Vid ett annat inlägg uppstod en diskussion angående värdet av solel vid nettodebitering respektive vid regeringens förslag med skattereduktion. Jag ger här exempel på hur det skulle se ut i dagsläget för en privatperson som inte är momsregisterad, vilket jag bedömer vara en typisk solelproducent. Även med denna begränsning är det inte helt trivialt. Det finns variationer i priserna beroende på var man bor, vilket elabonnemang man har och vilket år det är, så för dig som läser detta kan andra värden gälla hemma hos dig.
Jag har för enkelhetens skulle bortsett från intäkter från elcertifikat och ursprungsgarantier eftersom de i teorin borde vara densamma för alla alternativen. I praktiken kan det dock finnas skillnader mellan de olika alternativen, men det blir för stort ämne för att ta med denna gång.
Egenanvänd el
När det gäller den solel som använder direkt i huset ersätter den köpt el och värdet på den elen blir därför lika med det rörliga priset för ens köpta el. Det rörliga elpriset är den del som varierar med elanvändningen och som består av elhandelspris, elcertifikatavgift (redovisas numera sällan separat utan ingår i elhandelspriset), energiskatt, elöverföring och moms på alla dessa poster. Inga fasta avgifter ska tas med i värdet, eftersom de fasta abonnemangsavgifterna normalt sett inte förändras vid egen solelproduktion.
Exempel för elområde 3 – Värde av egenanvänd el
| Pris (öre/kWh) | ||
| Elhandelspris | 40,51 | Elpriskollen 1-årsavtal. Lägsta pris för 1-årsavtal som erbjuds idag. Många olika prisvarianter finns, detta är bara ett exempel. |
| Energiskatt | 29,3 | I vissa nordliga kommuner 19,4 öre/kWh. |
| Elöverföring | 10-23,5 | 19,2 öre/kWh hos Vattenfall syd, som är vår nätägare. E.ON Stockholm 10-23,5 öre/kWh beroende på hur mycket el man använder. Fortum Stockholm 20,56 öre/kWh för enkeltariff Stockholm, har en uppsjö av olika priser beroende på nätområde och val av tariff. |
| Moms | 22,25 | 25% på alla ovanstående poster, med Vattenfall syd som nätägare. |
| Totalt rörligt pris | 102,1-115,6 |
Sannolikt är det ett lågt räknat pris. I regeringens utredning ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.” om nettodebitering antog man ett rörligt elpris på 1,305 kr/kWh (se tabell 4).
PS 2013-09-18. Enligt Energimyndigheten var det 37,4% av elkunderna som hade rörligt elhandelspris i juni 2013, det verkar därför relevant att anta ett fast elhandelpris per kWh i denna kalkyl.
Nettodebitering
Vid nettodebitering skulle solelproducenten endast betala för nettot av använd el. Då skulle förutom den egenanvända elen även överskottselen få samma värde som det totala rörliga elpriset. Inga fasta avgifter ska tas med i värdet. Principen är lättfattlig och med en logik: solelen är lika mycket värd som den köpta elen.
Exempel för elområde 3 – Värde av överskottsel vid nettodebitering
Se tabell ovan för egenanvänd el.
Här har jag bortsett från den ”energiersättning”, som Vattenfall kallar den. Nätägaren måste enligt Ellagen 3 kap. 15§ betala för den överskottsel som matas in till nätet. Detta är idag den enda lagstadgade ersättning som finns för el som matas in till nätet. Man får denna ersättning eftersom nätägarens överföringsförluster i nätet minskar. Vår solel går till våra grannar istället för att behöva transporteras betydligt längre sträckor från något kraftverk ett antal mil bort och därför minskar överföringsförlusterna.
Vattenfall Eldistribution AB betalar 7,5 öre/kWh, inklusive moms, i energiersättning till oss. Sannolikt borde de nog inte betala ut moms till oss… Eskilstuna Energi och Miljö skriver i sitt informationsblad om att producera egen el ”Om du inte bedriver ekonomisk verksamhet erhåller du ersättning för överskottsproduktionen utan moms både från elnätsföretaget och från elhandlaren.” Fortum skriver ”Elen du köper betalar du skatt och moms på, vilket du inte får igen på den el du säljer”. E.ON anger ”Den som är momsredovisningsskyldig får moms utbetald på ersättningen för nätnytta.”
