I detta exempel var värdet av egenanvänd solel 1,40 kr/kWh under januari 2021.
Egenanvänd solel ersätter köpt el, vilket gör att värdet blir lika med den rörliga delen av priset för köpt el, exklusive fasta avgifter. Värdet har beräknats som ett medelvärde per månad från och med januari 2008 till och med januari 2021 med hjälp av följande underlag:
- Elhandel. Nord Pool spot månadsmedelpris i område SE3 plus 2 öre/kWh påslag, vilket gäller idag för vår elhandlare Utellus (tidigare O2 och OX2). Om man har rörligt elpris utan timmätning är det medelvärdet av spotpriset under månaden man betalar. Har man timmätning med prissättning av elpriset per timme borde man istället använda spotpriset under de tider man producerar solel.
- Elöverföring. Vattenfall Söder enkeltariff (= samma pris alla timmar under ett år), enligt våra elräkningar.
- Energiskatt. Enligt våra elräkningar.
- Elcertifikatavgift. Utellus, enligt våra elräkningar, där elcertifikatavgiften redovisas (inte säkert att det görs hos alla elhandelsbolag). Denna avgift varierar beroende på priset för inköp av elcertifikat hos elhandelsbolagen och kvotplikten, vilken styr behovet av inköp av elcertifikat. Då priserna på elcertifikat idag är nära noll går även denna avgift mot noll.
- Moms. 25%. Moms på el infördes 1990.
- Elcertifikat. Värdet av eventuella elcertifikat har inte tagits med eftersom en bedömning är att det är väldigt liten andel av privatpersoner som tar ut elcertifikat för egenanvänd solel. Det beror på att man får betala för köp och installation av en elcertifikatmätare och ett årligt abonnemang för elcertifikatmätningen, vilket gör att det med dagens mycket låga priser på elcertifikat inte är lönsamt för en småhusägare. Däremot kan man få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan någon extra kostnad, men det påverkar inte värdet av egenanvänd solel.
- Ingen hänsyn har tagits till inflation. Enligt SCB:s statistik “Inflation i Sverige 1831-2020” har inflationen varit i genomsnitt 1,15% per år under 2008-2020.
Historisk och framtida trend
I samband med projektet ”Investeringskalkyl för solceller”, med Mälardalens högskola som projektledare, föreslogs av några att man skulle räkna upp värdet av solelen med en viss fast procentsats per år när man beräknade värdet av framtida elproduktion. Jag har varit och är fortfarande tveksam till det då det inte varit så under det senaste dryga decenniet. Utvecklingen har varit allt annat än linjär, ingen av posterna i solelens värde enligt ovan har haft en linjär utveckling, se nedanstående diagram. Det har inte heller varit en stadigt ökande utveckling för värdet av egenanvänd solel, utan värdet har gått både upp och ner.
När man gör en linjär trendlinje i det framtagna diagrammet för värdet av egenanvänd solel blir trenden att det nominella värdet för egenanvänd solel ökat med 2,3 öre/kWh under de senaste tretton åren. Skulle man ta hänsyn till inflationen på i genomsnitt 1,15% per år under denna tid skulle det ge ett minskat värde för egenanvänd solel idag jämfört med 2008. En linjär trendlinje är missvisande, det blir en bättre överensstämmelse med en polynomanpassad trendlinje, se nedanstående diagram. Det är dock inget som säger att framtida trender kommer att följa någon av dessa historiska trender.
Det är med andra ord rejält svårt att förutspå prisutvecklingen för egenanvänd el med någon precision under en solcellsanläggningens ekonomiska livslängd, 30 år antaget i investeringskalkylen.
Faktorer som kan ge högre framtida värde för egenanvänd solel
Höjd energiskatt, avveckling av kärnkraftsreaktorer (Ringhals 2 stängdes 30 december 2019 och Ringhals 1 stängdes 31 december 2020) och möjlig ökad elanvändning på grund av ökad befolkning, elbilar, serverhallar, batterifabriker, stål- och gruvindustrins användning av vätgas etc. är exempel på faktorer som nämns som skulle kunna ge ett högre elhandelspris och därmed ett ökat värde för egenanvänd solel.
Mot detta talar att Sveriges elanvändning 2019 var densamma som 1990, trots att vi blivit drygt 1,7 miljoner fler invånare, att elanvändningen har minskat sedan början av 2000-talet och att Sveriges elproduktion trots nedläggning av två kärnkraftsreaktorer förväntas öka på grund av en kraftig utbyggnad av vindkraften. Under 2019 hade Sverige en rekordstor nettoexport av el på drygt 26 TWh enligt SCB:s statistik. Elanvändningen minskade under 2020 till i nivå med 1986, men på grund av pandemin var fjolåret ett avvikande år.
