De första resultaten för 2014 har publicerats i ”Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014”. Den sedvanligt kompletta och gedigna rapporten publiceras senare i år. Statistiken har samlats in av Johan Lindahl, doktorand vid Uppsala Universitet och svensk representant i IEA PVPS Task 1, via en enkät till de svenska installatörerna och försäljarna av solceller.

Installerad effekt

36,2 MW solceller varav 35,1 MW nätanslutna installerades i Sverige under 2014. Under 2013 installerades 17,9 MW nätanslutna solceller, vilket gör att denna marknad fördubblades under 2014. När det gäller inte nätanslutna solceller var 2014 års 1,1 MW lika med förgående års försäljning.

Totalt är det nu 69,9 MW nätanslutna solceller installerade i Sverige, vilket gör 7 W/innevånare. Dessutom har det sålts 9,5 MW solceller för system som inte är nätanslutna. Om vi antar att de nätanslutna solcellerna ger 900 kWh/kW blir det en möjlig produktion på 63 GWh för dem. Däremot producerades inte så mycket solel under 2014 eftersom många installationer gjordes under året och därmed inte gav full årsproduktion. Under de 10 senaste åren har den slutliga elanvändning i  Sverige varit 128 TWh i medeltal. Överföringsförlusterna är helt försumbara för solel och då skulle 63 GWh motsvara 0,05% av Sveriges slutliga elanvändning.

Tyskland har installerat mest solceller i världen. De hade installerat 38,2 GW vid utgången av 2014, vilket gör 474 W solceller/innevånare. 5,8% av elproduktionen under 2014 var solel. Imponerande! Den mycket stora skillnaden mot Sverige beror i först hand på den förda politiken i Tyskland där man gett ett kraftfullt stöd för solcellsinstallationer. En avgörande faktor är också att det elpris konsumenterna betalar är ungefär dubbelt så högt i Tyskland som i Sverige, vilket ökar lönsamheten för solcellsinstallationer. Solinstrålning i norra halvan av Tyskland är ungefär som i södra halvan av Sverige, så det är inte skillnad i solinstrålning som är orsaken till skillnaderna mellan Tyskland och Sverige.

Priser

Enkätsvaren visade att nätanslutna villasystem med en storlek upp till 20 kW uppgavs ha ett pris på mellan 14 600 och 25 000 kr/kW, inklusive moms, med ett medel på 19 000 kr/kW. Det är lägre priser än de som finns hos elbolagen enligt inlägget ”Vad kostar solceller – uppdatering 20150309”. Jag tror inte att man ska haka upp sig alltför mycket på skillnaderna eftersom det finns en stor spridning i prisuppgifterna. Det kan finnas flera orsaker till skillnader mellan enkätens och elbolagens prisuppgifter.

• Enkäten bygger på uppgifter från många fler installatörer än uppgifterna från de 13 elbolagen, vilket borde ge bättre statistisk noggrannhet.
• Enkätsvaren ger bara ett pris i ett effektintervall. Priset beror dock på den installerade effekten, med sjunkande pris för ökad effekt på anläggningen om alla andra förutsättningar är lika.
• Elbolagen gör ett påslag på priserna från sina underleverantörer, för att de sköter en del av kundkontakterna.
• Vad som ingår i priset. Priserna anges för nyckelfärdiga anläggningar, men i den “finstilta” texten finns det säkert skillnader under vilka förutsättningar det angivna priset gäller. När det gäller elbolagens priser kan exempelvis frakt och transport ingå om installationen är inom ett visst avstånd, men tillkomma på längre avstånd.

Intressant är att konstatera att man enligt enkätsvaren uppger att priserna fortsatt att minska jämfört med 2013, men inte alls i samma takt som tidigare.

Arbetstillfällen

Antalet helårsarbeten uppskattades till ca 700 vid det gånga årsskiftet enligt de rapporterade enkätsvaren, vilket var en ökning jämfört med föregående år. En mycket stark ökning av antalet arbetstillfällen har skett hos installationsföretagen sedan 2010. Hos tillverkande företag noterades en liten ökning jämfört med 2013, vilket var glädjande att se då trenden under 2010-2013 har varit vikande varje år, i takt med att modultillverkningen minskat i Sverige. Även antalet sysselsatta med forskning ökar och vi håller tummarna för att det på sikt leder till flera arbetstillfällen inom solcellsbranschen i Sverige.

