Fick många kommentarer av en läsare i ett inlägg varav några enligt nedan, som gjorde att det behövdes en längre utläggning med mina personliga tankar.
”Jag har undrat hur det kan komma sig att vi kan exportera el, när man hotar med att stänga av elen i södra Sverige. Att talskrivaren har fel vad gäller historiska fakta är beklagligt, men det är inte historien som är intressant nu, utan framtiden.
Som jag uppfattat det så är det el-producenterna som hotar med att stänga av elen i södra Sverige för vissa konsumenter och de är de som nekat Pågens bageri att bygga ut!
Ljuger el-producenterna?”
Verklighetsförankring
Jag tycker det är ett självklart krav med en verklighetsförankrad beskrivning av historien och nuläget från regeringen, vårt politiska högsta styrande organ. Om vi inte kan lita på våra högsta politiker tappar vi tilltron till landets styre. Med sin beskrivning enligt inlägget “Regeringen vilseleder om Sveriges elförsörjning” grundlurar man svenska befolkningen och använder det som ett argument för sin energipolitik. Det var dessutom inte enda märkliga uttalandet vid regeringsförklaringen. Ulf Kristersson sa också att Sverige blev ”en av världens första, nästan helt fossilfria industrinationer” på 1970-talet. “Som är i stil med att jorden skulle vara platt” var en kommentar i media.
President Trump vill göra kolindustrin stor igen i USA, men han hade inte koll på verkligheten och det gick åt rakt motsatt håll för USA:s kolindustri under Trumps tid som president. Nya regeringen vill göra kärnkraften stor igen i Sverige. De verkar inte heller ha koll på verkligheten, så vi får väl se…
”Elbrist” – Effekt och energi
Även studenter på universitet kan ibland ha svårt att skilja på energi och effekt, vilket är nödvändigt för att förstå fallet Pågen i Skåne. Media använder ofta benämningen elbrist som späder på förvirringen eftersom det är ett tvetydigt begrepp. Det förklaras inte alltid om det handlar om brist på effekt eller energi eller bådadera.
I ett inslag från SVT 2019 förklaras problematiken för Pågen bättre: ”Enligt Eon är det inte tillgången på el som är problemet, utan istället Svenska kraftnäts ledningsnät i Skåne som har bristande kapacitet. Som det ser ut nu är planen att elnätet ska vara utbyggt år 2028, fram tills dess kommer det skånska elnätet att vara begränsat, enligt Eon.”
På vår mikrovågsugn står det bland annat 1 000. När vi trycker på den knappen går den igång med en effekt på 1 000 W = 1 kW, som vi kan kalla kapacitet. Om den körs en timme har vi använt 1 kW*1 h = 1 kWh energi, som vi kan kalla mängd. Men om det skulle vara så att elkablarna till mikrovågsugnen är underdimensionerade så att de bara kan leverera effekten 500 W, skulle vi kunna lösa det genom att köra ugnen två timmar, vi har då använt 500 W*2 h = 1000 Wh = 1 kWh energi. Mängden elenergi finns men inte kapaciteten i elnätet.
I fallet Pågen är det likadant, det finns tillräckligt med elenergi (mängd) men elnätet klarar inte av att leverera tillräckligt hög effekt (kapacitet). Elnätet behöver därför byggas ut, inte bara i Skåne utan också på flera andra håll i landet, och det kommer att ta åtskilliga år.
Bortkoppling av el?
Rop om att ”vargen kommer” hörs i media när det gäller risken för bortkoppling av el i vinter. Svenska kraftnät angav i en pressrelease 31 augusti att ”Risken för bortkoppling av el i vinter har ökat”. För att en bortkoppling ska ske behövs att flera saker inträffa samtidigt: en vinterdag med sträng kyla i hela Sverige, med liten elproduktion från vindkraft (vanligen lite mindre blåsigt vid sträng kyla), att ingen eller inte tillräcklig import är möjlig från utlandet på grund av minskad elproduktion i övriga Europa (man ser en ökad risk för detta), att Ringhals 4 fortsätter att vara ur drift hela vintern (avställningen förlängd till 31 januari) och att vi fortsätter vår elanvändning som vanligt. I den sista punkten ser vi en möjlig lösning som gör att risken för bortkoppling försvinner som jag ser det.
