Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Varför sänkte elbolag ersättningen för solel när skattereduktionen kom?

Frågeställning

I ett par kommentarer till tidigare inlägg undrades över varför (vissa) elbolag sänkte ersättningen för solel när skattereduktionen på 60 öre/kWh för solel som matas in till nätet startade 1 januari 2015.

Varför betalar elbolag ett pris över marknadspris för solel?

Det är ingen naturlag att elbolagen ska betala mer för solel än för all annan el på marknaden. Varför har vissa elbolag betalat 2-3 gånger mer än marknadspris för solel? De mest extrema var Sala-Heby Energi som under några år betalade ungefär 10 gånger mer än marknadspris för el. Med marknadspris menar jag Nord Pool spotpris där nordisk el handlas. Under 2014 var spotpriset i område SE3 i genomsnitt 31,62 öre/kWh. Om ett elbolag under 2014 köpte solel för 1 kr/kWh och sålde den för 31,62 öre/kWh blev det ca 68 öre/kWh i förlust under 2014. Frågan är därför egentligen inte varför elbolagen sänkt sin ersättning för solel utan varför man överhuvud taget började betala mer för solel än för annan el.

Det kan finnas olika skäl till att elbolagen vill betala mer för solel än för annan el.

  1. Man vill stödja små solelproducenter så att värdet på överskott av solel som matas in till nätet blir ungefär detsamma som för den solel man använder själv. Det är den effekt den sedan många år diskuterade nettodebitering skulle ha fått. I väntan på beslut om nettodebitering kanske elbolagen ville driva på frågan genom att betala ett högre pris för solel.När det nu finns ett beslut om skattereduktion på 60 öre/kWh för el som matas in till nätet (som det blev istället för nettodebitering) blir värdet för den inmatade elen ungefär lika som vid nettodebitering även utan att elbolagen betalar ett högre pris för solelen. Ur den synvinkeln är det därför naturligt att elbolagen sänker sin ersättning för solel med 60 öre/kWh eller går ned till Nord Pool spotpris.
  2. Genom att betala ett högre pris för solel kan elbolagen som en sidovinst locka till sig nya elhandelskunder. Eftersom det är relativt få solelproducenter hittills kan detta vara ett förhållandevis billigt sätt att värva nya elhandelskunder. Om detta vore det enda eller det viktigaste skälet till att betala ett högre pris för solel finns inget direkt samband med skattereduktionen och då skulle man kunna fortsätta att betala ett högre pris för solel.

Ser man det hela långsiktigt kan man fråga sig varför elhandelspriset på solel skulle vara högre än för all annan el? Långsiktigt borde elhandelspriset för solel som matas in till nätet gå mot Nord Pool spotpris, precis som för all annan el som matas in till nätet. För de som har en låg egenanvändning av solelen och därmed ett stort överskott av solel som matas in till nätet kan detta innebära att lönsamheten för solcellsinstallationen blir lägre i takt med att värdet av överskottselen minskar.

Solelen skulle kunna få ett högre värde om det blir ett värde på ursprungsgarantier från solel, det vill säga om det finns elköpare som är villiga att betala ett högre pris för solel än för annan el. I nuläget finns ingen öppen marknadsstatistik för ursprungsgarantier så det är svårt att säga om ursprungsgarantier från solel har något värde idag. Det jag hört från en person insatt i branschen är att ursprungsgarantier generellt har ett värde som är lägre än 1 öre/kWh.

Det finns en del i solcellsbranschen som tror att skattereduktionen för solel kommer att bli beständig, men jag är inte övertygad om det. Se inlägget ”Skattereduktion för överskottsel – när och hur länge?”. Hur långvarig skattereduktionen blir är helt beroende av en politisk vilja att stödja småskalig elproduktion och det är därför svårt att förutsäga hur denna vilja kommer att se ut under en solcellsanläggnings livslängd. Jag brukar sätta livslängden till 30 år och under den tiden hinner 8 regeringar vara inblandade…

Hög egenanvändning av egenproducerad el är bra

Vad man ofta glömmer bort i diskussionen om värdet för överskottsel som matas in till nätet är att huvudsyftet med egen elproduktion är att ersätta köpt el med egenanvänd el. Den egenanvända solelen får samma värde som den rörliga andelen av elhandel och elöverföring för den köpta elen. Har man en hög egenanvändning av sin solel blir därför diskussionen om värdet av överskottselen mindre viktig.

