Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Kategoriarkiv: Nettodebitering

Nettodebitering i Holland också

Publicerat av

Pratade med Wilfried van Sark, Universiteit Utrecht, igår kväll. Han är en av deltagarna på IEA PVPS Task 13 (Performance and Reliability of Photovoltaic Systems ) mötet här i Bryssel.

Wilfried berättade att man har nettodebitering i Holland också. För tillfället är det ett tak på 5 000 kWh, men det har höjts från en tidigare lägre nivå och en höjning till 10 000 kWh diskuteras. En intressant modell att sätta ett energitak istället för ett effekttak som Danmark och Belgien har gjort.

Att även Holland har nettodebitering är ny info för oss svenskar. Att Danmark och Belgien har nettodebitering visste vi sedan tidigare. I Sverige tycker Skatteverket att det skulle strida mot EU:s direktiv att inför nettodebitering i Sverige. Det argumentet känns inte speciellt gångbart med tanke på att man åtminstone i ovanstående tre länder i EU har möjlighet till nettodebitering i lite olika former.

PS. 28 augusti 2012 träffade jag en kille från den holländska branschorganisationen PV Holland. Han bekräftade gränsen på 5 000 kWh. En komplettering var att det finns en gräns för maxstorlek på 15 kW.

Belgien har nettodebitering för solcellsanläggningar

Publicerat av

Är på IEA PVPS Task 13 (Performance and Reliability of Photovoltaic Systems) möte i Bryssel måndag-onsdag. Som inledning fick vi idag höra hur solcellsystem stöds i Belgien.

  • Elcertifikat. Ett lägsta pris är garanterat och detta pris är högre för el framställd med solceller än för annan el. Priset är ca 300 Euro/MWh = ca 2,7 kr/kWh! Nivån är alltså ungefär en tiopotens högre än för svenska elcertifikat. Produktionsvärden rapporteras en gång per år, detta efterlyser jag i Sverige också för mindre system.
  • Nettomätning (“net metering”) tillämpas för system upp till 10 kW växelströmseffekt från växelriktaren (alltså inte toppeffekt för modulerna som man brukar använda). Nettomätning ger nettodebitering. På årsbasis ska man vara nettokonsument av el.
    Aschim Woyte som gjorde presentationen sade att mätaren gick baklänges. Undras om det stämmer? I svenska elmätare är det olika räkneverk beroende på om strömmen går till eller från en konsument och dessa räkneverk kan bara gå framåt, de kan ej backa. I Sverige pratar vi istället om nettoavräkning eller nettodebitering.
  • Investeringsstöd. Till och med 2011 fick privata system 40% av investeringskostnaden  och företag fick 5% i skattereduktion. Från med 1 januari i år har man tagit bort detta stöd.  Det kan jag förstå. Kombination av elcertifikat och nettomätning ger fullt tillräckligt stöd.

Nettoavräkning från Elinorr en utmärkt lösning!

Publicerat av

Thorsten Handler, Bergs Tingslags Elektriska AB, har lanserat ett förslag till en utmärkt lösning av problematiken med överskottsproduktion av el från små elproducenter. Metoden för hantering av överskottet av el, som inte kan användas direkt av producenten, bygger på nettoavräkning med följande enkla förutsättningar:

  • Konsumtionens mätarställning minus överskottsproduktionens mätarställning ger en framräknad mätarställning.
  • Den framräknade mätarställningen är aldrig mindre än föregående framräknade mätarställning, det vill säga den framräknade mätarställningen ”backar” aldrig.
  • Elbolagen köper inte ett överskott under en månad utan lagrar den till senare användning. Om det blir ett månadsöverskott en månad lagras det till nästkommande månad(er).
  • Den framräknade mätarställning går ut till marknadens alla aktörer.

Här är ett exempel, med fiktiva värden från ett föredrag Thorsten höll vid ett seminarium i Umeå den 29 november 2011 där jag lagt till kolumnen ”lagring” och förtydligat två av kolumnrubrikernas namn.

Nettoavräkning enligt förslag från Elinorr.

Nettoavräkning enligt förslag från Elinorr.