Svenska Kraftnät anger att den “saknade” effekten rör sig om ”200-600 MW under en vinterdag med maxförbrukning. Det skulle motsvara som mesta cirka två procent av den totala elförbrukningen i Sverige.” Om vi skulle spara 2% eller mer av vår elanvändning under de få timmar det rör sig om skulle alltså inte någon bortkoppling behövas. Vi såg att i september minskade Sveriges elanvändning med 4,3% jämfört med september 2021. Svenska Kraftnät skriver ”det är hushållen som står för hela minskningen och lite till, medan övriga elförbrukare – framför allt industrin – ökar marginellt. I siffror är hushållens minskning 18 procent, medan övrigt ökar med 1 procent.”
Jag tror därför att hushållen med enkla åtgärder skulle kunna se till att ingen bortkoppling behövs bara vi får signaler om vilka timmar som är de kritiska. Vi kan då låta bli att använda ugnen, mikrovågsugnen, torktumlare, elbilsladdning, bastu eller annat som drar mycket el, minska belysningen, hålla igen på användningen av varmvatten etc. under de få timmar det är nödvändigt att hålla nere elanvändningen. Det är detta som kallas användarflexibilitet. Media borde därför tala om för hushållen hur man förbereder sig för att spara på el vid dessa tillfällen istället för att skrämma upp folk med ökad risk för bortkoppling.
99,85% självförsörjningsgrad på el 2021
Under 2021 var Sveriges bruttoimport av el 8 269 GWh enigt Svenska Kraftnäts statistik. Men 8 054 GWh var utlandets transitering via Sverige till något annat land. Det betyder att Sverige bara importerade 215 GWh (0,15% av Sveriges elanvändning på ca 140 TWh) för eget bruk i Sverige under 2021. Det gör att Sverige självförsörjningsgrad på el var 99,85% under 2021, om vi bortser från att kärnkraften är helt beroende av import av uran eller kärnbränsle.
Vad göra härnäst?
Mer elproduktion skulle behövas i söder. Den nya regeringen vill enligt Tidöavtalet storsatsa på kärnkraft. Men det kommer rimligen att ta minst tio år innan vi har någon ny kärnkraft i drift. Ny kärnkraft är därför inte någon lösning inom det närmaste årtiondet.
Det är fritt fram att bygga ny kärnkraft, men vem är villig att ta riskerna? Det är långa byggtider där saker kan hända under byggtiden (kärnkraftverket Olkiluoto 3 i Finland som förväntas vara i full drift i december i år blev försenat 13 år när det 17 år efter byggstart togs i drift i år), det rör sig om en investering av skyhöga belopp i något som kan ge intäkter tidigast om tio år, där produktionskostnaden är högre per kWh än för vind- och solkraft samt där villkoren för ny kärnkraft kan förändras under tiden beroende på vilken politik som förs av den sittande regeringen.
Kraftvärme har möjligheter att öka sin elproduktion, vilket bör stödjas. Stora möjligheter finns att snabbt bygga ny vindkraft och solkraft. Här behöver man fundera på tillståndsprocesserna. 76% av alla vindkraftsprojekt stoppades ifjol av veto från kommunerna enligt Svensk Vindenergi. I Skåne finns ansökningar på solkraft som skulle kunna öka Skånes elproduktion med 27%. Men eftersom solcellsparkerna är tänkta att byggas på jordbruksmark säger länsstyrelsen i Skåne nej och det har blivit långdragna processer med överklaganden som gått till mark- och miljödomstolen och mark- och miljööverdomstolen för avgörande. Här behöver vi tänka till för att lösa dessa konflikter när regioner önskar mer elproduktion men samtidigt säger nej till utbyggnad av vind- och solkraft, som är de främsta kraftslagen som kortsiktigt kan ge ett rejält tillskott till Sveriges elproduktion. När det gäller solcellsparker är “agrivoltaics” en intressant lösning där jordbruk och solelproduktion samsas på samma mark och som skulle kunna lösa markkonflikten.
