IVA:s projekt Vägval el släppte i förrgår rapporten “Skatter och subventioner vid elproduktion – En specialstudie“. Vet inte vad som skiljer en specialstudie från en vanlig studie. Det speciella med denna studie var dock alla felaktiga antaganden om solkraft.

Här presenteras min genomgång av studien. Den baseras dels på rapporten, dels på ett “Arbetsdokument” (länk finns på sidan enligt ovan). Niclas Damsgaard från Sweco som är en av författarna skriver idag på Twitter att “vi har upptäckt ett fel i indata som användes för beräkningen och uppdaterar… “, efter mitt påpekande på Twitter att man räknat fel på solkraft. Vad det innebär vet jag inte, min genomgång gäller originaldokumenten och gäller endast området Solkraft.

Solkraft

• Hur definieras småskalig respektive storskalig solkraft?

På några ställen i arbetsdokumentet görs skrivningar av typen ”… småskaliga producenter under 1500 kW, respektive storskaliga över 1500 kW”. Det verkar därför som att man satt gränsen för storskalig till 1 500 kW = 1,5 MW.

Om gränsen sätts till 1,5 MW bör påpekas att det inte finns någon sådan stor solcellsanläggning i Sverige. De två största i Västerås respektive Arvika är båda på 1 MW. De möjliga stöd som redovisas för storskalig solkraft är därmed fiktiva och har aldrig betalats ut i verkligheten.

• Livslängd

Livslängden är satt till 20 år. Källa till detta val saknas. Det är för kort tid. Modultillverkarna brukar ge 25 års effektgaranti på modulerna = minst 80% av ursprungseffekten efter 25 år. Två undersökningar gjorda i det svenskt klimatet på verkliga solcellsinstallationer har visat på en betydligt lägre degradering. 30 år är inte orimligt för modulerna och det är den livslängd som använts i artiklar där jag och mina medförfattare räknat på LCOE (Levelised Cost of Energy) för solel i Sverige.

• Elcertifikat

Sweco har antagit att värdet för elcertifikat är 16 öre/kWh, men det gäller bara de 15 år man tilldelas elcertifikat. Om livslängden är 30 år blir värdet i genomsnitt ca 8 öre/kWh. I praktiken är det bara en minoritet av de småskaliga solelproducenterna som ansökt om tilldelning av elcertifikat. För majoriteten av solcellsanläggningar som inte ansökt om elcertifikat är värdet 0 öre/kWh. När det gäller småhusägare får dessutom nästan alla bara elcertifikat för det överskott man matar in till nätet. Om vi antar ett överskott på 50% blir det värdet av elcertifikaten då i genomsnitt ca 4 öre/kWh för den producerade solelen under anläggningens livslängd. Under våra fyra första driftår hade vi 52% i överskott som matades in till nätet.

Enligt Energimyndighetens statistik har priset för elcertifikat i genomsnitt varit 17,5 öre/kWh senaste året. Jag skulle därför kunna tänka mig att höja ovanstående värden för elcertifikat till ca 9 öre/kWh, respektive ca 4,5 öre/kWh. Från och med 2016 höjs kvotplikten och det borde innebära att priserna på elcertifikat ökar med tiden, men det återstår att se hur priserna utvecklas.

• Investeringsstöd

Man kom fram till 87 öre/kWh i investeringsstöd genom en “mycket grov overslagsberakning har gjorts av hur mycket energi den installerade effekten som tillkommit sedan 2009 förväntas producera under sin livslängd (20 ar). De stodpengar som delats ut mellan 2009 och 2015 har sedan slagits ut på dessa kWh.” (en korrigering av min första text eftersom det blev fel i den).

Man har dock inte angivet vilken installerad effekt man antagit och vilket utbyte (kWh/kW) denna skulle ge, så det går inte att bedöma om de gjorda antagandena är rimliga. Ett sådant räknesätt har dessutom mycket stora osäkerheter. Detta spelar i och för sig mindre roll efter en sådan beräkning bara har ett historiskt värde och är helt utan värde för att beskriva nuläget.

