Energiminister Anna-Karin Hatt skrev i blogginlägget ”Fortsatt jobb för sänkt skatt på egenproducerad förnybar el” den 10 juni att regeringens förslag om skattereduktion stötte på patrull hos EU på grund av dess regler om statsstöd:
”Bland annat har det visat sig att EU-kommissionen inte anser att vi inte skulle kunna sänka skatten för befintliga mikroproduktionsanläggningar för förnybar el”.
Vidare skriver Hatt att man
”… identifierat en väg framåt, som innebär att skattenedsättningen kommer utformas så att den faller in under EU:s så kallade ”de minimis-regler”. De reglerna innebär, i korthet, att regeringen kan ge stöd till vissa företag, förutsatt att de samlade stöden till ett och samma företag håller sig under ett visst totalt takbelopp. Och utformar man reformen så behöver den inte prövas enligt statsstödsreglerna, vilket innebär att både befintliga och nya anläggningar kan omfattas”.
Fjolårets utredning ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.SOU 2013:46 ansåg att nettodebitering inte var förenligt EU:s momsdirektiv. Man förordade därför en skattereduktion, som det nu visar sig också strider mot EU:s regler. På fler än en punkt… Borde inte utredningen efter ett års arbete ha förstått det själva, med tanke på det runt dussinet juridiska experter som deltog i utredningen?
Ökenvandringen för frågan om nettodebitering började när regeringen beslutade den 1 februari 2007 att tillsätta professor Lennart Söder, KTH, som utredare med uppgift att utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den förnybara elproduktionen, den så kallade nätanslutningsutredningen. I utredningens rapport fanns ett förslag som i praktiken hade givit nettodebitering. Man kan därför säga att frågan om nettodebitering till dags dato har varit under regeringens behandling i närmare 7,5 år. Tyvärr tog sig nuvarande regering aldrig ur ökenvandringen utan det hela har nu runnit ut i sanden.
Regeringen vill visserligen ta fram ett nytt förslag med förhoppning att det ska kunna vara i drift 1 januari 2015. Men tror vi att ny regering efter valet skulle gå då den linjen? Nej. Om det blir ny regering siktar de rimligen på nettodebitering eftersom S, MP och V alla sagt sig vilja ha nettodebitering. Lise Nordin, miljöpartiets energipolitiske talesperson, skrev den 11 juni på Twitter att ”Eftersom det inte finns någon skattereduktion så finns det inget att stoppa. Ny regering väljer önskat system.”
Glöm skattereduktion, tänk nettodebitering är min tro om framtiden. Undrans om problematiken med momsregistering med automatik försvinner vid nettodebiteringen? Det blir ju ingen regelrätt försäljning vid nettodebitering…
Linnea. Anundshög 6 juni 2014.
“(datum saknas…)”
Oops, åtgärdat. Tack!
Bra, jag justerade texten i inlägget.
När man talar om nettodebitering är det då menat att kvittning skall ske enbart mot elhandelsbolaget altså elkostnaden. Eller kommer man att även få kvitta elöverföringsavgiften mot nätföretaget?
Skulle det kunna påverka tilldelningen av elcertifikat om man har en nettodebitering istället för försäljning av överskott (förutsatt att man inte har någon separat mätare för elcertifikat på all produktion)
Nettodebitering innebär för mig att man kvittar hela det rörliga elpriset (elhandel, elöverföring, energiskatt, elcertifikatavgift och moms på dessa). Syftet med nettodebitering är att värdet på överskottselen ska bli jämförbart med värdet på den köpta elen. I dagsläget kan det vara så att man både säljer och köper el under samma timme (eller till och med samtidigt om man har en sann 3-fasmätare), fast till helt olika priser, vilket kan upplevas som märkligt av många.
Elcertifikaten baseras på den producerade elen och är helt oberoende av vad man gör med elen. Nettot är ingen nettomätning (som är förbjuden). Nätägaren måste fortfarande mäta in- och utmatad el var för sig och därefter beräkna nettot. Oavsett nettodebitering eller inte måste alltså nätägaren alltid mäta hur mycket el som matas in till nätet per timme, så det kommer inte att förändras mot dagsläget.
Det faktum att regeringen inte lyckats med (det enkla) uppdraget att få till en bra stimulerande lösning på denna solels-fråga under alla dessa år kan tyvärr bara sammanfattas med ett enda ord: INKOMPETENS.
En intressant fråga är ju också vilken tidsrymd som nettot ska beräknas på, månad , år eller något annat. För mig som har satt upp ganska stor anläggning på taket innebärande att jag producerar mer än vad jag förbrukar under maj-augusti är det viktigt att nettot beräknas på årsbasis. Finns det några indikationer om vilken period som kan bli aktuell?
Nej, det är en helt öppen fråga.
En intressant Elforsk-rapport i sammanhanget är “Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel” från 2010, som var resultatet av ett projekt jag var projektledare för.