Den absolut snabbaste och billigaste åtgärden är att vi ser över vår elanvändning. Regeringen bör kraftigt stödja åtgärder för energieffektivisering. Hushållens kraftigt minskade elanvändning under september i år visar att det finns stora möjligheter att spara el. Det är måhända ett tecken på att elen tidigare varit så billig att vi inte behövt bry oss så mycket om hur stor vår elanvändning är. Men med de mycket höga elpriser vi har fått har det blivit en väckarklocka för alla elköpare. Att införa ett högkostnadsskydd för elanvändningen skulle dock motverka drivkraften att spara på el, så här gäller det att tänka till hur en sådan ska utformas.
Det finns lösningar för framtiden. Men vi kan inte ensidigt sätta vårt hopp till ny kärnkraft och tro att jultomten kommer med en lösning nästa årtionde. Vi måste stödja alla åtgärder som kan göra skillnad nu och inom de allra närmaste åren.
Jag håller helt med Bengt.
Mycket bra förklarat
Finns det någon tillgänglig/öppen data på hur stora dessa lokala/regionala effektproblem faktiskt är (beräknas bli)? Och under hur lång tid (energi som behövs) som effektproblemen beräknas pågå.
Tänker hur mycket alternativa lösningar som exempelvis lokala energi-&batterilager skulle kunna stötta nätet under vissa perioder.
Se Svenska Kraftnäts pressmeddelande “Risken för bortkoppling av el i vinter har ökat“:
“Under en normal vinter är Sverige beroende av import 36 timmar för att upprätthålla effektbehovet…
Beräkningar som har gjorts visar att om en produktionsanläggning av Ringhals 4 storlek tas ur drift under hela vintern ökar Sveriges importberoende till 149 timmar…
Om bortkoppling av el blir verklighet visar beräkningar på att det kan röra sig om mellan 200-600 MW under en vinterdag med maxförbrukning. Det skulle motsvara som mesta cirka två procent av den totala elförbrukningen i Sverige.”
Den enklaste och billigaste sättet att undvika bortkoppling i vinter är användarflexibilitet, det vill säga att vi låter bli att använda så mycket el de få timmar det är frågan om. Det vore märkligt om vi inte skulle klara av att spara minst 2% under dessa timmar. På sikt kommer säkert batterilager att kunna bidra också, när vi får mer batterilager inkopplade till nätet.
stefan
https://www.energi.se/artiklar/2022/oktober-2022/kraftvarmen-kors-pa-halvfart-trots-hoga-elpriser/
“Kraftvärme körs på halvfart trots höga elpriser
Elmarknad Trots de höga elpriserna producerar många kraftvärmeverk i södra Sverige inte mer än vanligt, visar en rundringning bland ett par energibolag. Begränsad kylförmåga och osäkerhet kring bränsletillförseln är två av skälen. ”
Om viljan fans så kunde problemet lösas.
Vi kan spara om det dras i gång en kampanj och produktionen borde kunna öka, jag tror att du får dra egna slutsatser.
Staten får även in pengar på dom höga elpriserna, politikerna kanske inte bryr sig så mycket om något bageri går i konkurs.
Vad som händer i vinter vet vi inte någon mer gasledning kan gå av eller några elkablar från Sverige till Europa men det sistnämnda skulle drastiskt minska våra elpriser.
Vad putte gör går nog inte att förutse.
Om inget nytt händer så har nog Bengt rätt.
