Regeringen ger i dagens artikel “Industrins gröna omställning i höstbudgeten” två goda nyheter gällande solceller i den kommande höstbudgeten. Man skriver så här
“Majoriteten av den förnybara el som framställs i mindre anläggningar på samma ställe som elen förbrukas är sedan tidigare helt befriad från energiskatt. Förslagen innebär bland annat att detta undantag utvidgas genom att gränsen för vad som utgör en mindre anläggning höjs liksom gränsen för hur stor produktionskapacitet en producent sammanlagt får ha för att tillgodoräkna sig skatteundantaget. För till exempel en solelproducent kommer detta innebära att denne kan få skattebefrielse så länge produktionskapaciteten understiger 500 kW. Skatteundantaget gäller den el som förbrukas där den framställs.
Fortsatt stöd för investering i solceller för andra än privatpersoner
Regeringen förlänger solcellsstödet till kommuner och företag. Förslaget innebär en 10 procent i stödnivå för kommuner och företag under 2021. Regeringen föreslår att 260 miljoner kronor ska gå till stödet 2021. Regeringen återkommer till hur stödet ska utformas och fördelas. För privatpersoner har regeringen nyligen remitterat förslag om att införa ett grönt avdrag för bland annat solceller.”
Bra att det klargörs vad som gäller för kommuner och företag. Bostadsrättsföreningar som inte kan få den nya skattereduktionen för installation av grön teknik nämns inte specifikt. Eftersom rubriken är “för andra än privatpersoner”, får vi hoppas att bostadsrättsföreningar omfattas också.
Bra att gränsen för energiskatt på egenanvänd solel föreslås höjas från nuvarande 255 kW till 500 kW, även om önskemålet fortfarande är att den begränsning bör tas bort.
PS. Enligt raskt besked från Rikard Nordin (C) på Twitter omfattas även bostadsrättsföreningar av det fortsatta investeringsstödet.
255-kW-gränsen (för när man slipper energiskatt på egenanvänd el) höjs till 500 kW. Det gör att installationerna generellt kommer bli större och kunna dra bättre fördel av skalfördelar. Svensk Solenergi fortsätter givetvis kämpa för att gränsen tas bort helt, men är ändå positiva till att gränsen nu höjs i ett första steg. Det är absurt att behöva betala skatt på el som du själv producerar och använder.
Vad gäller fortsatt solcellsstöd på en lägre nivå istället för det snabba undandragande som regeringen först annonserade i våras är förstås mycket positivt. Det ligger i linje med den planerade, förutsägbara, successiva nedtrappning av stödet som Svensk Solenergi länge förespråkat.
Problemet med att ta bort begränsningen helt, samtidigt som man har kvar energiskatten, blir ju att det kommer installeras solenergi i situationer där vindkraft hade varit mer samhällsekonomiskt lönsamt. Jag ser tyvärr ingen bra lösning på problemet så länge energiskatten finns kvar, så det bästa vore nog om den togs bort helt. Det skulle även göra elbilar relativt sett mer attraktiva till fossilbränslebilar vilket vore positivt.
Knepigt med argument som samhällsekonomisk kalkyl och vad man räknar in där. Om vi ska gå över till 100% förnybar el till 2040 som är regeringens mål kommer vi att behöva all ny förnybar energiproduktion som står till buds. Det kommer att bli mest vindkraft när det gäller el, men solceller kommer också att bidra. Varje solcellsägare kan känna sig delaktig i energiomställningen och blir förmodligen mera energimedveten, vilket också har ett värde. Det är inte gångbart att bygga vindkraft på sin egen tomt för de allra flesta husägare och gemene man blir inte delaktig i energiomställningen på samma sätt om vi bara skulle bygga storskalig vind. Det är bra med en mix, en “monokultur” är sällan bra.
Om man tänker lite större, ur ett världsperspektiv. Vad blir effekterna för världen under tiden som en omställning till helt förnybar energianvändning fördröjs och vad blir den världsekonomiska kostnaden? På sikt är en omställning nödvändig då de fossila tillgångarna är ändliga, så det finns ingen anledning att vänta. Och på vägen behöver vi även en rejäl energieffektivisering.