Genom att sträva efter hög egenanvändning av sin solel blir man mindre beroende av beslut hos politiker och elbolag om värdet för el som matas in till nätet. Man kan även säga att desto högre skillnaden blir mellan värdet av egenanvänd el och värdet av överskottsel som matas in till nätet, desto intressantare blir det med egen energilagring.

Hög egenanvändning och energilagring är två nyckelord för småskalig elproduktion i framtiden.

PS 2015-01-12. Apropå motiveringar att betala mer än markandspris för solel som matas in till nätet. Idag skriver Mälarenergi i ett pressmeddelande “Mälarenergi köper överskottsel från sina kunder” att “Vi vill göra det enkelt för våra kunder som producerar egen el via solceller och ge dem bra betalt för sin överskottsel.”

 

Solförmörkelse 20 mars – påverkar solceller elnätet?

Ny Teknik publicerade notisen ”Solförmörkelse i mars utmaning för elnäten” den 20 februari. Efter att ha läst Entsoe:s rapport ”Solar Eclipse 2015 – Impact Analysis – Report prepared by Regional Group Continental Europe and Synchronous Area Great Britain”, som var underlaget till artikeln, kan konstateras att notisförfattaren (och de som kommenterade) missade några viktiga saker vilket gör att notisens text leder tankarna fel. Entsoe:s slutsats för Storbritannien, som studerats noggrannare än övriga länder, blir att effektvariationer orsakade av solceller mildrar, och inte förvärrar, situationen!

Bakgrund

På förmiddagen den 20 mars blir det en partiell solförmörkelse som berör hela Europa. Med uppskattade 89 GW installerade solceller i Europa i mars 2015 uppskattas att solcellseffekten kan minska 34 GW kl. 10.41 (CET) under solförmörkelsen enligt rapporten.

OM det är klart väder över hela Europa denna förmiddag. Det är rimligen mycket osannolikt att det skulle vara klart väder över ett så stort område under denna förmiddag, men det berörs inte i rapporten vilken sannolikheten är för detta eller vad som är det mest sannolika scenariot. Man skriver bara ”This report assume clear sky conditions which may not appear”. Jag skulle vilja byta ut “may not” till “will most probably not”. Siffrorna nedan för solceller är alltså ett extremt scenario, som har låg sannolikhet att inträffa.

Problem

Det problem som skulle kunna uppstå vid en solförmörkelse är att stora effektvariationer under kort tid kan leda till obalans och instabilitet i elnätet.

Resultat

De flesta tänker nog på effektminskningen när solförmörkelsen kommer. Men rapporten visar att effektvariationen kan bli högre när solen återkommer efter solförmörkelsen och att det därmed skulle finnas en risk för överbelastning av nätet. Solcellseffekten i Europa kan minska med över 400 MW/minut när solförmörkelsen kommer och öka med 700 MW/minut när solen återkommer. Det är stor skillnad hur olika länder påverkas. Tyskland beräknas stå för ca 50% av effektminskningen i Europa när solförmörkelsen börjar och Italien för 21%. Övriga 25 studerade länder har 0-6% andel. Egentligen skulle man vilja ha sett hur stor procentuell förändring i effektbehovet som skulle kunna bli fallet i de olika länderna, eftersom de olika länderna har så olika effektbehov. Sverige finns inte med eftersom vi har så lite solceller installerade.

Rapporten studerar närmare hur Storbritannien skulle påverkas. Där skulle effektvariationerna orsakad av minskad eller ökad solelproduktion som mest bli knappt 50 W/minut. Man skriver att nätet väl klarar en sådan variation: ”This is well within the capabilities of the system.”

Läser man vidare i rapporten om effekterna för Storbritannien kommer det riktigt intressanta. Baserat på vad som hände vid en solförmörkelse 1999 räknar man med att effektbehovet kommer att minska när solförmörkelsen börjar, därför att folk slutar med sina normala aktiviteter för att gå och titta på solförmörkelsen, och ökar när solförmörkelsen slutar, då folk återupptar sina aktiviteter. Detta förutspås ge större påverkan på effektvariationerna i Storbritannien än förändrad solelproduktion!

Viktigt att notera är också poängen att variationerna i solcellseffekt lindrar effektvariationer orsakade av mänskliga aktiviteter: ”The PV effect acts in the opposite direction on the residual demand to the human-demand effect, and so will in fact ameliorate the situation.” Därför tror man att effektvariationer i Storbritannien under årets solförmörkelse blir lägre än under 1999 solförmörkelse: “The rates of change of residual demand are therefore slightly less than experience during the previous eclipse in 1999.”

