Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Författararkiv: Bengt

Öppet hus – solel i Ludvika 9 maj

Publicerat av

I morgon är det Öppet hus – solel i Ludvika. En ny solkarta för Ludvika och Smedjebacken kommuner presenteras, det finns en utställning och jag håller ett föredrag om solceller.

I arrangören Samarkands kalendarium kan man läsa “AB Samarkand2015, High Voltage Valley har tillsammans med Ludvika Kommun, Ludvika Hem, VB Energi, STRI, AltPower och Högskolan Dalarna jobbat med projektet ”SolEl i Ludvika – Kapacitetsutveckling”. Projektet finansierats av Energimyndigheten och avslutas nu med ett ”Öppet hus” om solel.”

Info och bilder från evenemanget

Öppet Hus om solel, High Voltage Valley

Solen på taket kan driva din bil hela året, artikel i Dalarnas Tidning.

 

Beräkning av högsta ström och spänning i solcellsanläggning

Publicerat av

Det kom en fråga angående dimensionering med hänsyn till strömmar och toppeffekt hos en solcellsanläggning. Här är en kort beskrivning av hur man räknar ut högsta ström och spänning i en solcellsanläggning.

DC – Likström

En moduls datablad ger högsta möjliga ström (Isc ) och högsta spänning (Voc) vid STC (”Standard Test Conditions”). Vid STC är solcelltemperaturen 25°C, instrålning motsvarande 1000 W/m2 vinkelrät mot modulen och spektrum motsvarande ”air mass” 1,5. Modultillverkaren använder STC vid de ”flashtester” man gör av varje modul.

Ström och spänning har dock ett temperaturberoende så man kan inte använda STC-värdena för att beräkna möjlig ström och spänning i en solcellsanläggning. Temperaturberoendet anges i databladet för modulen. Exempelvis anges för modulen Yingli YLM60 280 W att kortslutningsströmmen Isc = 9,38 A och att öppenkretsspänningen Voc = 39,3 V vid STC samt att temperaturkoefficienterna är 0,05%/°C för Isc och -0,32%/°C för Voc. Det betyder att strömmen ökar något med solcelltemperaturen medan spänningen minskar med ökad solcelltemperatur.

Man får fundera på vilken lägsta respektive högsta celltemperatur man kan förvänta sig vid drift på den aktuella platsen. Låg säga att det är -20°C respektive +60°C. Högsta Isc för en modul blir då 9,38*(1,005^(60-25)) = 9,55 A. Högsta Voc för en modul blir 39,3*(0,9968^(-20-25)) = 45,4 V. Lägsta Voc blir 39,3*(0,9968^(60-25)) = 35,1 V

Om man har en sträng med 10 moduler i serie blir den högsta möjliga strömmen Isc=9,55 A. Samma ström måste gå genom alla moduler eftersom de är kopplade i serie. Högsta möjliga spänning Voc blir 10*45,4 = 454 V och lägsta möjliga spänningen 10*35,1 = 351 V. Om man har två parallella strängar med 10 moduler i serie i vardera strängen blir den maximala strömmen Isc istället 2*9,55 = 19,1 A. Högsta och lägsta spänning blir samma som vid en sträng.

Den Imp (8,91 A för Yingli-modulen) som anges i databladet är strömmen vid maxeffektpunkten vid STC. Strömmen från en solcellsmodul i drift är proportionell mot solstrålningen. Eftersom solstrålningen varierar mycket under en dag kommer även strömmen att variera mycket under en dag. Spänningen Ump (31,4 V för Yingli-modulen) kommer att variera en del beroende på vilken solcelltemperaturen är. Med ökande solstrålning ökar också celltemperaturen, vilket gör att modulspänningen minskar. Om vi använder samma temperaturkoefficient för Ump som för Uoc kommer Ump att bli 36,3 V vid -20°C och 28,1 V vid 60°C solcelltemperatur. Detta gör att modulens effekt minskar med ökande temperatur, vilket framgår av att temperaturkoefficient för Pmp är negativ, -0,42%/°C för Yingli-modulen.

Har man effektoptimerare på modulerna blir det annorlunda eftersom optimerarna justerar utgående ström och spänning från modulerna. I vårt fall med Solar Edge optimerare blir strängspänningen nästan konstant 750 V.

Växelriktare

Den växelriktare man väljer ska förutom högsta effekt även matcha högsta ström och lägsta samt högsta spänningar som det kan bli i solcellsanläggningen. Vanligen väljer man en högsta effekt på växelriktaren som är lägre än märkeffekten för solcellsanläggningen eftersom modulerna i stort sett aldrig når märkeffekten då man i verkligheten inte har STC-förhållanden.

Man får inte överskrida växelriktarens absoluta högsta inspänning som är 1 000 V. Om Voc är 45,4 V enligt räkneexemplet ovan får man ha högst 22 (1000/45,4) moduler i en sträng.

Med hjälp av växelriktarens intervall för ingående spänning för MPP (”Maximum Power Point” = maxeffektpunkt) kan man räkna ut minsta och högsta antalet moduler man kan  ha i en sträng med hjälp av modulernas lägsta och högsta arbetsspänning Ump vid drift, enligt ovan. Exempelvis har SMA:s Sunny Tripower 5000TL ett intervall på 245-800 V. Minsta antalet moduler i en sträng blir 9 (245/28,1 = 8,7, avrundas till närmaste högre heltal) och högsta antalet moduler blir 22 (800/36,3 = 22,1, avrundas till närmaste lägre heltal).