De fördelar som anges med förslaget är

  • Egenproducenten blir oberoende av konfigureringen i mätsystemen hos landets olika elnätsbolag.
  • Alla avräkningssystem klarar detta.
  • Alla debiteringssystem klarar detta.
  • Det blir ingen liten rest av kilowattimmar vid månadsskiftet som kan bli fallet vid nettodebitering och som blir svårhanterad i systemet.
  • Enkelt att kontrollera om anläggningen är nettokonsument.
  • Förlusterna balanserar (med det menades att de minskade överföringsförluster som inmatad överskottsel ger upphov till balanseras av de ökade överföringsförlusterna när man tar tillbaka den lånade elen).
  • Nätbolagen vill behålla nätkunderna.

Elinorr

Enligt uppgift från Thorsten Handler erbjuder merparten av bolagen i Elinorr denna form av nettoavräkning.

Elinorr består av sexton elnätsbolag, med 230 000 kunder och 2 500 mil elnät i södra och mellersta Norrland. Elinorr är den fjärde största aktören i Sveriges elbransch.De bolag som ingår är AB Kramfors Energiverk, Bergs Tingslags Elektriska AB, Elektra Nät AB, Gävle Energi AB, Hamra Besparingsskog, Hofors Elverk AB, Härjeåns Nät AB, Härnösand Elnät AB, Jämtkraft Elnät AB, Ljusdal Elnät AB, Sandviken Energi Nät AB, Sundsvall Elnät AB, Söderhamn Elnät AB, Åkab Nät och Skog AB, Årsunda Kraft och Belysningsförening och Övik Energi Nät AB.

 

Nettodebitering – debattartikel i Ny Teknik idag

Publicerat av

I dagens Ny Teknik skriver Kjell Jansson, VD Svensk Energi, och Johan Ehrenberg, VD Egen El, en debattartikel med rubriken ”Ta bort avgifterna för alla som gör egen el”.

Rubriksättaren missade det väsentligaste i artikeln. Det som har störst betydelse för solelproducenterna är att man föreslår nettodebitering per månad. Som visats i Elforskrapporten ”Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel” (Molin, Widén, Stridh och Karlsson) är månadsvis nettodebitering visserligen ett stort steg framåt jämfört med dagsläget, men det gör tyvärr att alla tillgängliga takytor inte kommer att kunna utnyttjas för solelproduktion. För detta skulle behövas en längre period för nettodebitering och småhusägarna förväntar sig därför att våra politiker är mera offensiva och framsynta när det gäller periodlängden.

Det är ingen nyhet att Svensk Energi förespråkar nettodebitering, men det är ändå bra att frågan tas upp igen eftersom det för närvarande är den viktigaste frågan för de små solelproducenterna och eftersom det inte händer något praktiskt i denna fråga. Enligt ett uttalande från Näringsdepartementet 28 november ifjol skulle det ta minst ytterligare ett år innan nettodebitering skulle kunna bli verklighet. Det är svårt att förstå vad denna senfärdighet beror på. Avsaknaden av nettodebitering hämmar utvecklingen för småskalig solel i Sverige.

Det andra förslaget i Ny Tekniks debattartikel är att man inte ska behöva betala för ett inmatningsabonnemang, som behövs för att kunna mata in överskottsel till nätet, om man är nettoproducent av el under ett år. Idag slipper man betala inmatningsabonnemang bara om man är nettokonsument av el under ett år. Detta förslag berör bara de som har lågt behov av köpt el under ett år, i praktiken de som har fjärrvärme eller biobränsle för uppvärmning. Andelen villor med fjärrvärme och biobränsle är relativt lågt och därför berörs de flesta villägare inte av detta förslag. År 2010 värmdes 230 000 (12%) småhus med enbart fjärrvärme och 204 000 (11%) med enbart biobränsle enligt ”Energistatistik för småhus 2010” från Energimyndigheten. De 518 000 (27%) småhus som värms med enbart el får så hög elanvändning att de med en solcellsanläggning dimensionerad för nettodebitering per månad (= solelproduktion under juni eller juli lika som behovet av köpt el under någon av dessa månader) är väldigt långt ifrån att bli en nettoproducent av solel.