En sektor som helt saknas är service. Eller rättare sagt “göms” väl den hos installatörerna, men det ger också en positiv vink om att solceller inte behöver mycket underhåll.

Vi får ägna ett stort tack till de som svarat på enkäten och Johan Lindahl för en bra sammanställning. Det är av stor vikt för företag och beslutsfattare på olika nivåer att vi har bra statistik.

Se även Energimyndighetens pressrelease Sverige fördubblar solcellskapaciteten – för fjärde året i rad. Rapporten blev uppmärksammad i media, exempelvis i VLT: Intresset för solceller växer snabbt.

Installerad effekt av solceller i Sverige under åren 1992-2014. De som anges som fristående är sådana som inte är nätanslutna. Källa: Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014.

Prisutveckling för nyckelfärdiga solcellsanläggningar i Sverige 2010-2014. OBS! Priserna är exklusive moms. Källa: Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014.

Antal helårsarbeten inom den svenska solcellsbranschen 2010-2014. Källa: Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014.

Tisdag-torsdag denna vecka har IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 13 Performance and Reliability of Photovoltaic Systems ett möte i Freiburg, Tyskland. Från Sverige deltar även Anne Andersson, SP, och Johan Paradis Ärlebäck. 50% av finansiering för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten. Jag gjorde tidig kväll och var tillbaka på  hotellrummet redan 21.30 i kväll. Hann därmed med detta inlägg…

Det är bra att vi svenskar möter solcellskunniga från andra länder för att lära och för att utbyta erfarenheter. Det är ca 40 deltagare med på detta möte, sannolikt rekord för Task 13. Deltagarna är främst från många länder i Europa. De mest långväga deltagarna är från Kina, USA och Malaysia. Kina, Japan och USA förutspås bli de länder som kommer att installera mest solceller i år. Det tidigare dragloket i världen har varit Tyskland, utom dem hade den pågående solcellsrevolutionen inte blivit av. I Tyskland minskar dock installationerna i takt med minskat stöd och med tyska ögon kanske man inte ens når 2 GW i år. Hehe… 2 GW… Sverige slog rekord med 19 MW ifjol, vilket gör i storleksordningen en tiopotens mindre per innevånare och år än i Tyskland.

Det är även två deltagare från Norge plus en norrman som var med på en öppen workshop på eftermiddagen. Norge är väl det land som egentligen är i minst behov av solel med tanke på att de har så mycket vattenkraft i sin elmix (95% år 2011).

Holland har 160 000 registererade solcellsanläggningar. Det gör 1 anläggning per 100 innevånare. Hur lång tid ska det ta innan vi i Sverige får en registrering av våra solcellsanläggningar så att vi vet hur många de är och mera exakt hur stor installerad effekt vi har?

Genom att studera driftdata från öppna källor (SolarLog främst) hade man i Holland funnit att medelproduktionen i Holland var 876 kWh/kW under 2013. Det är i samma härad som i Sverige, då vi hade ett bra solår ifjol. Men i Sverige har vi bara i runda slängar 2 000 (?) nätanslutna solcellsanläggningar, vilket skulle göra 1 anläggning per ca 5 000 innevånare. Om Sverige skulle ha lika många solcellsanläggninger per innevånare som Holland skulle vi ha drygt 90 000 anläggningar. Vi har lika bra solelutbyte i Sverige som i Holland, så vad väntar vi på?

Detta inlägg är inlagt i efterhand.

Petronas Twin Towers

Under torsdagen började vi vår tekniktur i de 452 m höga Twin Towers i centrala Kuala Lumpur. När de byggdes var de världens högsta byggnad. Där har Peteronas installerat en solcellsanläggning med 687,4 kW i installerad effekt på en 9 000 m² stor takyta till Suria köpcenter. Vid invigningen den 10 oktober 2012 var det den största solcellsanläggningen i Malaysia enligt en pressrelease från Petronas. De sex solcellsteknologier som använts är

• Mitsubishi: Multikristallint kisel och tunnfilm (tandem). Den sistnämnda med amorft kisel på mikrokristallint kisel.
• Sharp: Monokristallint kisel.
• Q-Cells: CIGS tunnfilm.
• Solar Frontier: CIS tunnfilm.
• Sanyo: HIT (Heterojunction with Intrinsic Thin Layer ). Tunn film av amorft kisel på enkristallint kisel.