Skattereduktion
Utredningen ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.” SOU 2013:46, ett ”betänkande av utredningen om nettodebitering” som presenterades i juni föreslår en skattereduktion istället för nettodebitering. Skattereduktion skulle vara 2 gånger energiskatten i kommuner med normal energiskatt och 2,5 gånger energiskatten i kommuner med reducerad energiskatt. Med denna modell saknas en lättfattlig förståelse av värdet för egenproducerad solel.
Skattereduktionen skulle bara gälla för det överskott av solel man matar in till nätet. Den el som man använder själv skulle liksom idag få samma värde som priset för den köpta elen. Däremot skulle värdet på det överskott av solel som matar in till nätet få ett annat värde. Överskottselen skulle säljas till en hugad köpare som kan vara både en elhandlare eller ett nätbolag. Solelproducenten måste aktivt söka en köpare. Har man ett litet överskott tror jag att det finns en risk att man struntar i detta. Idag finns en uppsjö av olika erbjudanden, de tre stora elhandelsbolagen har dock Nord Pool spotpris per timme med ett mindre avdrag som standarderbjudande och jag tror att på sikt är det detta pris som kommer att gälla, speciellt om skattereduktionen träder i kraft. Nord Pool spotpris varierar per timme och år och det går därför inte att säga exakt vad detta pris kommer att vara i framtiden.
Dessutom skulle man från bolaget få en energiersättning, som Vattenfall kallar det. Här används olika termer av olika nätbolag. E.ON kallar det nätnytta och Fortum använder produktionsersättning. Nätbolagen borde komma överens om en gemensam benämning för denna ersättning.
Exempel för elområde 3 – Värde av överskottsel vid skattereduktion
| Pris (öre/kWh) | ||
| Försäljning | 33,34 | Nord Pool spotpris, medelvärde mars-augusti under 2013. Vintertid är överskottet från solelproduktion minimalt och därför valde jag bort januari-februari. Under 2012 var årsmedel 28,194 öre/kWh. |
| Avdrag försäljning | 0,205 – 4 | Fortum har 0,205 öre/kWh i avdrag medan Vattenfall och E.ON har 4 öre/kWh i avdrag. |
| Energiersättning | 3,3 – 6 | Vattenfall betalar 6 öre/kWh i område söder och 4,4 öre/kWh i område norr. Fortum betalar 3,3-5,8 öre/kWh medan E.ON betalar 2,9-5,5 öre/kWh beroende på vilket nätområde man bor i. |
| Skattereduktion | 58,6 | Två gånger energiskatten som är 29,3 öre/kWh under 2013. |
| Moms | 0 (– 1,5) | Moms betalas inte ut. Förutom av Vattenfall Eldistribution vad gäller energiersättningen och eftersom det är otypiskt har 0 antagits vara normalvärdet. |
| Totalt värde | 91,2-97,7 |
Det kan tilläggas att regeringens utredning om nettodebitering räknat fel på de ekonomiska effekterna av nettodebitering och skattereduktion, se inlägg från 26 juni.
Slutsats
Nettodebitering skulle i normalfallet var lönsammare än skattereduktion för en privatperson som inte är momsregistrerad. Principen för nettodebitering är lättfattlig. Överskottselens totala värde vid skattereduktion är svårare att förstå sig på eftersom värdet av den sålda elen är variabel. Man måste vid skattereduktion också aktivt hitta en köpare av ens överskottsel, vilket kanske de som har ett litet överskott struntar i.
Nattfjärilen grön fältmätare. Fotograferad i skenet av UV-lampa i kvällsmörker, på foten av UV-lampan. Dyudden 2012-09-14.