Använder man ett designprogram som exempelvis SMA:s Sunny Design kan programmet välja en lämplig växelriktare eller också kontrollerar programmet att den växelriktare man valt matchar anläggningens ström och spänning, så det är inget man behöver räkna ut själv.

AC – Växelström

Den högsta effekt och ström som anläggningen ger till huset bestäms av växelriktaren. Vår tidigare växelriktare Sunny Boy 3000TL, 1-fas, från SMA gav högst 3 000 W och 16 A enligt databladet. Vår nuvarande Solar Edge SE5K, 3-fas, ger högst 5 000 W och 8 A per fas.

Kablar

Kablarna på DC- och AC-sidan dimensioneras efter de maximala strömmarna. På DC-sidan används dubbelisolerade, UV-beständiga kablar. På AC-sidan ska solcellsanläggningen anslutas till egna säkringar i elcentralen.

PS 7/5: Uppdaterade texten när det gäller antalet moduler.

Solel på idrottsanläggningar – I Västerås i kväll

Publicerat av

Håller föredrag i kväll på Rocklunda, Västerås. Det är en workshop med titeln “Solel på idrottsanläggningar“, anordnad av Förbundet Agenda 21 i Västmanland och Västmanlands Idrottsförbund.

Program

  • Zandra Camber, Västerås Stad, informerar om energirådgivningen.
  • Kenneth Mårtensson berättar om resan med Solel i Sala och Heby ekonomisk förening.
  • Bengt Stridh, Mälardalens Högskola, talar om möjligheter och hinder för solenergi.
  • Diskussion om intresset för solel bland idrottsföreningar

Varberg kommun producerar mest solel i Sverige?

Publicerat av

Linköpings kommun släppte den 11 april pressmeddelandet ”Linköping producerar mest solel” och i ingressen står ”Linköping behåller sin förstaplats på soltoppen i Sverige, genom att vara den kommun som producerar mest solel per år. Det visar ny statistik från Energimyndigheten.”

Stämmer det verkligen? Nja, det är nog snarare en klassisk sammanblandning av effekt och energi.

Energimyndighetens statistik visar antalet solcellsanläggningar och installerad effekt (kW) den 31 december 2016. Däremot visar statistiken inte hur mycket energi (kWh solel) som produceras, ett sakfel i Linköpings pressmeddelande. Någon produktionsstatistik för solel finns inte för Sverige och därför går det inte att med säkerhet att säga vilken kommun om producerar mest solel, det får bli en rimlighetsbedömning.

Statistik

Om vi tittar på kommuntoppen hade Linköping kommun 5 364 kW installerad effekt vid årsskiftet, tätt följd av Varberg kommun med 5 229 kW. Linköping hade alltså 2,6% mer installerad effekt. Det finns dock två brasklappar med denna statistik:

  1. Det har visat sig att det saknas en del solcellsanläggningar i Energimyndighetens statistik och hur det eventuellt påverkar skillnaden i installerad effekt mellan de två kommunerna går inte att säga.
  2. I statistiken som finns på SCB:s webb saknas den totala installerade effekten i 50 kommuner på grund av sekretesskäl. En av dessa kommuner är Stockholm, som har 3 496 kW installerad effekt i effektklassen 20–1000 kW, däremot går det inte att se hur mycket som är installerat i effektklassen mindre än 20 kW. Linköping har 3 788 kW i effektklassen 20–1000 kW och 1 576 kW i effektklassen mindre än 20 kW. Med stor andel boende i flerfamiljshus i Stockholms kommun och därmed lägre andel boende i småhus som står för merparten av solcellsanläggningarna i effektklassen 0–20 kW är det rimligt att tro att den installerade effekten i Stockholm är mindre än i Linköping.

Utbyte

Den fråga som måste besvaras för att veta hur mycket solel som produceras är hur utbytet för solcellsanläggningar är i Linköping respektive i Varberg kommun. En beräkning med PVGIS visar att med optimerad orientering producerar man i genomsnitt 959 kWh/kW,år i Linköping och 1 020 kWh/kW,år i Varberg, det vill säga 6,4% högre utbyte i Varberg.

Beräkningar har en viss felmarginal, de beror på hur bra väderdata man använder, men det känns rimligt att ett kustnära läge har ett högre utbyte än inlandet i Östergötland enligt SMHI:s solinstrålningskarta för Sverige. Faktorer som påverkar utbytet är att de installerade anläggningarna har olika orienteringar som skiljer sig från den optimerade och att de har olika påverkan av skuggning. I Varberg finns dock Sveriges största solcellspark Solsidan på 2,7 MW, vilken ensamt svarar för 52% av den installerade effekten i Varbergs kommun. Den är fristående på mark och har en utmärkt orientering med skuggfritt läge. Solcellsparken blir därmed en bra indikator på hur mycket solel som produceras i Varberg. Hörde en andrahandsuppgift om att den möjligen kan nå 1 100 kWh/kW första året.

Varberg i topp?

Ovanstående talar för att Varberg är den kommun som producerar mest solel per år för tillfället, med Linköping som god tvåa.

Hur mycket solceller installerades i Sverige 2016?

