Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Författararkiv: Bengt

PVSC i Denver – Dag 2

Publicerat av

Lång dag idag på konferensen 40th IEEE PVSC (Photovoltaic Specialist Conference) i Denver, USA. Kom inte till hotellet förrän framåt 21:00. Tidsskillnaden på 8 timmar gör kvällarna tunga.

Har där en poster om “Profitability of PV electricity in Sweden“. Artikeln som kommer i “proceedings” från konferensen är skriven tillsammans med professor Stefan Yard, Lunds Universitet, David Larsson, Solkompaniet och industridoktorand på Mälardalens Högskola, och professor Björn Karlsson, Mälardalens högskola. Nytt för i år var att man hade postersession 19:00-21:30. Under första halvan presenterade jag vår poster. Artikeln som kommer i “proceedings” från konferensen. Ska även visa lite figurer i inlägg på bloggen med tiden.

Hade hoppats att eventuella svenskar skulle dyka upp, men jag såg inte till någon. Eftersom två andra bidrag har svenska författare, varav en som förstanamn, borde det väl finnas åtminstone en svensk till här.

Refererat från föredrag

Hinner inte skriva om allt men här nedan är några exempel. Se även Tuesday highlights som konferensen har sammanställt.

Dick Swanson inledde dagen med ”Status and future of crystalline PV”. Han inledde lite provocerade med en bild ”Is c-Si a Dinosaur?”. Han raljerade sedan lite över exempel på texter om nya billigare material som skulle kunna konkurrera med ”dyrt” kisel. Dick menade att kisel har stor potential för fortsatt kostnadsreduktioner. I ett diagram framgick att priset för kisel 2012 bara vara 11,7% av priset 2008. Däremot hade priset för silver för kontaktering på framsidan ökat med 5,8% under dessa fyra år. Hans råd var att eliminera silver, det vill säga att byta ut det mot ett annat ledarmaterial var väl det han tänkte på? Lättare sagt än gjort? Kostnaden för aluminiumramen hade ”bara” sjunkit med 10,76% från 2008 till 2012. Dicks råd blev att eliminera ramen.

Enligt en sammanställning i Photon International i februari 2014 var modulverkningsgraden för kiselbaserade moduler i medel ca 16% enligt ett av hans diagram. Även på cellnivå går utvecklingen av verkningsgrad framåt. Panasonic har med 25,6% för en HIT-cell (kiselbaserad) satt ny rekord för kiselsolceller. SunPower har en IBC-cell med 25% verkningsgrad. Ett påpekande var att det var ca 20 år sedan man i labskala nådde den cellverkningsgrad som de bästa modulerna har idag. Det kan man se om man tittar i NREL:s diagram över utvecklingen av cellverkningsgrader.

Dick menade att vi behöver en 50-årsmodul. Idag ger modultillverkarna en effektgaranti som vanligen är 80% av ursprungseffekten efter 20-25 år. Om denna skulle förlängas till det dubbla skulle det göra stor skillnad för produktionskostnaden av solel (LCOE = Levelized Cost of Energy). Han såg framför sig en modul med glass även på baksidan och utan ram. Med glass på båda sidorna minskar risken för fuktinträngning och modulen skulle bli mindre känslig för böjning vid installation och därmed risk för att det uppstår sprickor i modulerna. Modulerna skulle då också bli tyngre var min tanke och hur är det med kostnaden för glas jämfört med dagens baksidesmaterial av polymer (som Tedlar och EVA)?

Två konsultrapporter från GTM Research och ett annat konsultföretag förutspår allt lägre produktionskostnad för kiselbasera solcellsmoduler. $0.36/W i produktionskostnad för de bästa modultillverkarna redan 2017 tror GTM Research. Dick menade att båda rapporterna indikerar att ett modulpris på $0,5/W kommer att nås 2017-2020 för kiselbaserade moduler.

Min slutsats är att kiselbaserade solcellsmoduler är ingen utdöende dinosaurie, utan snarare mycket välmående och på fortsatt frammarsch. Konkurrenterna är i första hand tunnfilmsmoduler baserade på CdTe och CIGS.

