Fick ett förslag att även publicera de inlägg jag gör i Vestmanlands Läns Tidning (VLT) på denna blogg, då det inte är alla som har VLT. Sagt och gjort. Här är det debattinlägg som var infört i VLT igår, den 21 februari. I nedanstående text har jag lagt till en del länkar (blå text), där några kan kräva inloggning till VLT:s e-tidning, i övrigt är texten densamma som i VLT.

Meningen är inte att här starta en debatt om kärnkraft eller inte. Men vi behöver tänka över hur regeringens ensidiga inriktning på framtida kärnkraft skjuter saker på framtiden och tar bort fokus från vad vi kan göra här och nu. Nuvarande politik går åt fel håll när det gäller hur vi ska uppnå våra uppsatta klimatmål. Symtomatiskt är exempelvis att Regeringens klimathandlingsplan saknar förslag för solkraft som jag skrev om 22 december. I ett debattinlägg i VLT den 1 februari skrev jag om att Sverige missar klimatmål för skogen, som handlar om skogens roll som kolsänka. Se även Tomas Ramberg: Kurvan ska dölja att dagspolitiken krockar med målen i DN den 20 februari.

Kärnkraft är inte den enda lösningen

Kärnkraftsvänner i olika inlägg på insändar- och debattsidan vill ha ny kärnkraft men försummar potentialen för alternativa lösningar. De utelämnar också att ny kärnkraft inte löser Sveriges elbehov eller klimatutmaningar under de närmaste tio åren, där energiomställningen till fossilfritt i dag går alldeles för långsamt, och att det skulle bli dyrt för oss skattebetalare.

Sveriges elanvändning kan i de högsta scenarierna fördubblas från 135 terawattimmar (TWh) 2023 till runt 270 TWh 2035 (”Myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektrifiering, Energimyndigheten 2023-12-15). Det beror framför allt på stål- och gruvindustrins omställning från kol och koks till vätgas, framställd genom elektrolys av vatten som kräver mycket el. Regeringen hoppas på ny kärnkraft till 2035, vilket är både optimistiskt och otillräckligt. Hur ska kärnkraftsvännerna producera de ytterligare 135 TWh som kan behövas till 2035?

Ny kärnkraft kostar runt 1 kr/kWh (SVT 2024-01-16), vilket är långt ifrån ”prisvärd elproduktion” som skrivs i ett inlägg. Ny kärnkraft är olönsam på kommersiell grund enligt Vattenfalls vd Anna Borg (Ekots lördagsintervju 2023-12-09) och förklarar varför industrin, som några efterlyser, inte självmant vill satsa på ny kärnkraft.

Kärnkraftsvännerna vill att ”staten” ska bidra till finansiering av ny kärnkraft, en omskrivning för att vi skattebetalare ska stå för de stora subventioner som skulle behövas. Före de tillfälligt höga priserna under 2021–2023 har årsmedel för elspotpriset varit över 50 öre/kilowattimme (kWh) under endast två år under 2000-talet. Om ny kärnkraft skulle få runt 50 öre/kWh i spotpris behöver den subventioneras med lika mycket.

Regeringen vill ha två kärnkraftsreaktorer på minst 2 500 megawatt totalt till 2035. Antaget 85 procent tillgänglighet ger det en årlig elproduktion på 18,6 TWh och att det skulle behövas en årlig subvention på 9,3 miljarder, vilket under livslängden blir hundratals miljarder i subventioner enbart för dessa två reaktorer.

Kärnkraft är verkligen inte ”den enda lösningen på våra framtida energibehov” som en insändarskribent tycker. Vår elproduktion består även av vattenkraft, vindkraft, kraftvärme och solkraft, där utbyggnaden av vind- och solkraft pågår för fullt. Vi är direkt sammankopplade med sex andra länder med vilka vi utbyter el i form av export och import. 2023 hade Sverige nettoimport under rekordlåga 90 timmar och nettoexport under rekordhöga 8 670 timmar (”Elstatistik” Svenska Kraftnät). Energieffektivisering behöver det satsas mycket mer på, liksom flexibilitet i elanvändningen.

Ytterligare vind- och solkraft kommer att ge mer variabel elproduktion men de kan också tillsammans med vattenkraft, batterilager (stationära och i fordon), vätgas (tillverkning och lagring) och värmepumpar bidra till en mycket högre flexibilitet i elproduktion och elanvändning än i dag.

Flexibiliteten ger möjlighet till ett robust, uthålligt och helt förnybart elsystem. Energieffektiviseringar och flexibilitet kan även bidra till att minska utbyggnadsbehovet av elnätet så att vi inte behöver spendera så mycket som 1 000 miljarder på utbyggnad av elnätet till 2045 som Energiföretagen förutspår (”Sveriges elbehov 2045”, februari 2023).