Vid regeringsförklaringen i tisdags påstod Ulf Kristersson att ”Fram till rätt nyligen, var Sverige självförsörjande på el alla årets dagar, alla dygnets timmar”. Det är häpnadsväckande felaktigt. Det är precis tvärtom i verkligheten. Är talskrivaren helt okunnig eller försöker regeringen medvetet vilseleda svenska folket för att motivera sin satsning på ny kärnkraft?
Under åren 1970-2010 var Sverige ömsom nettoimportör eller nettoexportör av el på årsbasis, se nedanstående diagram. Exempelvis var Sverige nettoimportör av el mellan ca 3 900 och ca 5 800 timmar under 2007-2010 enligt Svenska Kraftnäts statistik, se nedanstående diagram. Därefter har trenden varit att vår elimport har minskat. Under 2017-2021 var Sverige nettoimportör under endast 263-609 timmar. Under 2022 var vi nettoimportör under enbart 52 timmar till och med augusti. Svenska Kraftnät angav i ett pressmeddelande 31 augusti att ”Under en normal vinter är Sverige beroende av import 36 timmar för att upprätthålla effektbehovet”, men om Ringhals 4 är ur drift hela vintern kan det öka till 149 timmar uppger man. Med tanke på att året har 8760 timmar är det väldigt få timmar som vi idag är beroende av elimport från andra länder. Sverige har under de senaste 50 åren aldrig varit mindre beroende av import av el än idag.
Vi har aldrig haft så gott om el som idag. Sedan 2011 har Sverige varit nettoexportör på årsbasis och under 2019-2021 var exporten rekordhöga 25-26 TWh årligen, som var 15-16% av vår årliga elproduktion på 161-166 TWh. Det har uppmärksammats av utländsk media att Sverige var Europas största nettoexportör av el under första halvåret i år med 16 TWh. En anledning till den ökade exporten är Sveriges minskade elanvändning under 2000-talet. 2001 toppade Sveriges elanvändning inom landet på 150,3 TWh enligt SCB:s statistik, se nedanstående diagram. Under 2016-2021 har den varit i genomsnitt 140 TWh. Vår elanvändning är idag på samma nivå som för 35 år sedan enligt Energimyndighetens Energiläget i siffror 2022, vilket kanske höjer på ögonbrynen hos de som tror att vår elanvändning ständigt ökar.
Minskningen av Sveriges elanvändning under 2000-talet på ca 10 TWh motsvarar nästan den mängd el som skulle krävas om Sveriges alla personbilar vore elbilar. Under 2021 körde Sveriges personbilar 6,4 miljarder mil enligt statistik från Trafikanalys. Antaget att en elbil i genomsnitt drar 2 kWh/mil skulle 12,8 TWh/år behövas om alla personbilar vore elbilar idag.
En annan anledning till den ökade exporten är ökad elproduktion,se nedanstående diagram. Kärnkraften har backat, men det har mer än väl kompenserats av kraftigt ökad vindkraft, kraftvärme har ökat och även solkraft börjar nu märkas i statistiken.
Regeringen behöver presentera korrekta fakta om vår elanvändning och sluta att leka fablernas värld.
Klicka på nedanstående diagram för att se dem i större skala.
Nettoexport av el (blå kurva, negativa värden innebär nettoimport, skala till vänster) och andel kärnkraft i Sveriges elproduktion (röd linje, skala till höger) under 1970-2021. Data från Energimyndigheten (Energiläget i siffror och för 2021 pressrelease).
Antal timmar med nettoimport av el i Sverige 2007-2022 (till och med augusti). Data från Svenska Kraftnät. Värdet för år 2010 reviderat 2022-12-21.
Sveriges elanvändning 1970-2021 med data från Energimyndigheten (Energiläget i siffror och för 2021 från pressrelease) och från SCB. Den röda linjen visar elbehovet om alla personbilar vore elbilar med 2021 års körsträcka (Trafikanalys) och antaget 2 kWh/mil för elbil.
Elanvändning per sektor i Sverige 2000-2020. Data från Energimyndigheten (Energiläget i siffror 2022).
Sveriges elproduktion per kraftslag 1970-2021. Data från Energimyndigheten (Energiläget i siffror och för 2021 pressrelease)
Tack för bra faktasammanställning. Jag tror personligen att ökningen av solceller kommer att öka mycket i framtiden. Vi är bara i början av utbyggnaden.
Mängden solceller och vindkraft kommer dock inte att lösa något problem i elförsärjningen. man måste fortfarande ha kapacitet för att producera el en vindstilla natt. och underhållskostnaden på de kraftverken kommer att vara i princip den samma, Man får således betala för reservkapacitet som inte behöver användas så ofta. Ju mer sol och ju dyrare kommer elen att bli. Dessutom behövs stora generatorer i nätet för stabil elleverans. små producenter som viind och sol kommer således aldrig att vara ett gångbart alternativ förutom som komplement.