Känns som att vi inte behöver vara oroliga för effektvariationer orsakade av förändringar i solcellseffekt under denna solförmörkelse. Entsoe skriver för Storbritannien att “We are confident that the system will cope well with the 2015 eclipse.”

PS 2015-03-19. I enstaka länder har det kommit krav på hur snabbt effekten som matas in till nätet får variera för en solcellsanläggning. Puerto Rico har infört ett krav på högst 10% variation per minut.

PS 2015-03-20. Ny Teknik publicerade notisen “Tyska elnätet klarade solförmörkelsen“.

67 kWh solel under februari

Efter jobbresa till Krakow fick jag en monsterförkylning som suttit i ett par veckor så det blev därför ett ofrivilligt uppehåll i bloggandet.

Februari

Under februari blev det 66,7 kWh (19,9 kWh/kW) solel och årets februari placerade sig därmed på fjärde plats i jämförelse med tidigare februarimånader. 130 kWh, 117 kWh, 76 kWh och 42 kWh blev det under februari åren 2011-2014. Produktionen under februari hämmades av snötäckning av modulerna i början av månaden som gjorde att det bara blev 0,2 kWh under de sex första februaridagarna. Man kan dessutom misstänka att solinstrålningen under februari var lägre än normalt, vi får se när SMHI:s data kommer.

Bästa dag under månaden var den 15 februari med 8,49 kWh (2,5 kWh/kW). Bästa februaridag hittills är 27 februari 2013 då det blev 10,18 kWh (3,0 kWh/kW)

Diagrammet här nedan visar en jämförelse per dygn mellan februari 2014 och februari 2015. Tog även med ett diagram som visar solelproduktionen per månad sedan starten för vår solcellsanläggning. Klicka på diagrammen för att se dem i full storlek.

Driftdata

Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika driftdata. Det finns i dagsläget 352 svenska solcellsanläggningar som visar driftdata på Sunny Portal och otroliga 183 000 anläggningar över hela världen! Under Produktionsdata finns länkar till flera portaler som visar driftdata.

Jämförelse solelproduktion per dygn under februari 2014 och februari 2015.

Jämförelse solelproduktion per dygn under februari 2014 och februari 2015.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Skillnad mellan global, diffus och direkt solinstrålning?

Solinstrålningens komponenter

Den globala (totala) solinstrålningen mot en solcellsmodul är summan av solinstrålningens olika komponenter direkt, diffus och reflekterad strålning, se Figur 1.

Figur 1. Solinstrålningens olika komponenter. Källa: NREL.

Figur 1. Solinstrålningens olika komponenter. Källa: NREL.

Det är den globala solinstrålningen som talar om hur stor den instrålade energi är och som därmed styr hur stor solelproduktionen blir. Globalstrålningen kan man mäta i en solcellsanläggning med en referenssolcell eller en pyranometer monterad i modulplanet. Lägg märke till att den globalstrålning som SMHI anger är mätt i horisontalplanet, se SMHI:s karta “Normal globalstrålning under ett år“.

Den direkta solinstrålning går direkt från solen till solcellsmodulens yta. SMHI mäter vad de kallar solskenstid i timmar, vilket förenklat uttryckt blir soltimmar. Solskenstiden definieras som den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2 mot en horisontell yta. Oavsett om den direkta solinstrålningen är 125 W/m2 eller 800 W/m2 blir det alltså bara en soltimme. Den säger ingenting om den instrålade energin under den timmen och därmed ingenting om hur mycket solel man kan producera under denna timme. Dessutom kommer inte dagar eller timmar med molnigt väder med i dessa mätningar. Alla solcellsägare vet att även vid molnigt väder produceras solel, men produktionen blir förstås lägre än vid soligt väder. Om man använder antalet soltimmar för att uppskatta solelproduktionen kan det med andra ord bli stora fel.

Solstrålningen kan spridas i atmosfären av moln, partiklar (luftföroreningar, rök, dimma, …)  och molekyler (främst vattenånga). Det blir då en diffus strålning som verkar komma från alla riktningar på  himlen. Denna spridning gör att även klara och soliga dagar finns en diffus andel. Alla tänker inte på det, föreslår därför följande enkla experiment:

  • Stå på nordsidan av ett hus mitt på dagen en solig dag. Är det beckmörkt?
  • Nej. Om ja, ta av dig solglasögonen, 🙂
  • Alltså finns det diffus solinstrålning även under soliga dagar.

Vid molnigt väder finns ingen direkt solinstrålning utan den solinstrålning vi ser och som träffar solcellsmodulerna är diffus, utan någon speciell riktning. Vid diffus solinstrålning blir det därför meningslöst att prata om solvinklar.