Publicerat av

Fick en fråga igår om hur mycket solceller som installerades i Sverige under 2016 med tanke på den statistik som släpptes i fredags från Energimyndigheten och SCB och som angav att 141 MW var installerat vid årsskiftet. Eftersom det var första året som statistiken insamlad från nätägaren redovisades går det inte att med hjälp av denna statistik säga hur mycket som installerades under 2016.

Svenska Kraftnäts statistik visar att 50,98 GWh solel matades in till nätet under 2016. Under 2015 var inmatningen till nätet 28,95 GWh. Det var alltså en ökning med hela 76% under 2016. En hake med denna statistik är att vi inte vet hur mycket av den producerade solelen som var egenanvänd (och som därmed inte kommer med i Svenska Kraftnäts statistik) och därmed inte om 76% är representativt för marknadsutvecklingen under 2016.

60 MW installerat under 2016??

Om egenanvändningen var lika hög under 2016 som under 2015 skulle den installerade effekten ha ökat med 76% under 2016 och varit 80 MW vid utgången av 2015 om 141 MW var installerade vid senaste årsskiftet. Därmed skulle 61 MW ha installerats i Sverige under 2016. Det kan vara ett rimligt tal, MEN det har osäkerheter:

  • Enligt föregående blogginlägg verkar 141 MW vara ett för lågt värde, då vissa solcellsanläggningar saknas i den nya statistiken. Ett högre värde för installerad effekt skulle ge ett högre värde för installationer under 2016, om egenanvändningen var densamma under 2016 som under 2015.
  • Vi vet inte hur egenanvändningen av solel förändrats från 2015 till 2016, så det är vanskligt att använda Svenska Kraftnät statistik över solel inmatad till nätet som mått på solcellsmarknadens utveckling under 2016.
  • Finns några osäkerheter i Svenska Kraftnäts statistik för inmatad solel? Jag vet inte. Men det är förhållandevis små elmängder i det stora hela och kanske kan mätfel inverka på noggrannheten?
  • Fördelningen i tid av installationerna under 2015 respektive 2016 påverkar hur mycket solel som producerades på årsbasis (PS 6/4).

80 MW installerat vid utgången av 2015 är långt ifrån de 115,75 MW nätanslutna solcellsanläggningar som rapporterats i National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2015 från IEA PVPS, där det angavs att 45,81 MW nätanslutna solcellsanläggningar installerades under 2015.

Mer än i Spanien!?

Tills vidare får vi hålla till godo med den osäkra uppskattningen att ca 60 MW installerades under 2016 i Sverige. Om det stämmer är det nytt svenskt rekord och vi installerade i sådana fall mer än Spanien ifjol! Vid IEA PVPS Task 15 mötet i Madrid för tre veckor sedan fick vi veta att 55 MW installerades i Spanien under fjolåret. Efter sagolika 2,7 GW installerade i Spanien 2008 har marknaden gått en kraftig kräftgång. Ser just att även under 2015 installerade vi mera i Sverige än Spanien. Överraskande…

Ny statistik för solceller – minst 141 MW installerat i Sverige

Publicerat av

Energimyndigheten och SCB publicerade igår ny och efterlängtad statistik för svenska nätanslutna solcellsanläggningar. Den nya statistiken visar antal nätanslutna anläggningar och installerad effekt per kommun och län. I statistiken ingår alltså inte solcellsanläggningar på sommarstugor etc. som inte är anslutna till elnätet.

I hela riket anges att 140 862 kW var installerat i 10 352 anläggningar vid utgången av 2016, vilket motsvarar 14,1 W per invånare. 87% av anläggningarna har en installerad effekt på mindre än 20 kW och de svarar för 52% av den totala installerade effekten.

Se nedanstående tabeller för mera statistik.

Tabell 1. Antal solcellsanläggningar och installerad effekt i Sverige per effektklass den 31 december 2016.

Effekt (kW) Antal Andel Installerad effekt (kW) Andel
< 20 8 998 87% 73 703 52%
20 – 1 000 1 351 13% 62 442 44%
> 1 000 3 0,03% 4 718 3%
Totalt 10 352 140 862

Installerad effekt

Sett till installerade effekt ligger Skåne län i topp med 20 484 kW. Lägst är det i Västerbottens län med 810 kW. En brasklapp för att Norrbottens län saknas i statistiken, man kan misstänka att de ligger lägre än Västerbotten.

Linköping är den kommun som har mest installerad effekt, 5 364 kW, följt av Varberg med 5 229 kW och Uppsala med 4 419 kW. Även här en brasklapp då 50 kommuner saknas i statistiken.

Räknat per invånare ligger Hallands län i topp med 42,9 W. Minst har Västerbottens län med 3,0 W per invånare.

Bland kommunerna är 84,5 W per invånare i Varberg i topp, följt av 75,1 W i Vadstena och 64,1 W i Essunga.

Antal anläggningar

Flest anläggningar finns i Västra Götalands län, 1592 stycken. I Västerbottens län är det 69 stycken, möjligen kan det vara än färre i Norrbottens län, som saknas i statistiken.

Om man tittar på kommunerna toppar Norrtälje med 424 anläggningar, följt av Uppsala med 315 och Göteborg med 272. Minns dock att 50 kommuner saknas i statistiken.

