I debattartikeln ”Grönt ljus för fler solceller” i Expressen idag skriver energiminister Anna-Karin Hatt att man 2013-2016 kommer att satsa 210 miljoner på fortsatt investeringsstöd till solceller. 210 miljoner under fyra år innebär 52,5 miljoner kr per år i genomsnitt. I år var budgeten till investeringsstödet 60 miljoner kronor vilket innebär att regeringen minskar investeringsstödet till solceller! Det som är bra att man anger villkoren för fyra år framåt, men satsningen är trots allt blygsam i det stora hela.

Ett frågetecken är hur reglerna för investeringsstödet kommer att utformas under dessa fyra år. Det är rimligt att andelen som ges i investeringsstöd (45% idag) och att det maximala beloppet minskas (1,5 miljoner idag), med tanke på att priserna för solcellsanläggningar sjunker *. Idag kan man paradoxalt nog säga att investeringsstödet är en viss bromskloss för utvecklingen av den svenska solcellsmarknaden. Alla som vill får inte investeringsstöd och de som inte får stöd avvaktar för det mesta med sin investering. Den danska modellen med ett avdrag på inkomstskatten innebär inte samma begränsande effekt, men det skulle bli svårare för regeringen att förutspå kostnaden av ett sådant stöd.

Den viktiga pusselbiten nettodebitering fattas fortfarande och den är inte i nära sikte eftersom regeringens utredning förväntas bli klar först i juni 2013. Långsiktigt är möjligheten till nettodebitering mycket viktigare än investeringsstödet. Hatt upprepar att regeringen har som ”ambition … att utforma ett system för så kallad nettodebitering”. Varför använder hon ett så försiktigt ord som ambition kan man undra? Hatt skriver att nettodebitering bland annat innebär att ”elproducenten får en garanterad rätt att föra ut sin el till elnätet”. Detta är väl en missuppfattning, eller en otydlig skrivning, som inte har något med nettodebitering att göra? Den rätten har man redan idag om man uppfyller nätägarens villkor, dock finns ingen garanterad rätt till ersättning för den el man matar in på nätet frånsett nätägarens energiersättning (kallas så av Vattenfall, heter olika hos olika nätbolag).

I sista stycket gör Hatt en koppling till fotosyntesen och att ta till vara mer av solens energi ”som växter”. Förstår inte denna koppling. Har Hatt blandat ihop begreppen? Växter producerar socker och syre med fotosyntes. Solceller producerar el med fotoelektrisk effekt (photovoltaic effect på engelska och därav det engelska namnet photovoltaics för solceller).

Om man jämför hur mycket solenergi växter kan lagra är det för övrigt en bråkdel av hur effektiva solcellsystem är. Energiskog kan lagra ca 5-7 kWh/m2 och år i Sverige (källa: boken Miljöfysik av Mats Areskoug) och systemverkningsgraden innan vi har användbar energi blir lägre än så. Ett solcellsystem i Sverige ger ca 100-150 kWh/m2 och år i användbar växelström i Sverige, beroende på solcellernas verkningsgrad och var man bor i Sverige.

* PS 18 september.

I artikel i Ny Teknik den 17 september står att

-Vi föreslår inga nya ändringar vad gäller reglerna för stödet. De blir desamma som gäller i dag, säger Christian Ljungblad, politiskt sakkunnig i energifrågor på näringsdepartementet.

Det tycker jag är förvånande, speciellt om det ska vara oförändrade regler under hela perioden 2013-2016. I stödsystemet med inmatningstariffer som är mycket vanligt i Europa sänker man succesivt stödet för att stimulera prissänkningar för de levererade solcellsanläggningarna.

PS 18 oktober. Såg i en debattartikel i Expressen att Anna-Karin Hatt skriver att stödet blir 60 miljoner 2013 och 50 miljoner per år 2014-2016.

Trappstegsforsarna, Saxnäs. 31 juli 2012.