Det finns även en komponent av solljus som diffust reflekteras från solcellsmodulernas omgivning, men om inte modulerna har stor lutning och reflektionen från omgivningen är hög (snö) är denna andel av den globala strålningen som träffar solcellsmodulernas yta liten.

Andel diffus solinstrålning i Sverige

Fick värden för andel diffus solinstrålning vid 12 svenska SMHI-stationer av Tomas Landelius, SMHI, enligt tabell 1 nedan. Andelen diffus solinstrålning av den globala solinstrålningen var i medel mellan 43% och 57% under åren 1999-2007 för dessa 12 mätstationer. I runda slängar kan man därför säga att hälften av den globala strålningen i Sverige är diffus solinstrålning. Den diffusa solinstrålningen är alltså en stor andel av den globala solinstrålningen i Sverige.

Andel diffus solinstrålning i Tyskland

Som jämförelse kan nämnas att i boken ”Photovoltaics – Fundamentals, technology and practice” av Konrad Mertens anges att i München är 54% av solinstrålningen diffus och i Hamburg nästan 60%.

Vilseledande i Ny Teknik

Fil.dr i miljö- och energisystemanalys Per Kågesson har i tre debattartiklar i Ny Teknik skrivit om solceller. I den första Sluta favorisera svensk solkraft trasslade han in sig i ett solvinkelresonemang som tyder på att han inte visste att ungefär hälften av den globala solinstrålning i Sverige är diffus solinstrålning som inte har något riktningsberoende över huvud taget. Det var därför jag skrev inlägget ”Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel? II”.

I den senaste artikeln ”Håller med om behovet av strategi” verkar det som att han försöker tona ner missen med diffus solinstrålning och det blir då tyvärr i form av en felaktighet om andelen diffus solinstrålning:

”Erfarenheten av min egen solcellsanläggning (på sommarstugan) är dock att det diffusa bidraget är litet jämfört med effekten av det direkta solinflödet.”

Det är uppseendeväckande att Kågesson sprider felaktigheter istället för att ta reda på fakta. Jag tror att Kågesson denna gång missade att det finns en diffus andel även under soliga dagar, rekommenderar därför experimentet enligt ovan.

Solföljning

En sak att tänka på när det gäller den direkta solinstrålningen med tanke på våra långa sommardagar är att under tidig morgon och sen kväll kan man sommartid med en fast solcellsanläggning inte utnyttja all direkt solinstrålning eftersom solen tidvis står bakom solcellsmodulerna. När solen står bakom modulerna är det bara den diffusa solinstrålningen som modulerna kan utnyttja för solelproduktion. Därför ger solföljande system där modulerna rör sig kontinuerligt efter solens gång större nytta desto längre norrut man kommer i Sverige eftersom man får längre tid med direkt solinstrålning.

I Lund ger enligt PVGIS ett 2-axligt solföljande och oskuggat system 39% mera solel under ett år än ett fast och oskuggat system i optimal vinkel mot söder. I Stockholm blir det 42% mer och i Kiruna 49% mer i årsutbyte med 2-axligt solföljande system.

Tabell 1. Andel diffus solinstrålning av den globala solinstrålning vid SMHI:s mätstationer under åren 1999-2007. Källa: Tomas Landelius, SMHI.

Ort Andel diffus solinstrålning Standardavvikelse
Kiruna 56,8% 3,5%
Luleå 48,1% 3,9%
Umeå 46,5% 2,6%
Östersund 52,1% 2,6%
Borlänge 47,8% 1,2%
Karlstad 45,4% 1,4%
Stockholm 46,2% 3,4%
Norrköping 47,1% 1,5%
Göteborg 49,4% 1,0%
Visby 42,9% 1,1%
Växjö 50,1% 1,2%
Lund 50,5% 1,8%

Nominerad bland 60 grönaste bloggarna 2014

60 Grönaste Bloggarna 2014

Fick idag veta av GreenMatch att denna blogg blivit nominerad till en av de 60 grönaste bloggarna 2014. De skriver på sidan 60 grönaste bloggarna 2014 att

“GreenMatch presenterar stolt de 60 grönaste bloggarna 2014! Många är de privatpersoner, företag och organisationer som tar ansvar för en god miljö och en hållbar utveckling. Listan omfattar allt från organisationer och företag som arbetar för ett hållbart klimat, till privata bloggare som skriver om sina insatser för en bättre miljö. Gemensamt för de 60 grönaste bloggarna 2014 är att GreenMatch anser att dessa organisationer, företag och bloggare genom sina hemsidor bidrar till upplysning, ökad information och god debatt för en grön utveckling av vår planet.