Skrev ett inlägg “Kan vi ha en stor mängd sol- och vindkraft i Sveriges elsystem?” med betraktelser i dina ämnen.
Ola, har du verkligen satt dig in hur utvecklingen kommer att bli bara under de närmaste fem åren, för att inte tala om de närmaste tio åren?
Jag följer lite med elproduktionen i Finland av förekommen anledning.
Idag, lördagen den 17 december 2022 hade Finland ett litet överskott, dvs nettoexport. Produktion/konsumtion låg på drygt 11000 MW, varav vindkraften stod för 3600 MW.
Under de närmaste (2-3?) åren är det planerat att bygga ut vindkraften med ca 5000 MW, och så skall väl Olkiluoto 3 reaktorn på 1600 MW komma igång.
Tala om att man behöver någon som förbrukar denna el! Det är därför det kommer att byggas anläggningar för att producera vätgas.
Vartefter som antalet elbilar ökar, kan dessa delvis också användas för lagring, men det kommer att byggas en del batterilager också.
I Sverige kan dock en stor del av regleringen ske via vattenkraften. Jag skulle dock tippa att topparna kapas med hjälp av export och vätgasproduktion.
2030 förväntas Tyskland täcka 80 % av energibehovet med fossilfri produktion. Vissa tror att det tom kan bli ca 85 %..
Som sagt, det gäller att följa med vad som händer ute i världen.
Är t ex vindkraft lönsamt? Om en park inte byggs innan elen är såld på långtidskontrakt! Inga kontrakt görs upp med hopp om vinst i framtiden. Företagen vill ha avkastning från dag 1!
Att de inte skulle kunna räkna, tror jag vi kan glömma.
/Leif L
Sverige har inte kommit särskilt långt ännu vad gäller vätgassamhället men när man bygger lagringskapacitet och kraftverk för vätgasdrift kan man göra vätgas ev billig el när dte blåser mycket och sedan köra kraftverken när det blåser mindre.
Där är vi inte ännu men jag är säker på att det kommer
Tack Bengt för att du tar reda på fakta och upplyser oss som följer din blogg. Du ser väl till att denna text även når berörda ministrar!
Vänliga hälsningar
Henrik Z
Bengt bra redovisning av fakta, synd bara att Du inte når ända in i “Rosenbad” det vore bra som motpol till klimatförnekaren Elsa Widding
Det är bra att Du reder ut begreppen!
Jag har undrat hur det kan komma sig att vi kan exportera el, när man hotar med att stänga av elen i södra Sverige. Att talskrivaren har fel vad gäller historiska fakta är beklagligt, men det är inte historien som är intressant nu, utan framtiden.
Som jag uppfattat det så är det el-producenterna som hotar med att stänga av elen i södra Sverige för vissa konsumenter och de är de som nekat Pågens bageri att bygga ut!
Ljuger el-producenterna?
Jag uppfattade det som att det kommer att saknas el för att balansera sol- och vindkraft och framtida elbehov innefattar väl inte endast el-bilar.
Norrlänningar verkar ta all den kraft som produceras där. Var ska vi sörlänningar ta vår el ifrån? Det är i framtiden som vi behöver utöka vår elproduktion. Ju mer sol-/vindkraft ju mer balanserande el behövs. Eftersom vi inte får bygga ut vattenkraften och ingen föreslagit att bygga flera vattenkraftsdammar för att återanvända genomströmmat vatten och/eller ta vara på ev större regnmängder pga klimatändringen, så måste väl andra lösningar hittas för södra Sverige? Även om man skulle göra det, så finns det ju inte tillräcklig överföringskapacitet från norr till söder.
Dessutom är det väl bra om Sverige producerar och exporterar så mycket fossilfri el det bara går till övriga Europa. Vi tjänar pengar och de får hjälp med sin el-försörjning tills de kan klara sig själva utan rysk gas.
Hej Karin. Du har många tankar och det är inte så lätt att svara kort. Jag gjorde därför ett inlägg “Elbrist” och risk för bortkoppling av el” som berör några av dina funderingar. Det blev ett långt inlägg, men det är också rätt komplicerade ämnen, så det finns många tankar att ventilera. I den politiska debatten blir tyvärr diskussionerna ofta alltför förenklade och några helt enkla och snabba lösningar finns inte alltid på de frågeställningar som finns. Tillkommer dessutom händelserna i omvärlden som helt kan förändra förutsättningarna, vilket vi sett på grund av det tragiska och hemska kriget i Ukraina.
Ja, jag säger då det! Politiker!
Däremot kan jag ju fundera hur vår totala energiomsättning kan minska.
Ledtekniken? Solenergiproduktion för eget bruk? Den mäts väl inte?