Scott Burroughs, Semprius, höll föredraget ”Engineering a path forward for low cost concentrator PV systems”. Fraunhofer ISE har nuvarande världsrekord i cellverkningsgrad med 44,7%, satt 2014. Det är en solcell med fyra skikt (”multijunction”) av GaAs och InP och vid en koncentrerad solinstrålning på 297 suns (1 sun = normal solinstrålning). Nyckeln till högre verkningsgrad är flera skikt. Med fem skikt skulle man i teorin kunna få 70% verkningsgrad, Scott menade att 50% var praktiskt möjligt för en sådan cell. Den högsta cellverkningsgraden som används för moduler är idag 35,5%, med solceller från Fraunhofer. För flerskiktssolceller hade Scott kommit fram till att 0,1-1,0 mm2 var optimal storlek vid 1000 suns.

Benjamin Kroposki, NREL, pratade om ”Energy Systems Integration”. USA hade efter första kvartalet i år 14,8 GW. Hur ökade andel solenergi påverkar nätet är en viktig fråga. I en ”Energy Systems Integration Facility” hade man möjligheter att praktiskt testa många olika saker.

Posters – korta fakta

N43. I en test i England hade man kommit fram till att takintegrerade solceller förlorade (bara) 3% av den årliga energiproduktionen jämfört med ett system monterat ovanpå taket. Förlusterna beror på ökad solcellstemperatur (sänker verkningsgraden) på grund av sämre ventilation och därmed sämre värmetransport, men att det taken i England byggs på ett sätt (bättre ventilation) som ger lägre förluster vid takintegrering än i exempelvis USA. Det vore intressant med en sådan studie i Sverige också.

O4. Genom ”web scraping” hade man tagit fram produktionsdata för solcellssystem i några olika europeiska länder. Jag blev förvånad över det relativt låga utbytet i Tyskland ifjol. 764 system med 15,6 kW i medeleffekt hade hittats för Tyskland. I norra Tyskland var utbytet 882±109 kWh/kW och i södra Tyskland 992±125 kWh/kW under 2013. Södra Sverige var säkert i nivå eller kanske till och med lite högre än norra Tyskland ifjol, eftersom vi hade ett soligt 2013 i stora delar av Sverige.

PVSC i Denver – Dag 1

Publicerat av

På plats i Denver för 40 th IEEE Photovoltaic Specialists Conference (PVSC).

1171 “abstracts” har lämnats in till konferensen. 504 från USA. Näst flest från Japan med 79. Europa har 216, varav 2 från Sverige med svenska förstanamnn. Finns även ett tredje bidrag med svenska författare, men där förstanamnet är från Tyskland och det räknades väl därför som tyskt i statistiken. Norge slår oss klart med 7 bidrag…

Får se om jag hinner skriva lite om föredragen senare. Utställningen är jämfört med PVSEC mycket liten, där det verkade vara företag som säljer konsulttjänster eller analysutrustning. Det fanns inga tillverkare av moduler eller växelriktare.

Här är Monday highligths som organisatörerna av konferensen sammanställt.

Vad är "yrkesmässig" leverans av el?

Publicerat av

Har en pågående maildialog med Skatteverket.

Började med frågan (avsänt 7 april)

  1. Behöver en privatperson som är solelproducent betala energiskatt på egenanvänd solel?

Svaret blev (avsänt 16 april)

Hej Bengt

Det här finns på vår hemsida, jag tror det besvara din frågeställning.

Skatteverkets ställningstaganden

Undantag från skatteplikt för el som framställts i en solcellsanläggning eller annan anläggning utan generator

Datum: 2011-11-16 Område: Punktskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 651138-11/111

… sedan följde ett utdrag av detta ställingstagande…

Eftersom svaret inte gav ett tydligt ja eller nej tyckte jag inte att det var tillräckligt klargörande. Därför blev en följdfråga

Hej,

Tack för svar! Detta ställningstagande hade jag sett innan och det hjälper en bit på vägen, men eftersom ställningstagandet hänvisar till en lag blir en följdfråga vad som menas i 11 kap. 2 § 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi, där det står

”11 kap. Energiskatt på elektrisk kraft

Skattepliktig elektrisk kraft

1 § Elektrisk kraft som förbrukas i Sverige är skattepliktig, om inte annat följer av 2 §.

2 § Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den

1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,

2. i annat fall framställts i Sverige av en producent som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,

… ”

Anser Skatteverket att min fru och jag ”yrkesmässigt levererar elektriskt kraft” enligt skrivning ovan i lagen om skatt på energi, med de förutsättningar som vi nämnt i vår ursprungliga fråga?