Därmed blir listan över de 60 grönaste bloggarna 2014 både en hyllning till alla de som drar sitt strå till stacken, men också en översikt på bloggar som bidrar med information och nya perspektiv inom miljö- och energiområdet.”

I motiveringen för denna blogg skriver man

“Bengt Stridh är hjärnan bakom den bästa solcellsbloggen i Sverige. Här berättar han om teknikutveckling för solkraft och hur mycket el solcellsanläggningen på hans hus i Västerås producerar. Sidan uppdateras frekvent och Bengt är också snabb på att svara sina läsare på frågor om solceller.”

Jag bugar och tackar! Det firar vi med en blomma.

Orkidén röd skogslilja. Klackbergs naturreservat 6 juli 2014.

Orkidén röd skogslilja. Klackbergs naturreservat 6 juli 2014.

Hjärtligt tack för donationer till bloggen!

När bloggen flyttades till egen site sent ifjol innebar det också årliga kostnader för att hålla den igång till webbhotell, för domännamn, back-up etc. Det kräver också mer tid av mig för tekniskt underhåll av bloggen med uppdateringar etc.  Hade även tänkt byta tema på bloggen men har inte riktigt orkat med det ännu, det är mer pyssel än vad man kan tro med det när man inte sysslar med sådant till vardags.

Jag skrev därför i det första inlägget på den här nya siten den 2 november att det skulle vara trevligt med ett ekonomiskt stöd från läsare eller kanske annonsörer på bloggen som ser ett värde i att bloggen finns kvar.

Det är glädjande att fyra privatpersoner gjort donationer till bloggen (via “Donate” som finns längst ner på varje inlägg och i högerspalten på startsidan). Stort tack till er, det värmer verkligen!

De hittills gjorda donationerna räcker dock inte för att täcka driftkostnaderna. Jag har nyligen fått en förfrågan från ett företag om annons på bloggen. Smickrande med tanke på företagets storlek. Väntar på konkret erbjudande, men blotta tanken till annonser gör mig kluven, så jag har inte bestämt mig ännu… Det hade känts bättre att kunna lösa det med donationer, ”crowd funding”.

Vacker avslutning på lysande skridskodag! Västeråsfjärden 5 januari 2015.

Vacker avslutning på lysande skridskodag! Västeråsfjärden 5 januari 2015.

Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel? II

Gjorde för knappt två år sedan inlägget Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel?

Här är en variant på detta med beräkningar gjorda för Stockholm med hjälp av PVGIS. Här nedan visas i Figur 2-4 simulerad solelproduktion per månad för de olika modullutningarna:

  • 44 grader. Optimerad lutning för maximal årsproduktion om man använder solinstrålningsdata från “Climate-SAF”. Med gamla “Classic” blev det 41 grader. I sig intressant att det blev tre graders skillnad efter uppdatering av solinstrålningsdata. Visar att man får ta simuleringar med en viss nypa salt…
  • 27 grader. Lutningen på vårt tak. Antar att det är en hyggligt vanlig taklutning.
  • 70 grader. Högre lutning gör att man får kortare tid med snötäckning vintertid och mindre påverkan av nedsmutsning.

Lutningen räknas från horisontalplanet, vilket gör att 0° är horisontellt monterade solcellsmoduler och 90° är vertikalt (vägg)monterade moduler. I Figur 5 jämförs månadsproduktion i söderläge vid de tre olika lutningarna.

Gjorde även ett diagram i Figur 6 som visar årsproduktionen vid olika lutningar (0°-90°) och väderstreck (söder, sydost, öster och norr). Resultaten blev så lika för väster och öster (högst 0,9% skillnad) att jag bara tog med kurvan för öster.

Slutsatser

Alla slutsatser gäller för Stockholm och enligt beräkningar gjorda med PVGIS. Gör man beräkningar med andra simuleringsprogram kan man säkert få något annorlunda resultat. Speciellt är det kvalitén på solinstrålningsdata som bestämmer noggrannheten.