Kraftvärmeverk i Hudiksvall och Linköping bygger värmelager där vatten värms och kan sparas i dagar eller kanske veckor. Det gör att verket kan köras även när det inte finns avsättning för värmen och under tiden producera el dvs effekt under höglasttimmar/dagar. Borde finnas potential där.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/oljebergrummen-i-hudiksvall-tas-i-bruk-igen
https://docplayer.se/49205992-Varmelager-i-fjarrvarmesystem-korttidslager-sasongslager.html
I Finland lagras värme i sand.
https://www.energinyheter.se/en/node/27012
I Västerås bygger Mälarenergi om tidigare bergrum för oljelager till värmelager för fjärrvärme. Lagret är på 300 000 m3, motsvarande ca 13 GWh hetvatten som uppges räcka 2-4 veckor för deras fjärrvärmekunder. De skriver att “Med ett så här stort värmelager kommer Mälarenergi dessutom kunna prioritera mer elproduktion när samhället behöver det som mest och på så sätt bidra till att avlasta den eleffektutmaning samhället står inför.”
Smart.
Vad jag förstår är kraftvärme det enda som direkt kan öka produktionen NU.
Kärnkraft ca 10år.
vind ca 1-5 år för att påtagligt öka produktionen.
Solel 1-5 år för att påtagligt öka produktionen.
(Bengt vet mer än jag om sol o vind, jag tror jag uppskattade det rätt, Bengt kan rätta om jag har fel)
Nu kommer en lustig sak vi har haft en del sopbränder i plastavfall, det är sånt som ska eldas upp, varför tar staten inte kontrollen över soporna och låter kraftvärmeverken tillverka värme och el av soporna?
Om politikerna satte sig ner så kunde dom besluta att bygga kraftvärmeverk motsvarande några kärnkraftverk och dom kunde vara i drift inom 5 år.
Solceller och kraftvärme kompletterar varandra bra.
Sommaren då levererar solceller, kraftvärme är dåligt när avsättning för värmen inte finns.
Kraftvärme är fantastiskt när det blir kallare så ökar behovet av fjärrvärme och el parallellt.
Kraftvärme är underskattat.
Kraftvärme där kan biobränsle användas, plastavfall det kan lagras årsvis, i nödfall kan vanlig eldningsolja användas.
Vi måste bara ha något som brinner bra.
Kalla länder borde elda upp varma länders avfall och skicka tillbaka elen till det varma landet.
Det är inte realistiskt med någon större utbyggnad av kraftvärmen, då det inte finns avsättning för så mycket mer värme. ”Mer än hälften av alla bostäder och lokaler i Sverige värms med fjärrvärme… Bland flerfamiljshus är andelen omkring 90 procent, medan den är något lägre för lokaler och lägst för småhus.” enligt Energiföretagen. Värmebehovet för bostäder är i minskande på grund av mer energisnåla bostäder och värmepumpar är en konkurrent. Vi bor intill en ny stadsdel utanför Västerås som är under byggnation, där 5 000 bostäder planeras. Men fjärrvärme är inte utdragen hit.
Sopor används redan i många kraftvärmeverk. Sopor importeras även från andra länder. Plast i soporna ger ett bidrag till den fossila andelen av svensk elproduktion. Andelen el som producerats med fossila bränslen i förhållande till total elproduktion var 1,9 procent under 2019 om övriga fossila bränslen (torv och fossilt avfall) inkluderas i beräkningen (annars 1,0%), enligt Energimyndighetens rapport Energiindikatorer 2021.
Byggtiden för solkraft beror på storleken på anläggningen. På ett småhus kan en anläggning byggas på en dag. En solcellspark byggtid beror på storleken. En 14 MW solcellspark utanför Strängnäs hade pressrelease om bygget 1 november 2019 och invigdes 4 september 2020. Till detta kommer för solcellsparker den tid det tar för samråd med länsstyrelse etc, som kan vara starkt varierande beroende på var man är i landet.