Mer specifikt så syftar jag alltså på problemet med de snedvridande effekter som uppstår om solkraft beskattas annorlunda mot vindkraft. Det kommer leda till en del investeringsbeslut där solceller installeras trots att vindkraft för samma investerade kapital hade producerat mer energi. Resultatet blir då att det installeras _mindre_ förnyelsebar elproduktion än det annars hade gjorts.
Jag håller med om att solenergins småskalighet har ett egenvärde på det sätt du beskriver, men småskaliga anläggningar är ju redan skattebefriade. Det är i och för sig inte heller helt oproblematiskt då det också ger en snedvridande effekt. Till exempel hade en grupp hushåll som nu investerat i solceller kanske kunnat få ut mer energi om de investerat i kooperativ vindkraft istället.
Fast om man går helt åt andra hållet istället, inte skattebefriar någon elproduktion alls, så får man andra, smått absurda, snedvridande konsekvenser. Ett hypotetiskt exempel är valet mellan två huskonstruktioner: Ett standardiserat massproducerat hus – där man löser problemet med svalka på sommaren genom solceller och luftkonditionering. Ett annat, där man genom dyrare material och en mer specialanpassad konstruktion passivt får ner temperaturen till behagliga nivåer. Med en energiskatt även på egenkonsumerad el så skulle kanske passivhuset bli det billigaste alternativet, även i en situation där den faktiska kostnaden för standardhuset med solceller och luftkonditionering är lägre.
Slutsatsen jag drar av detta är att det bästa nog vore att ta bort energiskatten helt, då slipper man alla snedvridande effekter rakt av. En annan positiv effekt är att det ger större incitament för konsumenter att införa olika typer av efterfrågestyrning, något som ju gör det lättare att införa en större mängd sol och vind.
För att förtydliga vad jag menar; säg till exempel att spotpriset för el skiftar mellan 20 och 80 öre per kWh, en faktor fyra. Med en energiskatt på 40 öre ovanpå det så blir skiftet istället 60-120 öre, bara en faktor två. Även om du sparar 40 öre per kWh i båda fallen så är den procentuella besparingen dubbelt så stor i fallet utan energiskatt – och det borde rimligtvis göra det mer lönsamt att investera i olika typer av efterfrågestyrd teknologi. Ett typexempel är, som jag nämnde, flexibel laddning av elbilar.
En stor konsekvens av en avskaffad energiskatt är så klart att efterfrågan på el skulle öka, något som inte rimmar så bra med ambitionerna till energieffektivisering. Jag ser dock inte riktigt problemet med det om jag ska vara ärlig. Jag tycker att det blivit en konstig fokus på energiförbrukning som något negativt i sig självt, när det egentligen är de negativa bieffekterna hos vissa typer av energiproduktion som vi vill komma åt. Så länge de effekterna regleras och beskattas ordentligt så ser jag inget problem med en hög energikonsumtion. Speciellt nu när vi med sol och vind står inför en framtid där vi flexibelt och decentraliserat kan bygga ut vår elproduktion i den takt som behövs för att matcha efterfrågan.
Jag tänker att det var annorlunda tidigare då det var vatten och kärnkraft som gällde. Speciellt vattenkraften finns ju i stort sett endast i en begränsad mängd. Vi har den mängden väldigt billig energi att tillgå, men det är nästintill omöjligt att bygga ut den. I praktiken gäller detta också kärnkraften, även om begränsningarna där är mer politiska än givna av naturen. Under dessa förhållanden så kan en energiskatt vara rimlig, den blir ett sätt att trycka ner den totala efterfrågan på el så att den inte överskrider den begränsade produktionen – vilket gör att man inte behöver producera dyr och/eller smutsig el för att täcka upp på marginalen.
Med sol och vind är dynamiken däremot helt annorlunda. Där är den enda begränsningen av samma slag tillgången på mark, men det är vi otroligt långt ifrån att ha problem med – speciellt här i Sverige. Så energiskatten har nog spelat ut sin roll.
Jag ser att det blev ett rätt långt inlägg här, det var några tankar och funderingar jag haft under en tid men inte uttryckt i skrift tidigare. 🙂