Minskningen av Sveriges elanvändning beror främst på minskad elanvändning i industrin. Jag har lagt in ett diagram för olika sektorers elanvändning 2000-2020 i inlägget. I Energimyndighetens Energiläget 2020 skriver man för industrin att ”De senaste årens minskade elanvändning är ett resultat av mer energieffektiva produktionsprocesser, konjunktursvängningar och strukturomvandlingar inom vissa branscher.”
Pappers- och massaindustrin står för en stor del av industrins energianvändning och där har skett flera nedläggningar under 2000-talet som påverkat elanvändningen, som Stora Ensos bruk i Norrsundet 2008 och i Kvarnsveden 2021 samt SCA:s produktion av tryckpapper i Sundsvall 2021.
Elanvändningen har minskat något i sektorn fjärrvärme, raffinaderier m.m. under 2000-talet, medan bostäder och service m.m. har haft en oförändrad elanvändning trots en ökad befolkning. När det gäller belysning skriver Energimyndigheten under rubriken ”Belysningsutmaningen” att ”Energimyndigheten bedömer att elanvändningen för belysning i sektorerna bostäder, lokaler, industri och vägbelysning har minskat från ca 14 TWh år 2010 till cirka 11 TWh år 2016. Potentialen för besparingar bedöms vara hög, upp till cirka 50 procent. Det innebär att elanvändningen för belysning idag skulle kunna halveras, om all befintlig ineffektiv teknik byttes ut mot bästa möjliga teknik.”
En intressant fråga är hur egenanvänd solel hanteras i statistiken för Sveriges elanvändning. Den egenanvända elen mäts inte på nationell nivå och man får därför uppskatta den andelen med beräkningar. Det har hittills varit så liten andel av Sveriges totala elanvändning att den inte haft någon nämnvärd påverkan på statistiken, men andelen kommer att öka i framtiden så det blir något för Energimyndigheten att fundera på framöver.
Fast hur ser det ut om man går ner på elområdesnivå? Att vi nettoexporterar säger ju inte allt, då stor del av exporten kommer från elområde 1 medan elområde 3 och 4 ligger på underskott. Och i dagsläget går det ju inte att föra över energin från elområde 1 och 2 till 3 och 4 i tillräcklig omfattning. Så i det här fallet kan båda fakta vara korrekta att vi hade bättre självförsörjning tidigare med balans i de olika elområdena medan nu vi har överskott i norr och underskott i söder med om man kollar genomsnitt ser det bra ut.
Sen att vi exporterar mer nu än tidigare beror ju till stor del på att tidigare hade Norge ett överflöd av billig energi och Sverige och Danmark var enda mottagarna av den. Men nu med nya kablarna till Tyskland, Nederländerna samt England så har ju Norge bättre avsättning för export där och samtidigt får Sverige betalt för att exportera dyrare energi som inte var lönsamt tidigare.
Hittar ingen sådan statistik per elområde hos Svenska Kraftnät. Men kan rekommendera att du tittar på Kontrollrummet hos Svenska Kraftnät när det gäller flöden av el inom Sverige och mellan olika länder. Där ser man att vi även exporterar mycket från elområde SE4 längst i söder. Kl. 09.30 idag, lördag morgon, var Sveriges nettoexport 2 879 MW. Från elområde SE4 exporterade vi 81 MW till Danmark, 528 MW till Tyskland, 604 MW till Polen och 656 MW till Litauen, vilket gör totalt 1 869 GW i export från elområde SE4. En del av denna export kan vara transit från Norge, varifrån vi importerade totalt 1 147 MW. Vi exporterade dessutom 447 MW från elområde 3 till Finland och 1058 MW från elområde 1 längst i norr till Finland.
Under 2021 var 28% av vår bruttoexport av el till Tyskland, Polen och Litauen, som måste vara från elområde SE4. 20% av bruttoexporten under 2021 var till Danmark, där sker även export från elområde SE3 förutom från elområde SE4, vet inte hur stor andel som var från elområde SE4.
Under 2021 var Sveriges bruttoimport 8 269 GWh. Men 8 054 GWh var utlandets transitering via Sverige. Det betyder att vi bara importerade 215 GWh (0,15% av Sveriges elanvändning) för eget bruk i Sverige under 2021. Att Svenska Kraftnät 31 augusti angav att ”Under en normal vinter är Sverige beroende av import 36 timmar för att upprätthålla effektbehovet” visar också att vi idag har en god självförsörjning av el i hela Sverige då det är ett mycket litet antal timmar under året som vi är importberoende.
Visst har de höga elpriserna i grannländerna ökat intresset för export av el från Sverige, då det ger extra intäkter för elbolagen.
SE4 importerar från SE3… och underskott
EXPORT FLÖDE
SE4 Malmö ❯❯ DK2 Danmark 850 MW
SE4 Malmö ❯❯ Polen 604 MW
SE4 Malmö ❯❯ Litauen 466 MW
IMPORT FLÖDE
SE4 Malmö ❮❮ SE3 Stockholm 3357 MW
*** UNDERSKOTT EL Nettoimport: 1437 MW.
Datakälla: Statnett. Senast uppdaterat: 2023-03-27 kl: 12:00.