Begreppet yrkesmässigleverans är alltså centralt i lagtexten. Svaret på min andra fråga blev (avsänt 3 juni):

Hej Bengt

I din ursprungsfrågeställning har jag klipp det här ex.

Skillnaden mellan yrkesmässigt levererar elektriskkraft:

Ingen leverans –Ungefär hälften av elen använder vi själva

Yrkesmässigleverans – hälften av elen blir ett överskott som matas in till nätet. Om vi antar ett rörligt elpris på 1 kr/kWh blir värdet av den egenanvända elen ca 1350-1450 kr/år. Överskottselen säljer vi till Telge Energi för 1,50 kr/kWh och intäkten för den elen blir då ca 2025-2175 kr/år.

Inte heller denna gång innehöll svaret ett ja eller nej. Svaret var skrivet på tafflig svenska med ett par felstavningar, ett syftningsfel, en förkortning och två ihopskrivningar men Skatteverket verkar tycka att vår försäljning från privatpersoner av ca 1350-1450 kWh/år med en intäkt på ca 2025-2175 kr/år är en yrkemässig leverans. Huum, sug på ordet yrkesmässig. Hur tolkar du det? Borde inte det vara något man livnär sig på? Att sälja överskottsel för ett par tusenlappar per år är definitivt inget man livnär sig på, så det verkar absurt att kalla det yrkesmässigt. Jag svarade

Hej,

Tack för svar! Dock var ert svar lite svårtolkat.

1. Menar ni att den överskottsel vi säljer är yrkesmässig leverans men att den el vi använder själva inte är yrkesmässig leverans?

2. Jag skulle i sådana fall vilja veta på vilka grunder ni anser att vår elförsäljning är “yrkesmässig”? Dvs, vad krävs för att en verksamhet ska betraktas som yrkesmässig?

Vår lilla elförsäljning av överskottsel är på inget sätt en näringsverksamhet som vi livnär oss på, det är helt orimligt med en sådan liten intäkt.

Fortsättning följer…

PS. Skatteverket har gjort en skrivelse 5 juni 2014 som heter “Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad“. Där står att för den som bor i villa eller har fritidshus gäller att “Den som producerar elen ska alltså inte betala energiskatt, varken för egenförbrukad eller för levererad el.” Därmed fick min ursprungliga fråga till skatteverket om energiskatt ett tydligt svar.

Ögonpyrola. Anundshög 6 juni 2014.

Ögonpyrola. Anundshög 6 juni 2014.

42 miljoner kronor till årets investeringsstöd för solceller

Publicerat av

Energimyndigheten meddelade i veckan att man fördelat ytterligare 42 miljoner till investeringsstöd för solceller. I regeringens budget för åren 2013-2016 finns 210 miljoner avsatta till investeringsstödet. 107,5 + 45 miljoner fördelades ifjol och därmed får jag det till 194,5 miljoner fördelade totalt. Energimyndigheten skriver dock att 195,5 miljoner är fördelade, jag förstår inte varifrån den ”extra” miljonen kommer.

Det återstår därmed 15,5 (14,5?) miljoner att fördela under åren 2015-2016 av nuvarande budget. Det skulle därmed bli betydligt mindre per år under de två kommande åren än under 2013-2014. Miljöpartiet har dock sagt att de vill ge ytterligare 100 miljoner till investeringsstödet, så vid ett regeringsskifte efter valet kan budgeten förändras. Tyvärr står man hittills fast vid 35% i stödnivå, med en sänkning till låt säga 20% skulle nästan dubbelt så många kunna få stöd utan att budgeten förändras.

Fördelningen för 2014 har baserats på sökta medel under 2013. I medel fördelas 4,4 kr per innevånare. Vinnare blev Gotlands län med 18,9 kr/innevånare, följt av Östergötlands och Hallands län, se nedanstående tabell. I Västerbottens län blev det bara 50 öre per innevånare. Ser man på den totala fördelningen under 2013-2014 är det i genomsnitt 20,2 kr per innevånare, se den nedersta tabellen. Blekinge är vinnaren med 60,0 kr per innevånare medan Stockholms län ligger i botten med 4,5 kr per innevånare.

