Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Författararkiv: Bengt

Sensorboxen paj

Publicerat av

Andreas och Mr x från Direct Energy var idag hem till oss och undersökte SMA:s sensorbox som samlar in signaler från tre sensorer (solinstrålning, modultemperatur och lufttemperatur). Som jag beskrev den 16 september har insamlingen av sensorvärden fungerat bara sporadiskt sedan i somras. Idag kom man fram till att det var något fel på boxen, så de måste reklamera den. Leveranstiden för en ny är tre veckor. Tja, man får väl se det som att det kunde ha varit värre. Solcellsanläggningen fungerar i övrigt. En slutsats är att desto mer sensorer och elektronik (sensorbox, webbox, RS485 injector) man har, desto större sannolikhet att något felar…

Vid varje takklättring riskerar man att knäcka takpannor. Så blev fallet idag och vid förra besöket från Direct Energy flisade ett hörn ur från en takpanna. Nu jag har bytt dessa två, hann med det strax innan det blev mörkt. Det skedde under överinseende av några skrockande storskarvar som övernattar i träden på en liten ö intill vårt hus. De verkar sociala de däringa skarvarna.

 

850 kWh/kW i år?

Publicerat av

Vi har hittills producerat 2630 kWh solel i år. Vår anläggnings nominella effekt är 3,36 kW, vilket gör 782 kWh/kW. Antaget att vi kommer att producera 200-250 kWh till under resten av året hamnar vi på totalt 2830-2880 kWh och 842-857 kWh/kW. Det är bättre än min uppskattning på 800 kWh/kW.

Utan skuggning morgon och kväll från omgivande träd hade vi säkert nått över 900 kWh/kW. Men det är väl så här det är för de flesta småhusägare. Man har inte perfekta förutsättningar (tak rakt mot söder, med 41 graders lutning i Västerås och ingen skuggning under dagen), vilket gör att man inte når de optimalt möjliga värdena.

 

Pengarna puttrar in från vår elhandel

Publicerat av

Fick en ”producentfaktura” från Bixia igår. 368,23 kr kammade vi in på försäljning av 667 kWh överskottsel från solcellerna under juni-augusti. Det gör i genomsnitt 55,2 öre/kWh. Under januari-maj sålde vi 645 kWh för 409,80 kr, dvs 63,5 öre/kWh. Totalt i år har vi alltså sålt 1312 kWh för 778,03 kr vilket ger ett snittpris på 59,3 öre/kWh. Det pris vi får är Nordpool spotpris per timme.

Till detta kommer 7,5 öre/kWh i ”energiersättning” från nätägaren Vattenfall och ca 25-30 öre/kWh från försäljning av elcertifikat. Totalt blir det ca 92-97 öre/kWh.

När det gäller ersättning för elcertifikat kommer vi inte att få någon ersättning förrän nästa år. Vi har visserligen samlat ihop till ett elcertifikat (1 MWh). Men, eftersom Maria och jag äger 50% vardera av anläggningen vill Svenska Kraftnät, som har hand om kontona för elcertifikat, inte ge oss något elcertifikat förrän vi har fått ihop två stycken, så att vi kan få ett vardera. Verkar minst sagt märkligt kan man tycka…

Under senaste året har priset för elcertifikat varit motsvarande 25,748 öre/kWh. Det är lägre än snittpriset för 2010 som var 29,457 öre/kWh. Detta enligt marknadsstatisk på webbsidan Cesar elcertifikat.

Här har jag inte räknat med något värde för ursprungsgarantierna. Vi får lika många sådana som elcertifikat, men vilket värde de kan ha står skrivet i stjärnorna ännu så länge.

Elhandeln skulle bli bra mycket enklare och billigare att administrera med möjlighet till nettodebitering. Man skulle då även få samma värde för den sålda elen som för den köpta elen, vilket inte är fallet idag.

Invigning av solcellsfabrik i Järfälla idag!

Publicerat av

Idag invigde Midsummer en solcellsfabrik för CIGS (Koppar Indium Gallium Selenid) tunnfilmssolceller! Fantastiskt roligt att det startats en ny fabrik i lilla Sverige och ett stort grattis till Midsummer!

Midsummer belägger CIGS med hjälp av sputtering på substrat av rostfritt stål. Produktionsmetoden som används är samma som används för ytbeläggning av CD- och DVD-skivor. Enligt Midsummers hemsida kan de producera 3 MW solceller per år (5 MW enligt dagens artikel i Ny Teknik). De ska dessutom sälja produktionsutrustning till andra företag.

Modulernas yta är 1,6 x 0,98 m med effekterna 135 W, 150 W och 165 W, vilket ger modulverkningsgrader på 8,6%, 9,6 respektive 10,5%. Man kan jämföra med de av Solibro svenskutvecklade CIGS-solcellerna som tillverkas av tyska Q-Cells. De anger på deras hemsida att ”With ratings up to 13.4%, the CIGS solar modules in our Q.SMART series are the most efficient thin-film modules on the market.”

