Under april månad producerade vi 364,28 kWh (108,4 kWh/kW) solel. Det var nytt aprilrekord för oss. Det tidigare rekordet var från 2011 med 362,20 kWh. 2012-2014 blev det 308, 360 och 357 kWh.
Den bästa dagen under april var 28 april med 17,69 kWh (5,26 kWh/kW). Rekordet för april är 18,77 kWh (5,59 kWh/kW) den 27 april 2013. Det är bara under fyra dagar under åren 2011-2015 som vi passerat 18 kWh under en aprildag.
Diagrammet här nedan visar en jämförelse per dygn mellan april 2014 och april 2015. Tog även med ett diagram som visar solelproduktionen per dygn under 2015 till och med april och solelproduktionen per månad sedan starten för vår solcellsanläggning. Klicka på diagrammen för att se dem i full storlek.
Mars
Jag hann inte med och skriva något om mars tidigare i år. 223,37 kWh (62,0 kWh/kW) var vårt lägsta värde under åren 2011-2015 och långt ifrån rekordet från 2013 då det blev 354,73 kWh (105,6 kWh/kW) under mars.
Driftdata
Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika driftdata. Det finns i dagsläget 392 svenska solcellsanläggningar som visar driftdata på Sunny Portal och otroliga drygt 190000 anläggningar över hela världen! Under Produktionsdata finns länkar till flera portaler som visar driftdata.
Skuggning
Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.
Tittade på data för ett av forskningssystemen i MW-parken utanför Västerås. Den ligger bara 10 km fågelvägen från vårt hus, så det borde vara marginell skillnad i solinstrålning. Ett 4,8 kW system med SMA växelriktare som har 97,1% Euroverkningsgrad (vår SMA växelriktare har 96,3%), 19 graders lutning, fristående på mark och söderläge gav 133,1 kWh/kW, nästan 23% mer än hemma oss! Ett lika stort system med 41 graders lutning producerade 139,8 kWh/kW. Elproduktionen är enligt elmätarvärden.
Vi tappar på grund av vår takskuggning. En del av skillnaden kan möjligen bero på att ett fristående system får bättre värmetransport (“kylning” i folkmun) och därmed lägre solcelltemperatur, vilket ökar verkningsgraden och därmed utbytet.
Jämförelse solelproduktion per dygn under april 2014 och april 2015.
Solelproduktion per dygn under 2015 för vår solcellsanläggning
Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.
Jag är med i en referensgrupp till projektet Småskalig solel i byggnader – kraft för förändring i energisystem och vardagliv, som är ett samarbetsprojekt mellan Linköpings och Uppsala Universitet. Jenny Palm, professor vid LInköpings Universitet frågade om jag kunde lägga in förfrågan enligt nedan om hushåll som skulle kunna tänka sig att delta i projektet.
Genom att delta i projektet skulle du bidra med kunskap om hur småskalig solelproduktion kan fungera som drivkraft för mer effektiv och medveten elanvändning i svenska småhus och därigenom bidra både till utvecklingen av ett hållbart energisystem och en hållbar livsstil.
Ta chansen att vara med i projektet!
Efterlysning
Har du beslutat dig för att skaffa solceller, men ännu inte installerat dessa? I så fall undrar vi om du och ditt hushåll skulle kunna tänka er att delta i vårt projekt. Det skulle innebära att vi fick göra en intervju med er kring hur ni tänkt i samband med att ni skaffade solceller och om det påverkat er syn på energi, att ni skriver en tidsdagbok över er elanvändning, samt ta del av den mätdata som skickas till nätbolaget. Vi skulle gärna vilja prata med er inför installationen av solcellerna och igen efter att ni haft solceller installerat i ca 1 år.
Om ni är intresserade av att delta, maila eller ring projektledare Jenny Palm.
Jenny Palm,
Professor
Tema Teknik och social förändring
Linköpings universitet
013-28 56 15
Ska idag hålla föredrag på Elfack i Goteborg. På Forum för kraft håller jag föredraget “Solceller i Sverige- är det lönsamt, och för vem?” 14.00 i monter B06:39. På sidan för forumet finns hela dagens seminarieprogram.
Här en komplettering efteråt. Det blev många som kom och lyssnade. Det fanns 40 sittplatser som var fullsatta och det var väl lika långa som fick stå och lyssna. Det blev därmed det klart populäraste av eftermiddagens föredrag. Det visar att intresset för solceller är stort!
