Inför det internationella mötet i IEA PVPS Task 15 i Uppsala den 5-7 september hölls idag ett öppet seminarium i Uppsala med titeln “Business opportunities with building integrated solar energy”. Det var 47 deltagare, varav en del från IEA PVPS Task 15. Vi fick höra intressanta föredrag från Sverige, Norge och Danmark. Det var mycket trevligt att få en översyn av skandinaviska exempel.

Mårten Lind, Solkompaniet, berättade i inledningen att under de fyra timmar seminarium pågick skulle uppskattningsvis 120 000 solcellspaneler installeras i världen. Ett snabbt överslag med förmodad installerad effekt i världen i år och en antagen modulstorlek visar att överslaget är i rätt härad.

Richard Nygren, White arkitekter, visade exempel på projekt som White deltagit i. Han påpekade att estetiska och miljömässiga skäl till varför man väljer byggnadsintegrerade solceller (BIPV) är lika rationella som de ekonomiska. Fritt tolkat av mig, är det snyggt kan man tänka sig att betala lite mer och det är inte bara återbetalningstid som spelar roll om man väljer BIPV eller inte

Om man vill köpa en egen fabrik för att tillverka tunnfilmsmoduler med CIGS-teknologi kan man köpa en CIGS Powerline Solibro enligt Mats Ljunggren, Solibro Research. En nyckel till framgång för BIPV är ett tydligare regelverk enligt Mats. Det är möjligt att leverera paneler med olika färger, med en viss nedgång i mängd producerad solel (minst 5% beroende på val av färg och teknisk lösning),

David Larsson, Solkompaniet, berättade om forskningsprojekten PROOF (inudstrialiserade lösningar för solcellstak) och Miljontak (renovering av tak med solceller).

Peter Kovacs, RISE, nämnde att man i ett pågående projekt kommer att ta fram en guide till installation av solceller som solskydd.

Dan-Erich Archer kom från det nya företaget Sunroof som är specialiserat på takinstallationer med solceller. Han berättade bland annat om renovering av ett flerbostadshus där man klätt alla fasader med solceller av amorft kisel. Dessa solceller har låg verkningsgrad (6,5% nämndes) men de är billiga. Han menade att om man täcker ett helt tak med sådana solceller kan man som småhusägare slippa att bli en nettoproducent av energi på årsbasis, vilket leder till dålig ekonomi då man som småhusägare då kan få betala ett årligt inmatningsabonnemang till nätägaren och man får ingen skattereduktion (60 öre/kWh) för den del av produktionen som överstiger mängden köpt el.

Flera norska exempel på BIPV beskrev utförligt av Anne Gerd Imenes, Teknova. Den intresserade kan läsa mera på sidan www.bipvno.no. Den norska marknaden ökade med hela 336%! ifjol. Man börjar dock från en låg nivå och totalt hade man ifjol installerat 27 MW. Det är betydligt mindre än vad som installeras årligen i Sverige numera. Å andra sidan har Norge 99% förnyelsebar vattenkraft i sin elmix, så behovet är inte lika stort som i de allra flesta andra länder med hög andel fossil elproduktion.

Karin Kappel, Solar City Denmark, berättade bland annat om en Copenhagen International School vars fasad hade klätts med 6 048 m2 grönskimrande solcellspaneler. Då panelerna har lite olika vinkel och ger varierande färg beroende på solens läge fick man en fasad med en färg som dels varierade på olika ställen på fasaden dels varierade med tiden på dagen. Fascinerande…

David Larsson, Solkompaniet, avslutade föredragen med att reflektera över hur man fångar värdet av BIPV. Solen ger oss tillgång på en oändlig mängd fritt flödande energi. Det är klokt att sätta solceller på byggnader. Det hjälper till att rädda vår planet, sparar pengar och ger en “grön identitet”.

I den avslutande diskussion påpekades att när man jämför kostnaden för en installation av BIPV ska man jämföra med motsvarande kostnad för ett annat fasadmaterial, om det är på en fasad installation görs. Att jämföra med kostnaden för en konventionell solcellsinstallation leder tankarna fel. Man menade också att kostnad och regelverk är viktiga om BIPV ska bli en massmarknad. Timingen i en byggprocessen är viktig när det gäller BIPV. Det gäller att frågan om BIPV kommer vid rätt tidpunkt. En lämplig tidsrymd kan vara kort, till skillnad från solceller som sätts utanpå befintliga byggnader (BAPV = Building Applied Photovoltaics) där man kan komma tillbaka med ett nytt förslag x år senare om det blir ett nej vid ett första förslag att installera solceller

Ett avslutande råd blev: Utbilda fler arkitekter i solcellers möjligheter!