Faktorer som kan ge lägre framtida värde för egenanvänd solel
Införande av effekttariffer hos elnätbolagen även för småhusägare och minskade elcertifikatavgifter i takt med att elcertifikatsystemet fasas ut är exempel på faktorer som kan ge ett minskat värde för egenanvänd solel.
Det finns några nätbolag som infört nättariffer baserade på effekt för köpt el. Exempelvis tar Sala-Heby Energi medelvärdet av tre timmar med högsta effektvärdena för köpt el vardagar 07:00-19:00 under månaden. För småhus använder man vanligen de högsta effekterna morgon och kväll. De högsta effekterna för köpt el kommer därmed sannolikhet att bli under timmar då man inte har någon solelproduktion (mulna dagar, morgon eller kväll), vilket gör att solelproduktionen inte säkert kommer att påverka hur mycket man betalar till nätägaren. Därmed tappar man delar av eller hela värdet för elöverföringen per kWh när det gäller egenanvänd solel om nätägaren inför en ren effekttariff. Med Vattenfall Söder som nätägare innebär det 30,5 öre/kWh, inklusive moms, vilket är en stor andel av värdet av egenanvänd el. Införandet av effekttariffer skulle därmed minska värdet av egenanvänd solel för solcellsägare. Se examensarbetet ”Hur påverkar införandet av effekttariffer lönsamheten för solcellssystem” vid Mälardalens högskola 2020.
Undantag kan förstås finnas i enskilda fall eller om effekttarifferna kommer att beräknas på andra sätt än hos Sala Heby-Energi, Malungs elnät (medelvärde av fem högsta timvärden per månad under tiden 07:00-19:00) och Sollentuna Energi (medelvärde av tre högsta värdena per månad vardagar 07:00-19:00), som är de jag tittat på. Exempelvis har Karlstads El- och Stadsnät en blandning av effekt- och energibaserad avgift.
Elhandelspriset förutspås variera mer i framtiden då vi kommer att få en större andel variabel energiproduktion i form av vind och sol i vår elmix. Vid en kraftigt ökad produktion av solel skulle det kunna sänka spotpriserna dagtid under soliga dagar. Det är något man kan se i Tyskland, som 2020 hade 10,6% solel i sin nätanslutna elproduktion enligt energistatistik från Fraunhofer ISE, att jämföra med Sveriges ca 0,6% (min uppskattning) under 2020, så det dröjer innan vi ser sådana effekter i Sverige. Istället är det i Sverige vindkraften som i första hand kommer att bidra till varierande elpriser. Det har under några timmar hänt det för Sverige unika att spotpriset varit negativt i alla fyra elhandelsområden. Mycket vindkraft och mindre elbehov än normalt orsakade detta.
Att tänka på
Detta exempel på värde av egenanvänd solel gäller endast för ett par av elhandel och elöverföring samt för de som betalar full energiskatt och moms. Det finns 151 nätbolag (enligt Svenska Kraftnäts natomraden.se) och 151 elhandelsbolag (enligt elskling.se) med rörliga avtal och bundna avtal samt enkeltariffer och tidstariffer. I en del nordliga kommuner betalas lägre energiskatt (32,5 öre/kWh istället för 44,5 öre/kWh, inklusive moms). Det finns därmed enormt många varianter på prissättning. Ditt värde av egenanvänd solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.
Se även inlägget Utveckling värde av såld solel 2011- januari 2021.
Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.
Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med januari 2021.
Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med januari 2021 (blå kurva) och linjär trendlinje (röd linje).
Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med januari 2021 (blå kurva) och polynomanpassad trendlinje (röd linje).
Utveckling av energiskatt på el i Sverige 1975-2021, inklusive moms. Före 1990 var det ingen moms på energiskatten.
Utveckling av priset inklusive moms för elöverföring hos Vattenfall söder enkeltariff 2005-2021.
Utveckling av elcertifikatavgift inklusive moms hos Utellus (fd O2 och OX2) 2008-2021.
Mycket intressant! Tack Bengt.
Du nämner att tidstariffer kan minska värdet på direktanvänd el från solcellerna. Ja, men det kan också göra batterier mer intressanta; de laddas då när elen är som billigast och används på t ex morgnar och kvällar när det är dyrt. Om solcellerna laddar batterier på dagen när din egen förbrukning troligen är låg så “flyttas” solelen till tider då elen är dyr. Styrningen av batterisystem är numera mycket flexibel så man kan t.o.m. ladda batterierna mitt på dagen med både solel och köpt el. Detta kommer jag att jobba vidare med och kanske återkomma.