är idag en fiskal skatt som tas ut av elkonsumenten
ger därmed staten en stabil inkomstkälla
är lika för vanliga elkonsumenter oavsett hur elen har producerats
är därmed inget styrmedel som vi vanliga elkonsumenter skulle kunna utnyttja för att välja hur vi vill att vår el ska produceras
lite ofrivilligt, får man väl säga så här i efterhand, uppkom dock en större möjlighet än vad politikerna tänkts sig i lagen om energiskatt att bli undantagen från energiskatt
Diagrammet visar utvecklingen för energiskatt på el från och med 1975. Energiskatten på el infördes 1951, då med 1 öre/kWh. Det dröjde sedan till 1975 innan den höjdes till 2 öre/kWh. Under perioden 1996-2006 gjordes kraftiga höjningar av energiskatten på el. På senare år har höjningarna varit blygsamma.
Utveckling av energiskatt på el i Sverige 1975-2014.
Däremot betalar inte alla konsumenter lika mycket i energiskatt enligt Lag (1994:1776) om skatt på energi – 11 kap. I vissa nordliga kommuner betalar man en lägre energiskatt (19,4 öre/kWh istället för 29,4 öre/kWh, exklusive moms, under 2015). I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling betalas bara 0,5 öre/kWh, exklusive moms, i energiskatt (vilket motsvarar EU:s minimiskattenivå för yrkesmässig användning enligt energiskattedirektivet). Om man bedriver yrkesmässigt jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk får man energiskatten återbetald med vissa undantag, bortsett från 0,5 öre/kWh.
Under vissa förutsättningar kan vindkraft och solcellsanläggningar idag bli undantagna från energiskatt även om elproduktion och elanvändning sker på helt olika platser. Detta har kunnat utnyttjats framför allt för vindkraftanläggningar av företag, kommuner och fastighetsbolag. Det har med tiden blivit så pass mycket pengar, mer än 100 miljoner kr per år, som undantagits i energiskatt att staten ser en möjlighet att förbättra intäkterna genom att begränsa detta undantag.
Det finns därför ett nytt förslag från Finansdepartementet: “Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi”, som finns på s. 23-25 i “Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016“, utgiven i mars 2015. Förslaget innebär att man vill ta ut energiskatt på el för solcellsanläggningar större än 144 kW och för vindkraftverk större än 80 kW, även om man bara använder elen själv.
Enligt förslaget skulle lagen träda i kraft 1 juli 2016.
Kommentarer
Förslaget påverkar inte småhusägare i och med att det finns en gräns vid 144 kW. Däremot finns flera andra negativa effekter som motverkar en positiv utveckling för solel:
Anläggningar större än 144 kW får energiskatt på egenanvänd el.
En praktisk fråga är hur man tänkt sig att hämta in detta värde. Nätägaren mäter endast eventuellt överskott som matas in till nätet, så det går inte att be nätägaren om det önskade värdet. Om man dessutom använder en del el själv och säljer resten går det inte ens att direkt mäta hur mycket el som är egenanvänd. Den måste beräknas utifrån värdena för bruttoproduktion och överskott som matas in till nätet.
Det riktigt negativa med förslaget är att storleksbegränsningen gäller per juridisk person (organisationsnummer). Det betyder att exempelvis landsting, kommuner och fastighetsföretag snart skulle komma upp i taket på 144 kW. Eftersom dessa äger många fastigheter lämpade för solel, där man skulle få en hög egenanvändning av elen, skulle det ge en rejäl törn åt den växande svenska solcellsmarknaden och man skulle inte utnyttja tillgängliga takytor på ett önskvärt sätt.
Det som är väldigt överraskande är dessutom att förslaget är tänkt att gälla även redan uppförda anläggningar! Att i efterhand ändra regler för redan gjorda investeringar är en bildlik dolkstöt i ryggen. Det skapar en stor osäkerhet bland investerare i energiproduktion om det saknas en långsiktighet i de förutsättningar under vilket ett investeringsbeslut fattats.
Jag kan förstå att Finansdepartementet vill sätta stoppa för att man som nu exempelvis företag har kunnat sätta upp ett 2 MW vindkraftverk på en plats och bokföringsmässigt ”använda” elen på en helt annan plats inom företaget. En sådan kvittning per timme har gjort att man kunnat slippa energiskatt på miljonbelopp för den el som producerats av det stora vindkraftverket. Men i det lagda förslaget har Finansdepartementet gått för långt i sin iver att driva in skattepengar till staten.
Finansdepartementets förslag känns ologiskt och visar dessutom att finans- och energipolitik för solenergi går i otakt. Solelproduktion har för närvarande ett signifikant stöd genom investeringsstöd, skattereduktion för el som matas in till nätet och elcertifikat. Med det nya förslaget ger regeringen med ena handen till de mindre solelproducenterna och tar med den andra från de större solelproducenterna… Oförutsägbarheten i politiken skapar en oönskad osäkerhet för investerare. Om förslaget skulle genomföras skulle det innebära att man rejält hämmar den gryende solcellsmarknaden i Sverige och att det blir direkt kontraproduktivt när det gäller utvecklingen för förnyelsebar energi i form av solel.