27/3 2023 kl. 12.00 hade Sverige ett en stor nettoexport på 3 390 MW enligt Svenska Kraftnäts Kontrollrummet. Ungefär var sjunde producerad kWh i Sverige gick på export. Som man ser på kartan gick en stor andel av exporten från elområde SE4. Det var alltså ingen elenergibrist i elområde SE4 eller någon annanstans i Sverige. Man ser också att spotpriset var detsamma i hela Sverige, Finland, Danmark, norra Norge och Baltikum. Det var bara i södra Norge som spotpriset var högre.
Import eller export av el beror på hur man sätter områdesgränsen. Väljer man tillräckligt litet område är vi nästan alla beroende av import av el. Jämför med att i stort varje enskilt hushåll i Sverige är beroende av import av el. Det är ytterst få hushåll i Sverige som är självförsörjande på el. Elområde SE4 är ingen isolerad enklav och klarar på samma sätt elförsörjningen genom import av el från övriga Sverige. Men ser man på hela Sverige har vi ett rekordstort elöverskott.
Det genomsnittliga elpriset månad för månad hade varit betydligt lägre i SE3/SE4 om R1 och R2 varit i drift. Hade vi byggt ett par reaktorer i SE4 eller 3.5 GW havsbaserad vindkraft i SE4 så hade det varit samma sak.,
Skillnaden är att vi hade R1 och R2 på plats och de behövde endast ett par miljarder i en första investering för drift till 2025 varefter vi kunnat göra en 20-årig livstidsförlängning till 2040-talet.
Att bygga ett par nya reaktorer eller 3.5 GW havsbaserad vindkraft (för att motsvara R1/R2) under så få år hade inte varit tidsmässigt praktiskt genomförbart.
Ta som exempel Kriegers Flak som blir klar 2028 (?) efter många många år med en effekt på ca 0,64 MW till en kostnad på ca 15 miljarder.
Det skulle alltså ha behövts byggas rätt mycket för att motsvara R1/R2.
Exempelvis fem stycken Kriegers Flak till en kostnad av uppemot 75 miljarder … och de hade aldrig hunnit bli klara i tid …
Medelpriset i öre/kWh oktober 2021-september 2022
Medelpris SE1 : 43 öre/kWh
Medelpris SE2 : 46 öre/kWh
Medelpris SE3 : 125 öre/kWh
Medelpris SE4 : 154 öre/kWh
energiforsk rapport visar att elpriset hade varit mellan 30 och 45 procent lägre i södra Sverige under den period man studerat (perioden september-november 2021) om Ringhals nedstängda reaktorer fortfarande varit i bruk.
Energiforsk påpekar även i sin rapport att :
“Looking ahead, added capacity in a ’normal year’ would still lower prices by about a third, but as prices are expected to be lower the absolute effect would be much less than in 2021.
• Using 2010-2020 average natural gas and coal prices and 70€ton CO2 price, Ringhals 1 and 2 would lower prices in
SE3 and SE4 by 25-35 %. The same would likely be true for added wind generation although that case has not been quantified. ”
energiforsk pekar även på att överföringskapaciteten till södra Sverige har även den försämrats pga nedstängning av reaktorer.
Taket för överföring har sänkts för att garantera nätstabilitet
Ca -500MW från SE2 till SE3 och
Ca -900MW från SE3 till SE4…
Teknikföretagen skrev i juli 2022:
“Att de sydsvenska elpriserna styrs av det europeiska naturgaspriset är samtidigt inte en av gud given regel.
Trendbrottet då elpriset i södra Sverige började samvariera med det tyska skedde i början av 2020, vilket vi beskrivit i tidigare artiklar. Alltså kort efter nedstängningen av den första reaktorn i Ringhals.
Ett år senare stängdes ytterligare en reaktor. Därmed försvann mycket planerbar elproduktion samtidigt som överföringskapaciteten norrifrån behövde begränsas för att säkerställa stabiliteten i elsystemet.”
“Den viktigaste åtgärden här och nu för att komma till rätta med situationen i södra Sverige är tillförande av mera elproduktion där. Detta så att de höga priserna i större utsträckning kan tryckas ut mot landsgränsen.”
Vi får skilja på elenergibrist (ditt förra inlägg om elimport till SE4), eleffektbrist, kapacitetsbrist och elpriset (som dina senare inlägg handlar om).
Har tidigare lagt ner diskussion om orsaken till nedläggningen av tidigare kärnkraftsreaktorer. Det är orealistiskt att tro på en uppstart av de nedlagda reaktorerna i Ringhals.