Tabell 2 Antal solcellsanläggningar och installerad effekt per län och per invånare den 31 december 2016. Data för befolkningsmängd per län hämtade från SCB.

Antal Effekt (kW) Effekt per invånare (W)
Riket 10 352 140 862 14,1
Stockholms län 1 393 15 588 6,9
Uppsala län 522 7 249 20,1
Södermanlands län 407 7 505 26,1
Östergötlands län 837 15 082 33,4
Jönköpings län 489 7 500 21,3
Kronobergs län 268 3 853 19,8
Kalmar län 364 4 900 20,2
Gotlands län 242 2 281 39,3
Blekinge län 209 3 238 20,4
Skåne län 1 291 20 484 15,5
Hallands län 819 13 756 42,9
Västra Götalands län 1 592 17 703 10,6
Värmlands län 242 2 562 9,2
Örebro län saknas saknas –
Västmanlands län 364 6 179 23,1
Dalarnas län 295 2 546 8,9
Gävleborgs län 145 1 270 4,5
Västernorrlands län 185 2 373 9,7
Jämtlands län 252 1 850 14,4
Västerbottens län 69 810 3,0
Norrbottens län saknas saknas –

 

Tabell 3 Tio i topp bland kommuner med flest solcellsanläggningar.

Kommun Antal solcellsanläggningar
Norrtälje 424
Uppsala 315
Göteborg 272
Linköping 267
Gotland 242
Kungsbacka 217
Varberg 204
Västerås 183
Halmstad 166
Falkenberg 137

 

Tabell 4 Tio i topp bland kommuner med mest installerad solcellseffekt.

Kommun Installerad effekt (kW)
Linköping 5 364
Varberg 5 229
Uppsala 4 419
Göteborg 3 785
Västerås 3 501
Kungsbacka 3 168
Helsingborg 3 051
Halmstad 2 696
Malmö 2 608
Jönköping 2 430

 

Tabell 5 Tio i topp bland kommuner med mest installerad solcellseffekt per invånare. Data för befolkningsmängd per kommun hämtade från SCB.

Kommun Installerad effekt per invånare (W)
Varberg 84,5
Vadstena 75,1
Essunga 64,1
Simrishamn 64,0
Katrineholm 62,7
Boxholm 59,2
Ödeshög 57,2
Heby 55,5
Uppvidinge 46,9
Mönsterås 46,9
Sverige 14,1
Danmark 149 (6 mars 2017)
Tyskland 497

Om statistiken

Statistikens framtagning beskrivs i de två dokumenten ”Statistikens framtagning” och ”Kvalitetsdeklaration”. En förfrågan har ställts till landets alla nätägare, drygt 160 stycken. Det var obligatorisk att svara på enkäten, men 2% av företagen gav inget svar. Man anger svarsfrekvensen som ”god” och att bortfallet har ”ringa betydelse på resultat”.

Vidare anges att ”Den osäkerhetskälla som bedöms påverka mest är brister i rapporteringen, det vill säga mätfel. I huvudsak orsakas bristerna av att rapporteringsskyldiga, på grund av okunskap, glömska eller andra skäl antingen avstår från att rapportera förändringar eller lämnar felaktiga uppgifter”.

Statistiken är tänkt att uppdateras årligen.

Insamlade data

De data som samlats in är antalet anläggningar och deras sammanlagda effekt per kommun och län. De effektintervall som valts i insamlingsformuläret är ”Mindre än 20 kW”, ”Mellan 20-1000 kW” (svag svenska, borde stå 20-1000 kW) och ”Mer än 1000 kW”.

Varför man valt just dessa intervall framgår inte. När det gäller det lägsta intervallet har det sannolikt att göra med att det intervallet använts i de svenska nationella rapporterna i IEA PVPS Task 1.

Brister i statistiken

När jag idag tog ut statistik saknades vissa värden

  • Riket. Hur många solcellsanläggningar som saknas och vilken effekt de har tillsammans är oklart.
    • 2% av nätägarna svarade inte i undersökningen.
    • Svensk Solenergi har genom en närmare undersökning dessutom påvisat att anläggningar fattas i statistiken även hos de nätägare som svarat.
      Det är uppenbarligen så. Tittar man på Arvika kommun anges att 217 kW är installerat, men där finns sedan 2015 en anläggning på 1 000 kW som saknas.
      Enligt en enkät till nätägarna som Solar Region Skåne gjort var den installerade effekten i Skåne 23 487 kW i slutet av 2016. Från SCB:s statistiksida får man 20 484 kW i Skåne län. Samma metod, men 15% högre värde i Solar Region Skånes enkät. Hur förklarar man det?
  • Län. Inga värden angavs för Norrbottens och Örebro län när man söker på län och totalvärden. Det gjorde att 367 anläggningar med en sammanlagd effekt på 4 133 kW (3%) saknades i länsstatistiken. Söker man på alla effektklasser visas värden för mindre än 20 kW för både Norrbotten och Örebro län, men inga värden visas för intervallet 20-1000 kW.
  • Kommuner. För 50 av 290 kommuner saknades värden när man söker på kommun och totalvärden. Möjligen kan det bero på att några kommuner saknar solcellsanläggningar, men det kan inte vara fallet för exempelvis Stockholm, Södertälje och Eskilstuna. Jag räknade bort att Heby kommun fanns angiven på två ställen med olika kommunkoder. Detta gjorde att 1 418 anläggningar med en sammanlagd effekt på 22 410 kW (16%) saknades i kommunstatistiken. Söker man på exempelvis Stockholms kommun och alla effektklasser visas värden för intervallet 20-1000 kW men inte för mindre än 20 kW. För Eskilstuna är det tvärtom.

