det en “bööömb”…
Kategoriarkiv: Nettodebitering
Att sälja överskott av solel
Vid seminariet “Mera solenergi i el- och fjärrvärmenäten” hos Solar Region Skåne den 18 oktober höll jag ett föredrag med titeln “Att sälja överskott av solel – svårigheter och lösningar + jämförelse med Tyskland”. Presentationen kan laddas ner från seminariets hemsida. Där gjorde jag en detaljerad genomgång av den ersättning man kan få den överskottsel man matar in på nätet, med vårt hus som exempel.
Under vårt första år var 52% av den producerade solelen ett överskott som vi matade in till nätet. 48% av vår solel använde vi därmed direkt i huset. Hur stort överskottet blir varierar mycket mellan olika fastigheter beroende på hur stor solcellsanläggning man har och hur mycket el man använder. Fastigheter med stor elanvändning kan använda all el internt i sin fastighet och därmed blir det inget överskott alls. På ABB Corporate Research har vi en 3 kW anläggning som matar in all el till nätet. Andelen solel som matas in som ett överskott på nätet kan alltså variera mellan 0% och 100%!
Ersättningen för vår överskottsel landade på ca 92 öre/kWh under januari-augusti i år. Men det kan bli allt från ca 4 öre/kWh till 3,7 kr/kWh beroende på olika faktorer som förklaras i min presentation.
För den el som vi använt direkt i huset blir värdet lika som det rörliga elpriset för elhandel och elöverföring. Detta pris varierar säkert mycket för olika elköpare. Många vet förmodligen inte ens vad man betalar per kWh utan att titta på elräkningarna från sin elhandlare och nätägare. Vet du? I presentationen använde jag ca 1,25 kr/kWh, efter att ha tittat på Kundkrafts 1-årsavtal för elhandel och lagt till Vattenfalls pris för elöverföring (22,5 öre/kWh). Räknar man med de fasta avgifterna blir elpriset ändå högre, men de fasta avgifterna har man oavsett hur mycket el man köper så det är bara den rörliga delen av elpriset som man slipper när man ersätter köpt el med egenproducerad el.
Många nya erbjudande har glädjande nog kommit från elhandlare och nätbolag bara under det år vi haft vår nya solcellsanläggning. Kan nämna att två praktfulla bomber är på gång för oss små solelproducenter. De kommer att brisera under de närmaste veckorna. Kan säga så mycket att vi idag fick bekräftelse på vår uppsägning av avtalet med Bixia från och med 1 januari 2012, vad gäller köp av vår överskottsel.
Och från Näringsdepartementet har vi inte hört ett flasklock vad gäller utredningen om nettodebitering… Det är tyvärr för närvarande ingen genomtänkt politik som styr villkoren för de små elproducenter.
Blir vi ett plushus under maj?
Nej.
Ett plushus genererar mera energi än vad det använder. Under maj månad har vi hittills köpt ca 230 kWh (skattat värde, glömde att läsa av mätarställningen vid månadsskiftet och hittar ingen mätarställning på våra elräkningar) och matat in 133 kWh av vår solelproduktion på 222,6 kWh till nätet, vilket gör att vi netto köpt 97 kWh. Om vi ska bli ett plushus under maj krävs att vi genererar ett solelöverskott på i genomsnitt 6,9 kWh per dygn under resten av månaden. Ett så pass stort överskott kommer vi inte att få. Skulle tro att vi hamnar på ett nettoköp på 50-80 kWh under maj.
Men under juni-juli kommer vi att få ett litet överskott (om det vädermässigt blir en normal sommar) och därmed blir vi ett plushus då… Och det var så tanken var från början. Med tanke på nettodebitering per månad diskuterades när vi skulle dimensionera vår solcellsanläggning ville vi inte producera något större överskott under juni-juli eftersom vi inte skulle få något betalt för ett månadsöverskott, enligt den diskussion som då fördes om nettodebitering.
I dagsläget är det oklart om det blir någon nettodebitering eller inte. Skatteverket tycker att det strider om gällande regler för betalning av energiskatt och vi väntar nu på ett utspel från Näringsdepartementet i frågan.
Sveriges första plushus på årsbasis ligger i Åkarp i Skåne.
Öresundskraft betalar 1 kr/kWh för solel!
Det rör på sig i solelbranschen. Från och med 1 juni kommer Öresundskraft i Skåne att betala en fast ersättning på 1 kr/kWh, inklusive moms, för överskottsel som matas in på nätet från små solelproducenter. Detta gäller under förutsättning att du
- är bosatt inom Öresundskrafts elnät
- köper din el från Öresundskraft
- har max 63 A säkring
- är nettoköpare av el under ett år (nettokonsument)
Du får dessutom en lagstadgad nätersättning från nätbolaget på 6,25 öre/kWh. Om du ansöker om elcertifikat kan det bli ytterligare ca 30-35 öre/kWh (elcertifikatpriset varierar med tiden beroende på utbud och efterfrågan). Sammantaget betyder det att du får ungefär lika mycket betalt för din överskottsel som det du betalar för köpelen. Toppen!