Fråga
En huvudfråga är varför man över huvud taget skulle behöva betala energiskatt på egenanvänd el? Vad är den logiska motiveringen till detta? Jag har inte sett någon vettig förklaring till det.
Såg i Vestmanlands Läns Tidning i lördags att landstingsrådet Andreas Porswald (Miljöpartiet) säger att det “..är det orimligt att man ska behöva betala skatt på saker man själv både producerar och använder”. Uppenbarligen tänker även våra politiker olika…
Förslag
Energiskatt bör inte behöva betalas på egenanvänd solel oavsett storlek på solcellsanläggningen om elen produceras och används inom ett icke-koncessionspliktigt nät.
Diskussion
En fråga är hur egenanvändningen ska definieras och avgränsas. Att som idag kunna äga produktion i Kiruna och kvitta det mot användning inom företagets byggnader i Malmö verkar inte logiskt för mig.
Mera logiskt är att sätta gränsen per byggnad, fastighet (fastighetsbeteckning, som kan ha flera byggnader i form av exempelvis bostadhus, garage och förråd) eller inom ett icke-koncessionspliktig nät där man själv har ansvaret ( = inom anslutningspunkten). Ett icke-koncessionspliktigt nät ligger väl oftast inom endast en fastighetsbeteckning, så det blir väl oftast samma sak. För ett småhus är det icke-koncessionpliktiga nätet inom huset och fram till anslutningspunktern, som i vårt fall är i ett skåp på en trästolpe utanför vårt hus. Om man inte utnyttjar något koncessionspliktigt nät, där nätägaren har ansvaret, är det egenproducerat och egenanvänt inom det man själv äger, utan att man utnyttjat något som man inte själv äger. Jag tycker därför att det är en logisk avgränsning med en princip som går lätt att motivera.
När det gäller effektgräns tycker jag inte att man ska behöva sätta någon effektgräns om man håller sig inom ett icke-koncessionspliktigt nät. Jag ser inget problem med att exempelvis en stor tillverkningsindustri skulle kunna sätta upp stora solcellsanläggningar och inte behöva betala energiskatt, de betalar bara 0,5 öre/kWh i energiskatt idag så de är redan nästan undantagna från energiskatten.
Regelverket bör alltså anpassas så att vi utnyttjar tillgängliga tak- och fasadytor på bästa möjliga sätt för solenergiproduktion. Minns att solceller på byggnader inte exploaterar någon ny mark, att inga nya elkablar eller vägar behöver dras och att det inte blir några överföringsförluster eftersom elen används där den produceras.
Låt oss därför hoppas att Finansdepartementets förslag ändras så att finans- och energipolitik samverkar och inte motverkar varandra.
Tyck till
Om du har synpunkter på Finansdepartementets svar kan du lämna dem senast den 4 maj. Det står att ”Svaren bör lämnas både på papper och per e-post till . Det elektroniska yttrandet bör lämnas i wordformat.”
PS. Media har uppmärksammat förslaget. En passande rubrik hade Aftonbladet den 22 april: “Ibrahim Baylan släckte lampan“.
När man producerar egen solel är tanken att ersätta köpt el med egenproducerad el. Den egenanvända elen får samma värde som den rörliga andelen av elhandel och elöverföring.
För speciellt småhusägare blir det vanligen ett relativt stort överskott av el som man får sälja till en hugad köpare. För vår egen solcellsanläggning var överskottet i genomsnitt 52% för de fyra första driftåren. Vi säljer vårt överskott till Telge Energi, men har Vattenfall som nätägare och OX2 ekonomisk förening som leverantör av den vindkraftel som vi är delägare i.
Johan Lindahl, doktorand vid Uppsala Universitet, har som svensk representant i IEA PVPS Task 1 gjort en uppdaterad sammanställning enligt nedan över hur mycket olika elbolag betalar för det överskott som matas in till nätet. De flesta bolag betalar Nord Pool spotpris (= normalt marknadspris) ± några ören, men det finns även de som betalar ett högre pris. Högst ligger Gotlands elförsäljning som betalar 2 kr/kWh om man köpt solcellssystemet från dem.
Förutom ersättning för elhandeln har du laglig rätt till en energiersättning från ditt nätbolag (Vattenfalls term, olika nätbolag har olika termer). Vi får för närvarande 5,6 öre/kWh från Vattenfall Eldistribution.
Till värdet av överskottselen tillkommer även en skattereduktion på 60 öre/kWh, som infördes från och med 1 januari 2015. Skattereduktion ges för så mycket el som du köper eller som mest 30 000 kWh samt för högst 100 A säkring.
Om du ansökt om godkännande för elcertifikat måste du kontrollera att din elköpare också köper elcertifikaten. Det finns fortfarande elbolag som inte köper elcertifikat från små elproducenter. Ursprungsgarantier har väl egentligen inget värde idag, men det finns i alla fall två bolag som betalar 20 öre/kWh för dem.