Från gången mellan de två tornen på våning 42, som vi med speciellt tillstånd fick besöka, kunde vi se att den stora solcellsanläggningen var formad i mönster enligt islamisk arkitektur och med traditionella songketmotiv (textil) enligt beskrivningen.

Sedan 16 februari 2012 hade solcellsanläggningen producerat 1,063 GWh vilket gör 916 kWh/kW under 1,7 år. På årsbasis bör det bli lite mindre med tanke på att det är mera molniga dagar i november-december än i medel. På grund av de höga omgivande byggnaderna får man skuggning som minskar solelproduktionen och därför blir årsutbytet ungefär som för en bra småhusanläggning i Sverige.

Petronas är ett gigantiskt stort företag. På Fortune Global 500 ligger det på 75:e plats i världen med en omsättning på 94,3 miljarder dollar och en vinst på 16 miljarder dollar enligt CNN Money. Som jämförelse kan nämnas att största svenska företag är Volvo på 227:e plats med en omsättning på 44,9 miljarder dollar och en vinst på 1,6 miljarder dollar. Petronas vision är att “To be a Leading Oil and Gas Multinational of Choice”. En av deras “mission” är “Petroleum is our core business”.

Enligt National Energy Balance från 2011 hade Malaysias elproduktion en installerad kapacitet på 28,749 GW (lite mindre än Sverige) fördelat på naturgas 52,0%, kol 26,7%, olja 2,8%, diesel 5,3%, biobränsle 2,6%, vattenkraft 10,5% och övrigt 0,1%.

Diamond building

Nästa besök gjordes i ”Diamond building” där Malaysias “Energy Commission” (Suruhanjaya Tenaga) hade sitt kontor. Byggnaden hade fått flera priser för sin energieffektivitet, bland annat som den mest energieffektiva byggnaden vid Asean Energy Awards 2012. Den planerades för 85 kWh/m² och år under 2 800 kontorstimmar, medan medianvärdet för 41 uppmätta kontorsbyggnader i Malaysia var ca 175 kWh/m² och år (varierade mellan 100 och 375) enligt ett visat diagram under en presentation. 210 kWh/m² och år uppges vara typiskt enligt en broschyr om ”Diamond building”. ”Building energy index” (BEI) uppgavs vara uppmätt till 65 kWh/m² och år under 2 800 kontorstimmar, vilket alltså var bättre än förväntat. Energin användes till 41% för kylning, 20% för datacenter inklusive dess kylning och 12% till belysning. Det framgick inte om BEI var med eller utan solelen från en 71,4 kW solcellsanläggning på taket. I ett diagram visades månadsvärden för BEI under 12 månader från och med april februari 2012. Om man inte räknade med solelen fick jag då BEI till 69 kWh/m² och år och med solelen blev BEI 62 kWh/m² och år. I en informationsbroschyr angavs att all solel matades in till nätet.

Solcellerna på ”Diamond building” var First Solar FS-275 CdTe-moduler, med 75 W märkeffekt och tillverkade i Malaysia. Eftersom den installerade effekten var 71,4 kW gör det 952 moduler. Modulverkningsgraden är 10,42% för dessa moduler. I en broschyr uppskattade man att årsproduktion förväntades bli 104 MWh vilket skulle göra 1 429 kWh/kW och år. Under besöket visade inga verkliga produktionsvärden. Det förväntade utbytet var betydligt högre än vad som sades vara typiskt utbyte i Malaysia under IEA PVPS mötet tidigare i veckan, där 1 100 kWh/kW och år angavs som normalt och att man kunde få 1 300 kWh/kW vid kusten.  I Malaysias IEA PVPS Task 1 rapport för 2012 anges 1 000-1 400 kWh/kW och år som typiskt för Malaysia.