PS. Se förklaring till de saknade värdena enligt nedan i kommentar från SCB.

Avvikelse från tidigare statistik

I rapporten National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2015 från IEA PVPS angavs att Sverige hade 115,75 MW nätanslutna solcellsanläggningar vid utgången av 2015 och att 45,81 MW installerades under 2015. Om vi antar att minst lika mycket installerade under 2016 borde den sammanlagda installerade nätanslutna effekten vara minst ca 160 MW, vilket gör en skillnad på minst ca 20 MW jämfört med den igår publicerade statistiken. Skillnaden kan vara ändå större om den installerade effekten ökade under 2016 jämfört med 2015, vilket kan vara fullt rimligt.

I IEA-rapporten användes en metod med en frivillig enkät till svenska leverantörer av solcellsanläggningar och med en sådan metod finns en del felkällor (exempelvis: alla leverantörer får inte enkäten, svar uteblir, noggrannheten i svaren kan variera, viss risk för dubbelräkning och direktimport av privatpersoner saknas). Det är även en metod som inte är långsiktigt genomförbar. Därför bör den av Energimyndigheten använda metoden, som jag och andra förordat, att ta in uppgifterna från de svenska nätägarna vara den som ska ge mest korrekta resultat och den som är långsiktigt genomförbar. Men insamlingen av data verkar lida av en del barnsjukdomar. En insamling av data från nätägarna gjordes av Energimyndigheten även för 2015 men dessa data publicerades aldrig vad jag känner till, vilket kan ha att göra med brister i insamlingen.

Installerad effekt

I dokumenten  ”Statistikens framtagning” och ”Kvalitetsdeklaration” skriver man att
“Den installerade effekten motsvarar den maximal energi som solcellsanläggningen teoretiskt kan avlämna under en sekund”.

Den installerade effekten brukar definieras som modulernas sammanlagda märkeffekt . Det blir alltså en DC-effekt. Definitionen ovan kan tolkas som växelriktarens maximala effekt eftersom man skriver solcellsanlägggningen och det är en AC-effekt. Vet inte om det var så man tänkte eller om man har uttryckt sig otydligt.

Modulernas märkeffekt (DC) definieras vid STC (“Standard Test Conditions”), vilket motsvarar en solstrålning på 1000 W/m2 vinkelrät mot modulytan, 25°C solcelltemperatur och ett solspektrum vid ”air mass” 1,5 (motsvarar att solstrålningens gångväg är 1,5 gånger längre genom atmosfären än om den skulle gå kortast möjliga väg genom atmosfären). I praktiken har man dock aldrig eller ytterst sällan dessa förhållanden. Teoretiskt kan modulens angivna effekt bli högre än märkeffekt vid hög solinstrålning och låg lufttemperaturer (vilket ger en låg solcelltemperatur). En solcellsanläggnings effekt har förluster i kablar och växelriktare som gör att den levererade AC-effekten alltid är lägre än modulernas avgivna DC-effekt.

Önskemål

  • De brister som påpekats enligt ovan vid uttag av statistiken bör rättas till så snart som möjligt.
  • Det hade varit önskvärt med en finare indelning i effekterna för att man lättare skulle kunna utskilja olika marknadssegment. Exempelvis ger mindre än 20 kW rimligen fler anläggningar än bara småhus.
    Det är sannolikt få småhusägare som har mer än 10 kW installerat. 10 kW motsvarar ca 60-70 m2 modulyta, beroende på vilken verkningsgrad solcellsmodulerna har, och de flesta småhus har mindre lämplig takyta än så.

Danmark hästlängder före Sverige

Ett föredöme är den danska statistiken från Energinet, motsvarigheten till vår Energimyndighet. Där kan man ladda ner en Excel-fil där effekten anges för varje anläggning, vilket gör att man kan göra den indelning man själv önskar. Uppdateringar görs åtminstone två gånger per år.

Den 6 mars 2017 fanns det 96 294 solcellsanläggningar med en sammanlagd installerad effekt på 854 877 kW. Det gör 149 W per invånare i Danmark, det vill säga en tiopotens mer än i Sverige! Endast 2,6% av solcellsanläggningarna i Danmark har en effekt över 20 kW. 50% av anläggningarna har en effekt på 6 kW. Det beror på att man tidigare hade årsvis nettodebitering för anläggningar upp till 6 kW.

Solcellsanläggningar i Danmark den 6 mars 2017 enligt data från Energinet, Danmark. Observera att y-skalan är logaritmisk.

Tyskland i topp per invånare

Tyskland hade 40,89 GW installerat vid årsskiftet enligt statistik från Fraunhofer ISE, vilket gör 497 W per invånare. De bör ligga i topp i världen per invånare, undantaget möjligen något litet land. När det gäller installerad effekt har Kina gått om Tyskland som världsetta.

Slutsats

Södra Sverige har ungefär samma solinstrålning per år som i norra halvan av Tyskland och som i Danmark. Slutsatsen blir att det finns stor potential att öka antalet solcellsinstallationer i Sverige.