  • En modullutning som skiljer sig upp till 25° från den som ger optimerad årsproduktion sänker solelproduktionen med högst 7%.
    • 44° grader är optimal lutning i söderläge i Stockholm, men med 20°-70° lutning förlorar man högst 7% jämfört med optimal lutning i söderläge.
    • Vid andra väderstreck än söder ger lägre lutningsvinkel högst årsproduktion. I sydost eller sydväst är 40° optimal lutning. Med 15-65 graders lutning förlorar man högst 7% jämfört med optimal lutning i sydost eller sydväst.
  • I söderläge blir solelproduktionen per år bara 3,3% lägre vid 27° lutning och 7,5% lägre vid 70° lutning.
  • Fördelningen över året påverkas speciellt när man ökar modullutningen till 70°. Under speciellt maj-augusti sjunker månadsproduktion medan den ökar något under oktober-mars. Det betyder att man får mindre sommaröverskott och att egenanvändningen av solel ökar, vilket är bra eftersom egenanvänd el på sikt kommer att ha ett högre värde än såld överskottsel. MEN årsproduktionen sjunker också vilket gör att det inte är givet att det blir någon ekonomisk fördel. För att kunna dra slutsatser om detta behövs beräkningar som är betydligt mer detaljerade.
  • Med placering mellan sydost och sydväst blir det högst 8% skillnad mot söderläge vid olika lutningar. En optimerad taklutning i sydost eller sydväst kan ge lika hög årsproduktion som en låg eller hög taklutning rakt mot söder.
  • Som kuriosa visas även kurvor för solcellsmoduler monterade mot norr. Som man kan se får man även vintertid lite solel i nordläge trots att man inte har någon direkt solinstrålning mot modulerna.
    Gjorde detta därför att under den senaste veckan har jag sett en debattartikel (författad av en “fil dr i miljö- och energisystemanalys”…) och en anonym kommentar till solcellsartikel i Ny Teknik, där författarna verkar glömt bort att det finns något som heter diffus solinstrålning och som är riktningsoberoende. Vid molnigt väder finns ingen direkt solinstrålning utan den solinstrålning vi ser och som träffar solcellsmodulerna är vad man kallar diffus, utan någon speciell riktning. Vid diffus solinstrålning blir det därför meningslöst att prata om solvinklar. Den diffusa solinstrålningen är en stor andel av den globala solinstrålningen i Sverige. Fick värden för svenska stationer från Tomas Landelius, SMHI, dagen efter jag skrev detta inlägg. Andelen diffus solinstrålning var i medel under åren 1999-2007 mellan 43% och 57% för SMHI:s 12 mätstationer som hade mätt detta. I runda slängar kan man därför säga att hälften av den globala strålningen i Sverige är diffus solinstrålning.
    Som jämförelse kan nämnas att i boken ”Photovoltaics fundamental, technology and practice” av Konrad Mertens anges att i München är 54% av solinstrålningen diffus och i Hamburg nästan 60%.
Figur 1. Solinstrålningens olika komponenter. Källa: NREL.

Figur 1. Solinstrålningens olika komponenter. Källa: NREL.

Kom ihåg

  • Beräkningarna tar inte hänsyn till snötäckning eller nedsmutsning. Med tanke på snö och smuts är en horisontell montering av solcellsmodulerna direkt olämplig. Lite högre vinkel än den simulerat optimala är att föredra om man vill maximera årsproduktionen med tanke på inverkan av snö och smuts. Om man har möjlighet att välja vinkel kan det därför finnas anledning att välja en lite högre vinkel än den beräknat optimala. Sätter man solcellsmodulerna på ett tak bör de följa takets lutning och i praktiken får man därför gilla läget och ta den taklutning man har. Om man har ett horisontellt tak ska man dock montera modulerna med en lutning.
  • Simuleringarna tar inte heller hänsyn till eventuell skuggning, som ska undvikas eftersom även delbeskuggning kan ge en märkbar minskning av solelproduktionen.

Klicka på figurerna för att se dem i full skala.

Figur 2. Simulerad solelproduktion per månad i Stockholm vid modullutning 44 grader.

Figur 2. Simulerad solelproduktion per månad i Stockholm vid modullutning 44 grader.

Figur 3. Simulerad solelproduktion per månad i Stockholm vid modullutning 27 grader.

Figur 3. Simulerad solelproduktion per månad i Stockholm vid modullutning 27 grader.

Figur 4. Simulerad solelproduktion per månad i Stockholm vid modullutning 70 grader.

Figur 4. Simulerad solelproduktion per månad i Stockholm vid modullutning 70 grader.

Figur 5. Simulerad solelproduktion per månad i Stockholm i söderläge vid olika modullutningar.

Figur 5. Simulerad solelproduktion per månad i Stockholm i söderläge vid olika modullutningar.

Figur 6. Simulerad solelproduktion per år i Stockholm i olika väderstreck.

Figur 6. Simulerad solelproduktion per år i Stockholm i olika väderstreck.