När det varit moltyst från regeringen vad gäller frågan om nettodebitering efter det att Energimarknadsinspektionen kom med sin rapport om nettodebitering 26 november ifjol är det härligt att se att elföretagen tar egna initiativ i denna fråga!
Gynna hembrännarna
Ja, så lyder den något märkliga titeln på en debattartikel om nettodebitering för små elproducenter i dagens Ny Teknik (som satte titeln).
Artikeln är undertecknad av
- Christer Söderberg, ordförande SERO
- Stig Högberg, ledamot LRFs förbundsstyrelse
- Christina Linderholm, tf. vd Företagarna
- Jan-Olof Dalenbäck, Svensk Solenergi
- Anders Richert, enhetschef Nät, Handel & Försäljning Svensk Energi
- Bengt Stridh, privat solelproducent
Läs och begrunda…
Fotot på vårt hus som visar solfångare till vänster och solceller till höger är för övrigt taget av mig och inte av Scanpix som det står i bildtexten. Det var slarvigt av Ny Teknik tycker jag och har bett dem att ändra texten.
Konferensbesök på Energiutblick idag
Var på Energimyndighetens konferens Energiutblick i Göteborg idag och höll föredraget ”Konsekvenserna av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering” på sessionen ”En bärkraftig solcellsmarknad i Sverige”. Lång dag med uppstigning 05.00 och hemkomst 22.10…
ABB visade upp en ny växelriktare för solcellsanläggningar. Det var en 8 kW växelriktare ur serien PVS300, som kommer att ha växelriktare från 3,3 kW till 8 kW.
Adam Hultqvist, Uppsala Universitet, berättade om den pågående studien ”Erfarenheter från internationella stödsystem” inom Elforsk SolEl-program. En intressant detalj var att Danmark blivit anmälda till EU för sin nettodebitering av små elproducenter, men de blev friade! Därmed verkar Skatteverkets invändning att nettodebitering skulle strida mot EU:s direktiv inte stämma.
Adam hävdade även att solel ger ett sänkt elpris i Tyskland när man ersätter kol- och kärnkraft med solel. Stödet till solel (och andra förnyelsebara energislag) blir visserligen en större andel av det tyska elpriset men om elpriset blir lägre än utan solel blir det ända till fördel för elkonsumenterna. Jag skulle gärna se en vidare analys i den kommande rapporten av hur man kommit fram till denna slutsats.
Marika Edoff, Uppsala Universitet, höll föredraget ”Senaste nytt på solcellsmarknaden”. Hon nämnde att det inför 2011 fanns stora lager hos modultillverkarna. Min slutsats av detta är att det i sådana fall borde betyda att modulpriserna kommer att fortsätta att sjunka under 2011!
DinEl ersätter överskottsel lika som vid nettodebitering
DinEl (Göteborg Energi) gjorde idag en pressrelease där man säger att man för överskottsel som matas in på nätet ”…kompenserar hela produktionen till samma pris som kunden får betala till oss.” Man gör det genom att ge kunden ett högre elpris än Nord Pool spotpris. Detta är alltså inte renodlad nettodebitering, eftersom elproducenten betalar energiskatt som vanligt på all levererad el , men genom detta upplägg blir det ekonomiska utbytet för kunden samma som vid nettodebitering. Detta utan att Skatteverket reser ragg… Smart tänkt! Men det visar också vilka problem som finns i frånvaron av nettodebitering, som vore den enklaste lösningen.
DinEl:s erbjudande gäller för de 100 första kunderna, under avtalstiden (framgår inte om den är begränsad, men eftersom det nämns två gånger i pressreleasen får jag nästan det intrycket) och om anläggningen är på max 6 kW. Det framgår inte om man måste byta till DinEl för sina elköp. Vad som gäller om man producerar ett överskott under en månad nämns inte i pressreleasen. Som vanligt är det väl under förutsättning att man är nettokonsument av el under ett år.
Näringsdepartmentet uppvaktat angående nettodebitering
Idag uppvaktade Svensk Energi, Svensk solenergi (SSE), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO) Näringsdepartementet angående nettodebitering. Jag skulle ha varit med också men blev krasslig och fick stanna hemma.
De förslag som presenterades enligt dagens pressmeddelande var:
- Ge kunden möjlighet att ”lagra” el i nätet. Elnätsföretaget skulle sedan enbart debitera nettoelförbrukningen på månadsbasis. Detta nettovärde ska elhandelsföretaget därefter använda i sin debitering av förbrukningen – som ligger till grund för energiskatt och moms.
- Eventuellt produktionsöverskott hos kunden under månaden innebär att förbrukningen sätts till noll. Detta innebär då per definition att den enskilde blir nettokonsument på årsbasis (och slipper extra mätavgift enligt gällande regelverk).
- Tillåt kunder att enkelt rapportera in sin bruttoproduktion för att erhålla elcertifikat.
Elbranschen har fått rätt rejält på nöten i media på sistone när det gäller de senaste årens kraftiga prishöjningarna på el. I denna fråga går dock branschen genom Svensk Energi i täten. Branschen vill införa detta, men politikerna har svårt att få tummen ur, visst är det märkligt… Vi hoppas att den politiska handlingsförlamningen nu släpper och att det händer något i denna fråga. Utredningar har vi sett nog av, nu gäller det att gå från ord till handling!
