April månad gav ett nytt rekord med 364,28 kWh (108,4 kWh/kW). Under maj månad gick det åt rakt motsatt håll. Vi producerade 329,95 (98,2 kWh/kW) solel under maj och det var vårt lägsta majvärde hittills och alltså lägre än under april. Åren 2011-2014 gav maj 450 kWh (134 kWh/kW), 445 kWh, 440 kWh, respektive 372 kWh. Våra data för maj under fem år visar att enskilda månader kan ha stora avvikelser från medelvärdet.

Den bästa dagen under maj var 28 maj med 18,25 kWh (5,43 kWh/kW). Rekordet för maj är 20,32 kWh (5,59 kWh/kW) den 26 maj 2011. Det är den enda majdag som vi passerat 20 kWh under en dag.

Diagrammet här nedan visar en jämförelse per dygn mellan maj 2014 och maj 2015. Tog även med ett diagram som visar solelproduktionen per månad sedan starten för vår solcellsanläggning. Klicka på diagrammen för att se dem i full storlek.

Produktionsdata

Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika produktionsdata. Det finns i dagsläget 414 svenska solcellsanläggningar som visar produktionsdata på Sunny Portal och otroliga knappt 194 000 solcellsanläggningar över hela världen! Sunny Portal är den portal som visar flest svenska anläggningar, men det finns ett tiotal andra portal som också visar produktionsdata, se sidan Produktionsdata. Kanske hittar du någon anläggning nära dig att jämföra med!

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Tittade på data för ett av forskningssystemen i MW-parken utanför Västerås. Den ligger bara 10 km fågelvägen från vårt hus, så det borde vara marginell skillnad i solinstrålning. Ett 8,4 kW system med SMA växelriktare som har 97,6% Euroverkningsgrad (vår SMA växelriktare har 96,3%), 19 graders lutning, på tak och söderläge gav 119,0 kWh/kW, 21% mer än hemma oss! Elproduktionen är enligt elmätarvärden.

Vi tappar alltså mycket av vår solelproduktion på grund av takskuggning…

Nu håller vi tummarna för en solig juni!

Jämförelse solelproduktion per dygn under maj 2014 och maj 2015.

Solelproduktion per dygn under 2015 till och 31 maj för vår solcellsanläggning

Det finns en stor brist på aktuell och korrekt information om solceller hos de flesta grupper i vårt samhälle. Det är därför utmärkt att media skriver om solceller. Men när media skriver om solceller utan att låta någon kunnig faktagranska texten finns det dock allt som oftast sakfel eftersom författarna oftast saknar egna erfarenheter av och kunskaper om solceller.

Här ett exempel som jag såg idag. Artikeln ”Fallgropar med solceller” från SvD Näringsliv den 15 maj. Lite kuriosa är att döma av länken hade författaren angett titeln “Så sparar du pengar med solceller” men rubriksättaren tyckte väl att den rubriken var för svag…

• Artikeln inleds med meningen ”Allt fler tycks lockas av tanken på att vara självförsörjande på el.” Jag tycker att det ger fel förhoppningar att leda in tankarna på det spåret eftersom det är helt orealistiskt för de flesta att bli självförsörjande på el med hjälp av solceller om man menar att man skulle kunna säga upp elabonnemanget. Att en del kan producera lika mycket solel som man köper under ett år är en annan sak, man är fortfarande beroende av att köpa el när solen inte lyser.Om man har egen energilagring skulle man kunna bli självförsörjande sommartid, men på vintern skulle det bli mörkt och kallt utan nätanslutning eftersom solinstrålningen är för liten vintertid för att täcka elbehovet.

  Ett normalt småhus använder 4000-5000 kWh per år i hushållsel, det gör ca 300-400 kWh per månad i genomsnitt (utöver detta har dessutom rätt stor andel av småhusen elvärme). Under den gånga vintern producerade vi 253 kWh solel under de fyra månaderna november-februari.