Stödnivån för investeringsstöd till solceller sänks till 20% för privatpersoner

Fick idag  följande intressanta tips om en ny förordning rörande investeringsstöd till solceller.

Enligt “Förordning om ändring i förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller“,  SFS 2014:1582, utfärdad den 22 december 2014, sänks stödnivå för investeringsstödet från högst 35% till högst 20% för privatpersoner. Stödnivån för företag sänks till högst 30%.

Sänkningen var förväntad och är i enlighet med Energimyndighetens rapport “Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd” från 13 oktober 2014. För privatpersoner föreslog man i denna rapport “Förslagsvis trappas stödet ner till 20 % 2015 och 15 % 2016 för att därefter upphöra.” Om regeringen följer detta förslag kommer alltså år 2016 att bli sista året med investeringsstöd till solceller för privatpersoner. När det gäller övriga skriver man i rapporten att “Förslagsvis kan stödet till jordburksfastigheter ligga på 30 % 2015 och 25 % 2016. Därefter bör en ny genomgång av prisutvecklingen på marknaden för solceller göras för att fastställa den lönsamma stödnivån.”

Stöd får lämnas med högst 1,2 miljoner kronor per solcellssystem eller solels- och solvärmehybridsystem. De stödberättigande kostnader får uppgå till högst 46 250 kronor inklusive moms per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt. Dessa två nivåer är oförändrade i den nya förordningen och där följde regeringen därmed inte Energimyndighetens befogade förslag om sänkningar.

MEN

Här ett viktigt tillägg som jag missade att se i hastigheten. Längst ner i den nya förordningen står “Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015. För ansökningar från andra än företag som inkommit före ikraftträdandet gäller 5 § i den äldre lydelsen.”. 5§ handlar om stödnivå, maxtak och stödberättigade kostnader.

Eftersom så många står i kö för ansökan och att budgeten på 50 miljoner kr för 2015 är mycket mindre än det belopp som finns i kön kommer den nya förordningen i praktiken inte att få någon betydelse för andra än företag, som privatpersoner!

Enligt artikeln ”Regeringen lovar mer pengar till solkraft” i Dagens Nyheter 27 augusti var det över 600 miljoner i kö. De privatpersoner som ansöker om investeringsstöd efter 1 januari 2015 kommer därmed aldrig att kunna få någon investeringsstöd om inte budgeten höjs kraftigt.

Moms och momsregistrering konfunderar solcellsägare

 

Den 1 januari 2015 började skattereduktionen för el från bland annat solceller som matas in till nätet. I samband med detta börjar även exempelvis vår solelköpare att betala ut moms på vår försäljning av solel. Telge Energi köper vår överskottsel, våra elcertifikat och ursprungsgarantier. Att de börjar betala ut moms nu har dock i sig inget lagligt samband med skattereduktionen.

Har sett solcellsägare som skrivit att Vattenfall betalar 1,25 kr/kWh + spotpris och att Kraftringen betalar 1,70 kr/kWh för solel (förutom energiersättning från nätägaren och eventuell ersättning för elcertifikat och ursprungsgarantier). Detta är dock med moms. Man bör tänka utan moms, det vill säga 1,00 kr/kWh + spotpris respektive 1,40 kr/kWh. Momsen är statens pengar, de ska man inte räkna med i intäkterna. Får man moms utbetald från en köpare av solel ska man betala in denna moms till staten. För att kunna göra det måste man momsregistrera sig.

Hur man gör momsregistreringen beskrivs på Skatteverkets sida “Hur anmäler jag mig för momsregistrering?“. Jag kom fram till att man får använda blanketten Skatte‑ och avgiftsanmälan, SKV 4620. Man fyller i blanketten, skriver ut den, skriver under och skickar till den angivna adressen. Vad jag förstår kan man inte använda Bolagsverkets och Skatteverkets gemensamma webbplats verksamt.se. Där verkar det inte gå att enbart anmäla sig för momsregistrering, man måste då även starta och registrera ett företag.

OBS! Man behöver inte starta ett företag och man ska inte ansöka om F-skatt. Skatteverket anger i skrivelsen enligt nedan att “…kan man inte få F-skatt för sådan verksamhet, eftersom man inte bedriver näringsverksamhet”.

Efter årets slut måste man sedan deklarera hur mycket moms man tagit emot, det gör man också på Skatteverkets hemsida. Sedan ska man till sist betala in denna moms till staten.

I vårt fall kommer vi att få ca 500 kr/år i moms. Det är alltså små summor och så är det för de flesta småhusägare som har en solcellsanläggning. Det blir därmed mycket administration för lite pengar.