PS 11 maj. SCB uppdaterade statistiken 24 april. Antalet anläggningar minskade då till 10 027 i Sverige. Enligt statistik framtagen av Solar Region Skåne var 23 487 kW installerat i Skåne i slutet av 2016. I SCB:s statistik anges 20 484 för Skånes län. Vad denna relativt stora skillnad beror på är oklart.

IEA PVPS Task 13 – möte i Lugano

Publicerat av

Är i skrivande stund på hotellrum i Lugano efter en middag tillsammans med kolleger i IEA PVPS Task 13

Måndag-onsdag har IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 13 Performance and Reliability of Photovoltaic Systems ett internationellt möte hos SUPSI i Lugano. Från Sverige deltar även Anne Andersson, SP, Johan Paradis Ärlebäck och Linn Andersson (kommer i morgon) från Paradisenergi. 50% av finansiering för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten.

Det är bra att vi svenskar möter solcellskunniga från andra länder för att lära och för att utbyta erfarenheter.

Pratade med Joshua Stein, Sandia National Laboratories i USA, om möjligt samarbete när det gäller dubbelsidiga (“bifacial”) moduler då jag är en av handledarna för industridoktoranden Elin Molin, PPAM, i forskarskolan REESBE. Forskarskolan är ett samarbete mellan högskolorna i Borlänge, Gävle och Västerås.

Pratade även med representanten från Kina. Han berättade att förra veckan var priset på moduler nere i 2,8 yuan/W = 3,9 kr/W i Kina. EU:s minimipriser på moduler som importeras från Kina har hållit modulpriserna uppe i Europa, men dessa minimipriser har väl tappat sin roll när moduler nu importeras billigare från andra länder i Asien till Europa. Hörde från en systemförsäljare nyligen att det fått till effekt att modulpriserna sjunkit signifikant även till Sverige under senaste halvåret. Enligt pvxchange var spotpriser i februari 2017 på tyska moduler lägre än de från Kina. Spotpriserna var dock klart lägre för moduler från sydost-Asien enligt pvxchange

Investeringskalkyl för solceller – Rapport

Publicerat av

I inlägget Produktionskostnad och lönsamhet för solel – Ny mall i september ifjol nämndes att projektet Investeringskalkyl för solceller vid Mälardalens högskola har tagit fram Excelmallar för att beräkna produktionskostnad och lönsamhet för solel.

En rapport från projektet finns nu att ladda ner hos E2B2. Excelmallarna och en länk till rapporten finns på projektets hemsida Investeringskalkyl för solceller. I rapporten beskrivs metoden och en beskrivning görs av alla parametrar och antaganden. Där finns också exempel på känslighetsanalyser som visar hur olika parametrar påverkar produktionskostnaden för solel.

Vad kostar solceller – uppdatering 2017-02-16

Publicerat av

Det har nu gått nästan 11 månader sedan senaste uppdateringen (Vad kostar solceller – uppdatering 2016-03-27).

I diagrammet här nedan visas priser för nyckelfärdiga anläggningar från 14 olika elbolag (varav ett nytt, OX2). Alla priser är inklusive moms.

Alla priser är hämtade från bolagens webbinformation. Hos några elbolag hittades ingen användbar information för deras solcellspaket. Vattenfall angav paketstorleken som antal moduler, men angav ingen total effekt (de gjorde uppdatering av sin webbsida 17/2 och då kunde diagrammet här nedan uppdateras). Hos Fortum och Upplands Energi måste man kontakta dem för att få pris. Uddevalla Energi säljer solcellspaket men i det angivna prisexemplet på deras hemsida framgick inte om installation ingår, så därför tog jag inte med dem. Bauhaus har slutat med solcellspaket.

Det finns förstås många andra företag som erbjuder solcellspaket men det skulle vara en övermäktig uppgift att ta med alla och det känns inte helt rätt om jag skulle välja ut några, utan urvalet fick stanna vid elbolag.

Om du har tips på flera elbolag som säljer solcellspaket och som har prisinformation på sin hemsida får du gärna tipsa mig!

Pristrend

Priserna är hos de flesta oförändrade (Ale El, Bromölla Energi och vatten, Eskilstuna Energi och miljö, Jämtkraft, Mälarenergi, Telge Energi, Varberg Energi och Elverket Vallentuna), medan de hos andra har sänkts (E.ON, GEAB och Kraftringen). Umeå Energi är motvalls med höjda priser. Vattenfall har höjt priserna för de mindre solcellssystemen (2,16-3,2 kW) och sänkt för de större (5,12-7,04 kW),

Som framgår tydligt av diagrammet sjunker priset med systemstorleken. Lägsta priset är hos E.ON med 15 776 kr/kW för 11,6 kW. GEAB har visserligen priset 15 602 kr/kW för ett 13,78 kW paket, MEN deras priser är inte jämförbara med övrigas då resa och transport tillkommer.  Över 10 kW (ca 60-70 m2)  är stort för ett småhus. Går man ner till 5-7 kW är de lägsta priserna ca 19 000 ± 500 kr/kW. De flesta paket ligger dock fortfarande över 20 000 kr/kW.