Hur kan elbolag hjälpa små producenter av el?

Publicerat av

Jag har under den senaste veckan fått en fråga från exjobbare Martina von Sabsay hos GodEl och Anna Cornander, Solar Region Skåne, som skulle möte Lund Energi, hur elbolagen skulle kunna hjälpa och gynna mikroproducenter av el.

Här är några förslag.

  1. Ge god information på hemsidan. Den ska vara aktuell, lätt att fatta och lätt att hitta. Här finns helt klart möjligheter till förbättringar! När jag tittade igår fanns åtminstone två sidor som fortfarande angav att man kunde få 60% i investeringsstöd, detta ändrades till 45% från 1 november 2011! Information som getts i pressreleaser kunde inte alltid återfinnas under informationen om mikroproduktion. Det var också ibland rätt snårigt att hitta tydlig prisinformation. Vissa bolag betalar ut moms, andra inte, och information om detta hittade jag inte alltid.
  2. Gör en lättfattlig lathund som beskriver hur man rent praktiskt hanterar kontakter med nätbolag och elhandlare. Varför inte göra en YouTube-rulle? Det finns en snårskog av regler runt elproduktion. En vanlig villägare har inte koll på alla dessa regler och behöver inte heller ha koll på alla regler! I princip kan man se det som en elinstallation vilken som helst. Man kan kontakta en systemleverantör av exempelvis en solcellsanläggning som sköter hela arbetet, inklusive föranmälan och färdiganmälan till nätägaren samt som ser till att alla regler följs. På SolEl-programmets webb kan man för övrigt ladda ner ”Solceller – snabbguide och anbudsformulär”.
  3. Nettodebitering. Den egenproducerade el som ersätter köpt el får samma värde som det rörliga priset på den köpta elen. Detta inser var och en. Men när det gäller vilket värdet är för överskottselen som matas in på nätet finns inget enkelt svar och ersättningen kan variera kraftig beroende på vilket nätbolag och elhandlare man har. Ersättning kan komma från ”energiersättning” på grund av nätägarens minskade förluster i elnätet, försäljning av överskottselen (via elhandlare eller nätägare), elcertifikat och ursprungsgarantier. Den praktiskt enklaste långsiktiga lösningen borde vara nettodebitering, där även överskottselen får samma värde som den köpta elen. Här borde energibolagen trycka på att de vill ha en laglig lösning snarast. Vad är problemet? Saken har utretts i olika omgångar sedan 2008. Åren går, men det händer ingenting. Varför tar det sådan tid för regeringen att komma till skott?
  4. Erbjud solcellspaket till förmånliga priser. Jag tror att egen produktion på sin egen fastighet gör mera nytta än andelsägande. När man har egen elproduktion på sin fastighet och dagligen kan se hur mycket el man producerar kommer man också att bli mera intresserad av vad man använder elen till. Det kommer sannolikt göra att man ser över sin elanvändning och börjar spara lite el. Har för mig att jag hört att denna effekt även påvisats i en gjord studie men jag har ingen referens att hänvisa till.
  5. Väldigt viktigt är vad som händer med investeringsstödet för solceller från och med 2013. Nuvarande investeringsstöd upphör 2012. Vad händer sedan? Fortsätter investeringsstödet eller kommer någon annan stödform? Är det över huvud taget något regeringen funderar på? Om man inte påbörjat detta arbete är det i sista minuten att göra något nu om det ska finnas något klart att ta i bruk från 1 januari 2013. Vi vill absolut inte se ett vakuum på ett halvår som det blev under första halvåret 2009, då det inte fanns något stöd på grund av att förberedelsearbetet 2008 startade alltför sent. Om investeringsstödet försvinner kommer det att kraftigt bromsa marknaden. Hur ser elbolagen på detta? Driver branschen frågan mot regeringen?
  6. En stötesten är de höga fasta avgifterna som åtminstone en del nätbolag har. Med höga fasta avgifter minskar drivkraften till energibesparing och investering i egen produktion. Hos vår nätägare är ungefär hälften av vår nätavgift fast, som vi inte kan påverka vare sig med energibesparing eller med egen produktion. Varför har man inte helt rörliga avgifter (som då skulle behöva höjas för att ge samma intäkt för nätägarna)? Det skulle gynna energibesparing och egen produktion maximalt.
  7. En allvarlig stötesten för egenproducenter av solel är nätbolagens intresse för effekbaserade tariffer. Med nätavgifter enbart baserade på några timmar med högsta effektuttag under en månad kommer man som en solelproducent inte att påverka nätavgifterna över huvud taget eller i vart fall mycket lite eftersom de högsta effekttuttagen i en villa vanligen är på morgonen eller kvällen, då man har ingen eller mycket låg solelproduktion. Hur löser man detta dilemma för små elproducenter?
  8. En annan sak är hantering av elcertifikat och ursprungsgarantier, som man åtminstone för överskottselen kan få utan extra kostnad. Kanske kunde elbolagen erbjuda att sköta denna hantering åt de små producenterna?
  9. Det enklaste vad gäller elcertifikat och ursprungsgarantier vore om små producenter själva en gång per år kunde rapportera in sin elproduktion till Svenska Kraftnät, ungefär som att man inkomstdeklarerar en gång per år. Dagens krav på timmätning för att få elcertifikat och ursprungsgarantier är mycket ologiskt, eftersom tilldelningen sker per 1000 kWh oavsett när i tiden elproduktionen gjorts. Kravet på timmätning för med sig onödigt höga kostnader för små producenter vilket gör att det inte lönar sig att ansöka om elcertifikat och ursprungsgarantier för hela sin produktion utan får nöja sig med detta för sitt överskott som matas in på nätet. Vem driver denna fråga idag? Ingen?