Är 20 kr per innevånare mycket i investeringsstöd till solceller under åren 2013-2014? Man kan exempelvis jämföra med elcertifikatsystemet som är vårt huvudsakliga stödsystem till förnyelsebar energi. Under 2013 utfärdades 15 437 301 elcertifikat enligt Cesars statistik, varav 3 705 till solcellsanläggningar. Medelpriset per elcertifikat var 203,36 kr under 2013 vilket gör att det totala värdet var 3,1 miljarder kr, motsvarande 325 kr per innevånare som vi gav i stöd till elcertifikatsystemet under 2013. Om vi antar att det blir något liknande under 2014 betyder det att det bara är 3% av vårt stöd till förnyelsebar energi i form av elcertifikat eller investeringsstöd som går till stöd för solceller. Till solvärme finns numera inget stöd över huvud taget. Så man får väl säga att Sveriges satsning på solenergi är blygsam…

Investeringsstöd till solceller enligt fördelning i juni 2014.

Investeringsstöd till solceller enligt fördelning i juni 2014. Folkmängden enligt SCB:s statistik för den 31 december 2013.

Investeringsstöd till solceller enligt fördelning 2013-2014. Källa rådata: Energimyndighetens hemsida.

Investeringsstöd till solceller enligt fördelning 2013-2014. Folkmängden enligt SCB:s statistik för den 31 december 2013. Källa rådata fördelning: Energimyndighetens hemsida. Klicka på tabellen för att se den i större skala.

Till konferens PVSC i Denver

Publicerat av

På söndag åker jag till konferensen 40th IEEE PVSC (Photovoltaic Specialist Conference) i Denver, USA. Har där en poster om “Profitability of PV electricity in Sweden“. Artikeln som kommer i “proceedings” från konferensen är skriven tillsammans med professor Stefan Yard, Lunds Universitet, David Larsson, Solkompaniet och industridoktorand på Mälardalens Högskola, och professor Björn Karlsson, Mälardalens högskola. Kan återkomma med diagram från artikeln i inlägg efter konferensen.

Det är två andra bidrag med svenskar inblandade:

  • CIGS Module Manufacturing with High Deposition Rates and Efficiencies.
    D Herrmann, P Kratzert, S Weeke, et al.
  • Incorporation of Na In Cu(In,Ga)Se2 Thin Film Solar Cells: a Statistical Comparison Between Na from Soda Lime Glass and from a Precursor Layer of NaF.
    P Salomé, A Hultqvist, V Fjällström, et al.

Jag hade nog trott att det skulle vara flera svenska bidrag med tanke på att det är en av de största och viktigaste solcellskonferenserna i Nordamerika.

PS 7/6. Abstract till “CIGS Module Manufacturing…” är förresten intressant. Där står “Various improvements have recently been introduced in Solibro’s CIGS production process, which led to a champion module efficiency of 14.4% (total area, externally confirmed). Solibro’s efficiency roadmap shows that the technology is capable of producing average efficiencies of 17% within the next 3 years.” Med tanke på Solibros SL2 moduler idag har en verkningsgrad på “up to 13.3 % in serial production” (betyder att medel i produktionen är lägre) enligt  databladet skulle det vara sensationella framsteg om man skulle lyckas nå ett medel på 17% för moduler i kommersiell produktion inom 3 år.

För övrigt lite tveksam marknadsföring vid angivelserna av SL2 modulernas verkningsgrad. I databladet för SL2 modulerna anges en verkningsgrad på “up to 13.3 % in serial production”. Men räknar man ut verkningsgraden för de angivna modulerna i databladet blir den högst 12,8%. Databladets moduler har en effekt på 100-120 W och har en yta på 1,19*0,7895 = 0,94 m2 vilket gör 106-128 W/m2 och därmed en verkningsgrad på 10,6-12,8% vid STC (Standard Test Conditions, motsvarande 1000 W/m2 i solinstrålning, celltemperatur 25°C och ett spektrum motsvarande “air mass” 1,5). Jag tolkar det som att Solibro ibland lyckas producera moduler med 13,3% i serieproduktion, men att det man utlovar vid köp av modulerna är max 12,8%. De flesta modultillverkare levererar “plusmoduler” som har något högre effekt än märkeffekten, det är inget unikt för Solibro. Solibro anger det som att modulernas effekt är 0-5 W högre än märkeffekten, man får alltså aldrig en modul vars verkliga effekt är lägre än märkeffekten. Om man har tur när man köper en modul med 120 W märkeffekt (12,8% verkningsgrad) kan den som allra bäst ha 125 W verklig effekt, vilket blir 133 W/m2 och därmed 13,3% verkningsgrad.