ROT-avdrag

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Svensk Solenergi har hos Skatteverket fått igenom en schablon på 30% av systempriset för arbetskostnaden. Med en skattereduktion på 30% av arbetskostnaden för ROT-arbete blir därmed totalpriset 9% lägre om man får ROT-avdrag. Detta har fått den förväntade effekten att alla elbolag som anger möjligt ROT-avdrag räknar med 30% i arbetskostnad oavsett vad den verkliga arbetskostnaden är.

Önskemål till elbolagen

När man läser elbolagens texter om solcellspaketen och solenergi är det några saker som är önskvärda:

  • Ange alltid pris utan investeringsstöd och ROT-avdrag först. Hos Telge Energi anger man först priset efter ROT-avdrag. Ange eventuellt pris med investeringsstöd eller ROT-avdrag därefter. Bor man i ett hus som är mindre fem år gammalt kan man inte få ROT-avdrag, så det är inte alla som kan utnyttja ROT-avdrag.
  • Ange paketets effekt med två decimaler. Flera av elbolagen anger ingen eller bara en decimal vilket ger en osäkerhet i det beräknade priset per kW.
  • Ange tillverkare och effekt för de moduler och växelriktare som ingår i solcellspaketen.
  • Lova inte längre livslängd än 30 år. Modulerna har en effektgaranti på 25(-30) år och det är den enda garanti som finns. Det är troligt att modulerna har en längre teknisk livslängd än 25 år, men idag vet vi väldigt lite om hur lång medellivslängden är. Bara ca 1% av de solcellsmoduler som är i drift i världen idag är mer än 10 år gamla. Även om det kan finnas moduler som varit i drift mer än 30 år är de få och är inte tillverkade med exakt samma metod som idag. Bland annat har kislet i solcellerna gjorts tunnare. Detta har medfört att modulerna är känsligare för transport- och hanteringsskador i form av mikrosprickor i solcellerna.

Att tänka på när det gäller prisjämförelser

Man ska ha i minnet att denna jämförelse endast gäller ett litet antal av alla företag som levererar nyckelfärdiga anläggningar. Lägg också märke till att alla elbolag använder underleverantörer för solcellsleveranserna. Bolagen gör ett påslag på priset från underleverantören, en del mer än andra…. Därför kan priset bli lägre om man köper utan denna mellanhand. Det kan löna sig att fråga runt innan man slår till.

I denna prisjämförelse har inte funnits någon möjlighet att i detalj jämföra vad som ingår i de olika erbjudandena. Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera på grund av många olika faktorer som exempelvis:

  • Om allt verkligen ingår i det angivna priset. Exempelvis kan resa och transport tillkomma om ett visst avstånd överskrids.
  • Hos Jämtkraft har man olika priser beroende på om man är elhandelskund eller inte.
  • Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
  • Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad, vilken ger en mindre yta för en given effekt.
  • Val av växelriktare. Tyska världsledande SMA högre pris (och kvalité?) än kinesiska.
  • Modulväxelriktare eller effektoptimerare på modulerna ger ett högre systempris. I bästa fall ger de också en högre elproduktion. Uddevalla Energi anger “Producerar upp till 25 procent mer energi…”, vilket sannolikt är en stor överdrift för de allra flesta installationer. Den största fördelen med optimerare är istället att man får en loggning per modul eller per varannan modul, vilket gör det lätt att se för vem som helst om alla moduler fungerar som förväntat.
  • Val av tillbehör. Elmätare och loggning av uppmätta värden är exempel på tillval som kan kosta extra.
  • Hur komplicerad installationen är, där takkonstruktion, takhöjd, taklutning och närhet till elcentral är exempel på sådant som kan göra skillnad i pris.
  • Kvalité på komponenter och arbete. 30 år i utomhusmiljö är krävande!
  • Garantivillkor.
  • Utseende. Vill man ha modulerna integrerade i tak eller fasad för att få ett snyggare utseende kan det påverka kostnaden.
  • En del hjälper till med ansökning av investeringsstöd, elcertifikat och anmälningar till elbolag, vilket kan göra att man själv slipper sköta administrationen.
  • Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.

Lägre priser för större anläggningar

Det går förstås att hitta exempel på betydligt billigare nyckelfärdiga solcellsinstallationer än de i diagrammet om man bygger större anläggningar. Sveriges största anläggning på 2,7 MW i Varberg, som stod färdig ifjol hade ett pris på 24 miljoner kr, vilket gör låga 8 900 kr/kW, exklusive moms.

Det kan vara värt att nämna att en nyligen genomförd auktion, där lägsta bud vann, i Mexico gav ett pris på US$26.99/MWh, vilket gör fantastiska 24 öre/kWh (vid kurs 9 kr/US$), enligt artikeln “Mexico signs lowest-price solar contracts to date” i PV Magazine. Det är lägre än fjolårets Nord Pool spotpris på 28 öre/kWh i medel i Sverige!

Definition av ett solcellssystems effekt

Märkeffekten för solcellssystemen anges som antalet moduler gånger DC-märkeffekt per modul, exempelvis 20 moduler x 275 W per modul = 5 500 W = 5,5 kW DC (likström). Om man i ett sådant system använder en växelriktare som kan ge 5 kW AC (växelström) blir det den högsta AC-effekt som systemet kan leverera. Vanligen har växelriktaren en lägre effekt än modulerna, eftersom man får en del förluster i kablar och växelriktare samt att modulerna inte ger märkeffekten sommartid.