 

Nätbolaget Utsikt erbjuder också nettodebitering

Publicerat av

Enligt pressmeddelande från nätbolaget Utsikt som kom 28 december 2011 erbjuder man nu alla sina nätkunder nettodebitering på månadsbasis.

Mälarenergis nätbolag erbjuder också nettodebitering, från och med januari 2012, enligt en pressrelease som kom 9 november.

Uppenbarligen har nätbolagen tröttnat på regeringens fleråriga senfärdighet i denna fråga och tagit saken i egna händer.

Skatteverket anser att det bryter mot energiskattelagen att erbjuda nettodebitering eftersom man då inte betalar energiskatt på den el som kvittas. Som privatperson skulle man därför få smisk av Skatteverket, vi får se hur det går för nätbolagen…

Frånvaron av nettodebitering är stort hinder för utvecklingen av småskalig solelproduktion. Vi behöver därför få en laglig lösning på detta, men från Näringsdepartementet sade man den 28 november ifjol att det skulle det dröja minst ytterligare ett år. Man kan undra varför det ska behöva ta så lång tid eftersom minst två nätbolag, kanske finns flera?, officiellt redan sagt att de har en teknisk lösning som fungerar.

Energiminister Anna-Karin Hatt lovar tunt

Publicerat av

I Miljöaktuellt den 20 december finns en debattartikel ”Därför måste vi uppmuntra folk att producera egen el” undertecknad energiminister Anna-Karin Hatt. Får man veta något nytt där? Nej, tyvärr är det väldigt urvattnat skrivet.

I februari i år gick remissrundan ut för Energimarknadsinspektionens utredning om nettodebitering, som de höll på med i ungefär ett år. Sedan i våras verkar det inte vara någon i solcellsbranschen som hört något konkret om vad ett kommande förslag från Näringsdepartementet om nettodebitering ska innehålla.

Anna-Karin Hatt lovar heller inget i denna artikel, notera hur försiktigt hon uttalar sig:

”Ett sätt att ytterligare uppmuntra den småskaliga elproduktionen vore att införa regler för nettodebitering.” Vore att ger inget löfte om att nettodebitering ska införas.

”Därför arbetar vi nu intensivt på Näringsdepartementet”. Hur intensivt jobbas det egentligen? Det har inte läckt ut någonting efter remissrundan på Energimarknadsinspektionens rapport om vad Näringsdepartementet egentligen gör eller hur de funderar. Och vad är det som tar sådan tid att utreda? Man behöver inte göra om hela Energimarknadsinspektionens arbete utan det är bara skattefrågan som ska utredas.