Mer elproduktion skulle sänka elpriserna i södra Sverige, speciellt om vi fyller kapaciteten i våra exportkablar. Vindkraft, solkraft och kraftvärme kommer att stå för ny elproduktion de närmast åren. Ny kärnkraft kommer vi inte att se i drift i Sverige i någon skala att tala om inom de närmaste tio åren och den kommer inte att bli billig. Reuters skrev 20 januari att Nuscale är första SMR-reaktor godkänd av strålsäkerhetsmyndigheten i USA och att elkostnaden uppdaterats till 89 dollar per MWh. Tror därför att ny kärnkraft kommer att bli dyrare per kWh än ny vindkraft och ny storskalig solkraft, som byggs för fullt i dag, medan vi får vänta åtskilliga år på ny kärnkraft i Sverige. Facit kommer om 10-20 år.
Kapacitetsbristen i elnätet är en annan fråga som berör orter som Stockholm, Uppsala, Västerås och Malmö. Utbyggnaden av elnätet tar dock tid, så vi får vara tålmodiga.
Möjligheterna finns att energieffektivisera, spara på el och att vara flexibla när vi använder vår el. Här kan vi göra de allra snabbaste åtgärderna och vi behöver alla dra vårt strå till stacken.
En fråga; Vad består kraftvärme och Industriell kraftvärme av ? Alltså vad är det och har du några exempel på det ? Är det tex fjärrvärme ?
Kraftvärme är kraftvärmeverk där man kan producera både värme och el samtidigt. Värmen kan användas till fjärrvärme.
Hej Bengt. Du har mycket länge varit min solcellsguru och förtjänar mycken cred för din blogg som jag alltid hänvisat till när jag får intrikata frågor om solceller. Tyvärr blir jag då lite besviken när du blir opinionsbildare och uppenbarligen med flit? läser Statsministern som fan läser bibeln. Med statistiska dimridåer döljer du det faktum att det höga elpriset beror av den obalans som förutvarande inkompetenta regering skapade vid nedläggning av kärnkraftverk (tillsammans med Tyskland). Det hjälper inte hur mycket Harsprånget än producerar. Tips: Professor Jan Blomgren skriver lättfattligt varför elpriset skenar. Mvh Ulf A
Trevligt att du gillar bloggen!
Jag skrev ingenting om nuvarande elpriser. Det är en helt annan diskussion. Det är en förenkling av nya regeringen att skylla stängningen av kärnkraftsreaktorer på politiska skäl. Vattenfalls tidigare ordförande sa helt nyligen angående stängningen av Ringhals 1 och 2 ”Vi fattade beslutet på rekommendation från ledningen. Det var ingen påtryckning från den politiska sidan. Det var ett rent kommersiellt beslut.” Vattenfall själva skriver att ”Stängningsbeslutet var affärsmässigt då Vattenfall fann det ekonomiskt ohållbart att driva Ringhals 1 och Ringhals 2 vidare.”
I regeringsförklaringen konstaterar jag bara att där finns grava sakfel vilket är allvarligt när det kommer från regeringen, vårt högsta styrande politiska organ, och att det därför är viktigt att belysa det. Sakfelen har även uppmärksammats i media. Det är exempelvis helt obegripligt hur man kan påstå att Sverige ”blev en av världens första, nästan helt fossilfria industrinationer” under 1970-talet. Vi är inte fossilfria ens nu, mer än 40 år senare.
Kärnkraftsförespråkaren och debattören Jan Blomgren säger i intervju med villaägarna att han senaste åtta åren varit konsult och egen företagare, inom kärnkraftsbranschen. Han lämnade 2009 professorstjänsten vid Uppsala Universitet inom tillämpad kärnfysik med forskning inriktad på neutroninducerade kärnreaktioner. Skrev 2021 boken ”Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning”.
Som motpol borde rapporten ”Är kärnkraften nödvändig för en fossilfri, svensk, elproduktion?” från 2020 bli årets julklapp till den nya regeringen. Den är skriven av fem professorer och en forskare, däribland Lennart Söder, professor inom elkraftsystem vid KTH, och Tomas Kåberger, affilierad professor vid Chalmers och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten. De skriver att ”Den slutsats vi drar är att kärnkraften inte är nödvändig för att vi ska kunna få ett stabilt, säkert och fossilfritt elsystem i Sverige i framtiden. Ett elsystem med stor mängd sol- och vindkraft ser dock annorlunda ut än ett med stor mängd kärnkraft.”
I sammanhanget kom jag att tänka på den läsvärda artikeln ”Något har hänt när en åsikt är mer giltig än kunskap” i VLT.
Vattenfalls tidigare ordförande sa helt nyligen angående stängningen av Ringhals 1 och 2 ”Vi fattade beslutet på rekommendation från ledningen=(?). Det var ingen påtryckning från den politiska sidan. Det var ett rent kommersiellt beslut…-För att Regeringen hotade i samtal med en effektskatt som bara skulle drabba KKV…Intressant vem är ordförande nu, Hur kunnig är, var ordföranden ?