Man kan också jämföra med First Solar, som med sina CdTe baserade solceller är störst på tunnfilmsmarknaden (produktion >1 GW/år) och som var den första solcellstillverkare som gick under 1$/W i produktionskostnad. Första kvartalet i år hade First Solar en modulverkningsgradpå i medel 11,7%.

Enligt SolarBuzz var tunnfilmssolcellernas marknadsandel 13,5% under 2010. Konkurrensen är hård mot kiselbaserade kristallina solceller, vars priser sjunkit rejält under det gångna året. De kristallina solcellsmodulerna har en högre verkningsgrad än tunnfilmsmodulerna, vilket gör att det krävs mindre montagemateriel och en mindre yta för en given effekt. Detta gör att priserna på tunnfilmsmodulerna måste vara lägre än de kiselbaserade modulerna för att kunna konkurrera på solcellsmarknaden.

Investeringsstödet till solceller fortsätter 2012!

Publicerat av

I regeringens budgetproposition för 2012, som presenterades idag, anslås 120 miljoner kronor för solceller och biogas. Detta framgår av utgiftsområde 21 Energi, tabell 3.26. Hur fördelningen ska vara mellan solceller och biogas anges inte, men sannolikt blir det 60 miljoner kronor till solceller.

Man skriver att ”Regeringen avser att återkomma till frågan om huruvida fortsatt stöd ska ges efter 2012.”. Så vad som händer från och med 2013 vet vi fortfarande ingenting om.

Det är bra att investeringsstödet fortsätter under 2012 även om det anslagna beloppet i det stora hela är litet. Hörde från Energimyndigheten i förra veckan att de budgeterade pengarna redan är intecknade av de ansökningar som redan finns i systemet, så den som söker investeringsstöd idag har små möjligheter att få något stöd under nästa år, om de som lämnat in ansökningar står fast vid dem. Sannolikt gäller detta även om bidragsnivån sänks från dagens max 60% till ett lägre värde.

PS (21/9). 60 miljoner kr vill regeringen satsa på solceller under 2012. Såg idag att regeringen under åren 2012-2015 vill satsa sammanlagt just 60 miljoner enbart på insatser för nätverket för vindbruk som arbetar med informationsspridning och kunskapsuppbyggnad om vindkraft, enligt en debattartikel från vår näringsminister Maud Olofsson, publicerad 15/9. I artikeln som har titeln “Vi måste fortsätta satsningen på förnybar energi” nämns dock intet om solenergi.

Solelproduktion Augusti – summering

Publicerat av

Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för augusti från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-augusti 2011.

53% av vår producerade solel under augusti matades in på nätet, vilket är 1% mindre än under juli. Denna överskottsel säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia.

19% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var mindre än under juli då det blev 23%. Under 9 av månadens dygn producerade vi mera solel än husets elanvändning, vilket var fyra dygn mindre än under juli.

Under juli köpte vi 291,3 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 367-783 kWh under juli månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under augusti på 171 kWh. Utan solcellerna hade det alltså blivit 462 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 196,1 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 95 kWh. Vi blev alltså inte ett plushus under augusti. I år blev vi plushus endast under juni månad.

Under maj-augusti blev vårt köpnetto av el 181 kWh och det är väl inte så pjåkigt?

Sammanställning augusti 2011

Sammanställning augusti 2011

Under två timmar i augusti när det borde ha varit solelproduktion saknades loggade värden och under fyra andra timmar saknades loggning delvis, vilket kan ha gett en liten påverkan av statistiken ovan.

Solelproduktion per dygn under augusti 2011.

Solelproduktion per dygn under augusti 2011.

Solelproduktion per timme under augusti 2011.

Solelproduktion per timme under augusti 2011.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solelproduktion Juli – Summering

Publicerat av

Här kommer en sen summering av juli. Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för juli från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-juni 2011.

54% av vår producerade solel under juli matades in på nätet, vilket är 8% mindre än under juni. Denna el säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia.

23% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var mindre än under juni då det blev 29%. Under 13 av månadens dygn producerade vi mera solel än husets elanvändning, vilket var fem dygn mindre än under juni.

Under juli köpte vi 241,1 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 376-408 kWh under juli månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under juli på 170 kWh. Utan solcellerna hade det alltså blivit 411 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 197,4 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 44 kWh. Vi blev alltså inte ett plushus under juli, som var mindre solig än juni, som hittills varit den enda månad vi varit plushus.

Sammanställning juli 2011

Sammanställning juli 2011

Solelproduktion per dygn under juli 2011.

Solelproduktion per dygn under juli 2011.

Solelproduktion per timme under juli 2011.

Solelproduktion per timme under juli 2011.