Så här kan man enkelt beräkna värdet av investeringsstödet idag. Investeringsstödet till privatpersoner är 20%, om man ansökte efter 1 januari 2015. Antag att 1 kW kostar 20 000 kr nyckelfärdigt, inklusive moms. Det ger 4 000 kr i möjligt stöd. Enligt ett exjobb som jag handledde på MdH tidigare i år var medianvärdet för solelproduktion för 238 svenska anläggningar ca 900 kWh/kW under 2014 enligt data från öppna databaser. Med en livslängden på 30 år och degradering på 0,5%/år (högt räknat, den är förmodligen lägre) blir den totala solelproduktionen då ca 25 000 kWh under livslängden. Investeringsstödets värde för en privatperson blir därmed 4 000 kr / 25 000 kWh = 16 öre/kWh.

Investeringsstödet till företag är 30%. Det står felaktigt 35% i arbetsdokumentet. Antaget ett pris på 14 000 kr/kW, exklusive moms (lägre pris på grund av större anläggning än för privatperson) blir investeringsstödets värde 4 200 kr / 25 000 kWh = 17 öre/kWh.

De antagna systempriserna ska ses som ungefärliga, i verkligheten har de förstås en spridning beroende på flera olika faktorer, så priserna kan vara både lägre och högre. Men det visar att det framräknade stödet i rapporten inte har någon relevans i dagsläget.

• Storskalig solkraft

Man kom fram till att värdet på investeringsstödet var 87 öre/kWh även för storskalig storkraft, det vill säga samma som för småskalig solkraft. Detta trots att det aldrig byggts någon storskalig solkraft i Sverige om gränsen sätts till 1,5 MW.

Man har missat att investeringsstödet är maximerat till 1,2 miljoner kr per anläggning. Med ett stöd på 30% ger det en högsta stödberättigad kostnad på 4 miljoner kr. Med ett pris på 13 000 kr/kW, exklusive moms, (antaget ytterligare lägre pris på grund av ökad storlek) ger det en anläggning på 308 kW. Detta är långt under de 1 500 kW som använts som används som gräns för storskalig produktion. Om man bygger en anläggning på 1 500 kW eller större, vilket inte har gjorts hittills i Sverige, kan man få som mest 1,2 miljoner kr i investeringsstöd. En anläggning på 1 500 kW skulle producera minst 37 500 000 kWh under livslängden. Detta om man antar 900 kWh/kW i årligt utbyte och 0,5% årlig degradering, men utbytet är sannolikt högre än så eftersom en stor anläggning rimligen byggs där förutsättningarna är gynnsammare än på ett småhustak när det gäller skuggning, som är den vanligaste orsaken till produktionsminskning för småskalig solel. Storskalig solkraft skulle därmed som mest få ett investeringsstöd värt 1 200 000 kr/ 37 500 00 kWh = 3,2 öre/kWh. Desto större anläggning desto mindre skulle stödet per kWh bli. Skulle man exempelvis bygga en anläggning på 5 MW skulle stödet motsvara 1 öre/kWh.

• Ingen energiskatt på egenanvänd el

Värdet av att man inte betalar energiskatt på egenanvänd el beror på vilken producenten är. Alla konsumenter betalar inte lika hög energiskatt idag. I vissa nordliga kommuner betalar man en lägre energiskatt (24,25 öre/kWh istället för 36,75 öre/kWh, inklusive moms, under 2015). I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling betalas bara 0,5 öre/kWh, exklusive moms, i energiskatt (vilket motsvarar EU:s minimiskattenivå för yrkesmässig användning enligt energiskattedirektivet). Det går så till att den energiskatt som överstiger 0,5 öre/kWh betalas tillbaka, se kapitel 9 i Lag (1994:1776) om skatt på energi. Om man bedriver yrkesmässigt jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk får man energiskatten återbetald med vissa undantag, bortsett från 0,5 öre/kWh.

Man bör också fundera på om undantaget från energiskatt verkligen är en subvention. Att själv använda solel man producerar får samma effekt som en energieffektivisering (som att installera värmepump, byta fönster, isolera väggarna eller taket), eller när man använder solfångare eller ved för att producera varmvatten för att minska behovet av köpt energi. Ingen av dessa åtgärder beskattas idag, så varför ska man beskatta just egenanvänd solel?

Eller skattar man när man odlar egen frukt, grönsaker, potatis…? Känns det logiskt att man ska betala skatt på något man framställt i huset och som aldrig lämnat huset? Nej, inte för mig.