En intressant aspekt med solcellsanläggningar så nära ekvatorn är att man inte behöver tänka lika mycket på i vilket väderstreck man sätter solcellerna. På denna byggnad fanns det solceller i takets fyra väderstreck. Lutningen var betydligt lägre än vad vi är van från i Sverige. Om det inte vore för nedsmutsning skulle man sätta solcellerna horisontellt, men man vill ha 10-15 graders lutning för att man ska få rengöring med hjälp av regn. I Twin towers hade man inte rengjort solcellerna sedan starten för ca 1,5 år sedan och där blev fingret svart om man drog det över modulytan och smuts hade ackumulerats i nerkanten av modulerna. Man skulle i fortsättningen rengöra modulerna. På ”Diamond building” var modulerna renare.

Vid lunchen deltog ministern Datin Badriyah Abd Malek för ”Sustainable Energy Development Authority” och Malaysias representant i IEA PVPS Executive committee.

Översikt över 685 kW solcellsanläggning på tak vid Petrona Twin Towers. Från gångbro på 42:a våningen (lite reflexer från fönsterglaset i bilden). 20131014.

Bengt Stridh vid 685 kW solcellsanläggning på tak vid Petronas Twin Tower. Föregående bild var tagen från gångbron mellan tornen på 42:a våningen. 20131024.

Malaysia minister för “Sustainable Energy Development Authority” längst till höger i diskussion med Paul Rodden, Australien. 20131024.

Då var två mötesdagar över. I morgon ska vi göra studiebesök då vi träffar en minister för “Sustainable Energy Development Authority” och för besöket har vi fått instruktioner om lämplig klädsel. I morgon kväll blir det hemfärd via Bangkok för min del.

Vid det sista föredraget idag berättade Sulaiman Shaari, Universiti Teknologi MARA, om utvecklingen för solceller i Malaysia. Han nämnde att Mats Andersson, Energibanken, Sverige varit här och hjälpt till i ett projekt. Idag har Malaysia 45 MW installerat. Årsutbytet var typiskt 1 100 kWh/kW, vid kusten kunde man nå 1 300 kWh/kW. Intressant att det typiska årsutbytet inte var högre än vad det borde vara på Gotland. Kuala Lumpur, där vi är nu, är strax norr om ekvatorn. Jag har inte sett något riktigt solsken under tre dagar, just nu regnar det.

Malaysia har inmatningstariffer för solel, som visas på SEDA:s hemsida (Sustainable Energy Development Authority). 0,3184 Ringgit/kWh (70 öre/kWh) för system upp till 4 MW under 2013. Lite svårt att jämföra kostnadsnivån efter så kort tid här. Sulaiman sa att elkostnaden var 0,23 MYR/kWh (korrigering av den första uppgiften som var ett för lågt värde). 0,5 l vattenflaska i litet stånd ute på gatan kostade 1,5 MYR = 3,3 kr på ena sidan gatan och 1 MYR = 2,2 kr på andra sidan gatan, visade det sig dagen efter. På hotellet kostade en lika stor vattenflaska 15 RM, tio gånger mer… Att åka “monorail” (stadståg) två stationer bort från hotellet kostade 1,2 MYR= 2,6 kr/kWh. Den första affär jag fick syn på där var överraskande nog H&M. Shoppade två kortärmade skjortor för 59,9 MYR (131 kr) styck och 5-pack strumpor 29,9 MYR (65 kr). H&M var en flott affär i tre våningar, det fanns billigare affärer. Man kan reflektera över varför man i Malaysia, som  har en BNP per capita som är 30% av den i Sverige, hunnit före den nettodebitering eller motsvarande som stötts och blötts i flera år i Sverige.

Rapporter på gång från IEA PVPS Task 13

Det är flera rapporter på gång, som (titlarna preliminära, det kan bli justeringar av dem):

• Lessons learned from the analytical monitoring of PV
• Characterization of Performance of Thin-film PV modules
• Review on Failures of PV modules
• Degradation behaviour of PV modules under different accelerated stress conditions related to real-time outdoor testsing

När rapporterna är klara och godkända av IEA PVPS Executive committee kommer de att läggas ut som pdf-filer på IEA PVPS hemsida.