PS 17/2. Efter detta inlägg kompletterade Vattenfall informationen på sin webbsida och då kunde även Vattenfall läggas in i diagrammet.

PS 20/2. Hade missat att lägga in OX2 i diagrammet, det är fixat nu.

Jämförelse av priser för kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Tipsa gärna om du känner till andra elbolag som levererar solcellspaket. KLICKA på diagrammet för att se det i full skala.

Sänkt energiskatt på egenanvänd solel för de med mer än 255 kW

Publicerat av

Idag publicerade regeringen “Lagrådsremiss om energiskatt på solel“. Regeringen föreslår att om man äger flera solcellsanläggningar med tillsammans över 255 kW installerad effekt ska man från 1 juli 2017 betala 0,5 öre/kWh i energiskatt på egenanvänd solel, istället för full energiskatt. Endast för solcellsanläggningar större än 255 kW ska man betala full energiskatt på egenanvänd el. De som äger anläggningar med mindre än 255 kW är sedan 1 juli 2016 redan befriade från energiskatt på egenanvänd el. När det gäller såld el är det som tidigare slutkonsumenten som betalar energiskatt.

Regeringen skriver även att “Regeringens avsikt är att i nästa steg kontakta EU-kommissionen om ett helt borttagande av skatten samt bedriva påverkansarbete i EU.”

Regeringens förslag innebär att man föreslår en ändring i lagen om skatt på energi.

Den föreslagna lagändringen innebär ingen förändring för mindre solelproducenter, exempelvis småhusägare, men har en stor inverkan för de juridiska personer som idag har flera olika anläggningar som tillsammans har över 255 kW installerad effekt. Den lagändring som gjordes 1 juli 2016 fick hård kritik då man räknade per juridisk person. Det innebar att många kommuner, landsting, större företag etc. kom över gränsen på 255 kW och sedan dess är tvungna att betala energiskatt på egenanvänd solel. Med det nya förslaget kommer man istället att räkna per anläggning, vilket är betydligt rimligare.

De flesta har tyckt att det är mycket ologiskt att betala energiskatt på el man producerat och använt själv utan att den varit inmatad till nätet, det vill säga varit ute på elmarknaden. Det är som att man skulle beskatta egenodlade grönsaker för att ta en liknelse. Att man räknade per juridisk person fick också absurda effekter som att inte ICA (olika juridiska personer) men Coop och Axfood (en juridisk person i Sverige) var tvungna att betala energiskatt på egenanvänd el om företaget installerade mer än 255 kW utspritt på olika håll i Sverige.

Energiskatten baserad på juridisk person motverkade dessutom regeringens mål om 100% förnyelsebar elproduktion 2030, då kommuner, landsting, större företag etc. har goda förutsättningar för solel med stora takytor och stora byggnader med elanvändning och därmed möjlighet till hög egenanvändning av solel.

Många undantag

Energiskatten på el höjdes med 0,38 öre/kWh till 36,88 öre/kWh inklusive moms (29,5 öre/kWh exklusive moms) från 1 januari 2017.

Energibeskattningen är komplex och till synes svårt haltande. Punkbeskattning av el är ingen naturlag. Den infördes 1951. Jag har dock inte lyckats hitta någonstans varför man införde en skatt på el. En gissning är rent fiskala skäl. Statens intäkter för energiskatt på el var 20,4 miljarder under 2015 enligt Ekonomifakta. Det finns dock enligt nedan betydelsefulla undantag där man betalar mindre eller mycket liten energiskatt på el.

Skatteverket skriver i Energiskatt på el:

“El som förbrukas i vissa kommuner i norra Sverige, av kunder inom hushåll och tjänstesektorn, har en lägre energiskatt. Den lägre skatten uppnås genom ett avdrag med 9,6 öre/kWh i deklarationen för energiskatt på el. Om du förbrukar el, men själv inte deklarerar energiskatt på el är det din elleverantör som yrkar avdrag för energiskatten.”

Och Vattenfall i Energiskatt på el 2017:

“Bedriver ditt företag industriell verksamhet, jordbruks- skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, samt förbrukning i datorhallar eller som landström* har du rätt till återbetalning på viss del av energiskatten på er elanvändning från Skatteverket. Återbetalningen är 29 öre/kWh på den ordinarie skattesatsen om 29,5 öre/kWh, så att skatten efter återbetalning blir 0,5 öre/kWh.”

Industrins elanvändning var 49,7 TWh år 2014 enligt Energimyndighetens Energiläget och med en återbetalning på 29 öre/kWh blir det ca 13 miljarder i återbetald energiskatt per år.

Den sänkning av energiskatt regeringen nu föreslår är små rännilar av pengar i jämförelse med ovanstående stora belopp. Om vi antar att solelproduktionen under 2016 var 150 GWh, se gårdagens inlägg Hur mycket solel producerades i Sverige 2016?, att 50% av elen var egenanvänd samt energiskatt på 26,2 öre blir det ca 22 miljoner under 2016 om man skulle räkna på all egenanvänd el, även den som från 1 juli 2016 är undantagen från energiskatt.

Nu ser vi fram mot en rusch för solcellsinstallationer hos kommuner, landsting, större företag, större bostadsrättsföreningar, köpcentrum etc.!

Helg-edge. Aggarösundet i Mälaren 15 januari 2017.