När det gäller skälen till stängning av kärnkraftsreaktorer var effektskatten bara ett av tre skäl. OKG skrev i oktober 2015 att ”Ägarbeslutet vilar inte på säkerhetsmässiga grunder, utan fattas mot bakgrund av de varaktigt låga elpriserna i kombination med effektskatten på kärnkraft som nu också höjs samt tillkommande krav på omfattande investeringar. Därför finns inga förutsättningar för varken O1 eller O2 att vare sig på lång eller kort sikt generera ekonomisk lönsamhet.”
Den politiska pajkastning som råder angående tidigare stängning av kärnkraftsreaktorer för inte diskussionen framåt. Det är bättre att tala om vad man tänker göra framåt i tiden istället för att försöka vinna politiska poänger med mer eller mindre halvsanningar om tidigare regeringars agerande. Detta speciellt med tanke på att även en borgerlig regering 2008 fattade beslut om höjning av effektskatten.
1. elpriserna är höga p.g.a. en felaktig prissättningsmodell, den är olaglig enligt mig. (påhittad för att gynna den som hittade på modellen)
2. Elbrist fick vi när vi byggde ut elkablarna till Europa vi är en exportör av el.
3. Du har helt rätt vi borde inte lagt ner kärnkraftverken som fungerade.
Jan Blomgren brukar jag lyssna på men han har ingen lösning på problemet nu, det tar mer än fem år att bygga ett kärnkraftverk, vi ska alltså frysa i fem år innan vi kan lösa problemet.
Han är lobbyist och undviker att prata om lösningar för den enda lösningen som finns nu är att att göra ungefär som teknikföretagen vill.
https://www.teknikforetagen.se/nyhetscenter/nyheter/2022/sa-loser-vi-elkrisen-nu/
Elpriset är lättlöst vi behöver bra en politiker som ändrar prissättningsmodellen, då kostar elen typ 60 öre. (men det är bara en dröm jag har)
Kärnkraften fungerar dåligt om energin förbrukas ojämnt över dygnet ska kärnkraften vara avstängd på natten?
Lösningen som jag ser det är att köra kärnkraften på full effekt dygnet runt och göra vätgas av överskottsenergin.
Solceller kan även användas för att tillverka vätgas.
Vätgas kan göras om till flytande bränsle och lagras och även ta bort import av olja.
Min åsikt är att det är fel att lägga pengar på att gräva ner koldioxid vi borde lägga pengarna på att tillverka vätgas och flytande bränsle.
Det bästa jag läst om vår energiförsörjning på länge.
Jag såg ingen som tog fram denna lättlästa fakta inför riksdagsvalet ( det jag såg) politikerna kastade bara skit på varandra och journalisterna pratade bara om deras bråk.
Bengt vad tycker du om detta.
https://www.teknikforetagen.se/nyhetscenter/nyheter/2022/sa-loser-vi-elkrisen-nu/
“Så löser vi elkrisen nu
För att få ned elpriset så fort som möjligt så kan flera stillastående kraftverk i södra Sverige, med en betydande produktionskapacitet, med kort varsel sättas i gång. Tillsammans med ett antal kompletterande åtgärder, bland annat outnyttjad potential i kraftvärmeverk, skulle vi få fram cirka 3 000 MW eleffekt. ”
På sikt skulle jag vilja se lagring av solel i vätgas så energin kan lagas och användas på vintern.
Tack för positiv återkoppling, det glädjer!
Teknikföretagen föreslår i rapporten en energibesparingskampanj och en sådan är redan startad av Energimyndigheten. Den absolut snabbaste och billigaste åtgärden är att vi ser över vår elanvändning. Hushållens kraftigt minskade elanvändning under september i år visar att det finns stora möjligheter här. Energibesparingar innebär lägre räkningar, sänker elpriset och minskar behovet av elimport till Sverige under timmarna med allra högst elbehov.
När det gäller uppstart av fossileldning i kraftverk eller kraftvärmeverk kan jag inte bedöma hur realistiskt det är på kort sikt. Hur lång tid tar det att få dem i drift? Fossila bränslen behöver upphandlas. Hur mycket skulle våra koldioxidutsläpp öka, vad blir kostnaden för denna el och hur skulle det påverka elpriset i stort berörs inte i rapporten. De skriver att ”För samtliga kraftverk och värmekraftverk krävs ansenliga insatser.” För Öresundsverket (450 MW) skriver de ”Att köpa tillbaka verket är en omfattande investering på flera miljarder men ger ett mycket välbehövligt tillskott. Primärbränsle är naturgas men turbinen går att köra med flytande bränsle (diesel) istället”. Med tanke på att bristen på naturgas är en av orsakerna till de höga elpriserna i Europa är det ett frågetecken om körning med naturgas skulle sänka elpriserna, om man nu skulle lyckas upphandla naturgas på kort sikt.