Tack Bengt för en bra genomgång av alternativen. Som du skriver är variationerna stora mellan olika bolag. Jag med e.on som motpart i all elhandel har ett abonnemang med mycket hög kostnad för överföringen, 41,7 öre plus moms. Det låter ju inte så kul, men förhoppningsvis är min fasta kostnad i motsvarande mån lägre.
Som solelsproducent kan jag dock räkna med ett bra pris på den solel jag själv använder 1,44 kr/kwh inklusive moms.
Den el jag säljer till e.on har ett helt annat värde 45,5 öre inklusive nätnytta och moms.
Tomas H.
Jag tycker spontant att det känns missvisande att jämföra ett rörligt pris vid försäljning mot ett fast pris vid köp. Det är ju som med bankens räntor, trygghet kostar pengar, och därför brukar rörligt vara billigast i längden. Det blir lite som att jämföra mellan ett banklån och ett sparande och då jämföra ett bundet lån mot ett sparande på lönekontot. Man kunde då också jämföra ett rörligt lån mot ett låst sparande och kalkylen blir en helt annan. Jag är inte förespråkare för det ena eller det andra (även om nettoalternativet förstås har en rad fördelar vad gäller enkelheten) utan efterfrågar en så korrekt jämförelse som möjligt i denna prisdjungel.
Du skriver “Totalt rörligt pris” men utgår från fast pris 1 år. Du syftar säkert på variabeln elöverföring men det kan bli missförstånd. Vidare skriver du att medelpriset 2012 var ca 28 öre och årets sommar hamnade på ca 33 öre, då tycker jag det vore lämpligt att i kalkylen för köpt el utgå från något av dessa medelpris i båda kalkylerna och sedan ha “påslag” och “avdrag”. Kollade precis Skellefteå kraft och de har ett påslag om 2 öre (exkl moms) samt elcertifikat (3,3 öre medel mars-aug 2013) vid rörligt pris. Det skulle alltså bli runt 33 öre (2012) eller 38 öre (mar-aug) istället för 40,51 öre.
Det känns då som att alternativen hamnar några ören närmare varandra och i slutändan kanske det bara diffar några enstaka ören, vilket inte har någon betydelse för ekonomin för det lilla överskott vi talar om för normala villaanläggningar.
Med rörligt pris menar jag den del av priset som varierar med elanvändningen, exklusive fasta abonnemangskostnader som här har antagits vara oberoende av elanvändningen. Oavsett om man har ett fast eller rörligt ellhandelspris per kWh är det alltså en rörlig kostnad.
Jag lade till en kommentar om att regeringens utredning räknat med 1,305 kr/kWh i rörligt elpris och att det pris jag räknade fram sannolikt är i underkant, om man skulle ta ett medel av vad svenska folket betalar.
Du efterlyser en korrekt jämförelse, men ska man göra det exakt blir det väldigt komplicerat. Då behöver man veta solelproduktionen per timme, hur mycket solel som används internt i huset per timme, hur mycket solel som blir överskott som matas in till nätet per timme och hur husets elanvändningsprofil ser ut per timme. Detta betyder att det ingen användare kommer att vara den andra lik. Jag har därför gjort vissa förenklingar för att göra det någorlunda överskådligt. Även om det kan finnas vissa brister är mina beräkningar dock bättre än de som finns i utredningen om nettodebitering där man ”glömt” vissa poster, se inlägg från 26 juni.
Det blir inte helt korrekt att ta ett medelpris för ett år från Nord Pool spot eftersom elanvändning och solelproduktion inte är jämnt fördelade över ett år eller ett dygn. Åtminstone sommartid under vardagar är spotpriset vanligen högst mitt på dagen när det produceras som mest solel och då man köper som minst el. Jag valde att använda ett fast pris för den köpta elen eftersom det är dessa priser som ges i Elpriskollen, där det lägsta priset valdes. Det finns säkert många som betalar ett högre pris. Vore för övrigt intressant att veta hur stor andel av svenska elanvändare som valt ett rörligt elhandelspris.