Jag heter Johan Lindahl och är doktorand på Uppsala Universitet, där jag forskar på tunnfilmssolceller av typen CIGS (koppar-indium-gallium-diselenid). Förutom det så representerar jag Sverige i ett internationella sammarbetet kring solceller vid namn IEA-PVPS, på uppdrag av Energimyndigheten. Inom det uppdraget skriver jag varje år en översiktsrapport om den svenska solcellsmarknaden. Rapporten som behandlar den svenska solcellsmarknaden under 2012 är nu färdig och går att ladda ner på IEA-PVPS hemsida:

Det är i och med detta som Bengt har bett mig skriva detta gästblogginlägg.

Så om jag skulle sammanfatta det viktigaste som hände inom den svenska solcellsbranschen under 2012 så skulle det bli tre punkter.

• Priserna på nyckelfärdiga solcellssystem fortsatte att sjunka kraftigt.
• Den svenska solcellsmarkanden växte och det installerades nästan dubbelt så mycket under 2012 jämfört med 2011.
• Den svenska modulindustrin gick på knäna och nu återstår bara en producent av tidigare fem. De andra har gått i konkurs.

Att flera svenska modulproducerande företag har gått i konkurs är förstås tråkigt, men inte oväntat. Detta sker just nu överallt i världen till följd av den överkapacitet som finns. 2004 gjorde Kina och Taiwan entré på modulproduktionssidan och skalade snabbt upp en stark industri. Från att ha haft några få procent av världsmarknaden 2004 stod dessa länder för mer än 60 % av alla moduler 2011. Resultatet blev att den sammanlagda modulproduktionskapaciteten i världen under 2011 var dubbelt så stor som den totala effekt som installerades. Detta ledde till prispress på moduler och resultatet av det ser vi nu med många modulproducenter som går i konkurs runt om i världen, även kinesiska företag.

Hade de svenska företagen klarat sig om det hade funnits en starkare hemmamarknad kan man ju undra? Tveksamt skulle jag säga. Trots att modulproduktionen i Sverige förra året var den lägsta sedan 2004 tillverkades det cirka 35 MW moduler i Sverige, medan det installerades cirka 8,4 MW. Trots att den svenska inhemska modulproduktionen med råge skulle kunna täcka den svenska marknaden i dagsläget så är min uppfattning att majoriteten av de solcellsanläggningar som sätts upp i Sverige består av moduler importerade från utlandet. Den inhemska modulproduktionen går alltså på export samtidigt som vi importerar moduler för att sätta upp på våra tak.

Kumulativt och årligen installerad solcellseffekt i Sverige. Källa: National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2012.

Produktion av solcellsmoduler i Sverige. Källa: National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2012.

Prispressen på moduler på världsmarknaden har däremot varit till glädje för alla som vill installera solceller och varit en stark bidragande orsak till att systempriserna i Sverige fortsatt att sjunka. Prisutvecklingen och den växande svenska marknaden går ju självklart hand i hand. Lägre priser gör att en solcellsanläggning blir lättare att räkna hem vilket leder till ett större intresse och efterfrågan. En större och kontinuerlig efterfrågan leder i sin tur till att installationsföretagen kan sänka sina marginaler och effektivisera sina installationsrutiner, vilket leder till lägre priser. Dessutom har den ökande efterfrågan gjort att antalet företag som säljer och/eller installerar solceller har ökat, vilket ökar konkurrensen. Antalet installationsföretag som jag har kännedom av har ökat från 37 år 2010 till 96 i skrivande stund och denna branschgren sysselsatte runt 170 personer under 2012 jämfört med runt 50 under 2010. Att marknaden har mognat mera märker man också genom att prisskillnaden mellan olika företag har minskat.

Mer och mer solceller installeras alltså i Sverige, och när det så småningom blir dags att summera 2013 så tror jag att vi kommer få se ytterligare en fördubbling i årlig installerad effekt.

Johan Lindahl

Prisutveckling för nyckelfärdiga solcellanläggningar i Sverige, exklusive moms. Källa: National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2012.

Arbetstillfällen i solcellsbranschen i Sverige. Källa: National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2012.