76% av alla vindkraftsprojekt stoppades ifjol av veto från kommunerna enligt Svensk Vindenergi. I Skåne finns ansökningar på solkraft som skulle kunna öka Skånes elproduktion med 27%. Men eftersom solcellsparkerna är tänkta att byggas på jordbruksmark säger länsstyrelsen i Skåne nej och det har blivit långdragna processer som gått till mark- och miljödomstolen och mark- och miljööverdomstolen för avgörande. Här behöver vi tänka till för att lösa dessa konflikter när regioner önskar mer elproduktion men samtidigt säger nej till utbyggnad av vind- och solkraft, som är de främsta kraftslagen som kortsiktigt kan ge ett rejält nytillskott till Sveriges elproduktion.
25TWh kärnkraft (R1+R2+O1+O2+B1+B2) har ersatts av 30TWh vindkraft.
Det förklarar inte en ökad export. Exporten har ökat pga den större elmarknad som skapats iom Sverige tvingades öppna exportledningarna 2011.
Vi har inte särskilt mycket mer elöverskott idag än på 00-talet. Då hade vi däremot enormt mycket lägre priser pga ett överskott och det gjorde att inga investereringar i varken nät eller produktion var lönsamma.
Det ändrades som bekant 2010 när danskarna klagade.
Därefter har vi alltså ersatt planerbar el med oplanerbar. Och vi har ett elnät som inte klarar av att balansera detta. Och därmed har vi fått så höga elpriser att samhällsekonomin går på knäna. Så frågan är vilka andra investeringar som behövs eller vilken “flexibilitet” som krävs.
Här är lite fakta. Kärnkraften producerade 51 TWh 2021 (31% av Sveriges elproduktion) vilket kan jämföras med i medel 67 TWh under 1990-2005 (se Energiläget i siffror från Energimyndigheten). R1, R2, O1 och O2 stängdes på grund av att de blev olönsamma att driva vidare.
Vindkraften kommer att producera ca 35 TWh i år enligt Svensk Vindenergi och prognosen är att vindkraften kommer att fortsätta att raskt öka under kommande år.
Se diagrammen i inlägget. Vårt produktionsöverskott av el har aldrig varit större än idag. Vi har aldrig haft så få timmar där vi behövt importera el. Vår elanvändning har minskat under 2000-talet, vilket många verkar missa. Elanvändningen var 140 TWh i genomsnitt 2016-2021, vilket är 10 TWh lägre än toppåret år 2001.
Så sent som 2020 hade vi mycket låga spotpriser på el, vilket redan verkar vara bortglömt. Det är flera samverkande faktorer som gjort att vi fått höga elpriser speciellt i södra Sverige. Elpriserna ökade under andra halvan av 2021 på grund av ökade priser på naturgas och kol i Europa, som spillde över på Sverige, begränsningar i elöverföringskapaciteten från norra till södra Sverige där utbyggnaden av transmissionsnätet i Sverige varit eftersatt och låg elproduktion i södra Sverige. Sedan kom Rysslands krig med Ukraina som ytterligare förvärrade situationen då Ryssland varit en stor exportör av naturgas och olja till Europa. Kan även vara värt att nämna att ungefär en femtedel av EU:s anrikade uran kommer från Ryssland. Till detta kom också problem i franska kärnkraftverk där ungefär hälften av reaktorerna varit ur drift, vilket gjorde att Frankrike blev importör istället för exportör av el. Dessutom har även Ringhals 4 varit ur drift sedan i augusti, men Sverige fortsätter ändå att vara nettoexportör av el, här en bild från Svenska Kraftnäts kontrollrummet kl. 12.00 igår.
Hej Bengt,
Grafen “Nettoimport av el Sverige”
Vart kommer timmarna ifrån ? Jag ser att du hänvisar till SVK och jag har försökt leta men får inte ihop det. Kan du leda en blind ?
Jag använder Svenska Kraftnäts Excel-fil för förbrukning och tillförsel per timme per år. Där finns en kolumn Import/Export. Låter Excel beräkna antalet positiva timmar, som är timmar med import, för varje år.
Påståendet “Vi har aldrig haft så få timmar där vi behövt importera el” är en sanning med modifikation. Rent teoretisk så skulle SE4 kunna importera varenda timme, året runt, samtidigt som SE1 skulle kunna exportera varenda timme året runt. Både påståendet att vi behöver importera el varje timme året runt och att vi exporterar varje timme, året runt är då alltså sanna.
Att titta på nettoimport/export är ingen bra metod för att visa utmaningar som vi har i elsystemet.
För övrigt så har du missat data från halva året 2010 i grafen “nettoimport”. Rätt ska vara 5408h
Det jag syftade på var nettoimport i Sverige. En stor andel av den el som importeras till Sverige räknas som transitering genom Sverige. Låta säga att Sverige under en timme importerar 1 GWh i SE4 och exporterar 1 GWh i SE1. Sveriges nettoimport är då noll. 1 GWh räknas som transitering via Sverige från och till grannländer till Sverige.