Ge mig ett logiskt motiv till att vi ska betala energiskatt på den solel vi producerar med solceller och använder själva i huset, utan att den elen varit in på elnätet och vänt! Annat än att staten ser det som en bra inkomstkälla…

Förespråkarna för energiskatt på egenanvänd el verkar dessutom inte ha förstått att det inte finns några mätvärden på hur mycket av solelen vi använder själva. Det är heller inget som går att mäta direkt så det blir en kostsam apparat få fram hur mycket solel man använder själv, se inlägget “Praktiska frågor kring energiskatt på egenanvänd el“.

• Nättariff

I rapporten verkar man ha använt ett värde på 3,7 öre/kWh för reducerad nättariff  för småskaliga producenter upp till 1 500 kW, baserat på att småskaliga producenter har ett undantag från att betala mer av nättariffen än den del som motsvarar den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering på nätkoncessionshavarens nät.

• Undantag inmatningsabonnemang

Om man är nettokonsument med säkring på högst 63 A och högst 43,5 kW installerad effekt behöver man inte betala något inmatningsabonnemang. Då kostnaderna för inmatningsabonnemang varier mycket mellan olika nätägare och då kostnaden per kWh blir beroende av hur stor solcellsanläggning är kommer detta belopp att variera stort. När jag läser de två dokumenten kan jag inte se att man räknat ut något eget värde för detta. Möjligen ingår det i nättariffen?

För de minsta solelproducenterna med en installerade effekt under 43,5 kW kan dock värdet av inte behöva betala inmatningsabonnemang bli rejält och vara av större värde än investeringsstödet. Detta om man antar att kostnaden för inmatningsabonnemanget är densamma för alla abonnemang upp till 1 500 kW, även om man bara har installerat några enstaka kW solceller.

Det finns ca 160 nätägare i Sverige så det är orimligt för mig att ta reda på vad som är ett normalt pris för inmatningsabonnemang. Här är ett exempel ur högen, som jag inte kan bedöma om det är representativt för alla nätägare, så ta det för vad det är.

Mälarenergi har ett inmatningsabonnemang för företag där kostnaden är 135 kr/månad, exklusive moms. Om vi med vår 3,36 kWh solcellsanläggning skulle betala samma pris skulle det bli 2 025 kr/år, inklusive moms. Under åren 2011-2014 var vår genomsnittliga solelproduktion 2 782 kWh/år. Om vi hade haft Mälarenergi som nätägare hade värdet därmed varit 73 öre/kWh. Vi har Vattenfall som nätägare men jag hittar inte priset för deras inmatningsabonnemang på deras hemsida (var inte lätt att hitta på Mälarenergis omgjorda hemsida heller). Om vi istället haft en solcellsanläggning på 43 kW som producerat 38 700 kWh/år (900 kWh/kW,år) skulle värdet varit 5 öre/kWh. Med en annan nätägare och ett annat pris för inmatningsabonnemanget hade värdet varit annorlunda.

Om man använder all el själv blir det ingen kostnad för inmatningsabonnemang. Detta kan gälla även andra än de minsta solcellsanläggningarna. På ICA Maxi Erikslund här i Västerås finns en 40 kW solcellsanläggning där all solel används av butiken.

I ett projekt i dåvarande Elforsk SolEl-program var jag 2005 projektledare på ABB Corporate Research för den första solcellsinstallation i Sverige som matade in all el till nätet. En av projektets slutsatser blev att de då höga priserna för inmatningsabonnemang gjorde att det blev en nettokostnad för en småhusägare att försöka sälja ett överskott av solel. År 2010 ändrades ellagen så att man införde undantaget enligt ovan för de små elproducenterna.

• Övrigt

De skriver att man matar ut på nätet, men det heter att man matar in eftersom man ser det ur nätets synvinkel, därav inmatningsabonnemang när säljer överskottsel och uttagsabonnemang när man köper el.

• Saknas

På Twitter svarade Niclas Damsgaard, Sweco, apropå mitt påpekande om felräkning att “det ändrar inte den övergripande bilden men sänker nivån på stödet till solel” och “Solelen får dock fortsatt mest stöd.” Om man räknar i kr/kWh. Som man frågar får man svar skulle man kunna säga.

I rapporten har man redovisat hur mycket som beviljats och utbetalts i investeringsstöd till solceller. Men varför har man inte redovisat för alla kraftslag hur mycket som betalats ut i stöd, exempelvis i elcertifikatsystemet? Var ärlig och redovisa öppet i rapporten hur mycket stöd olika kraftslag fått fram till nu i kronor räknat. Solkraft ligger bland de kraftslag man studerat garanterat i botten på den tabellen!