Prisuppgifterna enligt nedan är färskvara. Kontrollera därför vilka priser som gäller när du väljer elbolag för din elförsäljning.
Klicka på tabellen och förstora därefter texten för att se den i full storlek.
PS. Under Köpare solel finns även motsvarande tabell för augusti 2014, om du vill jämföra vad som hänt sedan dess.
Elbolagens elhandelspris för överskottsel, elcertifikat och ursprungsgarantier. Sammanställning är gjord av Johan Lindahl, Uppsala Universitet, under april 2015. Tänk på att priserna är färskvara.
Idag lyssnade jag på två intressanta föredrag. Det var först Tomas Kåberger, professor inom Energi och miljö enligt Chalmers hemsida (Industrial Energy Policy enligt hans presentation). Efter lunch var det “research professor” Lawrence Kazmerski, University of Colorado, Department Renewable Energy Initiative, Boulder, USA, som höll en välbesökt öppen föreläsning vid Mälardalens Högskola.
Kåbergers visionära och utmanande föredrag hade titeln ”Global energy solutions. What will be used. Who will invest”.
Han började med att postulera att världens energiproblem är lösta tekniskt och ekonomiskt. Däremot inte organisatoriskt och finansiellt. Kostnadsutvecklingen (lärokurvan) för sol och vind är betydligt snabbare än för konventionella kraftslag. Vi ska därför fortsätta att subventionera dem eftersom de därmed med tiden kommer att bli billigare och mera konkurrenskraftiga än konventionella kraftslag.
Enligt rapporten #2013 Wind technologies market report# från Department of Energy i USA var produktionskostnaden för vindkraft under 2013 i medel 4,7 cent/kWh (33 öre/kWh), med en skattelättnad borträknad. I Danmark är kostnaden för landbaserad vindkraft ungefär halva den för ny kol- eller gaskraft. Vindkraften svarar för ungefär 40% av elkonsumtionen i Danmark. Kostnaden för vindkraft har minskat med 26% sedan 2008.
Installationen av solceller har en ändå högre ökning i installationstakten än vindkraft (från en lägre nivå). Tyskland har bekostat en stor del av industrialiseringen av solceller genom deras stöd till solel i form av inmatningstariffer (”feed-in tariffs”). ”Germany has saved the world” som Kåberger uttryckte det. I USA installeras ett takbaserat solcellsystem var tredje minut, i Japan ett varannan minut och i Bangladesh ett varje minut. De har de tyska hushållen (som tagit kostnaderna för industrialiseringen) att tacka för denna snabba utveckling.
Den starka frammarschen för vind- och solkraft kan inte stoppas! Men den kan fördröjas av regelverk och (politiska) beskattningar.
Kazmerskis föredrag hade titeln ” Photovoltaics Technology: History, Origins, Status, and Future Directions”. Det blev mest fokus på historia och status, mindre på framtiden eftersom tiden inte riktigt räckte till. Han hade lyckats få med sig många solcellsprylar på sin resa från USA. Bland annat en skalenlig modell av satelliten Vanguard 1! Det var den första satellit som fick sin elförsörjning från solceller. Satelliten skickades iväg den 17 mars 1958. Den vägde 1,47 kg och hade en sändare på 5 mW. Eftersom man inte trodde att solcellerna skulle klara sig helskinnade upp i rymden hade den även batterier. Batterierna klarade elförsörjningen i två veckor. Därefter tog solcellerna över. Den solcellsförsörjda sändaren fungerade i nästan åtta år! Sedan blev sändarens elektronik utslagen av strålningen i van Allen-bältet (solcellerna fortsatte att fungera?).
2014 blev ett nytt rekordår för solceller. 39,918 GW installerades i världen. Kina svarade för 55,7% av modultillverkningen och Taiwan för 21,6%. De tre största modultillverkarna var de kinesiska företagen Trina Solar (3,61 GW), Yingli Green (3,3 GW) och JinkoSolar (2,90 GW). Tillverkningen ger relativt blygsamma 3-4 jobb/MW. Resten av värdekedjan inklusive installation ger betydligt fler jobb, 40-60 jobb/MW.
Kazmerski nämnde att nyckeln till framgång var ”Bankability. The capacity to manufacture or produce a product competitively (i.e., with an acceptable profit).” Han visade en lång lista på amerikanska tillverkare av tunnfilmsmoduler som fanns 2012. Den följande bilden visade statusen 2014 för dessa företag. Då fanns bara ett fåtal företag kvar, med First Solar (tillverkare av CdTe-moduler) i täten.
Flera länder har gjort anspråk på att bli solenergins Saudiarabien enligt rubriker i pressen. Däribland USA, Australien, Indien och Saudiarabien(!).