”Min förhoppning är att vi ska kunna lägga ett konkret förslag om nettodebitering under 2012.” Hon vågar inte trots det intensiva arbetet utlova något ens under 2012 med tanke på att hon använder förhoppning … Det vore bra att få se en tidsplan för de olika aktiviteter som ingår i det intensiva arbetet.

”Med ett system för nettodebitering vill jag hjälpa ännu fler att kunna göra detsamma i framtiden, och på så sätt få utlopp för sitt engagemang och sin vilja att bidra till en hållbar energiförsörjning”.

I sista meningen vågar hon äntligen lova något. Men vi får nog vänta till 2013 innan nettodebitering är i drift, se tidigare utlåtande från Näringsdepartementet i Tvärsnytt den 22 november.

 

Näringsdepartementet tror att nettodebitering dröjer minst ett år

Publicerat av

I Tvärsnytt idag på morgonen gjorde man en uppföljning på tidigare inslag den 22 november hemma hos oss. Jag hade tipsat Tvärsnytt om att Mälarenergi börjat med nettodebitering, att Näringsdepartementet utreder frågan om nettodebitering och att de borde göra ett inslag om detta. Återigen hade Tvärsnytt gjort ett bra arbete med sitt inslag.

I inslaget intervjuas Daniel Johansson (c), statssekreterare Näringsdepartementet. Reportern säger i inslaget att Näringsdepartementet tror att nettodebitering dröjer minst ett år, kanske mer. Detta var tyvärr vad man kunde befara. Efter denna utredning måste man sannolikt ändra i någon förordning och/eller lag för att göra nettodebitering laglig och sådant tar tid förutom att själva utredandet tar tid.

Vi minns att Energimarknadsinspektionens utredning om nettodebitering som kom 26 november ifjol tog nästan ett år. Utredningen gick ut på remiss och det enda som hänt sedan dess är att regeringen tillsatt en ny utredning om nettodebitering. Daniel Johansson säger att frågan för närvarande bereds av regeringskansliet.

Minns också  att redan i februari 2007 fick Lennart Söder i uppdrag att göra ”nätanslutningsutredningen”, som kom i februari 2008 och där han lade fram ett förslag som skulle ha gett nettodebitering. Regeringens utredning är alltså den tredje i ordningen som behandlar nettodebitering för små elproducenter.

Den sega historien om nettodebitering vittnar om avsaknad av politisk handlingskraft. Daniel Johanssons uttalande “Vi driver frågan hårt i regeringen och vår förhoppning är att få igenom det. Hittills har vi fått igenom att frågan ska utredas vidare…” ger inga pluspoäng. Som sägs av Anders Richert, nätchef Svensk Energi, i Tvärsnytts inslag är alla intressenter positiva till att genomföra nettodebitering. Det är därför ingen bedrift att skryta om att regeringen “fått igenom” ytterligare en utredning av frågan om nettodebitering.

Det enda uttalade motstånd som finns mot nettodebitering är hos Skatteverket, men det är inte Skatteverket som ska tillåtas styra Sveriges energipolitik. Det är trots allt politiska beslut som bestämmer vilka regler Skatteverket ska tillämpa. Den senfärdighet som regeringen visat i denna fråga, trots att motstånd saknas, visar väl tyvärr att det inte finns någon större intresse för frågan hos regeringen.

Regeringens senfärdighet i frågan om nettodebitering ger tyvärr lite kalla kårar när man tänker vidare på vad som ska hända när nuvarande investeringsstöd till solceller upphör 2012. Vad händer från och med 2013 med stödet till solcellsanläggningar? Vad vi vet pågår inget arbete med att ta fram beslutsunderlag för kommande stöd och ska vi något stöd som tar vid från 1 januari 2013 behöver detta arbete startas nu! Det får inte bli en upprepning av 2009 då det blev ett halvt års glapp när det inte fanns något stödsystem, på grund av att beredningen av frågan startades alltför sent.