Det överskott som matas in till nätet i ett småhus kan vara betydande. I vårt hus matar vi in hälften av solelen till nätet och då har vi inte större solcellsanläggning än 3,36 kW. Det betyder att värdet på överskottselen är avgörande för ekonomin i en solcellsinvestering och inget man bör negligera.
Risken med att göra allt för korrekta uträkningar är att de blir så oöverblickbara och “ingenjörsmässiga” att man tappar de läsare som inte vill doktorera i solenergi utan bara följa utvecklingen på hobbybasis.
Självklart skall man vara korrekt nog för att kunna fatta korrekta beslut inför inköp av solelsanläggningar men har man hamnat i läget där man i kalkylen sitter och väger ören på årsbasis har det gått för långt.
Med det sagt menar jag att Bengts uträkningar är bra och hjälper (i alla fall mig) mycket. Däremot tror jag att det är få läsare som skulle ha någon faktisk nytta av att Bengt lägger ytterligare tid på att avancera uträkningarna.
Tack för en bra blogg.
/Fredrik
Ni verkar missa min poäng som jag tyckte jag skrev ganska tydligt. Jag är inte ute efter att man ska räkna på timbasis och annat komplicerat, jag tyckte bara att det var principiellt fel att räkna på ett fastpris åt ena hållet och ett rörligt åt andra hållet. Speciellt då man anar att målet är att visa att värdet är mindre med aktuellt förslag (kan man iaf läsa andra inlägg)
Jag håller med om att det blir fånigt om det handlar om några ören hit och dit, och JUST DÄRFÖR känns det också fel att, om man läser mellan raderna, såga förslaget om skatteavdrag baserat på en skillnad om kanske 10 öre. Jag håller med om att nettodebitering är betydligt enklare, men om man tittar på värdet så är det ungefär lika bra, det kan till och med tänkas att det blir mer lönsamt än nettovarianten med nån viss kombination av rörligt och fast pris med timmätning åt det ena eller båda hållen, men det handlar då återigen om ören.
Bengt gör ett strålande jobb, men det är inte helt lätt att göra sådana här jämförelser och då är det också naturligt att det kan bli “fel” (fel är fel ord här men ni förstår nog vad jag menar).
Staffan, det som blir mest ”rätt” är att räkna på det som är vanligast och inte på ett minoritetsfall som du föreslår. Rörligt elhandelpris är inte det vanligaste. Endast 37,4% av svenska folket hade rörligt elhandelspris i juni 2013 enligt Energimyndigheten och det var en rekordhög andel.
Jag valde det billigaste av 1-årsavtalet för elhandelspriset. Skulle tro att de flesta därför betalar ett högre elhandelspris. Som jag skrev räknade nettodebiteringsutredningen på ett rörligt elpris som var signifikant högre än det jag använde. Men det finns förstås variationer och där kan ju alla själva gör en jämförelse med vad man betalar i rörligt elpris.
PS. Det är ingen naturlag att rörligt elhandelspris blir billigare än det billigaste 1-årsavtalet. Det blir i de flesta relevanta fall fel att göra som du gjorde att använda Nord Pool årsmedelpris. Om man ska räkna på fallet med rörligt elhandelspris som varierar varje timme under året måste man veta hur elanvändningen fördelar sig under året per timme för att man ska kunna beräkna vilket det genomsnittliga elhandelspriset blir under ett år. Majoriteten av småhusägare, som är de som i första hand berörs av regeringens förslag, har en högre elanvändning under vinterhalvåret och då är det troligt att snittpriset per timme för dessa småhusägare ligger över Nord Pool årsmedelpris. Vore intressant att räkna lite på… Alla som har timmätning av elanvändningen har möjlighet att göra det.
Hej Bengt, du skriver “……. aktivt hitta en köpare av ens överskottsel, vilket kanske de som har ett litet överskott struntar i.” Så kan det vara, men det föder då en fundering hos mig.