I Svenska Kraftnäts statistik finns en fil som heter ”Import, export in-, utförsel, transit och slingkraft 2021 i GW”. Där kan man utläsa att Sveriges bruttoimport under 2021 var 8 341 GWh, varav 8 126 GWh var transitering via Sverige till andra länder och endast 215 GWh importerades för användning i Sverige, vilket ska jämföras med att vi under senare år använt ca 140 TWh per år inom Sverige. Detta har bekräftats i mailkonversation med Svenska Kraftnät.
Om man tittar på Skåne i elområde SE4 finns bara elproduktion som motsvarar cirka 25% av den årliga elanvändningen. Antar därför att SE4 importerar el varje timme under året, nästan allt via SE3, men ibland också lite från utlandet.
Vi har ingen egentlig elbrist i Sverige. Vi har aldrig producerat så mycket el i Sverige och elanvändningen har minskat under 2000-talet vilket gjort att vi aldrig haft så stort överskott av el. Därmed är vi väldigt lite beroende av import för eget behov i Sverige. Att det finns en effektbrist på vissa håll i Sverige på grund av att ledningsnätet inte klarar av att överföra mera el är ett annat problem.
Tack för att du såg felet för 2010! Det var två filer från Svenska Kraftnät för 2010 och jag missade att lägga in en av filerna. Har korrigerat det.
Såhär ser det ut om man delar upp import/export per elomårde.
Mitt python-skript kan även användas för att gruppera i timmar/dagar/veckor eller månade.
https://twitter.com/skorpi0n_/status/1649112375537041412?s=20
Intressant. Är det nettovärden för import/export du visar?
Tänker på att en stor andel av den importerade elen till SE4 är transit till andra länder. Det sker en export från SE4 under merparten av årets timmar, som är el som går som transit genom SE4. Exempelvis ikväll kl. 19.00 var importen till SE4 2 429 MW från SE3 och exporten 2 280 MW från SE4 till utlandet, enligt Kontrollrummet hos Svenska Kraftnät, vilket gör att nettoimporten till SE4 ”bara” var 149 MW.
Det vore också intressant att veta hur många timmar det fanns ett beroende av nettoimport från utlandet i exempelvis SE4. Det är en väsentlig fråga, liksom på vilket sätt det har förändrats under senare år, om man vill besvara frågor om i vilken grad Sverige är självförsörjande på el och hur stor risken är för elenergibrist i Sverige.
Det är summan av produktion/konsumtion, alltså självförsörjandegrad.
SvK har ingen officiell statistik tillgänglig där man kan sortera ut import/export per timme, elområde och flödesväg för att ta reda på hur importberoende SE4 är från utlandet.
Datan finns däremot öppen i kontrollrummet, men inte som databas/excelblad och problemet med den datan är att den visar en prognos och inte verkligt utfall.
Jag har dock dumpat den datan till en databas men eftersom att jag då är tvungen att mixa prognosticerad data med faktiskt utfall kommer jag ännu inte publicera detta, men jag kan ändå berätta att utfallet för SE4 blir 5914h import och 2846h export på ett år, vilket blir import 67% av alla timmar på ett år.
Ditt inlägg blev av någon anledning tyvärr utsorterat i skräpfoldern, vilket jag såg först idag…
En detalj med elproduktionen är att SvK:s timstatistik inte visar elproduktion som inte matas in till nätet, som egenanvänd solel och el producerad och använd inom icke-koncessionspliktiga nät. Den “självförsörjningsgrad” som beräknas med produktion/konsumtion från SvK:s timdata blir alltså lite underskattad.
För vilket år beräknade du 5914 h import för SE4? Under 2022 misstänker jag att nästan all den importen kom via SE3 och mycket liten andel från utlandet. Förutom antal timmar vore det även intressant att titta på hur stora mängder el det rör sig om.
Du missade lite kring en anledning att Sverige har färre tillfällen med nettoimport 2017-2021 än vad vi haft tidigare.
Driftsättningen av Sydvästlänken 2015 och den södra delen från Barkeryd och Hurva som driftsattes 2021, förutom bättre överföring från norr där det alltid funnits el så fick vi även större redundans i systemet.
Spelar ingen roll att SE1 badar i el om den inte gick att överföras och därför var Sverige tvungen att bli nettoimportör
Dagens elsystem bygger på att SE3 och SE4 får el från oss i norr, men med kommande satsningar måste söder bli mer självförsörjande då enorma mängder el kommer förbrukas i SE1
En övning som ger färdighet: rita upp vidkraftproduktionen i Sverige i samma diagram som export och import av el. För mej var det belysande.
Jan Blomgren är inte Professor, som kommentatorer påstår. Han lämnade professuren vid Uppsala Universitet 2009. De senaste åren har han verkat i eget bolag.