Solfångare och värmepumpar i kraftvärmenät gör att kraftvärmeverk får mindre avsättning för värmen. Det finns inte någon alternativ avsättning för värmen och därmed påverkas indirekt även elproduktion negativt. Solceller och kraftvärme fungerar bättre ur ett systemperspektiv då de inte konkurrerar med varandra, elen kan alltid matas in till elnätet.
Bengt du har nog rätt fjärrvärmen kan inte byggas ut hur mycket som helst det måste finnas avsättning, tänkte inte på det.
Vi kan bygga kraftvärme ändå och periodvis bara släppa ut värmen och bara ta vara på elen, så gör dom i varma länder där släps värmen bara ut.
Vi kunde värma upp gator utomhusbassänger och slösa med värme på vintern.
Värme kan användas till tomatodlingar blomodlingar vi kan starta fler företag här om det finns billig värme.
Jag säger inte att det är rätt men vi kunde bygga billigare hus med mindre isolering och använda kraftvärme som uppvärmning, förutsättningen är bara att det går att få tag i bränsle, så länge det finns sopor finns det bränsle.
Avfallsförbränning ska helst ske i länder som är kalla Norge Finland Sverige och inte i typ Grekland.
SVT “Jord- och skogsbruket skulle kunna producera el motsvarande ett kärnkraftverk”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/jord-och-skogsbruket-skulle-kunna-producera-el-motsvarande-ett-karnkraftverk“
Lite förvånande att ’Bengtsvillablogg’ nu engagerar sig politiskt. Jag har följt den sedan det bara var ett intressant privat villatak.
Använd kunskaperna så konstruktivt som möjligt och undvik recensera politiska pamfletter. Det solkar vetenskap och kompetens som jag menar lektoratet har.
Vänligen
GS
Timdebitering av el borde vara en självklarhet – sparar elkostnader för konsument och jämnar ut belastningen på nätet
Kärnkraften – du skriver ingenting om högaktiva atomsopor?
Säkert slutförvar (100 000 år) finns ännu inte någonstans – och hur kan någon garantera något alls under så lång tid?
För 100 000 är sedan fanns inte människan på planeten…
Så bra Bengt ni /du borde pratar och förmedlar detta i media , i aktuellt, rapport, tv4.
Hushållen har ju uppenbarligen redan reagerat med att minskar elen(18%} och tillsammans med den 1% ökningen i industrin har enda Sveriges elförbrukningen under sept minskat. Hotet om elavstängning kan alltså helt förhindras om vi k de kritiska timmar minskar drastiskt. Det borde trombernas ut. Du borde ta kontakt med SVT och dn och SvD så att det blir allmän kännedom.
Jag ber dig att göra. Eller skall ja g skickar själv din alster dit?
Tack Bengt för en bra genomgång, men vad tror du om en satsning på sol-fångare för villabruk. (Ja faktiskt även solfångare för fjärrvärmebruk?) Det är en enkel och relativ billig teknik, där man korttids (1-2dygn) kan LAGRA sin energi för både varmvatten och för värmebehovet. Nu när EU-beslut kommer åren 2024-25, om effektmätningar kommer på nätavgifterna och flera nätbolag sedan länge haft nät taxor med 0-taxa under 12h årets alla nätter. Då behövs faktiskt bara sol-fångartanken (ca750lit) installeras (inte själva solfångardelen på taket) för att man skall få till en intressant lösning, OBS att sol-tanken ersätter den vanliga vv-beredaren. Förvisso måste småhus med direktverkande el-värme, DEL-konvertera med ett antal (ett få tal) vatten-radiatorer och koppla in en cirkulationspump samt låta direktelen vara kvar som reserv… Som jag ser det så hänger det här på hur smart våra kommunala nätbolag utformar sina nya effektrelaterade nät taxor. Här har vi alla en kommun-politisk möjlighet att påverka våra nätbolag i en intressant riktning. OBS denna utformning gynnar även våra nätbolag, fråga tex (www.seom.se). Jag ha själv tillämpat detta med bra resultat. Ytterligare en möjlighet är att sedan “köpa” el per/timme vilket förbättrar kalkylen än mer… Detta är ett exempel på energi-effektivisering och en möjlighet för hushållen att med tiden komma in på den flexibilitetsmarknad som kommer… EXergi-Nisse i Ronneby.