I början av september kommer experter från hela världen till Uppsala för att diskutera hur byggnadsintegrering av solceller ska gå från enstaka projekt till att bli en vanlig syn i stadsbilden. Arbetet görs inom ramen för den internationella energiorganisationen IEA och dess samverkansprogram PVPS i IEA PVPS Task 15. Från Sverige deltar Mälardalens högskola (Bengt Stridh), RISE (Jessica Benson och Peter Kovacs), Solkompaniet (David Larsson) och White arkitekter (Rickard Nygren) i arbetet, som delfinansieras av Energimyndigheten.

Seminarium 4 september i Uppsala

I samband med det internationella mötet i IEA PVPS Task 15 i Uppsala den 5-7 september anordnar vi måndag den 4 september även ett öppet seminarium för fastighetsägare, arkitekter, konsulter och andra som är intresserade av byggnader med snygga solcellsanläggningar. Se programmet här nedan. Sista anmälningsdag är fredag 25 augusti. Varmt välkomna!

Klicka här för att komma vidare till anmälan

Program

Föredragen hålls på engelska.

12:00-13:00    LUNCH

13:00-14:30    Welcome! What is IEA-PVPS Task 15?

An architect’s view on solar electricity generation (Rickard Nygren, White arkitekter)

A PV manufacturer’s view on building integration (Mats Ljunggren, Solibro)

Prefabricated PV roofs (David Larsson, Solkompaniet)

Solar shading with PV (Peter Kovacs, Rise)

14:30-15:00    COFFEE BREAK

15:00-17:00    Examples

Examples from Sweden (Dan-Erich Archer, Sunroof)

Examples from Norway (Anne Gerd Imenes, Teknova)

Examples from Denmark (Karin Kappel, Solar City Denmark)

Capturing the values of BIPV – preliminary results from Subtask B in Task 15 (David Larsson, Solkompaniet)

Idag var det studiebesök. Vi åkte först buss till Eindhoven till Technical University Eindhoven. Efter en presentation av deras forskning inom solenergi tittade vi på de experimentella installationerna. De var byggda under senaste året och var för både solvärme och solel. Det var sex provplatser om 6×5 m där man byggt upp installationer för hustak. Det fanns väldigt mycket sensorer på installationerna (totalt 638 sensorer som samlade in 1 miljon mätvärden per dag) och med pyranometrar för mätning av solinstrålning på alla installationerna samt en väderstation för mätning av global, diffus och direkt solinstrålning. Den diffusa solinstrålningen är ca 60% av den globala solinstrålningen i Holland, vilket kan jämföras med i medel mellan 43% och 57% under åren 1999-2007 för SMHI:s 12 mätstationer i Sverige. En viktig detalj var att man synkroniserat alla mätvärden i tid till inom 1 sekund, vilket gör att man i tid kan göra exakta jämförelser tidsmässigt för alla installationerna.. Det vattnades i munnen när vi gick runt och tittade på dessa installationer.

Därefter åkte vi tillbaka till Heerlen och tittade på resultatet av ett ZUYD-projekt som hette MODLAR. I Holland finns många radhus (vanligt boende i landet) som är i behov av renovering för att bland annat nå ett lägre energibehov. Målet i projektet var att inom 10 dagar kunna totalrenover radhusen utvändigt, medan de boende bodde kvar i huset. Det innebar nytt väggtegel med isolering och nytt tak med solceller och mer isolering. Man hade satt solceller på båda sidor av taket, som hade en relativt låg lutning, för att bli ett nollenergihus. Med hög andel diffus solinstrålning och låg taklutning ansåg man att det var möjligt att sätta solceller även på tak som var mer eller mindre nordvända. Huset skulle inte heller behöva naturgas längre för uppvärmning, däremot var man tvungen att fortfarande ha ett abonnemang för naturgas trots att man inte skulle behöva använda någon naturgas…

Sedan besökte vi ett bostadsområde genomfört en utvändig totalrenovering i ett bostadsområde. Arkitekten bakom området var med och berättade om projektet. Där hade man gjort renoveringen på åtta dagar per radhus, genom att använda prefabricerade vägg- och takelement. Husen hade snygga installationer av solceller och solfångare integrerade i ungefär halva takytan. De var svarta liksom det svarta taket med släta takpannor. Ett privat hus hade avstått från renoveringen och nog tyckte vi alla att de gått miste om något.

Till sist besökte vi ZUYD:s demonstration av ”The district of tomorrow”. Studenter hade både designat och varit med och byggt tre byggnader med inriktning på låg energianvändning (passivhus) och möjligheten att kunna återanvända byggnadsmaterialet.

Nu sitter vi på tåget från Heerlen till Schiphol och strax före 01 i natt kommer jag att vara hemma i Gäddeholm utanför Västerås.

PS. På grund av att något kört en drönare vid Arlanda stoppades all trafik på Arlanda en halvtimme och därför blev det hemkomst 01.30…

Från vänster Rickard Nygren, White arkitekter, Bengt Stridh, ABB Corporate Research och Mälardalens högskola, och Peter Kovacs, SP, vid en installation för forskning på byggnadsintegrerade solceller vid Technical University Eindhoven.