Fortsatta tekniska problem

Publicerat av

Det har varit struligt hos Vi i Villa på bloggen senaste veckan, i samband med en flytt av deras bloggar från en dansk server till en svensk server. I fredags (tror jag) började det krångla. Det blev felmeddelanden och det gick inte att skriva några inlägg. I början av veckan fick Vi i Villa upp en gammal version av bloggen och det gick att skriva kommentarer och inlägg. När man igår fick upp en senare version av bloggen försvann dock det inlägg och de kommentarer som läsare och jag gjort mellan dessa dagar. Dessa lyckades man inte återskapa idag. Med tanke på detta strul har jag därför legat lågt med inlägg. Det är förstås oförlåtligt att man tappar bort kommentarer och inlägg i en blogg men det är tyvärr inget jag kan påverka.

Ingen skattereduktion för överskottsel?

Publicerat av

Här är färsk info från riksdags- och regeringskällor och annat håll.

Den 6 mars överlämnade regeringen propositionen ”Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” (2013/14:151) till riksdagen. Eftersom det är en form av statsstöd behövs ett godkännande från EU och det är detta besked som regeringen väntar på nu. Energiminister Anna-Karin Hatt twittrade idag att ”Så snart vi fått ett godkännande av EU kommer Riksdagen kunna besluta om skattereduktionen. Vi har prio på den frågan förstås!”.

När man fått ett godkännande från EU ska både skatteutskottet och näringsutskottet behandla frågan. Därefter ska frågan debatteras i riksdagen och ett riksdagsbeslut tas.

När riksdagen fattat beslut i ett lagärende expedieras beslutet genom en riksdagsskrivelse till regeringen. Därefter utfärdar regeringen den beslutade lagen så snart som möjligt. Efter att lagen har utfärdats ska den publiceras, vilket sker ca 1 vecka efter att regeringen fattat beslut om att utfärda lagen. Den tid som konstitutionsutskottet förordar mellan en lags publicering och dess ikraftträdande är minst 4 veckor. Det förekommer dock att tiden mellan publicering och ikraftträdandet är mindre än 4 veckor.

Riksdagen har ingen session efter sommaren innan valet. Därför måste ett beslut tas av riksdagen före sommaruppehållet. Riksdagens sista votering för denna mandatperiod är den 26 juni. Att den nya reformen ska hinna träda i kraft den 1 juli som regeringen hade tänkt sig är i praktiken omöjligt om man ska hålla 4-veckorsrekommendationen enligt ovan.

Det är teoretiskt möjligt att riksdagen behandlar och beslutar om förslaget innan sommaren och att det kan träda i kraft efter sommaren. I praktiken verkar oddsen för detta som låga i dagsläget med tanke på att EU-besked saknas och att EU inte ger något besked om när beslut kommer att fattas samt att frågan måste beredas i utskotten innan det kan komma upp i riksdagen.

Mitt personliga stalltips är att det inte blir något beslut och genomförande av skattereduktionen för överskottsel före valet den 14 september. Om det blir så blir det en minst sagt intressant situation. S, MP och V har alla sagt att de vill ha nettodebitering istället för skattereduktion. Vid ett regeringsskifte är därför det logiska att man utreder möjligheten att införa nettodebitering. I artikeln ”Miljöpartiet slog ett slag för solceller – i Peters trädgård” i Jnytt den 24 april framgår att Miljöpartiet dessutom vill utöka budgeten för investeringsstöd till solcellsanläggningar med 100 miljoner.

Det blir i sådana fall tredje gången just nettodebitering utreds. Energimarknadsinspektionen presenterade rapporten “Nettodebitering – Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion” 2010-11-26 och utredningen ”Beskattning av mikroproducerad el m.m. – betänkande av utredningen om nettodebitering av el” överlämnades till regeringen 2013-06-14. Minns också att regeringen beslutade den 1 februari 2007 att tillsätta Lennart Söder som utredare med uppgift att utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den förnybara elproduktionen, den så kallade nätanslutningsutredningen. I utredningens rapport fanns ett förslag som i praktiken hade givit nettodebitering. Man kan därför säga att frågan om nettodebitering till dags dato har varit under regeringens behandling i drygt 7 år.