Anta att detta med mikroproduktion i Sverige växer sig så stort att dessa små överskottsproduktioner (som man struntar i att sälja, men som ändå matas ut på nätet) på nationell nivå blir så pass mycket att det borde synas i olika övergripande “balansuppföljningar” för produktion – konsumtion – försäljning – köp, och då kanske synas som en obalans i dessa siffror.
Ja om det finns någon myndighet som gör sådan uppföljning har jag ingen om, men jag blir fundersam över vart denna osålda produktion tar vägen? Eller kan det bli så illa att denna osålda tillgängliga effekt inte kommer att utnyttjas? Den finns ju inte på elmarknaden, ingen har erbjudit den, och ingen kan väl förbruka utan att köpa? Eller kan en elhandlare sälja mer till sina kunder än han inköper från elproducenter?
Rent fysikaliskt så förbrukas väl denna el, men vem drar ekonomisk nytta av den?
Någon som vet, eller är jag helt ute och cyklar med mina tankar? 🙂
Fysikaliskt så konsumeras elen. Överskottet matas ut, och för att hålla rätt spänning mm på nätet måste då annan produktion minska, dvs de stora producenterna typ vattenkraft drar ner sin inmatning för att reglera till rätt nivå. Så fungerar det oavsett hur pengaflödena ser ut. Det intressanta är just detta med pengarna, och elmätaren mäter ju överskottet oavsett om du säljer eller ger bort överskottet gratis. Ger du bort det gratis för att du inte har orkat teckna ett avtal så kommer nog nätägaren claima överskottet eftersom de är de som äger nätet och mäter ditt överskott. Vinnare, elnätsägaren, tror jag.
Överskottselen går till de närmaste grannarna. Nätägaren kan då minska sina inköp av el för att täcka överföringsförluster i nätet och det är nätägaren som drar nytta av detta.
Hej.
Har man jämtkraft som nätägare får man per automatik ett inmatningsabonemang och får spotpris för sin överskottsel när man ansluter en anläggning.
Så bra!
Pingback: Mer om Ekobyggkonferensen | kirans blogg
Våra fyra första månader med solceller har gett en produktion av 2067 kwh. Under samma månader har vi förbrukat 1530 kwh. Men vi har ändå skickat ut så mycket som 71 % av elen till nätet då vår elförbrukning under sommarmånaderna främst sker på kvällen (Vi har även solfångare som ger varmvattnet). I dagsläget har vi nettodebitering där vi bor men går förslaget igenom så innebär det uppenbarligen en rejäl försämring för oss.
Pingback: MarketNews » Köp el för 25 år – betala för 10!
Pingback: Regeringens förslag om skattereduktion för solelproducenter klart | Bengts villablogg
Hej. Jag var i kontakt med min nätägare idag och pratade försäljning av min solcellsel. De hävdar att man måste välja! Få den kommande skattereduktionen eller kunna sälja elen….. man kan inte göra både och som mikroproducent….
Jag känner mig lite förvirrad…. jag har ju trott att jag kunde släppa ut elen på nätet och då få betalt för elen (30öre), 2x skatten tillbaka(60 öre), få elcertifikat (20öre) och nätnyttan (5öre) alla cirkapriser. Samtidigt som jag köper elen som vanligt.
Var det inte tänkt så? Eller har jag helt missuppfattat lagförslaget?
Anna-Karin Hatt har sagt att man förutom skattereduktionen även ska sälja sin el precis som man gör idag. Något annat vore väldigt märkligt. Enligt uppgift från Svensk Energi ger dock olika handläggare på regeringskansliet olika besked. Förstår att man som nätägare gärna skulle vilja ta emot överskottsel gratis…
Skattereduktionen är i lagrådsremissen ett fast belopp, 60 öre/kWh, och inte kopplad till ens energiskatt som förslaget var i fjolårets utredningförslag om nettodebitering.
Tack för svaret Bengt.
Efter ett andra samtal med min nätägare då jag påpekade att jag fått svar på min fråga här och hänvisade till Anna-Karin Hatts blogg så backade de lite och sa,
-Jaja, vi får se vad politikerna kommer fram till…..
/Anders