Programmet var amitiöst idag. Vi började med fortsätta gruppdiskussioner i Heerlen i de olika “subtask” som finns (se IEA PVPS Task 15 kick-off – Dag 1). Därefter blev det en genomgång med alla deltagarna av de fem olika “subtask” A-E. Sedan fick vi en kort paus vid 3-tiden då vi kunde gå tillbaka till det närbelägna hotellet, innan vi där blev upphämtade med buss för ett kvällsprogram i Eindhoven (10 mil resa) innan vi med bussen var åter vid vårt hotell i Heerlen kl. 22.15.

I gruppdiskussionen deltog jag idag i “subtask” A om den databas som ska byggas upp med minst ett BIPV-exempel från varje deltagande land. Först ska vi “nominera” högst tio olika BIPV-project per land, redan byggda eller planerade. Därefter ska ca 40 av dem väljas ut till en databas, där det dels kommer att finnas en öppen del dels en del som är till för deltagarna i Task 15.

Det jag kommer att tänka på först är Frodeparken vid Uppsala järnvägsstation med 100 kW solceller på fasaden. Vilka bra exempel har vi på byggnadsintegrererade solcellsystem i Sverige? Tipsa gärna om dina favoriter!

I Eindhoven pågick ett holländsk möte om BIPV hos Solliance, vilket är en allians av många mindre företag inom tunnfilmssolceller med totalt 250 forskare. Tidigare konkurrenter kan i denna allians tillsammans söka medel för projekt och investeringar. Där lyssnade vi på fyra föredrag, minglade och fick en buffémiddag. Kan från detta besök tipsa om rapporten “BIPV product overview for solar facades and roofs, BIPV status report 2015, SUPSI-SEAC” (långsam nedladdning). Det finns också en databas BIPV products hos SUPSI.

Med byggnadsintegrerat menas kortfattat att man ersatt något annat byggmaterial med solceller, exempelvis att man ersatt tegelpannor med solcellsmoduler. Hur man ska definiera BIPV är för övrigt någon som diskuteras inom Task 15. Har man satt solcellsmoduler ovanpå befintligt tak räknas det som byggnadsapplicaterat (BAPV = Building Applied Photovoltaics).

Svenska deltagare i IEA PVPS Task 15 är Mälardalens högskola, Solkompaniet, SP och White arkitekter. Energimyndigheten bidrar till finansieringen. Projektet pågår 2015-2018.

Idag var det första dagen på kick-off-mötet för IEA PVPS Task 15, som handlar om byggnadsintegrerade solceller (BIPV = Building Integrated Photovoltaics). På förmiddagen var det öppna inledande föredrag med ett 90-tal deltagare. Intressantast och mycket tankeväckande var föredraget om “Energy resources” av Christoph Senz, med en historisk tillbakablick och vad vi har att vänta i framtiden. Kan finnas anledning att skriva ett separat inlägg om hans föredrag vid ett senare tillfälle.

På eftermiddagen fick alla deltagare göra en kort presentation med hjälp av en PowerPoint-sida som vi skickat in i förväg. Med knappt 50 deltagare tog denna runda ett par timmar. Några företag med BIPV-produkter nämndes, som solarnova, Aerspire, Tata steel (produkterna Kalzip och Colorcoat Prisma med laminerade solceller) och ZigZagSolar.

Dagen avslutades med att vi träffades gruppvis inom de olika “subtask” som finns. Dessa är

A. BIPV project database.
B. Transition towards sound BIPV business models.
C. International framework of BIPV specifications.
D. Environmental benefits of BIPV.
E. Demonstration.
F. Dissemination.

Räknat i antalet manmånader som de olika deltagarna sagt att de ska lägga ner var “subtask” C störst, följt av B, D, A, F och E. Jag deltog i B, men där var det bara fem personer trots att det var den näst största när det gäller antalet manmånader. En förklaring som någon nämnde var att alla är intresserade av affärsmodeller, men när det kommer till kritan prioriterar man arbete med andra saker högre. Det kanske också förklarar varför det för tillfället saknas en ledare för denna “subtask”.

Å andra sidan är ekonomin en hämmande faktor idag för BIPV, som har 1-3% av den totala marknaden för solceller (tillförlitlig statistik saknas för andelen BIPV). Det nämndes på förmiddagen att BIPV idag kostar 1,3 – 40 gånger mer än BAPV (Building Applied PV), där man sätter solcellsmoduler utanpå befintligt tak eller fasad. Det estetiska värdet ökar med BIPV, men hur mycket är man redo att betala för detta och hur värderar man det estetiska värdet?

Svenska deltagare I IEA PVPS Task 15 är Mälardalens högskola, Solkompaniet, SP och White arkitekter. Energimyndigheten bidrar till finansieringen.