Man brukar säga att Rom byggdes inte på en dag. Så sant som det är sagt…

PS. Se även “Vissa justeringar av förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” som finansdepartementet släppte den 10 juni.

En liten huggormshona på vår tomt i förrgår. Ett järtecken? 25 maj 2014.

En liten huggormshona på vår tomt i förrgår. Ett järtecken? 25 maj 2014.

Så mycket betalar elbolagen för din överskottsel

Publicerat av

Johan Lindahl, doktorand vid Uppsala Universitet har inom arbetet i IEA PVPS Task 1 gjort en sammanställning av hur mycket elbolagen betalar för din överskottsel. Uppgifterna är inhämtade under våren.

Det finns ca 120 elhandelsbolag och ca 170 nätbolag i Sverige så listan gör inte anspråk på att vara komplett.

Det är många bolag som erbjuder ett högre pris än marknadspriset för el enligt Nord Pool spot. Vi får väl se hur länge de angivna priserna gäller. När regeringens planerade skattereduktion genomförs kommer priserna att konvergera mot Nord Pool spotpris, eventuellt med ett litet avdrag, enligt vad elbolagen svarat. Detta är föga förvånande.

OBS! Värdet av din överskottsel som matas in till nätet består av flera olika möjliga delar. Försäljningspriset enligt nedanstående tabell är bara en del. Jag återkommer till detta i nästa blogginlägg. Tills vidare kan ni kontemplera över tabellen och vi tackar Johan för den fina sammanställningen.

Nettokonsument

Ett vanligt villkor är säkring på max 63 A (max effekt 43,5 kW) och att man är nettokonsument av el under ett kalenderår. Anledningen till dessa villkor är att man då inte behöver betala för ett inmatningsabonnemang eller elmätarbyte enligt en ändring som gjordes i ellagen i april 2010. Om man inte uppfyller dessa villkor har nätbolaget rätt att ta ut en årlig avgift för ett inmatningsabonnemang, där priset varierar mellan olika nätbolag.

Nettodebitering

Vid nettodebitering kvittas egen elproduktion mot elanvändningen under en given period, exempelvis månad eller år. Skatteverket anser att detta är olagligt eftersom man anser att energiskatt ska betalas på all levererad el. Några elbolag erbjuder trots detta nettodebitering till sina kunder.

Nätbolag

Det kan tyckas något förvirrande att nätbolag handlar med el och inte elhandelsbolaget som vi är vana vid. Nätbolag får dock handla med el om det gäller att köpa el för att täcka deras egna överföringsförluster i deras elnät.

Klicka på tabellen för att se den i full skala.

Priser för överskottsel. Sammanställning inklusive färgval är gjord av Johan Lindahl, doktorand vid Uppsala Universitet. Klicka på tabellen för att se den i full skala.

Priser för överskottsel. Sammanställning inklusive färgval är gjord av Johan Lindahl, doktorand vid Uppsala Universitet. Det finns ca 120 elhandelsbolag och ca 170 nätbolag i Sverige så listan gör inte anspråk på att vara komplett. Klicka på tabellen för att se den i full skala.

Vad kostar solceller – uppdatering 20140519

Publicerat av

En av de vanligaste frågorna är ”Vad kostar solceller?”. I diagrammet här nedan visas priser för nyckelfärdiga anläggningar från några olika elbolag och från ett stort byggvaruhus. Alla priser är hämtade från bolagens webbinformation, förutom för Bauhaus där installationskostnad är satt samma som i april 2013 eftersom den inte framgick av informationen på deras hemsida.

Den senaste jämförelsen gjordes den 26 februari 2014. Hänt sedan dess:

  • Bixia har sänkt sina priser rejält.
  • Kraftringen har höjt priserna.
  • Övriga är oförändrade.

Det har också gjorts några ändringar i solcellspaketen som att Bixia slutat med modulväxelriktare och ökat på storleken på paketen med strängväxelriktare.

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Det sänker då priset med ett antal tusenlappar. Det är förvånansvärt stora skillnader i möjligt ROT-avdrag mellan olika erbjudanden.