• ”För de som varit snabba med att söka täcker stödet 20 procent av kostnaden för montering och installeringen…”.
  I artikeln nämns dock att det finns ansökningar för 580 miljoner i kö och att det finns 200 miljoner tillgängliga, inklusive de ytterligare 150 miljoner som regeringen utlovade för några veckor sedan. Det betyder att investeringsstödet kommer att gå till de som redan står i kö och för privatpersoner gäller då att de kommer få stöd enligt de regler som gällde när man ansökte om stödet, vilket blir 35% om man ansökte före nyår då de nya reglerna för investeringsstöd började gälla.Med nuvarande budget är det osannolikt att någon privatperson kommer att få enbart 20% i investeringsstöd. Men fortsätt för all del att söka investeringsstöd, det kanske kommer mera pengar i budgeten och det visar att det finns ett intresse för solceller.
• ”Den som anlägger en större solcellsanläggning kan få skattereduktion på 60 öre per kilowattimme för el som återförs till systemet”.
  Det är de mindre solcellsanläggningar som kan få skattereduktion och inte de stora eftersom det finns en gräns på högst 100 A säkring och att man inte kan få skattereduktion för mer el än vad man köper eller högst 30 000 kWh, vilket motsvarar en solcellsanläggning på högst ca 30-35 kW.Skrivsättet ”återförs till systemet” har en oklar syftning, vilket är ”systemet”? Matas in till elnätet är ett tydligare och normalt skrivsätt.
• ”Det går också att som privatperson få ersättning från elcertifikatsystemet. Men för att ersättningen ska ge plus i kalkylen kan det krävas en relativt omfattande elproduktion, eftersom den utrustning som i vissa fall behövs för att mäta är ganska dyr.”
  Författaren missade helt att man kan få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan några extra kostnader. Är man småhusägare blir det stort överskott av el som matas in till nätet. För vår del matade vi in 52% av vår solelproduktion till nätet under de fyra första driftåren, trots att vi inte har större anläggning än 3,36 kW. Vi får elcertifikat för vårt överskott utan några extra kostnader eftersom nätägaren har den timmätning som krävs i anslutningspunkten och att timvärden därmed rapporteras in till Svenska Kraftnät utan att det behövs några extra åtgärder.

  Om man vill ha elcertifikat för hela sin solelproduktion blir det dock för dyrt för de flesta.

• Som exempel nämns ett solcellsystem på 8-10 m2. Det motsvarar 1,2-1,5 kW installerad effekt vid en modulverkningsgrad på 15%. Det är en otypisk storlek. Tittar man statistik för de som ansökt om investeringsstödet ligger medianstorleken på drygt 5 kW (ca 35 m2) för de som fått investeringsstöd och färdigställt sina anläggningar.Däremot är 8-10 m2 mera vanligt för solfångare som ger värme…
• ”Vid en eventuell försäljning tidigare kommer solcellerna att höja värdet på huset.” Skulle vara intressant att veta källan till detta påstående. Som ett exempel har man nämnt en investering på 15 000 kr + moms = 18 750 kr. Det känns högst tveksamt om en sådan liten investering i förhållandet till vad ett hus kostar att köpa (en till flera miljoner i tätbefolkade bygder) höjer husvärdet om man flyttar ifrån huset innan slutet av solcellernas livslängd, som jag brukar anta till 30 år.

Sens moral. Var källkritisk…

Om du vill titta på den 1 MW stora solcellsparken utanför Västerås finns chansen lördag den 23 maj. Då är det öppet hus kl. 11-16. Det är tillsammans med en lika stor solcellspark i Arvika Sveriges största solcellspark och den största i Norden som har solföljare. Ingen som åker bil på E18 mellan Enköping och Västerås kan undgå att se solcellsparken, så det måste rimligen vara Sveriges mest beskådade solcellsanläggning.

Det finns en 3 kW solcellsanläggning vid ABB Corporate Research som är vänd mot E18 och som togs i drift i maj 2005 men jag tror att många missar den anläggningen, som annars skulle kunna vara en konkurrent till den mest betittade solcellsanläggningen i Sverige.

Produktionen från MW-parken kan man se på Solar Edge webbportal under Megawattparken.

I solcellsparken leder Mälardalens Högskola, med mig som projektledare, projektet “Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW solcellspark“. Deltagare är även Kraftpojkarna som byggt och äger parken, Mälarenergi som nätägare och elhandlare samt Energimyndigheten som bidragit med finansiering.

På senare tid har massmedia uppmärksammat Teslas utspel om lagring av el i batterier. För att förstå om det ligger något i vad Tesla säger får man börja med att titta på vad värdet är av egenanvänd respektive sålt överskott av solel. Detta inlägg handlar om detta.