Studier om effektbrist och bortkoppling har gjorts av professor Lennart Söder, professor i elkraftsystem KTH
Rapporten kan hittas här: https://second-opinion.se/stall-ratt-fraga-om-vindtillgang-nar-det-ar-kallt/
Och här:
http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:785158/FULLTEXT01.pdf
Den är några år gammal men alltjämnt gällande och i år vindkraften byggts ut ytterligare, t.ex. den stora parken i Mönsterås utanför Kalmar i SE4
Risken lär väl knappats ha ökat när vi har ännu mer produktion än vi hade förra året och och det var det ingen i mediavärlden som skrev så här.
En Media-anka…håller med Bengt!
Vindkraften producerade 27,4-27,5 TWh under 2020 och 2021. Hittills i år vindkraften redan producerat 27 TWh och Svensk Vindenergi trodde tidigare i höst på ca 35 TWh vindkraft i år. Det gör mera vindkraft i vinter. Men mindre kärnkraft, eftersom Ringhals 4 står stilla är det ett avbräck i elproduktionen och det är där Svenska Kraftnät ser en ökad risk för bortkoppling. Avställningen av Ringhals 4 är förlängd till 31 januari. Men som sagt, risken för bortkoppling kan lösas genom att vi alla är lite flexibla i elanvändningen de få timmar det rör sig om.
I kväll 18.29 nettoexporterade Sverige 3,0 GW, vilket var 18% av vår elproduktion. Från elområde SE4 exporterades 1 477 MW till Danmark, Tyskland, Polen och Litauen enligt Kontrollrummet hos Svenska Kraftnät.
Noterade detta i artikeln ”Nya problem – pumpar skadade i reaktorn Olkiluoto 3” i Ny Teknik 19 oktober
” Juhani Hyvärinen, professor i energiteknik vid LUT-universitetet i Villmanstrand, bedömer dock att Finland kommer att klara av energiförsörjningen i vinter även om Olkiluoto 3 inte går i gång i december.
– Den nordiska marknaden kan nog försörja oss med el, men priserna kan bli lite högre än med reaktorn, säger han till Yle Uutiset.”
När jag tittade i Svenska Kraftnäts kontrollrummet 19.18 i kväll importerade Finland ca 2,3 GW (ca 24% av elanvändningen i landet). Så höga värden är Sverige aldrig i närheten av. Svenska Kraftnät är dock osäkra på om det kommer att finnas el att importera från våra grannländer de få timmar Sverige kan behöva importera el i vinter. Men professorn enligt ovan tror att vårt grannland Finland som under 2020 importerade knappt 20% av sin el och som troligen importerar el under merparten av årets timmar (troligen mest från Sverige), till skillnad från Sverige, ska klara kommande vinter med import från sina nordiska grannar.
Undrans hur resonemanget kan vara så olika i Sverige respektive Finland…
Under topplasttimmen 2021 hade
södra sverige en effektbalans på -9200MW
och hela riket -1400MW
Nedan visas Svenska kraftnäts prognos för effektbalansen
under topplasttimmen kommande år. Är inte det ganska alarmerande?
normalvinter tioårsvinter tjugoårsvinter
2022/2023 -1 400 -2 700 -3 100
2023/2024 -1 800 -3 200 -3 500
2024/2025 -2 800 -4 200 -4 500
2025/2026 -4 400 -5 800 -6 200
Skrev ett inlägg “Försumbar risk för eleffektbrist i Sverige” med mina tankar om detta.