Billigast och dyrast

Billigaste erbjudandet för en nyckelfärdig anläggning är 17 500 kr/kW, inklusive moms och frakt, för paket på 8, 12 eller 15 kW från Bixia om man bor inom 4 mils radie från Katrineholm eller Linköping. Dyrast är 38 500 kr/kW, inklusive moms och frakt, för ett 1,5 kW solcellssystem från Fortum.

Man ska ha i minnet att denna jämförelse endast gäller ett litet antal av alla företag som levererar nyckelfärdiga anläggningar. Lägg också märke till att alla nedanstående bolag använder underleverantörer för solcellsinstallationerna. Bolagen gör ett påslag på priset från underleverantören, en del mer än andra…. Därför kan priset möjligen bli lägre om man köper utan denna mellanhand. Så det kan löna sig att fråga runt innan man slår till.

I denna prisjämförelse har inte funnits någon möjlighet att i detalj jämföra vad som ingår i de olika erbjudandena. Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera på grund av många olika faktorer som exempelvis:

  • Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
  • Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad.
  • Val av växelriktare. Tyska SMA högre pris (och kvalité?) än kinesiska.
  • Modulväxelriktare eller effektoptimerare på modulerna kan ge en högre solelproduktion. Står den i paritet med en högre kostnad?
  • Val av tillbehör. Elmätare och loggning av uppmätta värden är exempel på tillval som kostar extra.
  • Hur komplicerad installationen är, där takkonstruktion, takhöjd, taklutning, närhet till elcentral är exempel på sådant som kan göra skillnad i pris.
  • Kvalité på komponenter och arbete.
  • Garantivillkor.
  • Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.

Sänk nivån för stödberättigade kostnader!

I diagrammet visas även nivån för de stödberättigade kostnaderna för en solcellsanläggning enligt förordning om statligt investeringsstöd till solceller. Den är 46 250 kr/kW, inklusive moms. Nivån är mycket långt över dagens marknadspriser. Har man dessutom tänkt att denna nivå ska gälla till förordningens slutdatum sista december 2016? Jag tycker att det ger fel signaler om vad som är marknadspriser för ett solcellsystem idag. Det bidrar inte heller på något sätt till att pressa priserna på solcellssystem i Sverige, utan det kan snarare få motsatt effekt.

Lägre priser för större anläggningar

Det går förstås att hitta exempel på betydligt billigare nyckelfärdiga solcellsinstallationer än de i diagrammet om man bygger större anläggningar.  Vid konferensen ”Mikroproduktion av el” i Stockholm ifjol höll Lisa Enarsson föredrag om ”Hållbara Järva”. Där hade man upphandlat två solcellsanläggningar på 172,5 kW och 107 kW för 15 800 kr/kW respektive 15 400 kr/kW, inklusive moms.

Lena Ahlgren, Umeå Energi, berättade vid samma konferens om solcellsinstallationer i Ålidhem, Umeå. Där hade man upphandlat anläggningar för ca 15 000 kr/kW, inklusive moms, under 2013.

Solel i Sala & Heby ekonomisk förening installerade ifjol anläggningar på 88 kW och 312 kW för ca 14 400 kr/kW, inklusive moms.

Märkeffekten för solcellssystemen anges som antalet moduler gånger DC-märkeffekt per modul, exempelvis 12 moduler x 275 W per modul = 3 300 W = 3,3 kW DC (likström). Om man i ett sådant system använder en växelriktare som kan ge 3 kW AC (växelström) blir det den högsta AC-effekt som systemet kan leverera.

Klicka på diagrammet nedan för att se det i full skala.

PS. Vid en kontroll 2014-07-01 var priserna oförändrade hos alla.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Märkeffekten är solcellsmodulernas totala DC-effekt. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Märkeffekten är solcellsmodulernas totala DC-effekt. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Årsbästa för solcellerna idag

Publicerat av

19,11 kWh (5,7 kWh/kW) nytt årsbästa för solcellerna. Det tidigare var på 17,49 kWh (5,2 kWh/kW) från 24 april.

Vårt dagsrekord är från 22 juni 2012 (midsommarafton) med 20,74 kWh (6,2 kWh/kW).

Löktrav. Roligheten, Ängsö (Västerås). 11 maj 2014.

Löktrav. Roligheten, Ängsö (Västerås). 11 maj 2014.