Min tro är vi behöver dels nettodebitering dels ett begränsat stöd under några år för att få fart på solcellsmarknaden i Sverige. Efterhand som systempriserna sjunker kan stödsystemet fasas ut. Det som ligger i potten är 10-15 TWh/år om vi sätter solceller på en fjärdedel av alla lämpligt orienterade tak- och fasadytor på svenska byggnader.

Näringsutskottets betänkande mager läsning för småskaliga elproducenterna

Publicerat av

Näringsutskottets betänkande 2011/12:NU4 ”Stärkt konsumentroll för en utvecklad elmarknad och ett uthålligt energisystem” kom den 8 november. Där behandlas bland annat nettodebitering. Det är tyvärr en mager läsning för de småskaliga elproducenterna. Här nedan ges några utdrag från betänkandet, med mina kommentarer.

Egenproducerad el och nettodebitering

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om s.k. nettodebitering av el och om införande av ett fastprissystem för förnybar el. Utskottet hänvisar bl.a. till att dessa frågor har behandlats av riksdagen så sent som under våren 2011. Jämför reservation 4 (S, MP, V).

Propositionen
Regeringen anser att det bör bli lättare för enskilda att leverera egenproducerad förnybar el till nätet. Därigenom ges elkonsumenten större möjligheter att ta kontroll över sin elanvändning och samtidigt bidra till omställningen av energisystemet i enlighet med uppställda mål.

I Energimarknadsinspektionens rapport Nettodebitering – Förslag till nya regler för elanvändare med egen elproduktion (EI R2010:23) föreslås det att det ska införas en reglering med nettodebitering i Sverige. Innebörden är att en elkonsument som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere, och som även är elproducent, ska få kvitta den el som matas in på nätet mot den el som tas ut från nätet under en kalendermånad. Kvittningen ska endast ske mot den rörliga delen av elnätsavgiften.

Regeringen anser att införandet av ett system med nettodebitering måste utredas närmare innan den kan ta ställning i frågan. Inte minst måste de EU-rättsliga förutsättningarna ges en närmare belysning.

Mina kommentarer
1. ”… det bör bli lättare för enskilda att leverera egenproducerad förnybar el till nätet.”
Detta är inte tekniskt svårt idag. Då hade man inte haft över 1 miljon solcellsanläggningar i Tyskland… Däremot är det idag väldigt svårt att bedöma vilken ersättning man får för den inmatade elen och var man bor i landet kan spela stor roll. Detta måste man komma till rätta med.
2. ” Inte minst måste de EU-rättsliga förutsättningarna ges en närmare belysning.”
Kan ingen upplysa regeringen om att både Danmark och Belgien redan har nettodebitering.

Elcertifikatsystemet

Vidare skriver man

Ytterligare utveckling av elcertifikatssystemet till förmån för småskalig elproduktion
Regeringen har sedermera i proposition 2010/11:155 föreslagit vissa förändringar av reglerna för elcertifikat som syftar till att underlätta för mindre producenter av förnybar el genom att de får undanta den el de producerat som de själva har använt från kvotplikt. I den propositionen gör regeringen också bedömningen att elcertifikatssystemet uppnår de uppsatta målen och att det i huvudsak fungerar väl. Någon reglering av golv- och takpriser för elcertifikat bör, enligt regeringen, därför inte ske. Propositionen behandlas för närvarande av riksdagen (bet. 2011/12:NU6).

Mina kommentar
Jag har i ett inlägg den 26 oktober granskat vilken betydelse det nya lagförslaget om elcertifikat får för ägare av små solcellsanläggningar och i inlägg den 31 oktober framgår texten i en skrivelse jag gjorde till Näringsdepartmentet. Jag kan inte se annat än att den nya lagen skulle ge enbart mycket marginella förändringar och att solcellsanläggningar skulle missgynnas i förhållande till andra produktionssätt av el. Därför blir ovanstående uttalande mest tomt prat utan någon innehåll av värde för de små elproducenterna.