Nämnde att införandet av effekttariffer sannolikt minskat värdet av egenanvänd el. Återkom gärna med vad du kommer fram till när det gäller tidstariffer.
Ja, rätt. Oops.
Men blir inte effekten ungefär detsamma? Det energibolagen vill är väl att man flyttar effektuttag (tvättmaskiner och torktumlare t ex) till kvällar och helger. Och batterierna kan kapa effekttoppar. Men visst, rena tidstariffer skulle gynnas mer av batterier. Har en kund (jag säljer solenergisystem) som har tidstariff men inga batterier. Och en annan som har batterier men inte tidstariff… Vi ska kolla framförallt den senare om han kan utnyttja batterierna bättre.
Jag gjorde en sammanställning av samtliga timpriser i SE3 under år 2020 och fick då fram ett “simulerat normaldygn” med timpriser. Nordpool handlas ju MWh och Euro så svårt att exakt översätta till konsumentpris.
Väldigt förenklat förhåller det sig så här: från kl 21-07 så har man i genomsnitt lägre elpriser än det genomsnittliga medelpriset. Resten av dygnet har högre högre timpriser än medelpriset. Sedan finns det två tydliga toppar i timspotpriserna när spotpriset går upp tydligt. Det är under tiderna kl 08-11 och kl 17-20. Högst elpriser har timme 8-9 då elpriset är ca 55% högre än dygnsmedel.
En slutsats jag drar är att det ur elprissynpunkt kan ett öst-västläge på solceller vara minst lika bra som söderläge. om än mindre produktion, men högre värde på den producerade elen. Ett mindre batteri kan för många (beroende på vilket elnätavtal man har) göra stor nytta vår och höst för at ta bort “kvällspuckeln” med höga elpriser. Medan det är svårt att se att man skulle tjäna på att lagra solel för natten.
Sammantaget så anser jag nog att de flesta med solceller kan optimera så att spotpriser både på köp och försäljning är att föredra framför månadsmedel. särskilt gäller detta om man har en planerbar last nattetid såsom tex. elbilsladdning, varmvattenberedare.
källa: Nordpool historic prices hourly 2020.
Funderade lite på detta. Med solceller i väster eller öster i förhållande till optimerat söderläge förlorar man ungefär en fjärdedel av årsproduktionen i Mälardalen.
Låt säga att årsproduktionen är 8 000 kWh i optimerat söderläge, då blir årsproduktion med installation öster-väster ca 6 000 kWh. Det gör 2 000 kWh lägre solelproduktion och minst 2 000 kr i lägre värde (antaget att man får skattereduktion för överskott inmatad till nätet). Det betyder att värdet på 6 000 kWh behöver höjas minst 2 000 kr = minst 33 öre/kWh, för att ge samma årlig intäkt som optimerat söderläge.
Det blir knepigt om man bara ska utnyttja prisvariationer i spotpriset under dygnet. I praktiken har man som husägare dock sällan valet mellan söder eller väster-öster, utan man får ta det väderstreck och lutning man har på taket.
Se även inlägget “Solelproduktion under ett dygn i olika väderstreck?” Gjorde där ett exempel på solelproduktion med 27 graders taklutning, som vi har hemma hos oss. En solig sommardag får man en hel del solel även mitt på dagen med en installation i öster-väster, det är inte så mycket mer på morgon och kväll som man kanske skulle kunna tro.
Om man använder batterier tillkommer att man förlorar runt 10% av den solel som matas in i batteriet om man antar 90% i verkningsgrad för el in och ut i batteriet.
Ja 33 öre i skillnad är nog svårt att få i prisskillnad. Man bör väl även ta med det faktum att öst-väst ger en längre tid över dagen med solel och därigenom högre egenförbrukning med nackdelen om lägre såld el.
Men som sagt är det mest en hypotetisk diskussion då de flesta husägare inte kan välja väderstreck på sitt hus.
Den stora förändringen med mer batterilagring och styrda ellaster lär väl komma den dagen skatteavdraget på 60öre trappas ner.
Hade för ett antal år sedan ett examensarbete som med data från vårt hus räknade på fallet öst-väst jämfört med söder och 27 grader lutning som vi har på vårt tak. Egenanvändningen ökade procentuellt. Det visade sig i huvudsak bero på att årsproduktionen minskade. I absoluta tal var egenanvändningen relativt lika. En möjlig fördel som inte kollades var vilken roll möjligheten till växelriktare med lägre toppeffekt i fallet öst-väst skulle innebära för ekonomin.