Som avrundning nämnde han att “Technology going like mad”, men mycket beror på den politik som kommer att föras i framtiden. Han förutspådde att ett nobelpris kommer att utdelas inom solenergi inom 10-15 år. En fullt rimlig spådom!
Vi kom hem från Madeira i natt efter en veckas semester. Var lite körigt dessförinnan så bloggande har gått på sparlåga hittills i april.
När man flyger in mot Funchal på Madeira flyger man över halvön Sao Lourenco i nordost. Där finns ett stort fält av solcellsmoduler. Det var den enda stora solcellsanläggning vi såg under vår resa där vi vandrade 6 mil och åkte bil runt öns södra, västra och östra delar. När vi såg solcellsfältet på nära håll från bilväg visade det sig att det i stort sett låg plant längs den kuperade marken. Den marknära höjden hade gjort att det växte diverse växter mellan modulerna på sina håll. Inte så lätt att komma åt och rensa bort den växtligheten. Växtlighet som ger skuggning minskar solelproduktionen…
På småhusen på Madeira såg vi solfångare på en hel del tak. De hade vanligen tanken för varmvatten på taket intill solfångaren (inga minusgrader på vintern vid kusten!) och de använde självcirkulation enligt principen för “Thermosiphon“. Dessa faktorer gör att detta måste vara billiga system att installera. Vårt hotell, som var fyra år gammalt, hade många solfångare på taket, men det gick inte att se några detaljer på nära håll. Det var säkert ett vanligt solfångarsystem med cirkulationspumpar. Såg vakuumsolfångare på något tak.
Det enda(!) mindre solcellssystem vi såg för hus var vid bostaden för tillsyningspersonalen i naturreservat på Sao Lourenco. Vår drygt 10 år gamla norska guidebok hade skrivit att ett solcellsystem försörjde huset med el. Det hade nog varit så. Vid vårt besök var systemet en eländig syn. Det stod på mark och det hade varit åtminstone sex moduler, men tre var demolerade och låg förstörda på marken. Undrans hur det hade gått till? Kraftig storm på den öppna platsen? Så det solcellssystemet var nog inte i drift eller i vart fall var effekten kraftig reducerad om endast de hela modulerna var i gång.
Vi såg vägskyltar med blinkande LED-lampor som drevs av solceller liksom många solcellsdrivna parkeringsautomater
Idag gjorde Veosol den första servicen på vårt solfångarsystem, som varit i drift 8,5 år. Det var byte av vätskan (Tycofor, en glykolblandning) och justering av tryck i systemet.
I Sverige har solvärme kommit i skymundan av solel. Vi har under de senaste tio åren stött solcellsinstallationer med hundratals miljoner i form av investeringsstöd, medan det blygsamma stödet som fanns till solfångare togs bort vid utgången av 2011. Dessförinnan kunde man till ett småhus få upp till 7 500 kr i stöd för en solvärmeinstallationen. Solcellstödet kan bli 10 000-tals kronor. Dessutom finns stöd i form av elcertifikat för solel och från 1 januari även skattereduktion för överskott av solel. De svenska solfångarinstallationerna har därmed tack vare den förda politiken minskat rejält, medan solceller fått ett stort uppsving. Den enes bröd har blivit den andres död. Den installerade solvärmeeffekten år 2013 var bara en knapp tredjedel av vad den var toppåret 2006, så i svenska solfångarbranschen har vi förlorat arbetstillfällen.
Vi installerade solfångare på vårt hus när vi lät bygga huset 2006. Vi slipper därmed göra tappvarmvatten med elpatron eller vår vattenmantlade braskamin under sommaren. Solfångarna ersätter därmed främst el i vårt fall. Vi bor på landet och kommer aldrig att få någon fjärrvärme. Av någon anledning har man för övrigt inte dragit fram fjärrvärme till ett nybyggnadsområde som kommunen satsar stort på i Gäddeholm där vi bor.
Egenanvändningen av solvärmen är 100% eftersom vi har en ackumulatortank för varmvattnet. Det är en stor skillnad jämfört med vår solel där 52% av solelproduktionen är ett överskott som matas in till nätet. Det finns förstås både för- och nackdelar med solvärme jämfört med solel, men är det inte märkligt att vi satsar så ensidigt på solcellsstöd? Stödet till solfångare borde återinföras.
Lägger in några bilder från Madeira någon senare kväll.
Satte ihop nedanstående lista med fördelar för solenergi i form av solceller (och solfångare). Sådant som har enbart med ekonomi att göra har utelämnats, som det uppenbara att “bränslet” är gratis.
Kommer du på något mer, så skriv en kommentar till inlägget! Det är bra om vi gemensamt sätter även de “mjuka” fördelarna på pränt. Både smått som stort är välkommet.