I ett kommande inlägg görs ett överslag för batteriekonomi för solelproducenter, så avvakta gärna med kommentarer angående batterier till det kommande inlägget.

Syfte med egen solelproduktion

Som egenproducent av solel är syftet i första hand att ersätta köpt el med solel. Bor man i småhus blir det dock ett stort överskott som man matar in till nätet och säljer till en elhandlare. I vårt fall hade vi i genomsnitt 52% i överskott under våra fyra första driftår. Syftet med egen produktion för en solelproducent som bor i småhus är dock egentligen inte att bli en elproducent som tjänar pengar på sin elförsäljning, utan elförsäljningen blir mera ett nödvändigt ont eftersom man får ett överskott av solel som man inte kan använda själv.

Många variabler påverkar solelvärdet

Normalläget är att köpt el kostar mer än vad man får när man säljer el på Nord Pool spotmarknad, eftersom vi konsumenter betalar energiskatt, elcertifikatavgift, elöverföringsavgift och moms. Det blir rätt rörigt att reda ut värdet på såld el i nuläget med alla olika varianter som är möjliga med tanke på skattereduktion, om man får elcertifikat eller inte och vilket elhandelspris man får när man säljer sin överskottsel till en köpare.

Inte heller den köpta elen har ett enhetligt pris i Sverige. Olika elbolag har olika priser. Rörligt pris och fast pris är olika. I vissa nordliga kommuner är energiskatten lägre.

Se därför nedanstående priser som exempel, där du själv kan sätta in dina egna värden om de jag använt inte stämmer för dig.

Priser köpt el

När det gäller köpt el har jag använt Kundkrafts lägsta pris för ett fast avtal. Det finns avtal med lite lägre priser, men det finns säkert också många som betalar mer för sin el. För ett fast avtal under 1 år har majpriserna varit 35,05 öre/kWh, exklusive moms, för elhandelspriset hos Kundkraft. Detta är såvitt jag förstår inklusive elcertifikatavgiften som jag satt till 3,0 öre/kWh. OX2 angav den till 3,5 öre/kWh på vår elräkning för april, medan exempelvis Öresundskraft på sin hemsida anger 2,3 öre/kWh från och med 1 april.

När det gäller avgifter till nätägaren har jag använt Vattenfalls priser för område söder där vi bor. Elöverföringen höjdes från och med 1 maj till 20,8 öre/kWh, exklusive moms. Jag har även tagit med fallet att man har en effekttariff där man betalar enligt ett antal timmar under en månad som har de högsta effektuttagen. För en småhusägare som har egen solelproduktion är effekttariffer inte lyckat, eftersom man inte kommer att påverka månadens högsta effekter med solcellerna. Därmed minskar värdet av den egenanvända solelen. Solelproduktionen ger som mest mitt på dagen under soliga dagar, medan man i ett småhus har effekttopparna under kväll eller morgon då solcellerna under de sämsta soldagarna inte kommer att ge något bidrag till att minska effektuttaget.

Vi betalar 29,4 öre/kWh, exklusive moms, i energiskatt under 2015. I vissa nordliga kommuner betalar man en lägre energiskatt, 19,4 öre/kWh. I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling betalas bara 0,5 öre/kWh, exklusive moms, i energiskatt (vilket motsvarar EU:s minimiskattenivå för yrkesmässig användning enligt energiskattedirektivet). Om man bedriver yrkesmässigt jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk får man energiskatten återbetald med vissa undantag, bortsett från 0,5 öre/kWh. Jag tog därför även med ett fall med 0,5 öre/kWh som jag kallat jordbruk, men som även gäller för skogsbruk, vattenbruk, växthusodling och tillverkningsindustri.

Inga fasta avgifter ska räknas in i elpriset i detta fall, eftersom jag utgått från att de fasta elpriserna blir desamma även med egen solelproduktion. Med enbart solelproduktion är det inte realistiskt att kapa elkabeln eller att sänka säkringsabonnemanget. Om man skulle kapa elkabeln skulle det bli både kallt och mörkt på vintern…. Detta eftersom vi i Sverige har för lite solinstrålning för att klara energibehovet i ett småhus vintertid.

Värde egenanvänd el

Värdet för den egenanvända solelen blir för de flesta lika med priset på köpt el. Alla har rätt att få elcertifikat även för den egenanvända elen men de flesta tar inte ut elcertifikat för denna el . Elcertifikatsystemet är inte anpassat för småskalig elproduktion och upplevs av många som krångligt. Dessutom innebär det en kostnad om man vill ha elcertifikat på den egenanvända elen.