Skatteverket kräver momsregistering

Kravet på momsregistering klargjorde Skatteverket väldigt tydligt i skrivelsen ”Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad” den 5 juni 2014 följande (mina färgmarkeringar):

3.1 Registrering för mervärdesskatt

Även om verksamheten inte utgör näringsverksamhet vid inkomstbeskattningen ska en särskild bedömning göras när det gäller skyldighet att registrera sig för och betala mervärdesskatt. Säljer man varor och tjänster i en självständig ekonomisk verksamhet är man skyldig att registrera sig för och betala mervärdesskatt.

I domen C-219/12, Fuchs, har EU-domstolen kommit fram till att försäljning av el från en solcellsanläggning som befinner sig på eller i anslutning till en privatbostad är en ekonomisk verksamhet när den el som produceras kontinuerligt levereras in på elnätet mot ersättning.

Skatteverket anser att rättsläget är klarlagt. Det är därmed en ekonomisk verksamhet när en solcellsanläggning installeras på en villa och man mot ersättning kontinuerligt säljer antingen all el eller endast överskottselen in på elnätet. Någon beloppsgräns finns inte för mervärdesskatten. Skyldigheten att registrera sig för och betala mervärdesskatt gäller alltså oavsett belopp.

Förr fanns en beloppsgräns på 30 000 kr. Om intäkterna låg under denna gräns behövde man inte momsregistrera sig. Men 2013 gjordes en lagändring och denna beloppsgräns togs bort. Man kan undra varför? Någon som vet?

Förra IT- och energiminister Anna-Karin Hatt sade den 7 maj 2014 i radioprogrammet radioprogrammet  “Solkriget mellan villaägare, eljättar och regeringen” (usel rubrik): ”Regeringens ambition och inriktning är väldigt tydlig i propositionen: som småskalig mikroproducent ska man inte behöva redovisa moms..” Lyssna på “Hatt: “Småskaliga mikroproducenter ska inte behöva redovisa moms“, som är ett utdrag ur programmet.

Ta bort kravet på momsregistrering

Sedan dess har inget hänt med frågan om momsregistrering. Krånglet med momsen för småskalig solelproduktion måste ansvariga politiker ta tag i omedelbart och se till att denna onödiga administration försvinner. För de små solelproducenter upplevs detta som ett hinder och svårbegripligt. Det ska vara lätt att var solelproducent! Det känns inte rimligt att elhandlare, Skatteverket och tusentals anläggningsägare ska hålla på att hantera småbelopp i moms. Det kostar mera än det smakar…

En lämplig åtgärd vore att införa den beloppsgräns man tog bort 2013.

Kort momsguide

Tills vidare får vi finna oss och göra vår hemläxa. Här en kort guide hur det går till.

Momsen tillhör staten, inte ägaren av en solcellsanläggning.

  1. Momsregistrera dig.
    Hur man gör beskrivs på Skatteverkets sida “Hur anmäler jag mig för momsregistrering?“. Jag kom fram till att man får använda blanketten Skatte‑ och avgiftsanmälan, SKV 4620. Man fyller i blanketten, skriver ut den, skriver under och skickar till den angivna adressen.
  2. Redovisa hur mycket moms du fått från din elköpare under 2014 i början av 2015.
    Enklast är att använda e-tjänsten Moms- och arbetsgivardeklarationer.
  3. Betala in denna moms du redovisat till staten.
    På momsdeklarationen enligt punkt 2 finns det bankgiro- och OCR-nummer som du ska använda för betalning.

Se även Skatteverkets info “Redovisa och betala moms“.

Intervjuad av SVT Västmanlandsnytt

På eftermiddagen blev jag intervjuad av SVT Västmanlandsnytt om den nya skattereduktionen som gäller från 1 januari 2015. Inslaget kommer i morgon kväll. Trevligt att nyheten uppmärksammas av TV.

Här är inslaget: “Han säljer el från taket“. Tyvärr blev det ett fel i texten. Det står “Jag säljer nästan lika mycket el som jag förbrukar” och det stämmer inte. Det jag nämnde var att hälften av den solel vi producerar blir ett överskott som vi säljer. Får be SVT att korrigera det.

I texten står dessutom “På Mälarenergi har man just nu 120 mikroleverantörer av el, men man räknar med en ökning under 2015 till ett tusental tack vare de nya avdragsreglerna.” Det verkar vara en helt orimlig ökning enligt min mening så jag undrar om Mälarenergi verkligen sa 2015.