Varför inget om nackdelar kanske någon undrar? Tja… Solenergi har en sådan enorm potential, mycket större än alla andra energislag tillsammans, att man först bör fundera på vilka fördelarna är. Om de är tillräckligt stora för att vi ska bedöma att det är värt att gå vidare med solenergi i stor skala är de problem som finns på vägen vad gäller teknik och ekonomi värda att lösa. Med stor skala tänker jag mig i storleksordningen 10% av elproduktionen i Sverige till att börja med och i många länder är den framtida potentialen betydligt större. Under 2015 svarade solel för 1,2% av världens elbehov enligt IEA:s Trends 2016 in photovoltaic applications. I många länder svarar solel för mer än 1% av elanvändningen. Honduras låg i topp 2015 med drygt 12%. I andra länder är andelen solel betydligt mindre än 1% (Sverige exempelvis).
Fördelar med solenergi, som inte är direkt relaterade till ekonomi
Kräver ingen aktiv tillförsel av bränsle. Vi slipper miljöpåverkande utvinning och transporter av bränsle.
Finns i mycket större mängd än vi behöver.
Är i princip en oändlig resurs. Solenergi kommer aldrig att bli någon bristvara så länge det finns mänskligt liv på jorden.
Är jämnare fördelad över jordens yta än något annat energislag. Den är därmed väl lämpad för distribuerad el- och värmeproduktion.
Producerar el och värme även där det inte finns något fast elnät.
Är tysta.
Ger inga utsläpp vid användning.
Luktar inte.
Utvinner mera energi per ytenhet än något annat förnyelsebart energislag.
Verkningsgraden är i stort sett densamma för små som för stora solcellsanläggningar eftersom det är likadana solcellsmoduler man använder.
Enkelt att anpassa storleken på en solcellsanläggning efter förutsättningarna eftersom det är modulärt uppbyggt.
Vanligtvis okomplicerat att få bygglov. På småhus behövs vanligen inget bygglov, men detta varierar från kommun till kommun (vilket det inte borde göra…).
Är det energislag som sedan starten 1999 rankats högst när SOM-institutet frågat vilka energislag vi i Sverige vill satsa på. Andelen som vill satsa mer än idag har stadigt legat på ca 75-80% för solenergi.
När det gäller kiselbaserade solceller kommer det inte att bli några problem med brist på råvaran kisel, som är det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan, efter syre.
Frånvaro av rörliga delar gör att behovet av tillsyn och underhåll blir minimalt för fasta solcellssystem.
Om man sätter solceller på byggnader
Exploateras ingen ny mark.
Påverkas inte landskapsbilden.
Behövs inga nya kraftledningar till byggnaden.
Behövs inga nya vägdragningar.
Blir det inga överföringsförluster eftersom elen produceras där behovet finns. År 2011 uppskattades överföringsförlusterna i svenska elnätet till 9 TWh och fjärrvärmenätets förluster till 6 TWh (Energiläget 2013, Energimyndigheten). De genomsnittliga överföringsförlusterna i det svenska elnätet var därmed 6,2% år 2011, då den svenska elproduktionen var 146 TWh enligt Energiläget 2012.
Om man producerar sin egen solenergi
Ökar förståelsen av energi. Kan leda till att man blir bättre på att spara energi.
—Resultat av SOM-institutet fråga om hur vi vill satsa på olika energislag. Källa: Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999 – 2014.
Ursprungsgarantierna infördes i december 2010. Ursprungsgarantin anger vilken energikälla som har använts för elproduktionen. Ursprungsgarantier utfärdas för alla typer av elproduktion. Man ansöker om tilldelning av ursprungsgarantier hos Energimyndigheten, på samma sätt som för elcertifikat. Efter godkännande om tilldelning får man en ursprungsgaranti för varje producerad MWh.
Under 2014 utfärdades 145,6 miljoner ursprungsgarantier i Sverige. Av dem var 7 944 för solel. Under 2014 matades 12,36 GWh solel in till nätet, se inlägget ”Hur mycket solel matas in till nätet?”. Det skulle ha gett 12 360 ursprungsgarantier under 2014 om alla hade ansökte om godkännande för tilldelning av ursprungsgarantier. Eftersom alla inte ansökt om godkännande ”saknades” 12 360 – 7 944 = 4 416 (36%) ursprungsgarantier för solel under 2014.
Utfärdade ursprungsgarantier i Sverige 2014. Källa: Cesar, Energimyndigheten.