Pressreleasen finns omnämnd hos exempelvis Ny Teknik och Teknik 360.
SunShot program i USA
Det kommer att röra på sig rejält i solcellsbranschen i USA. Man gör nu en storsatsning i programmet SunShot. Notabelt är att 1995 tillverkade USA 43% av världens solcellsmaterial, men 2009 hade det sjunkit till 6%. I och med program SunShot förväntar man sig att USA:s marknadsandel ska öka.
Målet är att fram till 2020 sänka de totala kostnaderna för storskaliga solcellssystem med 75% till $1/W, som skulle göra att solel kan produceras för ca 5-6 cent/kWh i USA och bli konkurrensmässigt med andra energislag utan bidrag. Intressant är att man tror att solcellsmodulpriset ska bli $0,5/W = 50% av systempriset, det vill säga som idag.
Programmet tänker ta ett helhetsgrepp. Det gäller sänkta komponentkostnader, minskade installationskostnader såväl som beaktande av icke-tekniska barriärer.
Man förväntar sig att programmet ska leda till att år 2030 ska 375 gigawatt vara installerat som ska ge 13-14% av USA:s elbehov.
I USA finns nettodebitering redan i 43 stater. I Sverige är det trögt att ens få till nettodebitering för små elproducenter. Vi utreder och utreder och utreder men någon nettodebitering är inte i sikte ännu…
Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del I
Har man 16 ampere (A) säkringsabonnemang rekommenderar Vattenfall att en enfasig solcellsinstallation ej bör överstiga 3 kilowatt (kW). Har man en större solcellsanläggning måste man fördela installationen på tre faser (snarare än att höja säkringsabonnemanget, som innebär en högre kostnad för nätabonnemanget). På din räkning från nätägaren kan du se vilket säkringsabonnemang du har. Vi har 16 ampere.
Men hur ska man göra med mindre anläggningar? Är 1-fas eller 3-fas installation bäst när det gäller att maximera den egna användningen av solelen och minimera inmatningen av överskottsel till nätet? Det korta svaret är att det inte spelar någon roll!
Något om hur elmätaren räknar
En modern elmätare har olika register för utmatad (köpt) el och inmatad överskottsel (solel i vårt fall). Dessa register kan bara öka. Elmätaren kan alltså inte gå baklänges. Det är summan av effekten (faspänning x linjeström x cos φ) på de tre faserna som bestämmer vilket register som ska ökas. Om solcellerna exempelvis ger ett överskott på 1000 watt (W) på en fas och elanvändning är -400 watt respektive -300 watt på de två övriga faserna blir summan 1000-400-300 = +300 watt som inmatningsregistret ökas. Det ska alltså inte ha någon betydelse ifall solcellsanläggningen ansluts enfasigt eller trefasigt.
Om solen skulle gå i moln och överskottet skulle sjunka till låt säga 100 watt och elanvändningen är oförändrad blir summan 100-400-300 =-600 watt som utmatningsregistret ökas.
Elmätarens register uppdateras kontinuerligt. Det betyder att man under en timme kan ha både en nettoinmatning av överskottsel och ett nettouttag (köp) av el, se exempel i diagrammet nedan från den 7 november 2010. Under fem timmar mitt på dagen både köpte vi el och matade in överskottsel på nätet, beroende på att vår solelproduktion eller elanvändning varierade under dessa timmar. Det kanske räckte med att vi körde igång mikron eller dammsugaren för att det skulle gå från överskott av solel till behov av att köpa el. Det är därför lite förvillande att prata om timmätning eftersom det åtminstone inte för oss sker någon nettodebitering per timme som man skulle kunna tro.
Det visade sig när jag frågade runt lite att denna fråga var knepig och att det nog tyvärr är få som har full koll på hur det egentligen fungerar. Det visar att kunskapsnivån i branschen behöver höjas. Det gäller för övrigt inte bara denna fråga utan även när det gäller vilken ersättning man som liten elproducent kan få för sin överskottsel, där det finns stora kunskapsluckor.
Ovanstående samstämmiga information om en elmätares funktion har jag fått från Ulf Embretsen, ABB Cewe-Control, och Mattias Niska, Vattenfall. Jag får tacka för sakkunnig hjälp!
Jag skickar in en brasklapp för att det skulle kunna finnas elmätare som fungerar på ett annat sätt. Om du känner till några sådana moderna elmätare som är i bruk i Sverige idag får du väldigt gärna höra av dig, eftersom det är en principiellt viktig fråga vid installation av mindre solcellsanläggningar! OBS! Läs mer i del II, den 10 mars.
En annan fråga är om det finns någon svensk standard som reglerar hur elmätaren ska mäta när man har omväxlande uttag och inmatning eller om det är upp till nätägaren att konfigurera elmätaren som man själv tycker? Någon som vet?
Klicka på diagrammet för att se det i större skala (det gäller alla diagram och bilder i denna blogg).