Första elcertifikatet på gång, men ändå inte…

Publicerat av

Var in på ett av Nordeas bankkontor i Västerås igår och skaffade deras e-legimitation. Av någon anledning måste man ha just Nordeas e-legitimation för att hantera Cesarkontot för elcertifikat hos Svenska Kraftnät. Min vanliga e-legitimation hos Swedbank duger inte. Lite krångligt att behöva gå till en annan bank för att skaffa e-legitimationen.

Hur som helst kunde jag då komma in och se läget på Cesarkontot. Till och med 31 augusti hade vi matat in 1311,7 kWh som kan användas för tilldelning av elcertifikat. Man får ett elcertikat för varje 1000 kWh. Men på vårt konto fanns ännu inget elcertifikat, så jag skickade en fråga till supporten för Cesarkontot för att höra när vi får vårt elcertifikat. Får återkomma med en uppdatering när jag fått svar från Svenska Kraftnät.

Annika Lööw, Svenska Kraftnät, ringde 19/9. Hon håller på att utreda frågan. En komplikation är att Maria och jag äger halva solcellsanläggningen vardera, så vem ska elcertifikatet bokföras på? 20/9 fick jag mail om att vi inte får några elcertifikat bokförda på våra konton förrän vi har två stycken, så att vi kan få ett elcertifikat vardera bokförda på våra konton.

Lite märkligt kan man tycka. Vi har alltså gnetat ihop till ett elcertifikat men det är alltså låst till nästa år när vi gnetat ihop nästa elcertifikat, eftersom det tar så lång tid för oss att få ihop till nästa elcertifikat. Första nästa sommar kan vi få det nuvarande elcertifikatet bokfört på ett av våra Cesarkonton och först då kan vi handla med det.

När vi väl fått ett elcertifikat på vårt konto kan vi sälja det till en hugad köpare. Dessa står knappast på kö eftersom det inte blir någon vinst för elhandlare att handla med enstaka elcertifikat. Bixia som köper vår överskottsel har dock lovat att köpa våra elcertifikat också.

Man kan väl som slutsats konstatera att elcertifikatsystemet helt enkelt inte var tänkt att användas av små elproducenter, som handlar med ett fåtal elcertifikat, när systemet en gång i tiden konstruerades.

Mätvärden enligt Cesarkontot

Mätvärden enligt CesarkontotElcertifikatkontot 20110916

Elcertifikatkontot 20110916

Elcertifikatkontot 20110916

Problem med sensorvärdena

Publicerat av

Har fått ett problem med sensorvärdena. På eftermiddagen den 20 juli, då vi var bortresta, försvann sensorvärden för solinstrålning, lufttemperatur och modultemperatur. De var sedan helt borta drygt 10 dagar och har därefter fungerat under några 5-minutersperioder då och då, typ som nedan. Undrans vad det beror på?

Sporadiska värden från våra sensorer.

Sporadiska värden från våra sensorer.

Min ingen felsökning efter lösa kabelanslutningar har inte gett något resultat ännu. Eftersom alla sensorvärden försvunnit borde det vara kabeln från takets sensorbox till webboxen i groventrén (snarare än enskilda kablar till de tre sensorerna) eller problem med RS485 ”Power injector” eller möjligen att möss gnagt på kabeln någonstans. Var upp på vinden och kollade den synliga delen av kabeln och där fanns inga skador som jag kunde se.

Jag upptäckte det inte förrän den 3 september eftersom jag hade varit upptagen med annat och inte tittat på värdena på ett tag. Har skickat en fråga både till SMA och vår installatör Direct Energy för ett par veckor sedan, men har inte fått något förslag till lösning på problemet ännu.

Svenska folket vill helst satsa mera på solenergi

Publicerat av

I SOM-rapporten 2011:2 ”Åsikter om energi och kärnkraft” författad av Per Hedberg och Sören Holmberg på SOM-institutet (Samhälle Opinion Medier) vid Göteborgs Universitet ställde man frågan ”Hur mycket bör vi i Sverige satsa på nedanstående energikällor under de närmaste 5 – 10 åren?” till svenska folket. Svarsalternativen var satsa mer, satsa ungefär som idag, satsa mindre än idag, helst avstå från energikällan och ingen åsikt.

Frågan har ställts i undersökningar 1999-2010. Under alla åren har solenergi varit den energikälla som flest svarat att man vill satsa mera på, utom 2007-2008 då inget resultat redovisas för solenergi, se nedanstående diagram. Tvåa ligger vindkraft, följd av vågkraft, biobränslen och vattenkraft, naturgas, kärnkraft medan ytterst få vill satsa mera på kol och olja.

I rapporten saknas metodbeskrivning (exempelvis hur många som tillfrågats) eller någon referens till en metodbeskrivning, diskussion och slutsatser.

Andel av tillfrågade som vill satsa mera på olika energikällor

Andel av tillfrågade som vill satsa mera på olika energikällor

Klickan på diagrammet för att se det i större skala.