Nettodebitering igen

Forsättningsvis skrivs

Därför ser utskottet positivt på att regeringen kommer att gå vidare med en fördjupad analys av vilka konsekvenser s.k. nettodebitering kan tänkas få.
…
Kvittning av egenproducerad el mot den el man förbrukar kan vid första anblicken tyckas vara en relativt enkel administrativ åtgärd. Vid en närmare analys framgår det dock att en sådan reform väcker flera komplexa följdfrågor som bl.a. hänger samman med EU-rättsliga, skattemässiga och mättekniska aspekter. Till detta kommer frågor om exakt vilka kostnadsposter som ska kvittas bort, hur ofta avräkningen lämpligen bör ske och hur kostnaderna för reformen ska fördelas på elmarknadens olika aktörer. Andra skäl som gör att genomförandet inte bör hastas fram är det pågående arbetet med att skapa en nordisk slutkundsmarknad för el och den i propositionen redovisade ambitionen att se över det s.k. mätarmonopolet. Frågans komplexitet avspeglas för övrigt också av att många remissinstanser ser positivt på nettodebitering, men att det råder olika uppfattningar om vad en nettodebiteringsreform bör omfatta och hur den bör genomföras.

Mina kommentar
1. Om Danmark och Belgien, som har nettodebitering, klarat EU-rätten kan detta inte vara något problem i Sverige heller.
2. Flera nätbolag förordar och testar redan nettodebitering genom att ett nettoavräknat värde skickas till elhandlaren. Enklare än så kan administrationen inte bli. Jag har inte hört talas om att de upplevt några problem med ”mättekniska aspekter”, så vad menar regeringen med detta?
3. När det gäller de ekonomiska aspekterna för alla inblandade aktörer har detta utförligt behandlats i Elforsk-rapporten ”Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel” från 2010. Jag föreslår att regeringen läser den!

Sammanfattningsvis kan sägas att regeringen har märkligt svårt att komma till skott i frågan om nettodebitering. Det känns som att en kombination av ointresse och okunskap hämmar regeringen i denna fråga.

Men ni som är Mälarenergis kunder vet väl att ni från årsskiftet kan få nettodebitering?

Mälarenergi börjar med nettodebitering!

Publicerat av

Folks, tidigare utlovad bomb nummer 1 kommer här. Information är verifierad genom direktkontakt med Mälarenergi och den kommer att släppas på Mälarenergis hemsida under veckan (här är pressreleasen från 9 november).

Från och med årsskiftet börjar Mälarenergi med nettodebitering för kunder inom Mälarenergis elnät, om man har en säkring på högst 63 A och är nettokonsument under året. Man behöver inte vara elhandelskund hos Mälarenergi. Nettodebiteringen görs genom att nätägaren skickar ett nettoavräknat mätvärde till elhandlaren och kunden får därmed nettodebitering hos både nätägare och elhandlare. Nettodebiteringen gäller per månad. Om man får ett överskott under en månad får man ingen ersättning för den elen.

Mälarenergi säger att det här handlar om energieffektivisering. Om kunden väljer att lagra sitt elöverskott i ett batteri, använder elen själv eller lånar ut den till nätet ser man som samma sak.

Resonemanget om energieffektivisering känns igen från branschorganisation Svensk Energi, så det är inget nytt argument Mälarenergi kommer med. Vad man tänker på är att om jag isolerar mitt hus mera så att det behövs mindre energi för uppvärmningen behöver jag inte betala energiskatt på den sparade elen. Jag utgår från att Mälarenergi gjort en noggrann juridisk bedömning av Skatteverkets invändning att all el som levererats till en kund ska kunden betala energiskatt på och att Mälarenergi bedömt att man har tillräckligt på fötterna för att klara denna invändning. Ska bli mycket intressant att följa detta initiativ!

Vem är det som är skyldig att se till att en elkund betalar energiskatt? Idag är det vår elhandlare, O2 i vårt fall, som debiterar oss energiskatten. Men om O2 bara skulle få ett nettovärde av vår elanvändning under månaden har de inget underlag för att kunna ta ut energiskatt på den el som kvittats vid nettodebiteringen.

Var regleras vilka värden som nätägaren ska leverera till elhandlaren och hur formuleras det hela där? Jag har inte koll på det. Vore intressant att se den skrivningen…

Kommer Mälarenergis initiativ att följas av en våg av andra nätägare som kommer att göra likadant?