Det bör påpekas att det är endast ursprungsgarantierna för sitt överskott man ska sälja som ägare av en solcellsanläggning. Om man säljer ursprungsgarantierna för den solel man använder själv skulle det bokföringsmässigt betyda att man överlåter till någon annan att “använda” denna solel. Det borde betyda att den egenanvända elen skulle bokföras som svensk residualmix istället eftersom dess ursprung skulle bli ospecificerad. 2013 bestod svenska residualmixen av 55,1% fossilt, 35,4% kärnkraft och 9,5% förnybart enligt Energimarknadsinspektionen. Residualmixen förklaras av Energimarknadsinspektionen som “den tekniska term för el som spåras implicit och är ett resultat av nationell elstatistik. Den implicit spårade residualmixen adderat med den explicit spårade elen motsvarar den totala energiförbrukningen inom en domän.”. Gävle energis förklaring är lättare att tolka för de flesta: “Residualmixen består av den el som ”blir över” när all el som spårats med hjälp av ursprungsgarantier räknats bort.”.
Värde
När det gäller elcertifikat finns statistik för vilka priser elcertifikaten handlas för från Cesar, hos Energimyndigheten. När det gäller ursprungsgarantier finns ingen öppen prisstatistik för ursprungsgarantier från solel. Enligt uppgift från Energimyndigheten är det i dagsläget inte möjligt för Energimyndigheten att samla in dessa prisdata eftersom det inte finns stöd i lagen om ursprungsgarantier för el för att göra det. Elcertifikatpriserna används för att beräkna kvotpliktsavgifter, men för ursprungsgarantier finns inget sådant syfte, varför någon sådan regel inte infördes i lagen.
Vi säljer vår överskottsel, ursprungsgarantier och elcertifikat till Telge Energi enligt ett femårsavtal tecknat i december 2011. Vi får totalt 1,50 kr/kWh. I år var det första gången de angav något pris för ursprungsgarantierna. I ett mail fick vi uppgiften ”Ersättningen för produktion 2014 sätts in på ditt konto i slutet av januari 2015. Leveransen och ersättningen är uppdelade i 3 delar el, elcertifikat och ursprungsgarantier. Varje del ersätts med 50 öre/kWh.” En annan producent som också säljer till Telge Energi fick 3×43 öre/kWh för 2014. Våra priser på 50 respektive 43 öre/kWh för ursprungsgarantierna och elcertifikaten verkar vara schabloner, som inte är direkt kopplade till ett verkligt värde.
Johan Malinen på Energimyndigheten anger 1-10 kr per ursprungsgaranti för vind och vatten, vilket gör 0,1-1 öre/kWh. Svensk Kraftmäkling mäklar ursprungsgarantier men det finns ingen öppen prisstatistik hos dem.
På Guarantees of Origin – EEX (European Energy Exchange) finns prisstatistik för ursprungsgarantier för vatten- och vindkraft, se nedanstående diagram. Nordisk vattenkraft (Nordic Hydro) har senaste 1,5 åren haft ”settlement prices” på 0,055-0,17 Euro/MWh och vindkraft (Northern Continental Wind) på 0,21-0,30 Euro/MWh under senaste tre månaderna (hittar ingen äldre statistik). Detta gör 0,5-2,8 kr/MWh och högst 0,28 öre/kWh för vind- eller vattenkraft under de angivna perioderna. En fråga är hur stora handelsvolymer priserna baseras på. Tittar man ”Volume” för vindkraft 2014 står det 0 för årets alla dagar enligt den Excel-fil man kan ladda ner. För vattenkraft var det bara under fem dagar det fanns någon ”Volume” under 2014 och under dessa dagar var volymen totalt bara 102 000.
Man ska inte räkna med att skära guld med täljkniv när det gäller ursprungsgarantierna. En liten brasklapp måste dock kastas in när det gäller ursprungsgarantier för solel eftersom öppen prisstatistik saknas. Om du sålt ursprungsgarantier för solel och vill dela med dig av det pris du fått får du gärna skriva en kommentar om det!
Ursprungsgarantier som styrmedel?
Man skulle kunna tänka sig att om det blev stor efterfrågan på en viss typ av elproduktion skulle det höja priserna för ursprungsgarantierna och därmed öka lönsamheten och bidra till en ökad utbyggnad av denna elproduktion. Men ursprungsgarantierna med dessa låga värden har rimligen än så länge inte haft någon märkbar påverkan på Sveriges elproduktionsmix, det är elcertifikatsystemet som står för denna påverkan.
Har du åsikter om ursprungsgarantier?
Den 17 april bjuder Energimyndigheten in intresserade att delta i det andra referensgruppsmötet om systemet för ursprungsgarantier för el och ursprungsmärkning av el.
De första resultaten för 2014 har publicerats i ”Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014”. Den sedvanligt kompletta och gedigna rapporten publiceras senare i år. Statistiken har samlats in av Johan Lindahl, doktorand vid Uppsala Universitet och svensk representant i IEA PVPS Task 1, via en enkät till de svenska installatörerna och försäljarna av solceller.