För fallet lantbruk antog jag att man bygger en så pass stor solcellsanläggning att det blir lönsamt att ta ut elcertifikat även för den egenanvända elen.

Värde såld överskottsel

När det gäller såld överskottsel är trenden att köparna går mot Nord Pool spotpris. Hittills under 2015 har spotpriset i område SE3 varit i medel 26,1 öre/kWh, exklusive moms. Under 2014 var det 28,78 öre/kWh. Vissa elbolag betalar ett betydligt högre pris än spotpriset, men det tror jag inte kommer att gälla under så lång tid framåt.

Ett antagande är att man får elcertifikat för sin överskottsel, även om det gäller långt ifrån alla idag. Under senaste året har elcertifikaten haft ett medelpris på 18,229 öre/kWh, exklusive moms. Elcertifikat för sin överskottsel kan man få utan extra kostnad, så där finns en lönsamhet för alla som har ett överskott. Jag har även antagit att man får 0,5 öre/kWh för ursprungsgarantier för överskottselen, men det är väl ändå färre som ansökt om godkännande för tilldelning av ursprungsgarantier än när det gäller elcertifikat.

Från nätägaren får man en ersättning som Vattenfall kallar energiersättning, men som heter olika saker hos olika nätbolag. Hittade väl åtminstone en handfull olika benämningar när jag kollade för något år sen, ska det behöva vara så spretigt? Det är en ersättning producenten får för nätbolagens minskade överföringsförluster. Vår överskottsel går till våra grannar istället för att transporteras lång väg från ett kraftverk och då minskar förluster i transformatorer och elkablar under eltransporten. Vattenfall sänkte energiersättningen till 5 öre/kWh, exkusive moms, från och med 1 maj.

Till detta kommer från och med 1 januari 2015 även en skattereduktion på 60 öre/kWh. Man får då ha en säkring på högst 100 A och man får en skattereduktion för högst så mycket el man köper under ett år eller högst 30 000 kWh/år.

Resultat

Resultaten visas i tabellen och diagrammet här nedan. Slutsatsen blir att med elcertifikat för överskottselen och skattereduktion blir värdet av den sålda överskottselen ungefär lika med värdet av den köpta elen, om överskottselen säljs till Nord Pool spotpris.

Om man istället har effekttariff eller är lantbrukare är det idag lönsammare att sälja elen än att använda den själv, om man får skattereduktion. Det är dock ingen som vet hur länge den politiskt beslutade skattereduktionen kommer att finnas kvar och vilken nivå den kommer att ligga på. Livslängden för en solcellsanläggning brukar jag sätta till 30 år. Under livslängden hinner alltså nio regeringar vara inblandade, så alla politiskt betingade villkor kommer säkert att ändras på ett eller annat sätt under denna långa tid.

Från och med 1 januari 2016 kommer kvotplikten i elcertifikatsystemet att höjas och det bör leda till ökade priser för elcertifikaten med tiden. Men man får komma ihåg att man “bara” får elcertifikat under 15 år, det vill säga under halva livslängden för en solcellsanläggning.

Framtid

Många fastnar i en ekonomisk kvicksand i sina resonemang, glömmer att lyfta blicken framåt och glömmer att vi bara är i början av en utveckling mot mera solenergi. På allt fler håll i världen kan egenproducerad solel redan idag konkurrera med priset för köpt el och på en del håll sker det även utan något ekonomiskt stöd.

Vid årsskiftet var 1% av världens elproduktion solel. Tänk på att 60% av solelproduktionen har tillkommit under de tre senaste åren. Tänk också på att solcellssystem blir billigare och att trenden i prisutveckling har varit långt snabbare än för de konventionella kraftslagen. Just därför ska vi fortsätta att ge ekonomiskt stöd till utvecklingen av marknaden solenergi, för att i framtiden kunna konkurrera ut de fossila energislagen som är en ändlig resurs. Solenergin däremot är i praktiken en oändlig resurs som vi tar emot gratis och som är mer jämlikt fördelad över jordens ytan än någon annan energiresurs.

Framtiden ser med andra ord solljus ut och visionen om solceller på alla hus i framtiden rycker allt närmare…

Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Värde av egenanvänd och såld solel.