Kraftvärme (går under “biomassa och biogas” i statistiken)och vindkraft har alla fått tvåsiffrigt antal miljarder i stöd genom elcertifikatsystemet. Vattenkraft  och torv har “bara” fått ett ensiffrigt antal miljarder i stöd. Solkraft är väldigt långt ifrån dessa belopp. I det stora hela är det småpengar vi gett i stöd till solkraft hittills.

Regeringen har som vision att Sverige ska försörjas till 100% av förnyelsebar energi. Solenergi, både solel och solvärme, kommer att bli nödvändiga pusselbitar i ett sådan pussel, så det är fullt rimligt att vi fortsätter att stödja solenergi för att främja dess utveckling i Sverige. Det är också rimligt att tro att vi inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att tycka att det är helt naturligt att sätta solceller på alla nybyggda hus. Inom en handfull år träder EU:s direktiv om nära nollenergi-hus i kraft och solenergi blir en viktig kugge för att klara detta.

Summering

Det finns många fel i IVA:s rapport. Mitt föreslag är att avsnittet för solkraft helt revideras och granskas av någon solcellskunnig innan publicering.

Så här skulle man kunna se på stödet till solel. För solvärme finns inget stöd över huvud taget.

 

* = osäkert värde	Småskalig solkraft egenanvänd el	Småskalig solkraft såld el	Storskalig solkraft
Investeringsstöd	16-17	16-17	<1 – 3
Elcertifikat	0-9	0-9	9
(Ingen energiskatt)	(0,5-36,75)	0	0
Skattereduktion	0	60	0
Nättariff och inmatningsabonnemang	0	5-75*	0
Totalt	16-26 (63)	81-161*	9-12
Totalt enligt rapporten	136	167	103

PS 26/10. Har fått kritik via Twitter för att inte använda någon diskontering vid mina beräkningar. Man kan undra varför en intäkt idag (investeringsstöd) ska diskonteras men inte de framtida intäkterna från elcertifikat och skattereduktion? Det brukar vara tvärtom när man ska beräkna nuvärde…

Men genom att beräkna stödet som kr/kWh kommer det in ett värde för antalet framtida kWh som kan diskonteras. Men då kan man tycka att man i IVA-rapporten i rimlighetens namn borde göra likadant även för de framtida intäkterna från elcertifikat och skattereduktion, men där har man tagit det nominella värdet utan diskontering. Förklaringen som gavs på Twitter av annan person är att investeringsstödet ges idag för framtida produktionen men att man på löpande intäkter som elcertifikat och skattereduktion tittar på värdet här och nu. Man har alltså inte beräknat något nuvärde för de löpande intäkterna, vilket gör att man får en skev bild av intäkterna sett över livslängden, och de i rapporten redovisade värdena kan därmed inte ligga till grund för ett investeringsbeslut. Om man skulle beräkna nuvärden för värdet av elcertifikat och skattereduktion skulle dessa värden bli lägre än de värden som redovisas i IVA-rapporten, inte minst därför att vi vet att elcertifikaten inte utfärdas för hela livslängden och skattereduktionen knappast kommer att finnas kvar på dagens nivå under hela livslängden.

En fråga blir i sådana fall vilken diskonteringsränta man ska använda och då ger man sig in i ett träsk, där det finns väldigt många åsikter och det finns ett spann på åtminstone 1% till 10%. Beroende på aktör (och risk) används dessutom olika räntor.

• Sweco använde 3% och 5% i sitt svar.
• För en privatperson kan realränta efter skatt för ett banklån vara en möjlighet. Ett tioårigt banklån med 3,23 % ränta (Swedbank), skatteavdrag på 30% och en inflation på 1,22% (medel 1994-2014 enligt SCB) ger en realränta efter skatt på 3,23% * 0,7 – 1,22% = 1,04%.
• Energimarknadsinspektionen har satt 4,53% för år 2016-2020.
• Elforsk (nu Energiforsk) använde i fjolårets rapport “El från nya och framtida anläggningar” 6% och 10%. De använde samma för alla kraftslag och alla aktörer. 6-10% är för småskaliga privata solcellsanläggningar orimligt högt.