Installerad effekt
36,2 MW solceller varav 35,1 MW nätanslutna installerades i Sverige under 2014. Under 2013 installerades 17,9 MW nätanslutna solceller, vilket gör att denna marknad fördubblades under 2014. När det gäller inte nätanslutna solceller var 2014 års 1,1 MW lika med förgående års försäljning.
Totalt är det nu 69,9 MW nätanslutna solceller installerade i Sverige, vilket gör 7 W/innevånare. Dessutom har det sålts 9,5 MW solceller för system som inte är nätanslutna. Om vi antar att de nätanslutna solcellerna ger 900 kWh/kW blir det en möjlig produktion på 63 GWh för dem. Däremot producerades inte så mycket solel under 2014 eftersom många installationer gjordes under året och därmed inte gav full årsproduktion. Under de 10 senaste åren har den slutliga elanvändning i Sverige varit 128 TWh i medeltal. Överföringsförlusterna är helt försumbara för solel och då skulle 63 GWh motsvara 0,05% av Sveriges slutliga elanvändning.
Tyskland har installerat mest solceller i världen. De hade installerat 38,2 GW vid utgången av 2014, vilket gör 474 W solceller/innevånare. 5,8% av elproduktionen under 2014 var solel. Imponerande! Den mycket stora skillnaden mot Sverige beror i först hand på den förda politiken i Tyskland där man gett ett kraftfullt stöd för solcellsinstallationer. En avgörande faktor är också att det elpris konsumenterna betalar är ungefär dubbelt så högt i Tyskland som i Sverige, vilket ökar lönsamheten för solcellsinstallationer. Solinstrålning i norra halvan av Tyskland är ungefär som i södra halvan av Sverige, så det är inte skillnad i solinstrålning som är orsaken till skillnaderna mellan Tyskland och Sverige.
Priser
Enkätsvaren visade att nätanslutna villasystem med en storlek upp till 20 kW uppgavs ha ett pris på mellan 14 600 och 25 000 kr/kW, inklusive moms, med ett medel på 19 000 kr/kW. Det är lägre priser än de som finns hos elbolagen enligt inlägget ”Vad kostar solceller – uppdatering 20150309”. Jag tror inte att man ska haka upp sig alltför mycket på skillnaderna eftersom det finns en stor spridning i prisuppgifterna. Det kan finnas flera orsaker till skillnader mellan enkätens och elbolagens prisuppgifter.
Enkäten bygger på uppgifter från många fler installatörer än uppgifterna från de 13 elbolagen, vilket borde ge bättre statistisk noggrannhet.
Enkätsvaren ger bara ett pris i ett effektintervall. Priset beror dock på den installerade effekten, med sjunkande pris för ökad effekt på anläggningen om alla andra förutsättningar är lika.
Elbolagen gör ett påslag på priserna från sina underleverantörer, för att de sköter en del av kundkontakterna.
Vad som ingår i priset. Priserna anges för nyckelfärdiga anläggningar, men i den “finstilta” texten finns det säkert skillnader under vilka förutsättningar det angivna priset gäller. När det gäller elbolagens priser kan exempelvis frakt och transport ingå om installationen är inom ett visst avstånd, men tillkomma på längre avstånd.
Intressant är att konstatera att man enligt enkätsvaren uppger att priserna fortsatt att minska jämfört med 2013, men inte alls i samma takt som tidigare.
Arbetstillfällen
Antalet helårsarbeten uppskattades till ca 700 vid det gånga årsskiftet enligt de rapporterade enkätsvaren, vilket var en ökning jämfört med föregående år. En mycket stark ökning av antalet arbetstillfällen har skett hos installationsföretagen sedan 2010. Hos tillverkande företag noterades en liten ökning jämfört med 2013, vilket var glädjande att se då trenden under 2010-2013 har varit vikande varje år, i takt med att modultillverkningen minskat i Sverige. Även antalet sysselsatta med forskning ökar och vi håller tummarna för att det på sikt leder till flera arbetstillfällen inom solcellsbranschen i Sverige.
En sektor som helt saknas är service. Eller rättare sagt “göms” väl den hos installatörerna, men det ger också en positiv vink om att solceller inte behöver mycket underhåll.
Vi får ägna ett stort tack till de som svarat på enkäten och Johan Lindahl för en bra sammanställning. Det är av stor vikt för företag och beslutsfattare på olika nivåer att vi har bra statistik.
Installerad effekt av solceller i Sverige under åren 1992-2014. De som anges som fristående är sådana som inte är nätanslutna. Källa: Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014.
Prisutveckling för nyckelfärdiga solcellsanläggningar i Sverige 2010-2014. OBS! Priserna är exklusive moms. Källa: Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014.
Antal helårsarbeten inom den svenska solcellsbranschen 2010-2014. Källa: Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014.
